Minnesanteckningar från chefsträff i Vallentuna den 11 april 2013

Transkript

1 Protokoll Minnesanteckningar från chefsträff i Vallentuna den 11 april 2013 Närvarande: Danderyd - Björn Alkeby och Kerstin Hassner Ekerö - Elisabett Lunde Haninge - Ingela Gotthardsson och Ann- Britt Öhrstig Järfälla - Torbjörn Neiman Nynäshamn - Christer Dahl Sigtuna - Anders Mebius Sollentuna - Niklas Roos af Hjelmsäter Solna - Roger Markdalen Stockholm - Olof Öhman och Berit Svedberg Sundbyberg - Johan Malmgren Södertälje - Staffan Jonsson Tyresö - Thomas Dennerby Vallentuna - Mats Lennerthson och Pernilla Järveroth Aktuellt från Vallentuna Kulturchef Pernilla Järveroth och fritidschef Mats Lennerthson hälsar välkommen till Vallentuna och det nya kulturhuset. Torbjörn Neiman hälsar välkommen till mötet och hälsar från kollegor som ej kan närvara. Vallentuna kulturhus och bibliotek invigdes november Folder om huset och om Vallentuna delades ut. Vallentuna är ett av stationssamhällena längs Roslagsbanan. På 1950-talet gjordes sockensammanslagningen, på1970-talet var det en kommunsammanslagning tätorten har växt med reformerna. Idag sker en ny omvandling. Vallentuna ingår i ett samarbete med nordostkommunerna. Vallentuna vill profilera sig som kulturkommun med det nya kulturhuset som ett viktigt landmärke.

2 Vallentuna har en yta på 360 kvm Prognosen är att antalet invånare ska vara i slutet av Kommunen växer med invånare per år. Typiskt för Vallentuna är att det är mycket rikt på fornlämningar. Besöksmålet Runriket drivs ihop med Täby kommun och länsmuseet. Pernilla Järveroth informerar om Kulturnämndens uppdrag, dvs att främja kulturlivet, vårda och tillvara det rika kulturarvet, bedriva bibliotek, kulturskola och kulturhuset. Enhetschef Anders Dahlgren informerar om Vallentunas arbete med Skapande skola. Kommunen har en särskild samordnare på 40 % (finansieras av skolan med 20 % och kulturförvaltningen med 20 %) som kopplar ihop skolan och kulturen. Man har jobbat mycket med kulturmiljön; konst och runstenar och där eleverna jobbat med eget skapande. Alla skolor får dessutom 40: -/elev som de får göra vad de vill med. Ofta tar man hjälp av samordnaren. I snitt fick varje elev delta i 3 kulturprogram på ett läsår, till en total kostnad av 230: -. Enhetschef Kurt Ek informerar om det nya kulturhuset med biblioteket. Biblioteket har tre ggr större yta än det tidigare biblioteket plus tillgång till de gemensamma ytorna. Ungdomarna har hittat till biblioteket som blivit en mötesplats. De har en särskild tjänst som riktar sig mot målgruppen år. Man har även ökat öppettiderna t ex genom söndagsöppet. Redan nu syns ett resultat med 20 % -ig ökning av utlåningen. Biblioteket har bra förutsättningar för en lärande miljö med mycket studieplatser. All verksamhet har ökat, t ex språkkaféer och bokklubbar. Kurt informerar även om ett bibliotek som är samlokaliserat med en ICA-butik i Karby. Det firar snart 10 år en innovativ lösning som varit mycket lyckad. Kulturhuset har ingen egen chef, utan det är tre chefer som har ansvar för varsin verksamhet, dvs biblioteket, allmän kulturverksamhet och kulturskolan. Det är förvaltningens administration som har samordningsansvaret. Fritidsnämndens uppgifter. 30 medarbetare. Tre enheter. Huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja meningsfull fritid, ansvar för sport- och fritidsanläggningar, bedriva förebyggande ungdomsarbete och stödja föreningslivet. Utmaningen är att få ihop allt. Bra samverkan med kulturen, skolan och socialtjänsten. Utmaning att få ungdomarna att vilja gå i Vallentunas eget gymnasium. Arbetsledare Anders Cederblad från idrotts- och friluftssenheten informerar om sporthallar mm. Anläggningarna är mer än 40 år. Utmaning underhållskostnader. Fr o m 2013 sköter samhällsbyggnadsförvaltningen själva fastigheterna vilket effektiviserat hanteringen av fastighetsfrågorna inte minst med hjälp av ny modern teknik. Björkby kyrkvikens naturreservat vid Vallentunasjön ska bli mer tillgängligt med hjälp av ny tunnel, sk sociodukt. Hela området ska rustas upp och utvecklas som rekreationsområde. Det kommer att förstärka hela Vallentuna centrum. Tomas Lindberg, enhetschef för Ungdomsenheten berättar om de tre fritidsgårdarna. T ex ett Ungdomens hus som heter Nova och är på 1000 kvm. All verksamhet där sker i projektform och med ungdomarna som drivande ungdomar finns i målgruppen. Fritidsledare jobbar och profilerar vår verksamhet inne i skolorna. Det finns fritidsfältassistenter sedan 2006 och de har nu hittat bra former för arbete. Det bedrivs uppsökande verksamhet alla fredag- och

3 lördagskvällar (kl 18 02), de har verksamhet i skolorna inkl föräldrastöd och viss gruppverksamhet utifrån behov och de arbetar även med enskilda ungdomar ofta i samarbete med socialtjänst och polis. Vallentuna är på 8e plats av Sveriges tryggaste kommuner. Förvaltningen erbjuder föreningsstöd om 10000: - för nattvandring minst 10 ggr och med minst tre vuxna. Många föreningen medverkar i detta och det har blivit en stabil verksamhet med nattvandringar. I maj förväntas KF besluta om en gemensam kultur- och fritidsförvaltning men det ska fortfarande vara en fritidsnämnd och en kulturnämnd. CHEFSMÖTET 1. Aktuellt inom funktionshinderområdet Ann Britt Öhrstig, Haninge, Elin Brandefalk, Nacka samt Jenny Åhsberger, Stockholm ingår i nätverket för funktionshinderfrågor. De hade bett om att få informera kultur- och fritidscheferna om det som just nu är mest aktuellt inom funktionshinderområdet. Nätverkets uppdrag presenterades: Vara ett nätverk för erfarenhetsutbyte, samarbete, utveckling av verksamhet, informationsspridning och omvärldsbevakning Vara bollplank åt varandra inom nätverket eftersom de flesta är ensamma i sin yrkesroll i respektive kommun Anordna kurser och föreläsningar för personal, föreningsliv med flera i länets kommuner. Syftet med nätverket är att genom samverkan i nätverket utveckla utbud och verksamheter i länet så att personer med funktionsnedsättning får ökade möjligheter att ta del av det allmänna utbudet inom kultur- och fritidssektorn. Nätverket omfattar numer 21 kommuner med 27 personer. Nätverket har haft en särskild processdag och diskuterat strategier och arbetssätt. Få kommuner har heltidstjänster för funktionshinderfrågor Det gjordes en genomgång av lagar och styrdokument, t ex LSS och FNs barnkonvention. Myndigheten Handisam samordnar, påskyndar och följer upp funktionshinderspolitiken. En enkät är genomförd om kommunernas kultur- och fritidsverksamhet. Det finns mer forskningsresultat idag än vad det funnits tidigare. Några exempel är Ung livsstil, Ungdomsstyrelsen Fokus 12, Statens folkhälsoinstitut Onödig ohälsa, KI Eva Flygare Wallén

4 I kommunerna finns det många exempel på kataloger och broschyrer som beskriver hur personer med funktionsnedsättning kan komma till kultur- och fritidsaktiviteter. Den 23 april invigs Fritidsnätet som är en ny webbsida som 16 kommuner och landstinget har jobbat fram under ledning av Malin Bernt på Stockholms idrottsförvaltning. Gruppen ställer en viktig fråga som de vill ha hjälp med att besvara: Hur får personer med funktionsnedsättning möjlighet till stöd så att man kan nyttja det stora fritidsutbudet i länet. Kan FSKF hjälpa till att lyfta frågan regionalt? Mötet kommer överens om att styrelsen tar med sig frågan för fortsatt diskussion. Dock behöver nätverket specificera frågeställningen. Ann Britt Öhrstig ska återkomma till Torbjörn Neiman med frågan. 2. Regionala idrottsanläggningar Olof Öhman informerar om en rapport framtagen av FSKF och Stockholms idrottsförbund om anläggningssituationen. Botkyrka, Stockholm, Huddinge, Vallentuna, Järfälla, Nacka och Täby delar ihop med Stockholms idrottsförbund på kostnaden för rapporten. Paul Sjöblom från Stockholms universitet har gjort utredningen. Rapporten ska presenteras och diskuteras på en politikerträff den 16 april och sen ska den även förankras i Stockholms idrottsförbunds styrelse. Kommundirektörerna i länet får information den 26 april via KSLs möte. I maj offentliggörs rapporten. En avgränsning för utredaren är att rapporten inte ska behandla antalet anläggningar i regionen. Det har gjorts intervjuer och enkäter med representanter i 23 kommuner och 28 specialidrottsförbund (av de 60 som finns). Tidigare utredningar har studerats. Rapportens resultat står Paul Sjöblom för. Det återstår sen för FSKF att dra sina egna slutsatser. Utgångspunkter: Stark befolkningstillväxt Klimatförändringar Förändrad markanvändning Bristande kommunikationer Kommersiella intressen Mer träning och tävling i unga år Tradition och inarbetade strukturer Ekonomiska begränsningar, kortsiktiga prioriteringar Prioriteringar inom det regionala samarbetet: Publika arenor Anläggningar för mer ytkrävande idrotter Respektive kommun får ta ansvar för det breda anläggningsbehovet.

5 Rapporten pekar på att det finns konkurrens mellan idrotter. Stora traditionella idrotter är vinnare, som fotboll, innebandy, handboll, basket, volleyboll, somning, ishockey, friidrott golf och hästsport För 30 av 69 idrotter saknas uttalade planer för anläggningsutveckling, t ex flygsporter Behov enligt utredaren: Inomhushall för 5000 åskådarplatser, för fler idrotter Godkända fotbollsarenor för elitlag i fotboll som är mindre än Tele 2, t ex för damfotboll Friidrottsarena för åskådare Regionala anläggningar: Exempel från andra delar av landet t ex Eskilstuna, Göteborg, Region Skåne Gemensam karta Umeå Dilemman: Längre restider Oro för dyra anläggningar Många idrotter vill prioritera det nära anläggningsbehovet Kräver idrotts- och föreningssamverkan Organisationsform Utredaren prioriterar: Bilsport, bob&rodel, boule, flygsport, handikappidrott, judo, kanot, klättring, rodd, simhopp, skidskytte, skytte och squash Publika idrotter Förbund som vill samverka Amerikansk fotboll, rugby och landhockey Bandy och skridsko Löpning, skidor, skidskytte och skytte Kampsporter Vattensporter Utförsåkning. Hur går vi vidare? Få ett tydligare politiskt uppdrag Konferens 12 sep i Älvsjö Tydliggöra definitionen av befintliga regionala anläggningar

6 Tydliggöra prioriterade anläggningar Struktur region samverkan (delregioner) Ägandeformer Karta regionala anläggningar, olika kommuners profilering Rapporten och Olof Öhmans pp-presentation kommer att skickas ut till alla kultur- och fritidschefer i nästa vecka. Diskussionen under mötet visar på stort intresse för rapporten och förslag till samarbeten. Det påpekas vikten av att förankra detta hos kommunchefer och kommunpolitiker. Tidigare har det gjorts en hel del försök men det har fallit på bristande förankring. Därför måste alla förankra rapporten på sin hemmaplan, förutom FSKFs styrelses förankring hos KSL och kommuncheferna 3. Aktuellt utifrån årsmötet och verksamhetsplanen Torbjörn presenterar ett förslag till presentation av FSKF. PP-presentationen bifogas. Mötet tyckte att presentationen såg bra ut och flera uttryckte att detta är något som många kan ha glädje av framöver. Presentationen ska utvecklas något med bilder och i språket. Ny presentation kommer att finnas i slutet av april. Torbjörn kollar utifrån presentationen också att verksamhetsplanen och punkterna i den är "de rätta" och att det är rätt prioriteringar. Mötet tyckte att det är rätt och att VP känns bra. 4. Gemensam studieresa för na. Mötet diskuterade följande frågeställningar i bikupor: Hur många arbetsdagar? Ska det inkludera en helg? När på våren ska vi åka? Vart ska vi åka? Vad vill vi titta på? Vilka ska ingå i en arbetsgrupp? Flertalet uttryckte att resan bör starta onsdag em eller torsdag morgon. Studieresans program bör vara till mitten på lördagen tyckte de flesta, men någon grupp föreslog onsdag till fredag. Sen kan hemresa ordnas lördag em eller söndag em. Om detta var det lite olika åsikter. Vi var överens om att vi ska åka till ett resmål där det både finns spännande idrott och kultur att studera samt gärna även en stad som jobbar med stadsutveckling/stadsomvandling där kultur, fritid och idrott har haft en viktig roll. Om vi kan hitta exempel på gott samarbete inom en region avseende våra branscher är det extra bra. Studieresan bör äga rum under våren. Både mars, april och maj nämndes.

7 Resmål som nämndes, bland många, var Marseille och Manchester, men även Köln och städerna i Ruhrområdet, någon stad i Norden (Norge eller Danmark),Umeå, Riga, Warszawa, Paris och Berlin kom upp som förslag. Mötet utsåg Torbjörn Neiman, Roger Markdalen, Elisabeth Lunde och Olof Öhman till arbetsgrupp med Torbjörn som sammankallande. Gruppen får uppdraget att ta fram ett förslag till studieresa under våren 2014 utifrån den diskussion som var vid dagens möte. 5. Övrigt Nästa chefsträff är den 30 okt på Tele2 arena. Våren 14 äger chefsträffen rum i Nynäshamn. Torbjörn påminner om att alla har två hemläxor: förankra regionala idrottsrapporten och skaffa mandat för det fortsatta arbetet med regional idrottssamverkan vara redo att svara på frågor om funktionshinder och kultur och fritid när styrelsen skickar ut det framöver Efter mötet visade Pernilla Järveroth kulturhuset för de som kunde och ville. Vid anteckningarna Justeras Berit Svedberg Torbjörn Neiman