Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius"

Transkript

1 Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1

2 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån

3 Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi en verktygslåda med bland annat kunskapsöversyn, inspirationsmaterial och pedagogiska hjälpmedel. Denna skrift är en del i denna kunskapsöversyn. Karin Redelius arbetar som lärare och forskare på GIH i Stockholm. Hon har genomfört flera studier om idrottsledare för barn och ungdomar och också utvärderat projektet Unga ledare. Karin är även ledamot i Riksidrottsstyrelsen och har tidigare varit verksam i Svenska Bandyförbundets styrelse. Övriga skrifter i denna serie behandlar: Idrottsrörelsens ideella kraft? (utvecklingen av idrottens ideella ledare), Sten Eriksson, 2006 Idrottsledarskapets genus (jämställdhet), Håkan Larsson, 2006 Är de ideella ledarna de ideala? Jesper Fundberg, 2007 Planerade skrifter: Idrottens värdegrund Värdet av det ideella ledarskapet Idrottens ideella ledare är ett projekt i regi av Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna under för att utarbeta långsiktiga strategier och handlingsplaner för ledarförsörjning. Medverkande specialidrottsförbund ingår i ett nätverk som samverkar för att utbyta erfarenheter men även ta in impulser från andra ideella organisationer. Några axplock bland projektets mål: utveckla strategier för att rekrytera och behålla ledare visa de ideella ledarnas betydelse för samhället det ideella ledarskapet ska värderas även utanför idrotten finna nya former för ledaruppdrag. För mer information kontakta: Maja Uebel, tel: , , e-post: Idrotten landets ledande ledarskola 3

4 4

5 Inledning Ungdomar har mycket att ge idrottsrörelsen men har idrottsrörelsen något att ge ungdomar? Frågan är berättigad, eftersom så många väljer att sluta med föreningsidrott när de kommit en bit upp i tonåren. Inom idrotten är vi bra på att rekrytera nya barn till vår verksamhet nästan alla är någon gång med i en idrottsförening under sin uppväxt men att behålla ungdomar är vi alltså sämre på. Man kan fråga sig varför, eftersom ungdomar borde ha mycket att vinna på att vara med. De som är aktiva får möjlighet att lära sig en idrott, de får bra träning, de träffar kompisar och ingår i en social gemenskap. De som är med i en förening får även möta vuxna ledare som ofta tjänar som goda förebilder och många unga får själva också chansen att vara ledare. Listan kan göras lång på de positiva effekter föreningsidrott kan ha för ungdomar. Uppenbarligen måste det dock finnas en del som upplevs som negativt och som inte tilltalar ungdomar. Hur ska man annars förstå att inte fler ungdomar vill fortsätta? Skälen till att ungdomar inte tycker att föreningsidrott är kul kan förstås vara flera. Ofta anges faktorer utanför idrotten som förklaringar till att ungdomar slutar. Det är naturligt att få andra intressen i tonåren, brukar det heta. Skolan tar mer och mer tid, pojk- eller flickvänner lockar, ungdomar vill göra andra saker helt enkelt, är andra skäl som nämns. Vi har med andra ord en tendens att söka orsaken till ungdomars idrottsavbrott i externa och utomidrottsliga faktorer. Mer sällan riktar vi blicken inåt för att granska vår egen verksamhet, trots att en möjlig orsak till att ungdomar inte längre vill hålla på mycket väl kan ha att göra med själva idrottsaktiviteten och hur den organiseras. En angelägen fråga att besvara är därför varför föreningsidrott inte ter sig lika spännande och meningsfullt för äldre barn som för yngre. En annan viktig fråga att fundera över är hur vi skapar en idrottsverksamhet som bättre tilltalar ungdomar. När tonåringar tröttnar på att träffas varje helg på olika platser i landet för att se vem som hoppar längst i en sandgrop till exempel, vilka alternativ har vi att erbjuda dem då? Hur ska idrottsrörelsen på allvar kunna utmana de kommersiella krafterna som lockar många unga att vara idrottsaktiva utanför den etablerade idrottsrörelsen? Vad kan föreningsidrotten erbjuda som gym och liknande träningsinstitut inte kan på samma sätt? Och hur kan vi ge de unga ett reellt inflytande över sitt idrottande? Ett enkelt om än inte fullödigt svar på ovanstående frågor är ledarskap. Att sluta som idrottsaktiv skulle i högre grad kunna innebära att fortsätta som idrottsledare. Studier har visat att många ungdomar gärna skulle vilja vara ledare om bara någon frågade. Att bli tillfrågad är att bli bekräftad och sedd, och det verkar många gånger räcka för att man som ung ska tacka ja och ställa upp som ledare. Om vi ger de unga förtroende att vara ledare får de en meningsfull uppgift, deras känsla av delaktighet ökar och de får erfarenheter som de kan ha nytta av hela livet. Många idrottsförbund är bra på att rekrytera unga ledare, men de flesta skulle kunna vara ännu bättre på att tillvarata ungdomars intressen och kunskaper. 5

6 Tanken med artikeln I denna artikel kommer följande tre frågor att redovisas: 1) Vilka ungdomar blir idrottsledare? 2) Vad anser ungdomar själva är viktigt för vilja åta sig ett ledaruppdrag? och 3) Hur värderar de idrottsledarskapet, det vill säga vad tycker ungdomar är det sämsta och det bästa med att vara ledare? Mot bakgrund av redovisningen kommer jag att peka på några angelägna utmaningar som idrottsrörelsen står inför i arbetet med att rekrytera och stödja unga idrottsledare. Dessa utmaningar bygger på resultatet från ett antal studier om ungdomar och ledarskap. De bygger också på ett särskilt antagande, nämligen att i vilken utsträckning ungdomar vill vara ledare och hur väl de finner sig tillrätta i rollen som ledare i hög grad handlar om deras känsla av sammanhang, det vill säga om de finner ledarrollen begriplig, hanterbar och meningsfull. För att så ska vara fallet, behöver vi som står i begrepp att rekrytera ungdomar i större utsträckning ha kunskap om hur vi kan vara till hjälp och stöd. Förhoppningen är att denna artikel ska bidra till ökad kunskap om just det. Artikelns underlag Artikeln tar sin utgångspunkt i tre olika forskningsrapporter som alla på något sätt behandlat ungdomars medverkan i idrottsrörelsen. För det första är det doktorsavhandlingen Ledarna och barnidrotten, som bygger på enkätsvar från 525 idrottsledare, av vilka många var ungdomar eller unga vuxna1. För det andra är det rapporten Ung ledare sökes som är en utvärdering av RF:s projekt Unga ledare. Materialet bygger 1 Redelius, K (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. även i denna studie på enkätsvar, i detta fall från drygt 760 ungdomar i åldern år2. I den tredje studien har 15 ungdomar och ett 20-tal projektledare intervjuats och den är också en utvärdering av ett centralt projekt kallat Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet.3 De tre olika studierna behandlar visserligen skilda frågeområden men de har flera beröringspunkter som sammantaget ger ett gott underlag för att diskutera och problematisera de utmaningar som är förknippade med att rekrytera unga idrottsledare. Vilka ungdomar blir idrottsledare? I studien Ledarna och barnidrotten var syftet bland annat att ge en beskrivning av hur idrottsledarkåren är sammansatt och vad som kännetecknar ledare från olika idrotter, med avseende på kön, ålder, socioekonomisk ställning, socialt ursprung, etnicitet och idrottserfarenhet. Av de dryga 500 ledare från sex olika idrotter (basket, fotboll, golf, gymnastik, ridsport, simning) som ingick i studien, var nästan var fjärde ledare tonåring. Spridningen var dock stor mellan olika idrotter och mellan unga män och kvinnor. Bland de kvinnliga ledarna var ungefär var tredje 20 år eller yngre, medan detsamma gällde var tionde man. Medelåldern bland ledarna var betydligt högre i exempelvis golf och fotboll, än i basket och gymnastik. Vid en jämförelse mellan yngre och äldre ledare visade det sig också att de unga ledarna, de under 23 år, i större utsträckning än de äldre framför allt rekryterades 2 Redelius K. & Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004) Ung ledare sökes. En studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare. 3 Redelius, K. & Sandahl, B. & Thedin Jakobsson, B. (2005) När ungdomar själva får välja. En studie av Riksidrottsförbundets Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet. 6

7 från högre tjänstemannahem. Bilden som framträdde var att de ungdomar som blir ledare inte är vilka ungdomar som helst. Detsamma gällde de ungdomar som rekryterades till projektet Unga ledare. De kom från förhållandevis resursstarka hem. Merparten bodde i villa och hade tillgång till bil och dator. Av dem som gick på gymnasiet följde många ett studieförberedande program, i än högre grad flickorna (63%) än pojkarna (54%). Bland gymnasieungdomar i allmänhet råder annars det omvända förhållandet, då endast cirka 35 procent följer ett studieförberedande program. Det stora flertalet av de deltagande ungdomarna hade svensk bakgrund. Över hälften hade föräldrar som var eller hade varit engagerade i idrottsrörelsen. De unga var också en mycket idrottsligt aktiv grupp. Tre fjärdedelar höll fortfarande på med tävlingsidrott, trots att de också hade ett ledaruppdrag, och bara en av tio hade slutat helt med idrott. Hur ska man förklara den sociala sammansättningen av den grupp som rekryteras som ledare? Har ungdomar med annan bakgrund slutat med idrott när de når de äldre tonåren, så att de därför inte utgör en tänkbar rekryteringsbas? Det kan vara en orsak, eftersom det av allt att döma är svårt att nå ut till ungdomar som lämnat idrottsrörelsen. Å ena sidan kan man därför tänka sig att ungdomar från andra sociala miljöer än de som generellt sett är representerade inte blir utvalda, å andra sidan kan man tänka sig att de helt enkelt inte lockas av att vara ledare. Det verkar med andra ord som om vissa villkor behöver vara uppfyllda för att man som ung både ska komma i fråga för, och vilja anta ett ledaruppdrag. Att vara ledare är en utsatt position och vem som helst räcker inte upp handen för att säga: Ja, jag vill vara ledare och bestämma och stå inför en grupp, välj mig! Möjligen framstår ett ledaruppdrag som ett mer naturligt åtagande om man exempelvis har föräldrar med ledande positioner i arbetslivet. Det faktum att hälften av ungdomarna hade en förälder som hade eller hade haft ett ledaruppdrag inom idrottsrörelsen, tyder också på att rollen som ledare inte sällan går i arv. Vad får ungdomar att bli ledare? Ibland hörs röster som gör gällande att det ideella ledarskapet skulle vara en utdöende företeelse. Att döma av ungdomars svar på en fråga som handlade om vad de ansåg viktigt för att de skulle åta sig ett ledaruppdrag, verkar det inte vara så. I frågan fick de unga ta ställning till hur viktiga följande aspekter var, för att de skulle vilja bli ledare: Att jag får betalt Att jag har andra kompisar som är ledare Att det ger viss status Att jag får gå på ledarutbildningar Att mina föräldrar tycker det är bra att jag är idrottsledare Att mina aktiva/mitt lag gör bra resultat Att jag i framtiden kan ha fördel av att ha varit idrottsledare Att jag har bra stöd från föreningen Ungdomarna ombads värdera påståendena enligt en fyrgradig skala från Mycket viktigt till Inte alls viktigt. I nedanstående diagram redovisas vad ungdomarna ansåg vara mycket viktigt för att de skulle åta sig ett ledaruppdrag alternativt fortsätta som ledare. 7

8 Stöd från föreningen Framtida fördelar Får utbildning Kompisar är ledare Bra resultat Får betalt Ger status Föräldrars uppskattning Flickor Pojkar Diagram 1. Flickors och pojkarnas värdering av vad de ansåg vara mycket viktigt för att åta sig ett ledaruppdrag alternativt fortsätta som ledare. Procent (n= 754). Av diagrammet att döma kan vi se att det ungdomarna ansåg var mycket viktigt för deras framtida respektive fortsatta ledarskap framför allt var att de fick stöd från sin förening. Att få gå utbildningar liksom att ledaruppdraget kunde ge fördelar framöver ansåg cirka en tredjedel av ungdomarna vara mycket viktigt. Däremot ansågs det inte särskilt viktigt att få betalt, föräldrarnas uppskattning eller att göra bra resultat. Vi kan också notera att unga kvinnors och mäns värdering av dessa påståenden var likartad. Endast mindre skillnader i svaren förelåg; bland annat värderade pojkar betydelsen av att ha kompisar som också var ledare något högre än vad flickorna gjorde. Hur värderar ungdomar ledarskapet? Ungdomar har i de nämnda studierna fått svara på vad de tycker är det bästa respektive det sämsta med att vara ledare. Ett återkommande svar på båda dessa frågor om än med olika betydelse var Barnen. Svaret behöver förstås en förklaring. Å ena sida menade ungdomarna att glädjen och samvaron med barnen var det bästa. Att se barn ha kul, Roligt att jobba med barn, Att leka med barnen, är exempel på beskrivningar av vad som var det bästa med att vara ledare. Ungdomarna uppskattade också barns spontanitet och öppenhet. De gav också uttryck för att det kändes meningsfullt att ge något till andra att vara med och bidra och att vara någon som betyder något. Å den andra sidan, var det även många unga som beskrev att det sämsta med ledaruppgiften var barnen, det vill säga barn som inte gjorde som ledaren ville. Det vanligaste svar som förkom var: Det sämsta är barn som inte lyssnar. Andra svar handlade om barn som var negativa och ointresserade eller som, med ungdomarnas ord, hade dålig attityd. Det är uppenbart att unga ledare (liksom förstås många äldre) har svårt att veta hur man ska motivera barn som inte självklart vill vara med. Det finns anledning att återkomma till detta senare i artikeln. En fråga som tangerar det som handlar om hur ungdomar värderar ett idrottsledarskap är om verksamheten på något sätt blir annorlunda när de unga har ansvar, jämfört med när äldre har det. Ungdomar själv menar att det blir annorlunda, vilket följande citat är exempel på: Ja, det är inte lika seriöst när en ungdom håller i det... det blir liksom ett annat lugn... det är inte samma press... det blir lite mer lek vilket annars försvinner för tidigt. Ung man, 18 år Ungdomar tar inte så himla allvarligt på det hela. När vuxna är med är det så mycket regler, eller i alla fall mer upp- 8

9 styrt. När ungdomar styr är det lite mer avslappnat. Ung kvinna, 21 år Vi försöker styra det så att alla ska ha kul. Det är inte prestation och så vi ska främst ha kul. Inte tänker vi tvinga de där barnen att träna en massa vi leker ju! Ung man, 18 år De ungdomar som intervjuats var alla i äldre tonåren eller något äldre. De har hållit på med idrott länge och de flesta är fortfarande aktiva. Sannolikt är de vana vid att den träning de annars bedriver är prestationsorienterad och inte så lekfull, som den möjligen var när de var yngre. Att det inte blir något nytt när ungdomar får välja, som en del äldre som också intevjuades påtalade, är således inte ungdomarnas erfarenheter. Flera framhöll istället att det visst blir annorlunda när vuxna inte är med. Framför allt blir genomförandet inte så prestationsinriktat och seriöst, utan mer avslappnat och lekfullt. Vi vill ju ha kul, var ett uttryck som återkom. Slutligen ska jag diskutera några utmaningar som idrottsrörelsen står inför i arbetet med att rekrytera fler ungdomar som ledare, liksom att i än högre grad verka för att de unga klarar av sin roll och vill fortsätta med idrottsledarskapet. Fråga och fråga fler än de självklara Resultaten från de tre refererade undersökningarna ger dels vid handen att en del specialidrottsförbund är bättre än andra på att ge sina ungdomar chansen att fortsätta som ledare, dels att inte vilka ungdomar som helst tillfrågas om de vill vara ledare. Innan du som är äldre och erfaren ledare riktar ditt finger mot den skötsamma, positiva, pålitliga tonåring som du har så stort förtroende för och gillar så bra, för att fråga om inte han eller hon vill bli ledare, tänk då efter en stund. Finns det möjligen någon annan som du också skulle kunna välja? Är det någon annan som också skulle kunna bli ledare, trots att han eller hon inte passar in i den gängse mallen för vilka som anses som ledarbegåvningar. Vi behöver inte välja bort dem vi tror på, men vi skulle kunna välja till dem vi kanske inte i förstone tror på men som också skulle kunna bidra. Vi har en tendens att peka på dem som liknar oss själva och som vi känner igen oss i. Det är naturligt, men måhända finns det nytänkande vi gärna vill att ungdomar ska bidra med främst bland de grupper av ungdomar som inte självklart kommer ifråga för ett ledaruppdrag. Kanske är det de som i högre grad än andra kan tillföra nya synsätt, vara kreativa och nyskapande. De ungdomar som vanligtvis väljs ut som ledare idag, är inte sällan de som fortfarande är aktiva själva. Risken med att enbart rekrytera de skötsamma, är dels att stora grupper lämnas utanför rörelsen, dels att vi riskerar att gå miste om andra synsätt än de dominerande. Uppmuntra och bekräfta unga ledare De unga ledarna gav inte uttryck för att de måste ha betalt, men de vill gärna att ledaruppdraget ska vara av betydelse för deras framtid, kanske ge viss status, och framför allt vill de känna att de får stöd och uppbackning från sin förening. Det är inte så konstigt att vara ledare är förvisso utvecklande och stimulerande men det inne- 9

10 bär också ett stort ansvar och positionen är utsatt. Att finna former för hur man bäst kan stödja de ungdomar som blir ledare, är därför en angelägen uppgift för varje förening. Att låta ungdomar få utbildning är en del av det stöd de behöver, men de har även behov av att känna att andra ledare i föreningen uppskattar deras insats och de behöver få möjlighet att prata om det som är svårt i ledarskapet. Att vara ett gott stöd till unga ledare kostar en del inte i reda pengar men i tid och engagemang. Den som satsar sin tid och sin energi på att hjälpa ungdomar att lyckas som ledare, får dock mycket igen. Att utveckla andra är oftast att utveckla sig själv. Lär av de unga Att många ungdomar tröttnar på föreningsidrott kan bero att det tycker det är för allvarligt. Mycket tyder i alla fall på att när de själva organiserar det hela så blir det mer avslappnat och mer lekfullt. Här har vi som är äldre mycket att lära. Samtidigt som vi ska uppmärksamma dem och ge stöd, är det också viktigt att vi vågar släppa taget och ge ungdomarna fria tyglar att forma verksamheten efter eget huvud. Det är dock inte fel att vi sneglar lite på hur de gör för de har mycket att lära oss. Ungdomars känsla av sammanhang Slutligen ska jag diskutera en förutsättning som jag tror är viktig om vi ska få ungdomar att stanna kvar inom idrotten, oavsett om det rör sig om att vilja fortsätta som aktiv eller som ledare. Till stor del handlar det om hur väl idrotten lyckas tillfredsställa ungdomars behov och får dem att tycka det är meningsfullt. Det låter självklart, men vad innebär det? Många, inte minst så kallade framtidsanalytiker, vill gärna ge en generell bild av hur ungdomar är idag. De hävdar till exempel att nutidens ungdomar inte vill binda sig på samma sätt som tidigare. Att lova att vara tränare varje måndag, tisdag och torsdag en hel säsong kan känns som en evighet, och ett alltför stort åtagande för en del. De som är unga idag vill ha så många dörrar som möjligt öppna och kunna gå igenom den dörr som för stunden verkar mest lockande. Därför måste föreningslivet anpassas och också förändras för att möta de ungas behov. Om man vill hålla kvar ungdomar måste man kanske därför dra ner på krav om närvaro och komma överens med ungdomarna om vad som kan vara rimligt. Säkert ligger det en hel del i dessa iakttagelser att ungdomar av idag är annorlunda och att de inte ser likadant på tillvaron som tidigare ungdomsgenerationer gjorde. Å andra sidan, kan man fundera över om det kan tänkas finnas några behov som faktiskt är tidlösa och därför inte ändras, trots att samhället runt omkring oss gör det. Sannolikt har vi alla, oavsett om vi är barn, tonåringar eller vuxna, behov av att bli omtyckta, sedda och bekräftade. Vi har även behov av att ingå i en gemenskap som är meningsfull och där vi känner att vi betyder något. De allra flesta finner också en drivkraft i att lära sig nya saker och har ett behov av att utveckla nya färdigheter och förmågor. Föreningsidrotten har alla möjligheter att svara upp mot dessa mer eller mindre grundläggande mänskliga behov, men det sker inte av sig självt. Då måste ungdomars behov styra idrottsaktiviteten, och inte tvärtom. Det krävs en genomtänkt verk- 10

11 samhet för att skapa en miljö, där alla kan bli bekräftade och sedda och som stimulerar till lärande och utveckling. För många ungdomar har idrotten en viktig roll som identitetsskapare. Unga identifierar sig med andra ord ofta genom sitt idrottande och får därmed ett värde, både i sina egna och i omgivningens ögon genom att de är basketspelare, gymnaster, friidrottare eller vad det nu kan vara. Omvänt har det också visat sig att ungdomar som har låg tilltro till sin egen fysiska förmåga och som inte är idrottsaktiva identifierar sig som en som inte är så sportig. Forskaren Aaron Antonovsky har intresserat sig för vad som gör att människor upplever sig ha god hälsa trots att de är utsatta för stor press. I sina studier har han funnit att de som trots en svår situation känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull också känner sig friska. Utmärkande för dessa är att de har en större känsla av sammanhang i tillvaron. Min uppfattning är att hans resonemang går att överföra på idrott och på ungdomars deltagande i idrott. Med detta synsätt är det de ungdomar som känner att idrotten är begriplig, hanterbar och meningsfull som vill stanna kvar i sin förening och fortsätta idrotta. Om detta antagande är riktigt, kan vi på olika sätt hjälpa dem så att de får en större känsla av sammanhang för verksamheten eller för, i detta fall, ledarskapet. Det handlar alltså om att göra ledarskapet begripligt, de ska förstå vad det handlar om och går ut på, mer hanterbart, de behöver hjälp och stöd att handskas med exempelvis omotiverade barn och krävande föräldrar. Om vi lyckas, kommer de att känna att rollen är än mer meningsfull. Att vara ledare kan innebära rena idrottslyftet för ungdomar! Referenser Redelius, K (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. (Stockholm: HLS Förlag) Redelius K. & Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004) Ung ledare sökes. En studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare. (Stockholm: Idrottshögskolan & Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbldarna) Redelius, K. & Sandahl, B. & Thedin Jakobsson, B. När ungdomar själva får välja. En studie av Riksidrottsförbundets Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet. (Stockholm: Idrottshögskolan & Riksidrottsförbundet). 11

12 Idrotten landets ledande ledarskola 12

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen Varför ett ungdomsidrottsprogram (UIP)? UIP bygger på: Faktumet att den fysiska inaktiviteten blir allt mer påtaglig bland ungdomar. Idrotten Vill samt Barnidrottsprogrammet

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Idrottsledarskapets värde

Idrottsledarskapets värde Idrottsledarskapets värde Inom svensk idrott finns idag över 600 000 ledare en tredjedel kvinnliga och två tredjedelar manliga (RF 2005). En mycket stor del av dessa ledare återfinns inom barnochungdomsidrotten.

Läs mer

Unga ledare behöver stöd

Unga ledare behöver stöd Unga ledare behöver stöd Ledarbrist är ett problem för föreningar. Stödjande miljöer kan vara en framgångsfaktor för att rekrytera unga ledare. Att skapa miljöer som får ungdomarna att trivas och utvecklas

Läs mer

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition.

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition. Måndag den 30 juni Idrotten vill Atle Johansen och lycka med idrottens vision Svensk idrott - världens bästa som tema. Plats/tid: Knallerian klockan 11.00 och Grand Hotel klockan 13.00 Friskvård och Hälsa

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Disposition Idrottsledare unga ledare - Ungdomar som rekryteras - Uppdrag som ledare

Läs mer

Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13

Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13 Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13 Verksamhetsplan Piteå GK Ungdoms och juniorverksamhet 1. Vision PITEÅ GOLFKLUBB SKA ERBJUDA DEN BÄSTA BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN I KOMMUNEN, ALLA KATEGORIER

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Vad kan du göra för att rekrytera och behålla barn och ungdomar till din klubb? Vilka verktyg har du i dag för att kunna rekrytera och behålla barn och ungdomar

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Verksamhetsplan Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014 Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Södermanlands Handikappidrottsförbund är Svenska Handikappidrottsförbundets

Läs mer

KLUBBPAKETET Utbildning

KLUBBPAKETET Utbildning KLUBBPAKETET Utbildning 0 Svenska Skidförbundets Alpina Utbildningar Svenska Skidförbundets alpina utbildningar vänder sig till tränare samt andra ledare och funktionärer i klubben. Svensk Alpin Tränarutbildning

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén Nulägesanalys Det blev en framgångsrik juniorverksamhet på Melleruds GK under 2014, även om antalet juniorer var mindre än förväntat. Under 2014 hade vi på Melleruds

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 15 till 28 maj 2013 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 Anvisningar för barnoch ungdomsidrott Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Träning och tävling... 3 Intention livslångt intresse... 4 Intention allsidighet...

Läs mer

Idrottsledare som dörröppnare

Idrottsledare som dörröppnare Idrottsledare som dörröppnare Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang Handslagsrapport 2007:19 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010 Behållning och rekrytering av ledare Köping 2010 Är ungas oberäkneliga livssituation ett argument för att inte välja in dom i styrelser? Det är ungas eget ansvar att ta initiativ till att vara med och

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05 Idrottens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-05 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Svensk orientering världens bästa

Svensk orientering världens bästa Svensk orientering världens bästa Svensk orientering vill vara världens bästa idrott. Genom att vara det kan vi växa genom att attrahera och behålla fler människor till världens bästa idrott. Vi vill ha

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Konferensdokumentation

Konferensdokumentation Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

R I D S P O R T E N V I L L

R I D S P O R T E N V I L L RIDSPORTEN VILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vet du vad Ridsporten Vill? 3 Du är en del av svensk ridsport 4 Till ridklubben är alla välkomna! 6 Ridsport ska vara roligt! 8 Ansvar engagerar och utvecklar 10 Ryttare

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till R A D LE 1 G NIN D IL B T U s n e lf o G r je n li Rikt utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till SVENSKA GOLFFÖRBUNDET OCH golfens hus Riktlinjer Golfens ledarutbildning 1 SYFTE Säkert är att barn

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14

VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14 VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14 Led motiv 3G klubben Golf, Glädje och Gemenskap. Detta är ledmotivet i verksamheten för ledare och juniorer. Golfen skall alltid stå i fokus vi skall premiera

Läs mer

Lärgruppsplan. Sociala ledarskapet. ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet

Lärgruppsplan. Sociala ledarskapet. ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet Lärgruppsplan Sociala ledarskapet ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet Sociala ledarskapet Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer