FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS. F 2010 p. 1/19
|
|
|
- Karolina Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS F 2010 p. 1/19
2 F 2010 p. 2/19
3 F 2010 p. 3/19 II FRÅN GALILEO TILL MAXWELL
4 F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter, dragning mot gnuggad bärnsten Pythagoreans ( 500 ) jorden är en klot Anaxagoras ( 470 ) materia består av atomer ( frön ) solen, månen och stjärnor består av samma material som jorden solen är ett het glödande berg
5 F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter, dragning mot gnuggad bärnsten Pythagoreans ( 500 ) jorden är en klot Anaxagoras ( 470 ) materia består av atomer ( frön ) solen, månen och stjärnor består av samma material som jorden solen är ett het glödande berg Democritus ( 385 ) Heraclides ( 360 ) Pytheas ( 325 ) vintergatan är sammansatt av många stjärnor Venus och Merkurius circlar runt solen ebb och flod förorsakas av månen Aristarchus av Samos ( 260 ) avstånd och storlek av månen genom jordens skugga under en månförmörkelse förhållande mellan avstånden jord-sol och jord-mån genom vinkel vid halvmåne heliocentrisk universum
6 F 2010 p. 5/19 Förhistoria:... Grekerna... Araberna Archimedes ( 240 ) Eratosthenes ( 235 ) Hipparchus ( 150 ) Bhaskara ( 100 ) Archimedes princip i hydrostatiken mätning av jordens omkrets equinoxens precession månens storlek genom parallaxen för en solförmörkelse solens diameter Hero av Alexandria ( 100 ) expansion hos luft vid uppvärmning lagar för ljusets reflexion
7 F 2010 p. 5/19 Förhistoria:... Grekerna... Araberna Archimedes ( 240 ) Eratosthenes ( 235 ) Hipparchus ( 150 ) Bhaskara ( 100 ) Archimedes princip i hydrostatiken mätning av jordens omkrets equinoxens precession månens storlek genom parallaxen för en solförmörkelse solens diameter Hero av Alexandria ( 100 ) expansion hos luft vid uppvärmning lagar för ljusets reflexion Al-Razi ( 890 ) Ali Al-hazen ( 1000 ) Al-khazini ( 1121 ) Andromedagalaxen reflexion, ljusbrytning, linser hålkameran ljus färdas längs räta linjer gravitationen är riktad mot jordens centrum
8 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK
9 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK
10 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET
11 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM
12 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
13 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK THERMODYNAMIK cylmov2.gif Triple expansion engine animation.gif
14 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK THERMODYNAMIK KLASSISK FYSIK
15 F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK KLASSISK FYSIK
16 F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA
17 F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängddmoment arbete, energi ( kinetisk, potentiell, elektrisk, kemisk,... ) kraft
18 F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält
19 F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält DE FUNDAMENTALA NATURLAGAR
20 F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält DE FUNDAMENTALA KRAFTER: tyngdkraften elektriska och magnetiska krafter
21 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar :
22 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen
23 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält
24 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier :
25 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation
26 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter :
27 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter : HIMMELSMEKANIK MEKANIK
28 F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter : HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
29 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment :
30 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner
31 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser :
32 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment
33 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment Slutsatser :
34 F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment Slutsatser / Matematik : geometri algebra infinitesimalkalkyl
35 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK
36 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor runt dem
37 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor
38 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( )
39 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens
40 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens
41 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
42 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
43 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
44 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
45 F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
46 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter
47 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton & Gottfried Leibniz ( )
48 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
49 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
50 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
51 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
52 F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
53 F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer
54 F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik
55 F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik Siméon Denis Poisson ( 1809 ) Carl Gustav Jacob Jacobi ( 1840 ) Joseph Liouville ( 1860 ) Poissonklammer Hamilton-Jacobi ekvation verkan-vinkel variabler......
56 F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer [ FYGC04 ] Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik Siméon Denis Poisson ( 1809 ) Poissonklammer Carl Gustav Jacob Jacobi ( 1840 ) Hamilton-Jacobi ekvation Joseph Liouville ( 1860 ) verkan-vinkel variabler ( främst matematiker ) 1900-talet : Arnold, Kirillov, Kostant, Souriau, Marsden,...
57 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
58 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
59 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
60 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
61 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden Isaac Newton ( 1675 ) Christiaan Huygens ( 1678 ) Leonhard Euler ( 1746 ) korpuskulärteorin på ljuset vågteorin på ljuset, polarisation teorin om ljusets refraktion och dispersion James Bradley ( 1728 ) ljushastigheten och stjärnornas aberration...
62 F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden Isaac Newton ( 1675 ) Christiaan Huygens ( 1678 ) Leonhard Euler ( 1746 ) korpuskulärteorin på ljuset vågteorin på ljuset, polarisation teorin om ljusets refraktion och dispersion James Bradley ( 1728 ) ljushastigheten och stjärnornas aberration... Snells law wavefronts.gif
63 F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
64 F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential
65 F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential
66 F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) elektrisk kraft proportionell mot produkten av laddningarna och invers mot avståndskvadraten
67 F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) elektrisk kraft proportionell mot produkten av laddningarna och invers mot avståndskvadraten
68 F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE?
69 F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE? SVAR : MAGNETISKA FÄLT
70 F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE? SVAR : ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
71 F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor
72 F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor Michael Faraday ( 1831 ) induktion : ett varierande magnetfält genererar elektromotorisk spänning generator, transformator
73 F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor Michael Faraday ( 1831 ) induktion : ett varierande magnetfält genererar elektromotorisk spänning generator, transformator Georg Ohm ( 1827 ) Joseph Henry ( 1833 ) Heinrich Lenz ( 1834 ) elektriskt motstånd och Ohms lag självinduktion riktning av elektromot. spänningar / av inducerade strömmar James Joule & Hermann von Helmholtz ( 1840 ) elektricitet är en form av energi Gustav Kirchhoff ( 1846 ) Kirchoffs lagar för elektriska kretsar
74 F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism
75 F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar )
76 F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) obetydlig brist : ej mathematiskt konsistent
77 F 2010 p. 18/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1867 ) fullständig förening av elektricitet, magnetism och optik uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) förskjutningsström : ett varierande elektriskt fält genererar ett magnetfält
78 F 2010 p. 18/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1867 ) fullständig förening av elektricitet, magnetism och optik uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) förskjutningsström : ett varierande elektriskt fält genererar magnetfält elektromagnetiska vågor som färdas med ljushastighet
79 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
80 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
81 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
82 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila
83 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila Johann Hittorf & Julius Plücker ( 1859 ) katodstrålar Gustav Kirchhoff ( 1860 ) Kirchoffs lag och svartkroppsproblemet Johann Balmer ( 1885 ) empirisk formel på spektrallinjer av väte Albert Michelson & Edward Morley ( 1887 ) frånvaro av eterdriften ( misslyckat experiment )
84 F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila Johann Hittorf & Julius Plücker ( 1859 ) katodstrålar Gustav Kirchhoff ( 1860 ) Kirchoffs lag och svartkroppsproblemet Johann Balmer ( 1885 ) empirisk formel på spektrallinjer av väte Albert Michelson & Edward Morley ( 1887 ) frånvaro av eterdriften
Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration
Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den
Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra
Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar
Planetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 9/11 1 Elektromagnetiska vågor (ljus) University Physics: Kapitel 32, 33, 35, 36 (delar, översiktligt!) Översikt och breddning! FÖ: 9 (ljus) examineras främst genom ljuslabben
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei
Översikt av fysiken
Översikt av fysiken 1700-1900 Det finns en princip, förtydligad av William of Occam på det tidiga 1300 talet, som går under rubriken Occams razor vilket underbygger allt modernt tänkande inom fysiken.
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Grundnivå / First Cycle
FYSA12, Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, 7,5 högskolepoäng Introduction to University Physics, with Mechanics and Electricity, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 8/11 1 nduktion och elektromotorisk kraft (emk) University Physics: Kapitel 29, 30.1, (30.2 självinduktion) 2 ntroduktion Tidigare i kursen: Tidsberoende förändring, dynamik Elektrostatik
Elektromagnetisk strålning. Lektion 5
Elektromagnetisk strålning Lektion 5 Bestämning av ljusets hastighet Galilei lyckades inte bestämma ljusets hastighet trots flitiga försök Ljuset färdas med en hastighet av 300000 km/s genom tomma rymden
FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat
Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen
Grekernas världsbild Gravitation & Newtons lagar En snabbkurs i klassisk mekanik 3/2-2010 Aristoteles 384 322 f.kr Grekisk filosof Student till Platon Lärare till Alexander den store Porträtt av Aristoteles.
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.
Naturvetenskapliga fakulteten Ellära, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för
En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT
1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet
Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå
Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia Miklos Långvik, miklos.langvik@gmail.com NO-biennalen Umeå 5.4-6.4.2017 Innehåll Mål och motivering Observationer och förklaringsmodeller
Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p
Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p Mål Mål som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall ha utvecklat din förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt
Solsystemet, vårt hem i Universum
ASTA02 - Lennart Lindegren - 14 sept 2011 Solsystemet, vårt hem i Universum Upptäckten av vårt eget planetsystem [M&F kap. 3]: Sex planeter Uranus 1781 Neptunus 1846 Pluto 1930 Asteroider, kometer, transneptunska
Mål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson
Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt
Vad vi ska prata om idag:
Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som
Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:
Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,
ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan
Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
5.9 Fysik. Mål för undervisningen
5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska
Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30
Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
The nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Föreläsning 5, clickers
Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Kursplaner och betygskriterier för fysik
Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning
Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den
Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den
Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Fysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11]
![4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11]](/thumbs/54/33762864.jpg "4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11]")
4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11] 4.1 Massa-fädersystem 4.2 Gaser och vätskor Kontinuerligt medium - e fixa positioner, deformerbar kropp TSBK03: Fysik, Ht2009 86 4. Deformerbara kroppar
Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University
Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor
Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Fysik Världen kring oss. Kvällens punkter. Vad är strålning? Polarisation. Elektromagnetisk strålning
Fysik Världen kring oss Repetition och uppföljning Kvällens punkter Repetition Kvantfysik Allting är relativt Einsteins teorier Fysik och naturvetenskap i ett större perspektiv Vad är strålning? Det elektromagnetiska
Nikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Polarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
TFYA58, Ht 2 Elektromagnetism och Labbar i vågrörelselära
TFYA58, Ht Elektromagnetism och Labbar i vågrörelselära 13 föreläsningar 1 lektioner x 4 timmar lab Föreläsningar: Ragnar Erlandsson Lektioner: Ragnar Erlandsson (a), Christopher Tholander (b, d), Emma
1.1 René Descartes Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag.
1.1 René Descartes 1596-1650 Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag. Franske René Descartes var en av mången renässans människor som var begåvade och bildade i flera
14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Blixtrarna hettar upp luften så att den exploderar, det är det som är åskknallen.
STATISK ELEKTICITET Elektriciteten upptäcktes första gången av grekerna omkring 600 fkr. En man vid namn Thales upptäckte att när han gned en bit bärnsten med en tygbit, så drog bärnstenen till sig småsaker.
OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Kalkylens och analys historia. Vladimir Tkatjev ht2015
Kalkylens och analys historia Vladimir Tkatjev ht2015 Några motiveringar för framväxt 1. Beräkning av areor begränsade av kurvor, volymer begränsade av ytor, tyngdpunkters läge m.m. 2. Givet en funktion,
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15 1 ammanfattning: Elektrisk dipol Kan definiera ett elektriskt dipolmoment! ~p = q ~d dipolmoment [Cm] -q ~ d +q För små d och stora r: V = p ˆr 4 0 r 2 ~E = p (2
Fysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI
Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta
Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Ljus? Hjärtligt välkomna! Praktisk optik för ST-läkare. Ljus är strålar Geometrisk optik. ReflectionLawIncident
Praktisk optik för ST-läkare Lecture notes on: http://www.neuro.uu.se/ophthalmology/teaching/externalteaching/index.html Hjärtligt välkomna! Gullstrand lab UPALA Förändringar på basis av utvärdering av
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor
1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,
F2: Kvantmekanikens ursprung
F2: Kvantmekanikens ursprung Koncept som behandlas: Energins kvantisering Svartkroppsstrålning Värmekapacitet Spektroskopi Partikel-våg dualiteten Elektromagnetisk strålning som partiklar Elektroner som
ELLÄRA INTRODUKTION. Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten
ELLÄRA INTRODUKTION Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten Thales Grekland Egeiska havet 624BC 546BC Miletos Elektron grekiska för bärnsten Kompassen Kina: 1086, Shen Kua beskriver användning
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915)
101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915) Filosoficirkeln, Lund, 7 mars 2017 Bengt EY Svensson https://www.ligo.caltech.edu/video/ligo20160211v2
FYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Elektroteknikens idéhistoria
Lennart Harnefors 2003-10-07 Elektroteknikens idéhistoria Elektroteknik kan grovt delas upp i tre områden, som vi här väljer att kalla klassisk elektroteknik, elektronik samt signaler, system och reglering.
BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator
BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator 3000 f.kr - 1981 Gunnar Holmdahl Några av de första uppfinningarna Noll uppfanns (1900 f.kr) MDCCXI dividerat med LIX = XXIX? 1711 / 59 = 29 I det sumeriska
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
Sammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
ASTA02 Universums utmaningar
ASTA02 Universums utmaningar Orienteringskurs i modern astronomi (7,5 hp) Introduktionsmöte 31 augusti 2011, 18:15-20 1 Är vi ensamma i Universum? Främmande planetsystem från spekulation till faktum Solsystemet,
Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 20121124 kl. 8.3012.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Min bok om. planeterna. Namn:
Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig
Relativitetsteori, introduktion
Relativitetsteori, introduktion En av bristerna med den klassiska fysiken är att alla observatörer antas ha samma tidsuppfattning, oavsett sin egen rörelse. Einstein kunde visa att så inte kunde vara fallet.
Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 5/14 1 tröm University Physics: Kapitel 25.1-3 (6) OB - Ej kretsar i denna kurs! EMK diskuteras senare i kursen 2 tröm Lämnar elektrostatiken (orörliga laddningar) trömmar av laddning
1. Stela kroppars mekanik
1. Stela kroppars mekanik L1 Med en stel kropp menas ett föremål som inte böjer sig eller viker sig på något sätt. (Behandlingen av icke stela kroppar hör inte till gymnasiekursen) 1.1 Kraftmoment, M Ett
Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet
Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet PB 64, 00014 Helsingfors Universitet Tel. 09-19150738 E-post: Thomas.Hackman@Helsinki.Fi Universum nu inledande
FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK
FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK DEN HAR SINA RÖTTER I DEN FÖRSTA STORHETSTIDEN AV DEN GREKISKA FILOSOFIEN PÅ 500-TALET FÖRE KRISTUS I EN KULTUR DÄR NATURVETENSKAP
Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
![Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]](/thumbs/25/5742088.jpg "Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]")
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar