Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius"

Transkript

1 Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1

2 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån

3 Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi en verktygslåda med bland annat kunskapsöversyn, inspirationsmaterial och pedagogiska hjälpmedel. Denna skrift är en del i denna kunskapsöversyn. Karin Redelius arbetar som lärare och forskare på GIH i Stockholm. Hon har genomfört flera studier om idrottsledare för barn och ungdomar och också utvärderat projektet Unga ledare. Karin är även ledamot i Riksidrottsstyrelsen och har tidigare varit verksam i Svenska Bandyförbundets styrelse. Övriga skrifter i denna serie behandlar: Idrottsrörelsens ideella kraft? (utvecklingen av idrottens ideella ledare), Sten Eriksson, 2006 Idrottsledarskapets genus (jämställdhet), Håkan Larsson, 2006 Är de ideella ledarna de ideala? Jesper Fundberg, 2007 Planerade skrifter: Idrottens värdegrund Värdet av det ideella ledarskapet Idrottens ideella ledare är ett projekt i regi av Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna under för att utarbeta långsiktiga strategier och handlingsplaner för ledarförsörjning. Medverkande specialidrottsförbund ingår i ett nätverk som samverkar för att utbyta erfarenheter men även ta in impulser från andra ideella organisationer. Några axplock bland projektets mål: utveckla strategier för att rekrytera och behålla ledare visa de ideella ledarnas betydelse för samhället det ideella ledarskapet ska värderas även utanför idrotten finna nya former för ledaruppdrag. För mer information kontakta: Maja Uebel, tel: , , e-post: Idrotten landets ledande ledarskola 3

4 4

5 Inledning Ungdomar har mycket att ge idrottsrörelsen men har idrottsrörelsen något att ge ungdomar? Frågan är berättigad, eftersom så många väljer att sluta med föreningsidrott när de kommit en bit upp i tonåren. Inom idrotten är vi bra på att rekrytera nya barn till vår verksamhet nästan alla är någon gång med i en idrottsförening under sin uppväxt men att behålla ungdomar är vi alltså sämre på. Man kan fråga sig varför, eftersom ungdomar borde ha mycket att vinna på att vara med. De som är aktiva får möjlighet att lära sig en idrott, de får bra träning, de träffar kompisar och ingår i en social gemenskap. De som är med i en förening får även möta vuxna ledare som ofta tjänar som goda förebilder och många unga får själva också chansen att vara ledare. Listan kan göras lång på de positiva effekter föreningsidrott kan ha för ungdomar. Uppenbarligen måste det dock finnas en del som upplevs som negativt och som inte tilltalar ungdomar. Hur ska man annars förstå att inte fler ungdomar vill fortsätta? Skälen till att ungdomar inte tycker att föreningsidrott är kul kan förstås vara flera. Ofta anges faktorer utanför idrotten som förklaringar till att ungdomar slutar. Det är naturligt att få andra intressen i tonåren, brukar det heta. Skolan tar mer och mer tid, pojk- eller flickvänner lockar, ungdomar vill göra andra saker helt enkelt, är andra skäl som nämns. Vi har med andra ord en tendens att söka orsaken till ungdomars idrottsavbrott i externa och utomidrottsliga faktorer. Mer sällan riktar vi blicken inåt för att granska vår egen verksamhet, trots att en möjlig orsak till att ungdomar inte längre vill hålla på mycket väl kan ha att göra med själva idrottsaktiviteten och hur den organiseras. En angelägen fråga att besvara är därför varför föreningsidrott inte ter sig lika spännande och meningsfullt för äldre barn som för yngre. En annan viktig fråga att fundera över är hur vi skapar en idrottsverksamhet som bättre tilltalar ungdomar. När tonåringar tröttnar på att träffas varje helg på olika platser i landet för att se vem som hoppar längst i en sandgrop till exempel, vilka alternativ har vi att erbjuda dem då? Hur ska idrottsrörelsen på allvar kunna utmana de kommersiella krafterna som lockar många unga att vara idrottsaktiva utanför den etablerade idrottsrörelsen? Vad kan föreningsidrotten erbjuda som gym och liknande träningsinstitut inte kan på samma sätt? Och hur kan vi ge de unga ett reellt inflytande över sitt idrottande? Ett enkelt om än inte fullödigt svar på ovanstående frågor är ledarskap. Att sluta som idrottsaktiv skulle i högre grad kunna innebära att fortsätta som idrottsledare. Studier har visat att många ungdomar gärna skulle vilja vara ledare om bara någon frågade. Att bli tillfrågad är att bli bekräftad och sedd, och det verkar många gånger räcka för att man som ung ska tacka ja och ställa upp som ledare. Om vi ger de unga förtroende att vara ledare får de en meningsfull uppgift, deras känsla av delaktighet ökar och de får erfarenheter som de kan ha nytta av hela livet. Många idrottsförbund är bra på att rekrytera unga ledare, men de flesta skulle kunna vara ännu bättre på att tillvarata ungdomars intressen och kunskaper. 5

6 Tanken med artikeln I denna artikel kommer följande tre frågor att redovisas: 1) Vilka ungdomar blir idrottsledare? 2) Vad anser ungdomar själva är viktigt för vilja åta sig ett ledaruppdrag? och 3) Hur värderar de idrottsledarskapet, det vill säga vad tycker ungdomar är det sämsta och det bästa med att vara ledare? Mot bakgrund av redovisningen kommer jag att peka på några angelägna utmaningar som idrottsrörelsen står inför i arbetet med att rekrytera och stödja unga idrottsledare. Dessa utmaningar bygger på resultatet från ett antal studier om ungdomar och ledarskap. De bygger också på ett särskilt antagande, nämligen att i vilken utsträckning ungdomar vill vara ledare och hur väl de finner sig tillrätta i rollen som ledare i hög grad handlar om deras känsla av sammanhang, det vill säga om de finner ledarrollen begriplig, hanterbar och meningsfull. För att så ska vara fallet, behöver vi som står i begrepp att rekrytera ungdomar i större utsträckning ha kunskap om hur vi kan vara till hjälp och stöd. Förhoppningen är att denna artikel ska bidra till ökad kunskap om just det. Artikelns underlag Artikeln tar sin utgångspunkt i tre olika forskningsrapporter som alla på något sätt behandlat ungdomars medverkan i idrottsrörelsen. För det första är det doktorsavhandlingen Ledarna och barnidrotten, som bygger på enkätsvar från 525 idrottsledare, av vilka många var ungdomar eller unga vuxna1. För det andra är det rapporten Ung ledare sökes som är en utvärdering av RF:s projekt Unga ledare. Materialet bygger 1 Redelius, K (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. även i denna studie på enkätsvar, i detta fall från drygt 760 ungdomar i åldern år2. I den tredje studien har 15 ungdomar och ett 20-tal projektledare intervjuats och den är också en utvärdering av ett centralt projekt kallat Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet.3 De tre olika studierna behandlar visserligen skilda frågeområden men de har flera beröringspunkter som sammantaget ger ett gott underlag för att diskutera och problematisera de utmaningar som är förknippade med att rekrytera unga idrottsledare. Vilka ungdomar blir idrottsledare? I studien Ledarna och barnidrotten var syftet bland annat att ge en beskrivning av hur idrottsledarkåren är sammansatt och vad som kännetecknar ledare från olika idrotter, med avseende på kön, ålder, socioekonomisk ställning, socialt ursprung, etnicitet och idrottserfarenhet. Av de dryga 500 ledare från sex olika idrotter (basket, fotboll, golf, gymnastik, ridsport, simning) som ingick i studien, var nästan var fjärde ledare tonåring. Spridningen var dock stor mellan olika idrotter och mellan unga män och kvinnor. Bland de kvinnliga ledarna var ungefär var tredje 20 år eller yngre, medan detsamma gällde var tionde man. Medelåldern bland ledarna var betydligt högre i exempelvis golf och fotboll, än i basket och gymnastik. Vid en jämförelse mellan yngre och äldre ledare visade det sig också att de unga ledarna, de under 23 år, i större utsträckning än de äldre framför allt rekryterades 2 Redelius K. & Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004) Ung ledare sökes. En studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare. 3 Redelius, K. & Sandahl, B. & Thedin Jakobsson, B. (2005) När ungdomar själva får välja. En studie av Riksidrottsförbundets Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet. 6

7 från högre tjänstemannahem. Bilden som framträdde var att de ungdomar som blir ledare inte är vilka ungdomar som helst. Detsamma gällde de ungdomar som rekryterades till projektet Unga ledare. De kom från förhållandevis resursstarka hem. Merparten bodde i villa och hade tillgång till bil och dator. Av dem som gick på gymnasiet följde många ett studieförberedande program, i än högre grad flickorna (63%) än pojkarna (54%). Bland gymnasieungdomar i allmänhet råder annars det omvända förhållandet, då endast cirka 35 procent följer ett studieförberedande program. Det stora flertalet av de deltagande ungdomarna hade svensk bakgrund. Över hälften hade föräldrar som var eller hade varit engagerade i idrottsrörelsen. De unga var också en mycket idrottsligt aktiv grupp. Tre fjärdedelar höll fortfarande på med tävlingsidrott, trots att de också hade ett ledaruppdrag, och bara en av tio hade slutat helt med idrott. Hur ska man förklara den sociala sammansättningen av den grupp som rekryteras som ledare? Har ungdomar med annan bakgrund slutat med idrott när de når de äldre tonåren, så att de därför inte utgör en tänkbar rekryteringsbas? Det kan vara en orsak, eftersom det av allt att döma är svårt att nå ut till ungdomar som lämnat idrottsrörelsen. Å ena sidan kan man därför tänka sig att ungdomar från andra sociala miljöer än de som generellt sett är representerade inte blir utvalda, å andra sidan kan man tänka sig att de helt enkelt inte lockas av att vara ledare. Det verkar med andra ord som om vissa villkor behöver vara uppfyllda för att man som ung både ska komma i fråga för, och vilja anta ett ledaruppdrag. Att vara ledare är en utsatt position och vem som helst räcker inte upp handen för att säga: Ja, jag vill vara ledare och bestämma och stå inför en grupp, välj mig! Möjligen framstår ett ledaruppdrag som ett mer naturligt åtagande om man exempelvis har föräldrar med ledande positioner i arbetslivet. Det faktum att hälften av ungdomarna hade en förälder som hade eller hade haft ett ledaruppdrag inom idrottsrörelsen, tyder också på att rollen som ledare inte sällan går i arv. Vad får ungdomar att bli ledare? Ibland hörs röster som gör gällande att det ideella ledarskapet skulle vara en utdöende företeelse. Att döma av ungdomars svar på en fråga som handlade om vad de ansåg viktigt för att de skulle åta sig ett ledaruppdrag, verkar det inte vara så. I frågan fick de unga ta ställning till hur viktiga följande aspekter var, för att de skulle vilja bli ledare: Att jag får betalt Att jag har andra kompisar som är ledare Att det ger viss status Att jag får gå på ledarutbildningar Att mina föräldrar tycker det är bra att jag är idrottsledare Att mina aktiva/mitt lag gör bra resultat Att jag i framtiden kan ha fördel av att ha varit idrottsledare Att jag har bra stöd från föreningen Ungdomarna ombads värdera påståendena enligt en fyrgradig skala från Mycket viktigt till Inte alls viktigt. I nedanstående diagram redovisas vad ungdomarna ansåg vara mycket viktigt för att de skulle åta sig ett ledaruppdrag alternativt fortsätta som ledare. 7

8 Stöd från föreningen Framtida fördelar Får utbildning Kompisar är ledare Bra resultat Får betalt Ger status Föräldrars uppskattning Flickor Pojkar Diagram 1. Flickors och pojkarnas värdering av vad de ansåg vara mycket viktigt för att åta sig ett ledaruppdrag alternativt fortsätta som ledare. Procent (n= 754). Av diagrammet att döma kan vi se att det ungdomarna ansåg var mycket viktigt för deras framtida respektive fortsatta ledarskap framför allt var att de fick stöd från sin förening. Att få gå utbildningar liksom att ledaruppdraget kunde ge fördelar framöver ansåg cirka en tredjedel av ungdomarna vara mycket viktigt. Däremot ansågs det inte särskilt viktigt att få betalt, föräldrarnas uppskattning eller att göra bra resultat. Vi kan också notera att unga kvinnors och mäns värdering av dessa påståenden var likartad. Endast mindre skillnader i svaren förelåg; bland annat värderade pojkar betydelsen av att ha kompisar som också var ledare något högre än vad flickorna gjorde. Hur värderar ungdomar ledarskapet? Ungdomar har i de nämnda studierna fått svara på vad de tycker är det bästa respektive det sämsta med att vara ledare. Ett återkommande svar på båda dessa frågor om än med olika betydelse var Barnen. Svaret behöver förstås en förklaring. Å ena sida menade ungdomarna att glädjen och samvaron med barnen var det bästa. Att se barn ha kul, Roligt att jobba med barn, Att leka med barnen, är exempel på beskrivningar av vad som var det bästa med att vara ledare. Ungdomarna uppskattade också barns spontanitet och öppenhet. De gav också uttryck för att det kändes meningsfullt att ge något till andra att vara med och bidra och att vara någon som betyder något. Å den andra sidan, var det även många unga som beskrev att det sämsta med ledaruppgiften var barnen, det vill säga barn som inte gjorde som ledaren ville. Det vanligaste svar som förkom var: Det sämsta är barn som inte lyssnar. Andra svar handlade om barn som var negativa och ointresserade eller som, med ungdomarnas ord, hade dålig attityd. Det är uppenbart att unga ledare (liksom förstås många äldre) har svårt att veta hur man ska motivera barn som inte självklart vill vara med. Det finns anledning att återkomma till detta senare i artikeln. En fråga som tangerar det som handlar om hur ungdomar värderar ett idrottsledarskap är om verksamheten på något sätt blir annorlunda när de unga har ansvar, jämfört med när äldre har det. Ungdomar själv menar att det blir annorlunda, vilket följande citat är exempel på: Ja, det är inte lika seriöst när en ungdom håller i det... det blir liksom ett annat lugn... det är inte samma press... det blir lite mer lek vilket annars försvinner för tidigt. Ung man, 18 år Ungdomar tar inte så himla allvarligt på det hela. När vuxna är med är det så mycket regler, eller i alla fall mer upp- 8

9 styrt. När ungdomar styr är det lite mer avslappnat. Ung kvinna, 21 år Vi försöker styra det så att alla ska ha kul. Det är inte prestation och så vi ska främst ha kul. Inte tänker vi tvinga de där barnen att träna en massa vi leker ju! Ung man, 18 år De ungdomar som intervjuats var alla i äldre tonåren eller något äldre. De har hållit på med idrott länge och de flesta är fortfarande aktiva. Sannolikt är de vana vid att den träning de annars bedriver är prestationsorienterad och inte så lekfull, som den möjligen var när de var yngre. Att det inte blir något nytt när ungdomar får välja, som en del äldre som också intevjuades påtalade, är således inte ungdomarnas erfarenheter. Flera framhöll istället att det visst blir annorlunda när vuxna inte är med. Framför allt blir genomförandet inte så prestationsinriktat och seriöst, utan mer avslappnat och lekfullt. Vi vill ju ha kul, var ett uttryck som återkom. Slutligen ska jag diskutera några utmaningar som idrottsrörelsen står inför i arbetet med att rekrytera fler ungdomar som ledare, liksom att i än högre grad verka för att de unga klarar av sin roll och vill fortsätta med idrottsledarskapet. Fråga och fråga fler än de självklara Resultaten från de tre refererade undersökningarna ger dels vid handen att en del specialidrottsförbund är bättre än andra på att ge sina ungdomar chansen att fortsätta som ledare, dels att inte vilka ungdomar som helst tillfrågas om de vill vara ledare. Innan du som är äldre och erfaren ledare riktar ditt finger mot den skötsamma, positiva, pålitliga tonåring som du har så stort förtroende för och gillar så bra, för att fråga om inte han eller hon vill bli ledare, tänk då efter en stund. Finns det möjligen någon annan som du också skulle kunna välja? Är det någon annan som också skulle kunna bli ledare, trots att han eller hon inte passar in i den gängse mallen för vilka som anses som ledarbegåvningar. Vi behöver inte välja bort dem vi tror på, men vi skulle kunna välja till dem vi kanske inte i förstone tror på men som också skulle kunna bidra. Vi har en tendens att peka på dem som liknar oss själva och som vi känner igen oss i. Det är naturligt, men måhända finns det nytänkande vi gärna vill att ungdomar ska bidra med främst bland de grupper av ungdomar som inte självklart kommer ifråga för ett ledaruppdrag. Kanske är det de som i högre grad än andra kan tillföra nya synsätt, vara kreativa och nyskapande. De ungdomar som vanligtvis väljs ut som ledare idag, är inte sällan de som fortfarande är aktiva själva. Risken med att enbart rekrytera de skötsamma, är dels att stora grupper lämnas utanför rörelsen, dels att vi riskerar att gå miste om andra synsätt än de dominerande. Uppmuntra och bekräfta unga ledare De unga ledarna gav inte uttryck för att de måste ha betalt, men de vill gärna att ledaruppdraget ska vara av betydelse för deras framtid, kanske ge viss status, och framför allt vill de känna att de får stöd och uppbackning från sin förening. Det är inte så konstigt att vara ledare är förvisso utvecklande och stimulerande men det inne- 9

10 bär också ett stort ansvar och positionen är utsatt. Att finna former för hur man bäst kan stödja de ungdomar som blir ledare, är därför en angelägen uppgift för varje förening. Att låta ungdomar få utbildning är en del av det stöd de behöver, men de har även behov av att känna att andra ledare i föreningen uppskattar deras insats och de behöver få möjlighet att prata om det som är svårt i ledarskapet. Att vara ett gott stöd till unga ledare kostar en del inte i reda pengar men i tid och engagemang. Den som satsar sin tid och sin energi på att hjälpa ungdomar att lyckas som ledare, får dock mycket igen. Att utveckla andra är oftast att utveckla sig själv. Lär av de unga Att många ungdomar tröttnar på föreningsidrott kan bero att det tycker det är för allvarligt. Mycket tyder i alla fall på att när de själva organiserar det hela så blir det mer avslappnat och mer lekfullt. Här har vi som är äldre mycket att lära. Samtidigt som vi ska uppmärksamma dem och ge stöd, är det också viktigt att vi vågar släppa taget och ge ungdomarna fria tyglar att forma verksamheten efter eget huvud. Det är dock inte fel att vi sneglar lite på hur de gör för de har mycket att lära oss. Ungdomars känsla av sammanhang Slutligen ska jag diskutera en förutsättning som jag tror är viktig om vi ska få ungdomar att stanna kvar inom idrotten, oavsett om det rör sig om att vilja fortsätta som aktiv eller som ledare. Till stor del handlar det om hur väl idrotten lyckas tillfredsställa ungdomars behov och får dem att tycka det är meningsfullt. Det låter självklart, men vad innebär det? Många, inte minst så kallade framtidsanalytiker, vill gärna ge en generell bild av hur ungdomar är idag. De hävdar till exempel att nutidens ungdomar inte vill binda sig på samma sätt som tidigare. Att lova att vara tränare varje måndag, tisdag och torsdag en hel säsong kan känns som en evighet, och ett alltför stort åtagande för en del. De som är unga idag vill ha så många dörrar som möjligt öppna och kunna gå igenom den dörr som för stunden verkar mest lockande. Därför måste föreningslivet anpassas och också förändras för att möta de ungas behov. Om man vill hålla kvar ungdomar måste man kanske därför dra ner på krav om närvaro och komma överens med ungdomarna om vad som kan vara rimligt. Säkert ligger det en hel del i dessa iakttagelser att ungdomar av idag är annorlunda och att de inte ser likadant på tillvaron som tidigare ungdomsgenerationer gjorde. Å andra sidan, kan man fundera över om det kan tänkas finnas några behov som faktiskt är tidlösa och därför inte ändras, trots att samhället runt omkring oss gör det. Sannolikt har vi alla, oavsett om vi är barn, tonåringar eller vuxna, behov av att bli omtyckta, sedda och bekräftade. Vi har även behov av att ingå i en gemenskap som är meningsfull och där vi känner att vi betyder något. De allra flesta finner också en drivkraft i att lära sig nya saker och har ett behov av att utveckla nya färdigheter och förmågor. Föreningsidrotten har alla möjligheter att svara upp mot dessa mer eller mindre grundläggande mänskliga behov, men det sker inte av sig självt. Då måste ungdomars behov styra idrottsaktiviteten, och inte tvärtom. Det krävs en genomtänkt verk- 10

11 samhet för att skapa en miljö, där alla kan bli bekräftade och sedda och som stimulerar till lärande och utveckling. För många ungdomar har idrotten en viktig roll som identitetsskapare. Unga identifierar sig med andra ord ofta genom sitt idrottande och får därmed ett värde, både i sina egna och i omgivningens ögon genom att de är basketspelare, gymnaster, friidrottare eller vad det nu kan vara. Omvänt har det också visat sig att ungdomar som har låg tilltro till sin egen fysiska förmåga och som inte är idrottsaktiva identifierar sig som en som inte är så sportig. Forskaren Aaron Antonovsky har intresserat sig för vad som gör att människor upplever sig ha god hälsa trots att de är utsatta för stor press. I sina studier har han funnit att de som trots en svår situation känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull också känner sig friska. Utmärkande för dessa är att de har en större känsla av sammanhang i tillvaron. Min uppfattning är att hans resonemang går att överföra på idrott och på ungdomars deltagande i idrott. Med detta synsätt är det de ungdomar som känner att idrotten är begriplig, hanterbar och meningsfull som vill stanna kvar i sin förening och fortsätta idrotta. Om detta antagande är riktigt, kan vi på olika sätt hjälpa dem så att de får en större känsla av sammanhang för verksamheten eller för, i detta fall, ledarskapet. Det handlar alltså om att göra ledarskapet begripligt, de ska förstå vad det handlar om och går ut på, mer hanterbart, de behöver hjälp och stöd att handskas med exempelvis omotiverade barn och krävande föräldrar. Om vi lyckas, kommer de att känna att rollen är än mer meningsfull. Att vara ledare kan innebära rena idrottslyftet för ungdomar! Referenser Redelius, K (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. (Stockholm: HLS Förlag) Redelius K. & Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004) Ung ledare sökes. En studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare. (Stockholm: Idrottshögskolan & Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbldarna) Redelius, K. & Sandahl, B. & Thedin Jakobsson, B. När ungdomar själva får välja. En studie av Riksidrottsförbundets Ungdomsinitiativ från idé till aktivitet. (Stockholm: Idrottshögskolan & Riksidrottsförbundet). 11

12 Idrotten landets ledande ledarskola 12

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Detta är ett arbetsunderlag som ska vara

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Många elever gillar när det står idrott och hälsa på schemat men inte alla. Ett stort antal elever känner sig också glada och trygga på idrottslektionerna

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Barnidrott på barns villkor

Barnidrott på barns villkor BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom Alvesta 2016-02-10 Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom 2016-2020 1. Inledning, bakgrund och riktlinjer RiksidrottsFörbundet.1-3 2. Alvesta GK syn på Barn och ungdomsverksamheten 4-6 3. Vision.. 7

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015 Policydokument Kovlands IF Fotbollssektion 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Välkommen till Kovlands IF... 3 Verksamhetsidé... 4 Policy för Fotbollen... 5 Spelare....6 Ledare....7 Förälder....8

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet 2016-05-03 Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Tommy Eliasson Winter, alpint Karin Ersson, längd Joar Båtelson, skicross Olle Danielsson, snowboard och freeskiing Katarina

Läs mer

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland Värdefullt Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland 1.Varför valde jag att engagera mig? Gruppens första uppgift är att berätta för varandra

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Svensk orientering världens bästa

Svensk orientering världens bästa Svensk orientering världens bästa Svensk orientering vill vara världens bästa idrott. Genom att vara det kan vi växa genom att attrahera och behålla fler människor till världens bästa idrott. Vi vill ha

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016

Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016 Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016 2015 1982 Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet

Läs mer

Unga ledare behöver stöd

Unga ledare behöver stöd Unga ledare behöver stöd Ledarbrist är ett problem för föreningar. Stödjande miljöer kan vara en framgångsfaktor för att rekrytera unga ledare. Att skapa miljöer som får ungdomarna att trivas och utvecklas

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen Varför ett ungdomsidrottsprogram (UIP)? UIP bygger på: Faktumet att den fysiska inaktiviteten blir allt mer påtaglig bland ungdomar. Idrotten Vill samt Barnidrottsprogrammet

Läs mer

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Vad kan du göra för att rekrytera och behålla barn och ungdomar till din klubb? Vilka verktyg har du i dag för att kunna rekrytera och behålla barn och ungdomar

Läs mer

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg Susanna Hedenborg Susanna.Hedenborg@mah.se 2010 05 04 Tänk om det fanns en idrottshall där jag har mitt gym. Där du har ett årskort och får gå in hur mycket du vill och träna din idrott. Det har jag aldrig

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det.

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Citat ur Barn äger Idrott Fakta i korthet Det är tio

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Policy Järpens Idrottsförening

Policy Järpens Idrottsförening Policy Järpens Idrottsförening - Alla har en plats i JIFs gemenskap- Idrott: - är inte bara prestationer, segrar eller att göra snygga mål - är framför allt att ha roligt tillsammans - är sammanhållning

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition.

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition. Måndag den 30 juni Idrotten vill Atle Johansen och lycka med idrottens vision Svensk idrott - världens bästa som tema. Plats/tid: Knallerian klockan 11.00 och Grand Hotel klockan 13.00 Friskvård och Hälsa

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

Idrottsledarskapets värde

Idrottsledarskapets värde Idrottsledarskapets värde Inom svensk idrott finns idag över 600 000 ledare en tredjedel kvinnliga och två tredjedelar manliga (RF 2005). En mycket stor del av dessa ledare återfinns inom barnochungdomsidrotten.

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Välkommen till seminariet Barn- och ungdomsidrottens förutsättningar

Välkommen till seminariet Barn- och ungdomsidrottens förutsättningar Välkommen till seminariet Barn- och ungdomsidrottens förutsättningar Krister Clerselius, RS-ledamot och ordf. Projektgrupp LOK-stöd Peter Eriksson, ansvarig barn- och ungdomsidrott SVENSK BARN OCH UNGDOMSIDROTT

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

Målsättning för Gefle GymnastikFörening

Målsättning för Gefle GymnastikFörening 140106 Målsättning för Gefle GymnastikFörening Vi är och ska förbli ledande på barn- och ungdomsgymnastik. Det är nyckeln till fortsatta framgångar inom föreningen under kommande decennier. Vi har också

Läs mer

2015 med ESKILSTUNA FRIIDROTT. Rapport. Mini OS på Ekängen

2015 med ESKILSTUNA FRIIDROTT. Rapport. Mini OS på Ekängen 2015 med ESKILSTUNA FRIIDROTT Rapport Mini OS på Ekängen Summering av Sommarkul 2015 Under sommaren har 3196 barn och ungdomar i ålder 7 18 år deltagit i vårt Sommarkul. Tillsammans har de noterat över

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens

Läs mer

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Dagens arbete Gemensam strategi för svensk idrotts framtid 4 strategiska områden Övergripande målsättningar Verksamhetsinriktningen för

Läs mer

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 1 Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 2 Svenska Boxningsförbundets värdegrund All verksamhet sker utifrån ett utövarperspektiv All verksamhet inom Svenska Boxningsförbundet sker med utövarens bästa

Läs mer

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar.

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar. LB07 modellen Förord En förening ska alltid ha en strategi för framtiden, som binder ihop dagens situation med morgondagens. Det är viktigt eftersom verkligheten ständigt ändras. Vi erbjuder barn och unga

Läs mer

En informationsfolder till dig i Söderköpings IBK! Samhörighet Innebandy Boll Kamratskap

En informationsfolder till dig i Söderköpings IBK! Samhörighet Innebandy Boll Kamratskap En informationsfolder till dig i Söderköpings IBK! Samhörighet Innebandy Boll Kamratskap Välkommen till Söderköpings IBK säsongen 2014-2015 Vi i styrelsen ser nu fram emot en ny säsong, föreningens 22:e

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Strategiska områden med övergripande mål 2025

Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Livslångt idrottande Svensk

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF 2008-10-16 Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF: s verksamhet är till för alla! Grundidén är att barn, ungdomar och vuxna som tycker det är roligt med idrott alltid ska känna sig

Läs mer