Självskada, Bipolär, Schiz, Autism

Transkript

1 Slutenvård BUP, soc, ungd mott, barnakut, vårdcentral % Ungdomshem (SiS) 33 % Socialstyrelsen 2003 Röker, använder droger Hög alkohol konsumtion, ofta full Otillfredställande diet (lite grönsaker, frukt och fisk) Fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande, mobbad Problem med polisen Ensamstående, kroniskt sjuk, arbetslös förälder Självskada hos kamrater eller familjemedlemmar Mer impulsiva Mer drogmissbruk Mer fysisk misshandel Mer sexuella övergrepp Hawton et al 2002, Ayton et al 2003 Socialstyrelsen 2003 Bråk med föräldrar Dåligt stöd från föräldrar, psykiska problem i familjen Samvarierar med s-försök (Rosenthal 1972, Hawton 2003) Ökar risk för självmord (Hawton 1999, Zahl 2004) Få kommer till sjukvård (Rossow 1994, Hawton 2002 ) Epidemiska proportioner (Hawton 2002, Patton 1997) Misshandel, sexuella övergrepp Oönskad graviditet, abort Förlust av närstående sista året, närstående har suiciderat Fysisk sjuklighet, sjukhusvistelse, oro för hälsan Dålig i skolan, beteendeproblem i skolan, asocialitet, missbruk Tidigare s-försök, tidigare psykvård Alkohol-/drogproblem, tobaksbruk Paniksyndrom Impulsivitet Anne-Liis von Knorring, prof/öl 1

2 Sårbarhet Ärftlighet Hjärnskador Toxisk påverkan Hormonella rubbningar Läkemedel Infektioner Frisk Sjuk Suic.+Depr. Depr., non-suic. no Depr. Alcohol Abuse 22* 12* 6 Drug Abuse 8** 1 1 Tobacco 55*** 36** 21 Panic Disorder 11** 1 1 Psykosociala påfrestningar, fr a kronisk stress Känns det hopplöst? Har Du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har Du önskat att Du vore död? Har Du tänkt att göra Dig själv något, att ta livet av Dig? Är det något som hindrar Dig från att ta livet av Dig? Har Du velat eller varit nära att begå självmord? Har Du tidigare gjort något suicidförsök? När? Var? Hur? Varför? Har Du planerat hur Du skulle göra för att ta livet av Dig? Har Du gjort några förberedelse? Vilka? Har Du (samlat) tabletter? Tillgång till självmordsredskap? Avskedsbrev? Har Du bestämt Dig för att ta livet av Dig (var, när)? Anemi, järnbrist, perniciös anemi CP syndrom, epilepsi, spina bifida (MMC) ADHD, Aspergers syndrom, dyslexi Postinfektiös asteni, t.ex. mononucleos Enures Hormonella störningar Mb Crohn, ulcerös colit, ulcus duodeni/ventriculi Inser inte att man har psykisk störning trots att tecknen är uppenbara för omgivningen Vanföreställningar Hallucinationer, syn-, hörsel-, känsel-, lukt-, smak- Förvirring Hunt I et a.l Br J Psychiatry 2006: Anne-Liis von Knorring, prof/öl 2

3 Schizofreni Vanföreställningssyndrom Affektiv psykos, depression/mani Schizoaffektiv psykos Reaktiv psykos Organisk psykos Substansrelaterade psykoser Kroniskt förlopp Ofta ADHD före första episoden Hög annan samsjuklighet Extrem emotionell labilitet Extrem impulsivitet Aggressiv, utbrott i timmar Förhöjt stämningsläge Storhetsidéer Minskat sömnbehov Tankeflykt Översexualiserat beteende Angst 1978 Anne-Liis von Knorring, prof/öl 3

4 procent år Merikangas et al 2007 An#psyko#ka Abilify (aripiprazol) Risperdal (risperidon) Zeldox (ziprasidon) Zyprexa (olanzapin) Haldol (haloperidol) An#epilep#ka Ergenyl, Absenor, Orfinil (valproat) Tegretol, Hermolepsin (karbamazepin) Päären et al 2010 Li#um Lithionit (li#umsulfat) Etablera säkerhet och funktion Etablera behandlingsallians Uteslut medicinska orsaker Avbryt användande av koffein, alkohol, narkotika Samarbeta med familjen Psyko-edukation Ev. beteendestrategier Anne-Liis von Knorring, prof/öl 4

5 80 Depression Bipolar 40 0 Angst et al Arch Suicide Res, 2005 General Population Andreasen Jamison -89 Schildkraut Akiskal Jamison -93 Vanföreställningar Hallucina#oner Desorganiserat tal, uppluckrade associa#oner Desorganiserat/katatont beteende Affek#v avflackning, tornigt tankeliv, viljelös Försämrad social funk#on, personlig omvårdnad, skolpresta#oner Desorganiserad (Hebefreni) 17 år Odifferen#erad 23 år Paranoid 30 år Beratis 1994 Anne-Liis von Knorring, prof/öl 5

6 fetal neuro utveckling lindrig utvecklingsförsening (#dig barndom) ospecifika beteende problem sociala och kogni#va svårigheter (senare barndom) nega#va symtom prodrom språkförsening sociala avvikelser uppmärksamhetsproblem Psykologisk Psykosocial Behandling av schizofreni Läkemedel Rehabilitering inkl. socialt stöd och omvårdad Den antipsykotiska effekten medieras via en blockad av centrala dopamin (D2) receptorer Ingen behandling Behandling med antipsykosmedel Anne-Liis von Knorring, prof/öl 6

7 Observation Val av preparat Nytt eller traditionellt en dosfråga? Leponex (klozapin) om ej effekt av traditionella läkemedel Monoterapi Låga doser Tid Aldrig antikolinergika rutinmässigt Utvärdering Krisintervention Pedagogiska samtal Psykoterapi Familjeintervention Kan man förebygga? Ett psykotiskt insjuknande är en omskakande händelse. Hjälp med krishantering behövs till både patient och närstående (inklusive yngre syskon!) Vilka händelser/omständigheter kan föregå ett återinsjuknande? Vilka är de tidiga tecknen/symtomen på återinsjuknande? Vilka åtgärder ska då vidtas? Inga evidens för att familjen kan orsaka schizofreni. Nyttan av s.k. kognitiv beteendeterapi (KBT) är tämligen väl belagd medan vetenskapligt stöd för nyttan av dynamisk psykoterapi till stor del saknas. Genom familjeintervention kan dock risken minska för att psykotiska symtom förvärras eller utlöses. Om patienten har kvarvarande symtom: Tekniker som vilar på KBT kan minska hallucinationer, vanföreställningar och depressiva symtom med ökad social anpassning Familjens medlemmar erhåller kunskap om sjukdomen. Syftet är att minska graden av misstro och kritik eller överdrivet engagemang i patientens liv. Anne-Liis von Knorring, prof/öl 7

8 Bemötande, omhändertagande, daglig tillsyn samt all som sker omkring den medicinska behandlingen och hur denna förmedlas. Omvårdnad omfattar också det långsiktiga planerandet och organisationen av dessa åtgärder. > 80% behöver långtidsbehandling, rehabilitering och stöd från samhället En mindre grupp av dessa behöver omfattande insatser Anhörigkurs Patientskola i grupp Social färdighetsträning Ökad känslighet för stress Initiativlöshet och apati Kvarstående psykotiska symtom Biverkningar Svårigheter i sociala situationer Svårigheter att generalisera Kognitiva svårigheter Bristande motivation Medicinjustering Skolgång Boendestöd Praktikplats Diabetesbehandling Viktminskning Påminnelsehjälpmedell God man 5-15 % självmord inom 10 år efter insjuknandet Insjuknandefas, akutfas, återhämtningsfas Avsaknad av eller för hög medicinering Alkohol 40-50% (Europa) Cannabis 25% (tillfälligt eller upprepat) Rökning 70-90% Anne-Liis von Knorring, prof/öl 8

9 Respiratoriska sjukdomar Hjärt-kärl sjukdomar Cancer Diabetes En del insjuknar under tonårstiden Ofta smygande insjuknande Prognos avseende framtida funktionsnivå ofta sämre Ofta differentialdiagnostiskt svårt (autism?) Familjesamarbete och stöd i skolan Hög känslighet för biverkningar Män insjuknar tidigare Män är sämre i insjuknandefasen Män har mer negativa symtom, kognitiva svårigheter, Män svarar sämre på läkemedel Män har genomgående ett sämre förlopp Kvinnor har lägre grad av missbruk och asocialt beteende Kvinnorsvarar bättre på familjeintervention Kvinnor fungerar bättre i sin dagliga sysselsättning vid uppföljning affinitet relativt till D 2, K i HT 2A 5HT 1A 5HT 2C 5HT 1D α 1 H 1 M 1 ziprasidon olanzapin risperidon 95% konfidensintervall, uppskattad viktökning (kg) vid vecka placebo Zeldox fluphenazin haloperidol risperidon * quetiapin klorpromazin tioridazin olanzapin klozapin * Extrapolerad till vecka 10 baserat på en uppskattning vid vecka 6 DB Allison et al, Am J Psychiatry. 1999; 156; Amminger et al. Arch Gen Psychiatry 2010: Anne-Liis von Knorring, prof/öl 9

10 Utvecklingsstörning % Epilepsi % Vad är orsaken till Autism? Multipla gener (glutamat relaterade) Enstaka gener (tuberös scleros) Kromosomanomalier (Fragilt X, q15) Prenatalt (infektioner, toxiner) Postnatalt (encephalit) Vilken behandling och träning behöver barn med Autism? Börja tidigt Stöd till föräldrar Stimulera normalt beteende Bryta olämpligt beteende Välstrukturerade pedagogiska program Lärarna bör ha specialkunskap Mediciner ger endast lindring av symtom Anne-Liis von Knorring, prof/öl 10

11 Det växer inte bort Bristande reciprok social interaktion Begränsad beteenderepertoar Högre IQ ger bättre prognos 1/5 försämras i samband med puberteten 1/6 katatoni under sena tonår eller unga vuxenår Praktiskt taget alla behöver hjälp och förståelse genom hela livet Stora variationer i stödbehov (välbegåvad person med Aspergers syndrom person med utvecklingsstörning och klassisk autism) Grundproblematiken ändras ganska lite i flertalet fall, men sekundära problem kan leda till mycket stora variationer i klinisk bild Normal begåvning Svåra brister i reciprok social interak#on Snäva intressen Påtvingande ru#ner och intressen Språkproblem Icke verbala kommunika#onsproblem Motorisk klumpighet ADHD/DAMP (80 %) tics/tourette (60 %) hög intelligens (40 %) specifik språkstörning TP/ Inferior V3 amygdala LO temporal STS medial prefrontal enures, enkopres anorexia nervosa kriminalitet (extrem tvångsmässighet) depression, suicid 10 autistic 10 control paranoia Castelli et al 2002 Anne-Liis von Knorring, prof/öl 11

12 Skolmisslyckanden Antisocial utveckling Missbruk Kriminalitet Psykiatrisk översjuklighet t ex MD, BPD, psykos, personlighetsstörningar Arbetslöshet, pension Olycksfall/trafikolyckor Allmänt dålig livskvalitet i >>50% Utredning och diagnostik. Stöd, hjälp och behandling till barn/föräldrar: i anslutning till utredning/diagnos långsiktigt (sådant som ej är kommunalt ansvar) Välfungerande förskole- och skolsituation (oavsett funktionshinder) Meningsfull fritid Stöd till föräldrar/familj att klara sin sociala situation, föräldrautbildning till alla föräldrar Ingripanden till barns/ungdomars skydd. Omfa]as av LSS, #llhör habiliteringens (barn/vuxen) personkrets (ASD, MR) Personer med au#sm eller Aspergers syndrom med normal begåvningen eller lindrig utvecklingsstörning. Trots stora svårigheter under uppväxten många har inte diagnos#serats I senare kontakt med psykiatrin iden#fierade med andra diagnoser eller finnas bland dem som inte svarar på sedvanlig terapi eller som väcker förundran med sin annorlunda problembild Personer med au#sm och må]lig eller grav utvecklingsstörning En liten men särskilt vårdkrävande grupp som kräver personal med specialkunskaper på området Svårtolkade såväl psykiska som medicinska hälsoproblem Anne-Liis von Knorring, prof/öl 12