KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI"

Transkript

1 KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad:

2 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans grunder och några komponenter som vanligtvis ingår i en röntgenapparat. Ellärans uppgift är inte bara till för att öka förståelsen av röntgentekniken utan skall även bidraga till ökade kunskaper i elsäkerhet. En röntgenapparat består, förutom av själva röntgenröret, i huvudsak av mer eller mindre komplicerade elektriska system. Röntgensjuksköterskan skall naturligtvis inte plugga elkunskap utan bara ha ett hum om de ingående komponenterna i en röntgenanläggning. 1(1)

3 Ohms lag En vattentank, med ett rörsystem inkl. en turbin samt en pump enl. figuren nedan kan tillsammans liknas vid en likströmskrets. Vi tittar först på vattensystemet. Vattenflödet i ledningarna bestäms dels av den mängd vatten som finns i tanken som utövar ett tryck (spänning) på vattnet till turbinen utan också av rörledningarnas motstånd och turbinhjulet tröghet. Turbinhjulet driver i sin tur en generator som utför ett nyttigt arbete. Pumpen som här återför vattnet till tanken har inte någon motsvarighet i elkretsen, men kan där liknas vid ett laddningsaggregat som laddar batteriet. Symbolen <=> skall utläsas: motsvaras av. Pump Vattentrycket <=> spänning U Turbin Flödeshinder <=> resistans R Vattenflödet <=> ström I Vi jämför nu vattensystemet med likströmskretsen nedanför. Här flyter inte vatten i ledningarna utan en elektronström. Strömmens storlek bestäms här av trycket från batteriet eller som man normalt säger, batterispänningen. Strömmens storlek i ledningarna bestäms inte bara av batterispänningen utan också av ledningsmotståndet och av värdet hos resistansen (motståndet) R. I en likströmskrets flyter strömmen bara åt ett håll från pluspolen på batteriet till minuspolen. 100 V U Ex. antag att vi har en spänning U på 100 Volt och en resistans i kretsen på 1000 ohm. Hur stor ström I flyter i kretsen? Enligt ohms lag kan strömmen I skrivas: I = U/R eller om värden sätts in, I = = 0,1A Svar, strömmen blir 0,1 ampere. I R =1000 Ohm 2(1)

4 För att beräkna en av storheterna U, I, eller R om någon av de andra två är kända kan vi använda Ohms lag. OHMS LAG U=I*R U=spänning I=ström R=resistans (elektriskt motstånd) Formeln säger att spänningen U hos batteriet är lika med strömmen I i ledningen gånger resistansen R. Ett exempel kanske klargör begreppet. Ex. Antag att vi har en lampa som är inkopplad till ett batteri. Vad vi vet är, att i kretsen flyter en ström på 0,1 ampere (A) och att lampans elektriska motstånd är 100 ohm. Vi frågar oss, hur stor är batterispänningen? Genom att använda ohms lag och sätta in de storheter som är kända kan vi beräkna spänningen U. Insatt i formeln ger detta: U=I*R eller U=0,1*100 som ger oss batterispänningen 10 volt. Svar batterispänningen är 10 volt (V). På liknande sätt kan tex strömmen räknas ut om spänningen och resistansen är kända. Formeln blir då: I = U/R.. 3(1)

5 Parallellkoppling Det förekommer rätt ofta att resistanser parallellkopplas i elektriska kretsar. Om man så önskar kan strömmar, spänningen eller resistanserna beräknas enl ohms lag. 100 V U R 1 =4 Ohm R 2 =1000 Ohm I 1 =? I 2 = = 0,1A Vi söker här strömmen I U=R*I; I= U R 1 Ser vi på figuren upptäcker vi att samma batterispänning ligger över resistansen R 1 som över R 2. Om vi först räknar ut strömmen I 1 får vi: eller med värden I 1 = =25 A På samma sätt kan strömmen I 2 beräknas och blir här 0,1 ampere Seriekoppling Om resistanerna seriekopplas blir kretsens totala resistans summan av resistanserna och i vårt fall = ohm. R 1 = 21 kohm 220 V U R 2 =1000 Ohm I Om vi i detta exempel vill beräkna strömmen I, som flyter genom båda motstånden får vi: Ohms lag U=R*I ; I= U R I = 220 ( ) = 0,01 A = 10 ma 4(1)

6 Sammanfattning Elektrisk spänning mäts i enhet volt (1000V = 1kV) Elektrisk ström mäts i enheten ampere (1 Ampere =1000 ma = 10 6 µa) Resistans mäts i enhet ohm (anges med symbolen ) 1 M = 10 3 k = 10 6 Elektrisk laddning Figuren visar 2 kulpar upphängda i tunna trådar. Om dessa kulor på något sätt laddas upp så att laddningarna hos de två kulorna blir lika, repellerar kulorna varandra. Om kulorna däremot får olika polaritet attraherar dessa varandra Lika laddning repellerar varandra Olika laddningar attraherar varandra Den kraft som laddningarna utövar på varandra bestäms av avståndet mellan kulorna och av laddningarnas storlek. Laddning mäts i enheten coulomb. 1 Coulomb = 1 Amperesekund (As eller 1000 mas) vilket motsvarar ca 6*10 18 elektroner 5(1)

7 Magnetiska fält En ström som flyter i en elektrisk ledare omger sig alltid med ett magnetfält elektrisk ledare Ser vi på ett tvärsnitt av en elektrisk ledare där strömriktningen går inåt från åskådaren sett, får vi en magnetfältsriktning enl den sk. korkskruvsregeln Magnetfältets riktning Elektrisk ledare strömriktning Magnetisk flödestäthet mäts i enheten TESLA magnetfält strömriktning in i ledaren. (symbolen visar bakändan av en pil) (Det jordmagnetiska fältet är ca. 0,0007 Tesla) En spoles magnetfält Är den elektriska ledaren utformad som en spole, förstärks magnetflödet. magnetfältsriktning Strömriktning Brytande kontakt Slutande kontakt Relä Ankare järnkärna Spole Ett relä består av en spole med en järnkärna samt en eller flera kontakttungor. Då en ström flyter genom spolen, blir järnkärnan magnetisk, och drar till sig ankaret. Ankarets andra ände påverkar kontakter som antingen bryter eller sluter en förbindelse. 6(1)

8 Elektriska Fält Kondensatorn Kondensatorn består av 2 st. metallplattor med ett isolerande sk. dielektriskt skikt emellan. När en kondensator laddas upp, genom att tex. ansluta kondensatorn till ett batteri, anhopas elektroner på den ena plattan som då får en negativ laddning. Kondensatorns andra platta, töms på motsvarande mängd elektroner p.g.a att lika laddningar repellerar varandra. Jämför exemplet med kulorna där lika laddning repellerar varandra. En elektronvandring kan ej ske genom själva kondensatorn utan endast via den yttre strömkretsen. En laddad kondensator kan jämföras med ett batteri med mycket liten laddning. En kondensators förmåga att ta laddning, anger dess kapacitans. Ju större area plattorna har och ju närmare de ligger varandra dessto större blir kondensatorns kapacitans. Kapacitansen mäts i enheten Farad. 1F = 10-6 µf = 10-9 nf = pf 7(1)

9 Växelspänning - likspänning När vi hemma köper en elektrisk apparat tar vi för givet att den kan anslutas och drivas från vägguttagen. De flesta vet också att vägguttagen lämnar en växelspänning på ca 230 volt, med frekvensen 50 Hertz. Vad skiljer då en likspänning från en växelspänning? Som namnen hos de två spänningstyperna anger flyter strömmen i en likspänningskrets i samma riktning hela tiden dvs. likformigt från plus till minus. Ett exempel på detta kan vara ett batteri med en lampa inkopplad över batteriet. Strömmen flyter då från pluspolen på batteriet, genom lampa till minuspolen. Byter vi nu ut batteriet i exemplet ovan mot en växelspänningsgenerator, flyter en ström som tidigare genom lampan men strömmen byter hela tiden riktning i takt med växelspänningens frekvens. Varför använder man då dessa 2 skilda matningsspänningar? Jo, en växelspänning passar bättre för att driva motorer och kan lätt transformeras upp-, eller ned till önskade spänningsvärden. Likspänningar kan inte använda transfomatorer på ett lika enkelt sätt som växelspännigar kan, men har den stora fördelen att kunna lagra sin energi i batterier, vilket inte växelspännigen kan göra. En växelspänning kan enkelt simulares genom att upprepade gånger vända ett batteris poler fram och tillbaka. Detta förfarande är som alla förstår mycket opraktiskt. Kraftigare röntgenapparater men fast installation, matas med 3-fas växelspänning. Detta sätt att mata större effektkrävande apparater med 3 faser ger stora driftsfördelar. I Sverige finns 3-fassystem av sk. fyrledartyp eller av femledartyp. Det äldre 4-ledarsystemet byggs succesivt bort i sjukvården till förmån för 5-ledarsystemet. Namnen fyr- resp- femledarsystem kommer av att näten består av 4-resp. 5 trådar. Här följer nu en kort presentation av likspänning, enfas växelspänning samt 3-fas växelspänning.. 8(1)

10 Växelström Strömriktning Batteri Lampa Batteri Lampa Strömriktning ström + - positiv strömriktning negativ strömriktning Tid Genom att upprepade gånger vända batteriet fram och tillbaka kommer strömmen att ändra riktning i takt med batterivändningarna. Vi har fått en växelström. Ofta följer växelspänningens variationer en sk. sinuskurva. Amplitud Volt toppvärde effektivvärde tid en period frekvensen anger antalet svägningar per sekund periodtalet definieras som 1 /frekvensen. effektivvärdet anges som toppvärdet dividerat med 2 Hos en växelspänning med 50 perioder/sek (Hertz) är tiden för 1 period = 1/50 = 0.02 sek (20 ms). Spänning skiftar hela tiden mellan plus och minus, i takt med sinusvågens frekvens. Nätfrekvensen i Sverige är 50 Hz. 9(1)

11 3-fas växelspänning Större röntgenapparater med fast elinstallation matas vanligen av nätets tre faser R, S och T. Fördelen med ett sådant arrangemang är bla. att strömmen per fas minskar jämfört med enfasmatning. En 3-fas växelspänning kan åskådliggöras som 3 sinsemellan förskjutna sinuskurvor. U sek Diagrammet ovan kan även presenteras som ett cirkeldiagram där fasernas inbördes läge tydligare framgår. T grader 0 R S 270 En trefasspänning, med faserna R,S och T, är inbördes fasförskjutna 120 grader. 10(1)

12 Transformatorn Järnkärna Up Us primärspole sekundärspole Växelspänningar kan lätt transformeras till olika värden med en transformator. Transformatorn består av en järnkärna med 2 eller flera lindningar. Till primärspolen ansluts primärspänningen Up och på sekundärsidan tas den transformerade spänningen Us ut. Skillnaden i antalet trådvarv mellan primär- och sekundärspolarna, det sk. omsättningstalet, avgör hur mycket spänningen transformeras. Ex. Om primärspänningen 230 V skall transformeras till 10 V måste omsättningstalet vara 230:10 = 23 dvs primärlindningen skall ha 23 gånger fler varv än i sekundärlindningen. Omsättningen: Np/Ns=Up/Us last last Vid upptransformering har sekundärspolen fler varv än primärspolen. Vid nertransformering har sekundärspolen färre varv än primärspolen Primäringång Reglerbar "rulle" sekundärutgång Hos en sk. autotransformator kan sekundärutgångens varvtal regleras så att utgångsspänningen anpassas efter behov 11(1)

13 3-fas transformator Om en trefasmatning används vid installation av röntgenapparaten måste även transformatorn utformas för ändamålet. R S T De 3 separata lindningarna kan sammankopplas enligt nedanstående alternativ. 1) I en sk. DELTA-koppling 2) eller i en STJÄRN-koppling R S T Uh Uf R S Nolla Uh T Om fasspänningen Uf dvs. spänningen mellan fas och nolla är 230 V erhålles en huvudspänning Uh mellan faserna på 400 V Uh=Uf * 3 12(1)

14 Dioden Symbolen för en diod ser ut som en pil anod katod Med en diod (likriktare) kan växelspänning göras om till likspänning Dioden är en halvledare som bara leder ström i en riktning, från anod till katod växelspänning in pulsad likspänning ut Exempel på en koppling med en diod växelsp. + - strömriktning lampa Helvågslikriktning + IN + + UT Med fyra dioder kopplade enl figuren, erhålles en sk. likriktarbrygga, och spänningen blir helvågslikriktad med 2 positiva pulser på varje period. 13(1)

15 Tyristor styre anod katod Tyristorn är liksom dioden en halvledare som endast leder ström i en riktning, från anoden till katoden. Till skillnad från dioden måste tyristorn ha en tändspänning på "styret" för att leda ström. När en växelspänning ansluts över tyristorn och en tändpuls matas till styret vid tex. sinusvågens positiva topp, får vi en "klippt" halvvåg på utgången. Hur vågformen kommer att se ut på tyristorns utgång, beror på när under perioden som tändpulsen kopplas in till styret. + T2 T3 styre + T1 - anod katod Genom att "tända" tyristorn någonstans mellan T1 och T2 bestäms hur stor del av sinusvågens positiva del som skall släppa fram. Arean under vågen motsvarars av den effekt (spänning x ström) som matas fram. I figuren nedan kan ljusstyrkan hos lampan varieras genom att tända tyristorn vid olika tillfällen styre anod katod växelsp. + - strömriktning lampa 14(1)

16 Biologiska effekter av elektrisk ström (50 Hz) vid hudkontakt De flesta av oss vet att elektrisk ström genom kroppen är skadligt. Hur stor skada strömmen orsakar oss beror på en rad faktorer som tex. den väg genom kroppen strömmen går. brännskador kammarflimmer känseltröskel släppström muskelkontraktion-kvävning 1 ma 10 ma 100 ma 1 A 10 A 100 A Ovanstående diagram visar den skadliga effekt som strömmen kan ha på en människa. Strömmar under 1 ma känns knappast, medan strömmar större än 100 ma kan vara direkt livsfarliga. Riktvärden för hudens motstånd: Torr hud 1-2 Mohm Blöt hud ohm. Strömmens storlek genom kroppen bestämms av spänningen, hudmotståndet och frekvensen. Hur stor skadan sedan blir avgörs bla. av den väg genom kroppen strömmen tar. 15(1)

17 Fyrledarsystem Elnäten i Sverige är antingen av typen 4-ledarsystem eller 5-ledarsystem. Nackdelen med ett 4-ledarsystem jämfört med ett 5-ledarsystem ur patientsäkerhetssynpunkt framgår av nedanstående två exempel. I exemplen är en katater kopplad mellan patient och en fusionspump. En EKG-monitor för övervakning av patienten är kopplad enl. figuren. Nu kommer frågan! Kan detta vara farligt för patienten? R S T Nolla Gruppcentral 1 katetern är via vätskepelaren förbunden med jord. Resistans till jord=500 ohm infusionspump 1 ohm In 1 (Ex 6A) EKG-monitorU Ipl In 3 (Ex 5A) 1 ohm Gruppcentral 2 jordningselektrod med resistensen 1000 ohm Exempel 1. Genom att 2 olika gruppcentraler förser apparaterna med spänning uppstår en spänningsskillnad U mellan skyddsjordarna i resp. system. Spänningsskillnaden orsakas av att resistanserna R1n och R2n i resp. nolledare genomflyts av strömmarna I1n och I2n. Spänningen erhålles ur formeln: U=R1n*I1n + R2n*I2n. Om resistanserna i ledarna antas vara lika fås: R1n=R2n=Rn Skillnaden mellan strömmarna i nolledarna kan tecknas I1n - I2n. Enligt ohms lag erhålles då en spänningsskillnad U mellan nolledarna som blir: U = (I1n - I2n) * Rn Realistiska värden på Rn = 1 ohm och I1n - I2n = 1A ger spänningsskillnaden U = 1V. En spänningsskillnad på 1V och med resistansen hos jordningselektroden på 1000 ohm och katetern 500 ohm blir patientläckströmmen Ipl = U/Rtot = 1/1500 = 0,7 ma. Med huden punkterad och med en kateter i blodkärlet är denna ström tillräcklig för att orsaka hjärtflimmer hos patienten. 16(1)

18 Femledarsystem R S T Nolla Skyddsjord Gruppcentral 1 In 1 (EX 6A) infusionspump Ipl katetern är via vätskepelaren förbunden med jord. Resistans till jord=500 ohm I2p läckström ex 300uA EKG-monitor U In 3 (EX 5A) jordningselektrod med resistensen 1000 ohm I1p läckström ex 200uA Gruppcentral 2 Ex 2 I 5-ledarsystemet finns förutom de tre faserna R, S, T samt nolledaren också en skyddsjordsledare. Normalt flyter i denna skyddsjordledare ingen driftström utan endast sk. läckströmmar som genereras av spänningsförande delar och apparatchassi. Antag att resistanserna i skyddsjordledarna är lika stora dvs. R1p = R2p = Rp, vilket leder till en spänningsskillnad mellan apparathöljerna på U = Rp * (I1p - I2p). I1p representerar här läckströmmen från EKG - monitorn (här 200 µa). I2p som är läckströmmen från infusionspumpen är i vårt exempel 300 µa. Med realistiska värden blir Rp=1 ohm och I1p-I2p=100 µa, ger det oss en spänningsskillnad U på 100 µv. Med totalresistansen som tidigare på 1500 ohm erhålles patientläckströmmen Ipl = 0,07 µa. Ett helt ofarligt värde. Viktigt att tänka på är att all utrustning i ett kateteriseringslab måste anslutas till en och samma gruppcentral. Skarvsladdar som används till utrustningen får aldrig anslutas till uttag utanför labbet då detta punkterar elsäkerheten. 17(1)

19 Sammanfattning Ohms lag: U=I*R eller I=U/R eller R=U/I Spänningen U mäts i volt strömmen I mäts i ampere resistansen R mäts i ohm Effekt: P=U*I Effekten mäts i watt Kondensatorns kapacitans mäts i farad Spolens induktans mäts i henry Några symboler Batteri: Motstånd: Kondensator: Spole: Växelspänning: Frekvensen mäts i Hertz. Ex 50 Hz Växelspänning AC Likspänning DC Diod: Transistor: Röntgenrör Relä 18(1)

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Mät spänning med en multimeter

Mät spänning med en multimeter elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk

Läs mer

Om el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6

Om el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6 Om el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6 Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Tekniska lösningar Årskurs 1 3: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Årskurs

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

Föreläsning 2 Mer om skyddsjord.

Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling. Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i

Läs mer

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar. Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

GPS- och Elmöte 27 maj 2008

GPS- och Elmöte 27 maj 2008 GPS- och Elmöte 27 maj 2008 Teoretiska grunder och definitioner Storhet Beteckning Enhet Beteckning Ström I ampere A Spänning U volt V Resistans R motstånd Ω Effekt P kraft W, kw Energi E utfört arbete

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Växelström och reaktans

Växelström och reaktans Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning SM Serien Strömförsörjning Kondensatorn Kondensator, en behållare för elektrisk energi. Placera en plastfolie mellan två aluminiumfolier och du har en kondensator. Det kan vara praktiskt att rulla ihop

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin

Läs mer

Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier.

Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier. Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier. Sidan 1 av 6 Mekanisk uppbyggnad Likriktaren är monterad i en låda avsedd att hängas på vägg. Lådan har ventilationshål för att erhålla god kylning med

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Ellära. Lars-Erik Cederlöf Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ

Läs mer

Konstantspänningslikriktare.

Konstantspänningslikriktare. Konstantspänningslikriktare. Sidan 1 av 8 Mekanisk uppbyggnad Likriktaren är monterad i en låda avsedd att hängas på vägg. Lådan har ventilationshål för att erhålla god kylning med hjälp av naturlig konvektion.

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

BATTERIER BATTERIHÅLLARE GLÖDLAMPOR. Batteri 9V B-178. Batteri R14 (C), 1,5 V B-175. Batteri 4,5V B-177. Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180

BATTERIER BATTERIHÅLLARE GLÖDLAMPOR. Batteri 9V B-178. Batteri R14 (C), 1,5 V B-175. Batteri 4,5V B-177. Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180 BATTERIER Batteri 9V B-178 Batteri 4,5V B-177 Batteri R14 (C), 1,5 V B-175 Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180 Batteri R20 (D), 1,5 V B-176 Batterieliminator 3V Likspänning B-181 BATTERIHÅLLARE Batteri hållare

Läs mer

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. ELLÄRA För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. 1 All materia i vår värld är uppbyggd av atomer, atomer består av en kärna

Läs mer

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= ) Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.

Läs mer

KAPITEL 5 MTU AB

KAPITEL 5 MTU AB KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej

Läs mer

Modifieringsförslag till Moody Boost

Modifieringsförslag till Moody Boost Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om

Läs mer

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Elektricitet studieuppgifter med lösning. Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

BRUKSANVISNING VE ISO

BRUKSANVISNING VE ISO BRUKSANVISNING ISOLATIONSPROVARE VE ISO E9019200 Referenser märkta på instrumentet eller i manualen Mått i mm Varning för potentiell fara, kontrollera i manualen. Referens: Läs detta noga. Försiktighet!

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007 LC-Meter 2007 bygginstruktion (Ändringar med rött!) Montera alla ytmonterade komponenter först, men det lönar sig att lämna C2 och C3 omonterade, eftersom det kan hända att mätarens kalibrering inte kräver

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2 Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra. b) De dras

Läs mer

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115 Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

Grundläggande matematik och Ohms lag

Grundläggande matematik och Ohms lag Grundläggande matematik och Ohms lag Anders Sikvall, SM0UEI Täby Sändaramatörer, TSA 20 mars 207 Grundläggande matematik. Tiopotenser Potenser skrivs som en siffra med en liten upphöjd siffra efteråt.

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Mätningar på solcellspanel

Mätningar på solcellspanel Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk

Läs mer

Street Savage. MSD0388 Bruksanvisning. Varning! Varning! ÅLDER FRÅ 6 ÅR. Läs denna bruksanvisning innan Ni använder produkten

Street Savage. MSD0388 Bruksanvisning. Varning! Varning! ÅLDER FRÅ 6 ÅR. Läs denna bruksanvisning innan Ni använder produkten ÅLDER FRÅ 6 ÅR Street Savage MSD0388 Bruksanvisning Läs denna bruksanvisning innan Ni använder produkten Varning! - Tänk på följande vid användningen av laddaren: Vid rök, stark lukt eller ljud, bör Ni

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source

Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source Abbas Al-shawi EXAMENSARBETE 2014 Elektronikdesign Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Elektronikdesign.

Läs mer

Trend Renova Senso Aqua-Trend Trend Solid

Trend Renova Senso Aqua-Trend Trend Solid Transistordimmer 3W och 630W för glödljus och elektroniska transformatorer IP20/IP44 ELP01137 ELP05500 P29070 ELP01019 P80477 Trend Renova Senso Aqua-Trend Trend Solid E-nummer E-nummer E-nummer E-nummer

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen

Läs mer

Tekniska begrepp av Jan Boljang, mars 2012

Tekniska begrepp av Jan Boljang, mars 2012 Tekniska begrepp av Jan Boljang, mars 2012 För den som inte är så tekniskt insatt förklarar jag här olika tekniska begrepp som används vid tal om elöverkänslighet, el- och magnetfält och mikrovågor. Jag

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Installationsanvisning. Brandlarmscentral ALPHA. Best nr. 21200. Introduktion

Installationsanvisning. Brandlarmscentral ALPHA. Best nr. 21200. Introduktion Brandlarmscentral ALPHA Best nr. 21200 Introduktion Installationsanvisning Beskrivning av ingångarnas funktion Till skillnad från vad man kan tro så skickar även en ingång ut en spänning. Strömmen som

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare - Ställ omkopplaren i läge samt därefter i läge. Vad händer? - Kan du få omkopplaren att fungera på något annat sätt? 1 Seriekoppling av lampor - Skruva ur en

Läs mer

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 7 Laborationens namn Namn Elinstallation Kommentarer Version 2.4 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används läroböckerna

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer