Elektroteknikens idéhistoria
|
|
- Anita Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lennart Harnefors Elektroteknikens idéhistoria Elektroteknik kan grovt delas upp i tre områden, som vi här väljer att kalla klassisk elektroteknik, elektronik samt signaler, system och reglering. Vi gör en kort historisk översikt av dessa tre områden. Fokus inom klassisk elektroteknik är från antiken till ca 1900, och för de andra två områdena 1900-talet. 1. Klassisk elektroteknik Detta område är i grunden experimentellt, men fick på 1800-talet en teoretiskt/matematisk bas. Brytpunkten för detta sätter vi till publicerandet av Maxwells ekvationer, Inom klassisk elektroteknik återfinner vi dels den fysiknära teorin för elektromagnetism och dels apparatur för genering, transmission och omvandling av elektricitet, såsom generatorer, transformatorer och motorer (för elektricitet som energibärare) samt t ex antenner och vågledare (för elektricitet som informationsbärare). Antiken 1600 Magnetstenens förmåga att dra till sig järn är bekant sedan de äldsta tider (några hundra år f Kr): Aristoteles, Platon, Teofrastos. Lucretius gör ett försök till förklaring av magnetisk kraftverkan genom emanation, en ström av små partiklar. Plinius d ä (23 79) ger följande (föga troliga) förklaring till order magnet: En herde vid namn Magnes skall en gång ha fastnat med sina järnbeslagna skor och sin järnbeslagna vandringsstav på (det magnetiska) berget Ida. Kompassen dyker upp i europeiska skrifter omkring år 1200, men lär ha används av kineserna långt dessförinnan. Det är tänkbart att Europa fått kompassen från Kina William Gilbert ( ) är den elektriska vetenskapens portalfigur. Hans De Magnete grundlägger utvecklingen mot dagens elektroteknik. Gilbert var en stor experimentator och lade även fram hypotesen att jorden är en stor magnet. 1729, Stephen Gray: Försök inom elektrostatik. 1745, Pieter van Musschenbroek och Ewald von Kleist: Leidenflaskan den första elektriska kondensatorn.
2 1749, Benjamin Franklin: Tolkar blixten som ett elektriskt fenomen och föreslår användning av åskledare talet, Henry Cavendish: Omfattande elektrotekniska undersökningar. Hade en klar uppfattning om begreppen potential och elektrisk laddning. 1785, Charles Augustin Coulomb: lagen för elektrisk kraftverkan. 1791, Luigi Galvani: Grunderna i elektrofysiologi (experiment med grodlår). 1800, Alessandro Volta: Uppfinner den elektriska stapeln, den första likströmskällan. 1812, Siméon Denis Poisson: Avhandling som bygger på Coulombs lag och ger de första exakta metoderna för beräkning på elektrostatiska system. 1816, Francis Ronalds: Första elektriska telegrafen. 1820, A.M. Ampère: Inför och skiljer klart mellan begreppen elektrisk spänning och elektrisk ström. 1820, Hans Christian Örsted: Upptäcker att en sluten galvanisk krets påverkar en magnetnål. 1826, Georg Simon Ohm: Upptäcker de allmänna lagarna för likströmskretsen. 1827: Ampère publicerar sitt stora sammanfattande elektrodynamiska arbete. 1828, George Green: Generaliserar Poissons metoder och kallar den av Poisson införda funktion V för potential function. 1830, Joseph Henry: Konstruerar mycket starka elektromagneter. 1831, Michael Faraday: Upptäcker den elektromagnetiska induktionen. 1834, Heinrich Friedrich Emil Lenz: Uppställer lagen för den inducerade strömmens riktning. 1834, Moritz Hermann von Jacobi: Konstruerar den första elektriska motorn. 1837, Samuel Finlay Breese Morse: Bygger sina första primitiva telegrafapparater. 1840, Carl Friedrich Gauss: Arbete snarlikt Greens; använder samma nomenklatur: Potential. Gauss arbete kom att bli grundläggande för potentialteorin. 1840: Telegraflinje med reläer.
3 1842, William Thompson (sedermera Lord Kelvin): Publicerar, 17 år gammal, den första av många vetenskapliga avhandlingar. 1856, Wilhelm Eduard Weber och Rudolf Kohlrauch: Uppmäter förhållandet mellan den elektrostatiska och elektromagnetiska enheten för elektrisk laddning. 1858, Charles Wheatstone: Får patent på sin snabbtelegraf med hålremsa. 1860, Philipp Reis: Konstruerar den första telefonen nutid 1861, James Clerk Maxwell: Publicerar den första av sina två avhandlingar om vad vi idag kallar Maxwells teori för de elektromagnetiska fenomenen. 1866: Första fungerande Atlantkabeln för telegrafi. 1867, Werner Siemens: Publicerar arbeten kring teori för elektriska maskiner. 1868, Herman von Helmholtz: Anger en transformation (konform avbildning) som kan användas för bestämning av vätskeströmning mellan två parallella halvplan. Påpekar att samma transformation kan användas för elektrostatiska fält i kondensator. 1876, Oliver Heaviside: Ställer upp telegrafekvationen. 1876, Alexander Graham Bell: Viktiga resultat kring överföring av tal. 1876, Lars Magnus Ericsson: Öppnar firman L.M. Ericsson & Co. 1877, Gustav Kirchhoff: Utvidgar Helmholtz beräkning till kondensatorbelägg med ändlig tjocklek. 1878: Första telefonväxeln (New Haven, USA) samt Ericssons första telefoner. 1879, Thomas Alva Edison: Uppfinner den första användbara glödlampan. 1883, Jonas Wenström: Bildar Elektriska AB i Stockholm, sedermera ASEA. 1884, John Henry Poynting: Anger ett matematiskt uttryck för den av ett elektromagnetiskt fält fortplantande energin. 1884, Nicola Tesla: Förevisar en tvåfas synkronmaskin. 1885, Galileo Ferraris: Upptäcker principen för asynkronmotorn.
4 1887, Heinrich Rudolph Hertz: Verifierar experimentellt Maxwells teori för elektromagnetiska vågor. 1890: Wenström erhåller svenskt patent på trefassystemet. 1890: Första utbyggnaden av Niagarafallen. 1891: Våldsam strid i USA mellan förespråkare för likström och enfas växelström. 1893: Första svenska elkraftöverföringen (Hellsjön-Grängesberg). 1895, Guglielmo Marconi: Konstruerar radiosändare och mottagare. 1898, Ferdinand Braun: Inför den slutna svängningskretsen i radiotekniken. 1900, Michael Idvorsky Pupin: Uppfinner Pupinspolen. 1901: Radiokontakt over Atlanten. 1909: Kungl Vattenfallsstyrelsen, senare Statens Vattenfallsverk, grundas. 1909: Kontinuerliga vågor börjar användas i radiosändare. 1933: Frekvensmodulering. 1936: Första 220 kv-linjen i Sverige (Krångede-Stockholm). 1954: Gotlandskabeln, första överföringen med högspänd likström. 2. Elektronik Med elektronik menas hur man med halvledande komponenter kan styra strömmar och spänningar. Elektroniken föds i början på 1900-talet. Från att man tidigare använt elektronrör uppfanns på 1940-talet transistorn. Elektroniken dominerar idag klart över klassisk elektroteknik, såväl i omfattning som inom forskning och utveckling. 1883: Termisk elektronemission observeras för första gången av Edison. 1904: Kvartskristallen används som radiodetektor. 1905: Edisoneffekten, elektronens existens påvisas. 1906: Kristalldetektorn. 1907: Elektronrören diod och triod patenteras. 1912, Lee de Forest: Konstruerar en trestegs lågfrekvensförstärkare.
5 1924: Superheterodynmottagaren. 1947, William B Schockley, Walter Houser Brattain och John Bardeen: Uppfinner transistorn. 1954: Kisel börjar användas som halvledarmaterial. 1958: Första integrerade kretsen. 1970: LSI-teknik (chip med upp till komponenter). 1980: VLSI-teknik (upp till komponenter). 3. Signaler, system och reglering Detta område är i högsta grad ämnesövergripande, men har funnit sin närmaste hemvist inom elektrotekniken. Området innefattar å ena sidan konstruktion av system, såsom förstärkare, filter och regulatorer, men framför allt teori för dynamiska system, beskrivning av informationsbärande signaler samt algoritmer för datorimplementering av dynamiska system. Det är därför också nära kopplat till tillämpad matematik och datateknik. -270, Vitruvius: Återkoppling i vattenklockor talet: Jean Joseph Fourier resp Pierre Simon de Laplace formulerar sina berömda transformer talet: Mekaniska regulatorer för bl a äggkläckare och lufttillförsel till ugnar. 1789, James Watt: Ångmaskinregulatorn tal: Instabilitet ( hunting ) upptäcks. Poncelet och Airy använder differentialekvationer för att analysera fenomenet tal: Återkoppling i tillämpningar såsom temperatur, tryck, vätskenivå, varvtal, roderservon, ljusbågslampor. 1846: William Siemens introducerar I-verkan. 1868: Maxwell publicerar arbetet On Governors. 1877, Edward Routh: Formulerar sitt berömda stabilitetstest i Stability of Motion. 1895, Adolf Hurwitz: Härleder samma test på annat sätt.
6 1900-tal: Återkoppling används nu för reglering av elkraft (spänning, ström och frekvens), kokare, fartyg och flygplan. Ännu ingen klar insikt i processens dynamik. 1927, Harold Stephen Black: Skissar krets för negativt återkopplad förstärkare, som började användas av AT&T , Harry Nyquist: Formulerar samplingsteoremet. 1932: Nyquist formulerar sitt stabilitetskriterium för återkopplade system i arbetet Regeneration Theory. 1942, J.G. Ziegler och N.B. Nichols: Publicerar arbete kring optimalt parameterval för PI- och PID-regulatorer tal: Automatiskt radarsystem används mot V1-raketer tal: Teori för samplade system börjar växa fram. 1942, Claude E. Shannon: Ett av de första verken kring statistisk signalbehandling: The Extrapolation, Interpolation and Smoothing of Stationary Time Series with Engineering Applications. 1945, Hendrick W. Bode: Publicerar boken Network Analysis and Feedback Amplifier Design. 1948: Shannon publicerar arbetet A Mathematical Theory of Communication, som lägger teoretiska grunden för överföring av information över en störd kanal. 1949: Shannon bevisar samplingsteoremet. 1951: Första reglertekniska konferensen (Cranfield, England) , Richard Bellman: Studerar missilers flygbanor genom dynamisk programmering. 1960, Rudolf Kalman: Publicerar artikeln On the Theory of Control Systems på IFAC-konferensen i Moskva. 1965, James W. Cooley och John W. Tukey: Formulerar FFT-algoritmen i arbetet An Algorithm for the Machine Calculation of Complex Fourier Series.
Nikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Läs merFRÅN KVARKAR TILL KOSMOS. F 2010 p. 1/19
FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS F 2010 p. 1/19 F 2010 p. 2/19 F 2010 p. 3/19 II FRÅN GALILEO TILL MAXWELL F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter,
Läs merelektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration
Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merFrån statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå
Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia Miklos Långvik, miklos.langvik@gmail.com NO-biennalen Umeå 5.4-6.4.2017 Innehåll Mål och motivering Observationer och förklaringsmodeller
Läs merKursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.
Naturvetenskapliga fakulteten Ellära, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för
Läs merElektriska signaler finns i våra kroppar.
Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till
Läs merELLÄRA INTRODUKTION. Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten
ELLÄRA INTRODUKTION Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten Thales Grekland Egeiska havet 624BC 546BC Miletos Elektron grekiska för bärnsten Kompassen Kina: 1086, Shen Kua beskriver användning
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merELLÄRA INTRODUKTION. Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten
ELLÄRA INTRODUKTION Elektricitet, elektron från grekiskans bärnsten Kompassen Kina: 1086, Shen Kua beskriver användning av kompassen i sjöfart. Kompasser har dock redan använts under lång tid. Deklination:
Läs merFysik TFYA86. Föreläsning 8/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 8/11 1 nduktion och elektromotorisk kraft (emk) University Physics: Kapitel 29, 30.1, (30.2 självinduktion) 2 ntroduktion Tidigare i kursen: Tidsberoende förändring, dynamik Elektrostatik
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merEn riktig ingenjörskurs Första föreläsningen: Översiktligt kursinnehåll Historik Ohms lag. Copyright 2008 Börje Norlin
Ellära och Elektronik En riktig ingenjörskurs Första föreläsningen: Översiktligt kursinnehåll Historik Ohms lag 1 Varför läsa Ellära & Elektronik? Teknikförståelse Varje område i den moderna vardagen berörs
Läs merFysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15 1 ammanfattning: Elektrisk dipol Kan definiera ett elektriskt dipolmoment! ~p = q ~d dipolmoment [Cm] -q ~ d +q För små d och stora r: V = p ˆr 4 0 r 2 ~E = p (2
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 5/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 5/14 1 tröm University Physics: Kapitel 25.1-3 (6) OB - Ej kretsar i denna kurs! EMK diskuteras senare i kursen 2 tröm Lämnar elektrostatiken (orörliga laddningar) trömmar av laddning
Läs merNy teknik slår igenom när den är gammal
Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merGe exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share
Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån
Läs merFörsättsblad. Radion HT 2012 Anthony Hässelborg
Försättsblad Radion HT 2012 Anthony Hässelborg Innehållsförteckning Mål/syfte... 3 Metod... 3 Genomförande... 3 Krigstider och i strid... 6 Dagens samhälle... 6 Diskussion... 8 Källförteckning... 8 Mål/syfte
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merELLÄRA OCH MAGNETISM
ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merElektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1
2012-01-25 1 ET035G Föreläsning 1 Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för
Läs mer5.9 Fysik. Mål för undervisningen
5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska
Läs merMagnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd
Läs merLäsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.
Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs mer1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.
Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merSteget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )
Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merElektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson
Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt
Läs merELLÄRA OCH MAGNETISM
ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs merDär r är ortsvektorn mellan den punkt där fältet beräknas och den punkt där linjeelementet dl av strömbanan finns.
1 Allmänt om magnetiska mtrl och tillämpningar; transformatorer, generatorer, motorer, magnetiska lagringsmedia (media + läs/skriv) NOBEL-PRI 27, magnetiska sensorer, drug carrier, magnetisk kylning Lektion
Läs merTesta dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2
Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra. b) De dras
Läs merEL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Administration För frågor kring Bilda, labbanmälan, kurshemsida, etc.: kontakta Anneli Ström
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merFöreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00
LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merSpänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)
Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merGrundläggande Elektriska Principer
Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE
Läs merTill och från en inblick i ledande kretsar
Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste
Läs merElektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner
Forelasning /1 Elektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullstandig beskrivning av ett elektromagnetiskt falt. Dock,
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merNord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning
Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca
Läs merOBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merKursplaner och betygskriterier för fysik
Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 17 dec 010 Moment: TEN (Analys), 4 hp, skriftlig tentamen Kurser: Analys och linjär algebra, HF1008 (Program: Elektroteknik), lärare: Inge Jovik, Linjär algebra och analys, HF1006 (Program: Datateknik),
Läs merEllära. Lars-Erik Cederlöf
Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess:
ESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess: 1. Uppladdning av en isolator 2. Laddningsöverföring till en isolerad ledare 3. Urladdning mellan ledare (med olika
Läs merKOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs mer1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q
2.1 Gauss lag och elektrostatiska egenskaper hos ledare (HRW 23) Faradays ishinksexperiment Elfältet E = 0 inne i en elektrostatiskt laddad ledare => Laddningen koncentrerad på ledarens yta! Elfältets
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merBärnstenseffekten. De Magnete. Ingvar Albinsson Institutionen för Fysik. en av Greklands sju vise. alltings ursprung = vatten (fast, flytande, gas)
Elektricitet Elektriska fiskar beskrivet i egyptiska texter 750 f. Kr. 1 Thales från Miletos (ca 65546 f.kr.) en av Greklands sju vise Darrål 500 V/ 1 A (Sydamerika) alltings ursprung = vatten (fast, flytande,
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs merLäsförståelse 27. Elektricitet. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från sv.wikipedia.org. Glödlampa.
Läsförståelse 27 Bild från sv.wikipedia.org. Glödlampa. Elektricitet Innehåll Från då till nu Magneter och elektricitet Uppfinningar Elsäkerhet Några viktiga elektriska uppfinningar Statisk elektricitet
Läs merGrundnivå / First Cycle
FYSA12, Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, 7,5 högskolepoäng Introduction to University Physics, with Mechanics and Electricity, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merElektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Läs merVetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 20121124 kl. 8.3012.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merIntroduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 1
202-0-25 ET054G Föreläsning Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för att
Läs merElektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12
Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merFYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9
FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merDator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merInnehåll Från då till nu Magneter och elektricitet Uppfinningar Elsäkerhet Några viktiga elektriska uppfinningar Statisk elektricitet Batteriet
Innehåll Från då till nu Magneter och elektricitet Uppfinningar Elsäkerhet Några viktiga elektriska uppfinningar Statisk elektricitet Batteriet Ledare, isolatorer och halvledare Den elektriska kretsen
Läs merTSTE24 Elektronik. TSTE24 Elektronik. Introduktion Mark Vesterbacka. Ansvarig. Websida. Material
TSTE24 Elektronik Introduktion Mark Vesterbacka 2017-01-17 s.2 TSTE24 Elektronik Ansvarig Mark Vesterbacka E-post mark.vesterbacka@liu.se Kontor B-huset, 3D:527 Websida http://www.isy.liu.se/edu/kurs/tste24/
Läs merVad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!
Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism! Vilka fenomen? Vad är magnetism? Magnetiska fenomen uppmärksammades redan under antiken och har fått namn efter ett av de tidigaste
Läs merFöreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)
1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska
Läs merDator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster
Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merhur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
Läs merÖversikt av fysiken
Översikt av fysiken 1700-1900 Det finns en princip, förtydligad av William of Occam på det tidiga 1300 talet, som går under rubriken Occams razor vilket underbygger allt modernt tänkande inom fysiken.
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
Läs merVarvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Läs merEL1000/1120 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Tentamen Ordinarie tentamenstillfälle är fredagen den 15/1 kl.14.00-19.00 Obligatorisk föranmälan
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merMagnetism och EL. Prov v 49
Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad
Läs merEN ÖVERSIKT AV ELMOTORER
EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs mer