Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
|
|
- Anton Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd magnet ställer in sig parallellt med det jordmagnetiska fältet 2. Den del av en magnet som pekar mot norr benämner vi magnetisk nordpol och den som pekar åt söder för magnetisk sydpol (detta betyder att jordens geografiska nordpol är en magnetisk sydpol och vice versa ) 3. Om vi delar upp en magnet i mindre delar kan vi inte avskilja en separat nord- och sydpol utan de nya mindre delarna av magneten bildar nya magneter med både nord- och sydpol. Man kan dra slutsatsen att det inte finns en magnetisk laddning utan att den enklaste magneten är en dipol. N S N S N S
2 Magnetostatik Trots att det inte finns (upptäckts) någon magnetisk laddning observerar man: Attraktion 4. Olika poler attraherar varandra N S N S Repulsion 5. Lika poler repellerar varandra N S S N
3 Fältlinjer N S 6. Fältlinjernas riktning ges av den riktning en kompassnåls nordpol pekar åt då kompassnålen placeras i ett magnetiskt fält. 7. Fältlinjerna bildar slutna banor som pekar från nordpol till sydpol utanför magneten men från sydpol till nordpol inuti magneten. 8. Tätheten hos fältlinjerna är störst vid polerna. 9. Fältlinjer kan inte korsa varandra.
4 Magnetiska och icke-magnetiska material Tre olika fall: Dia- och paramagnetism 1. Endast mycket små förändringar uppmäts i det yttre fältet. När materialet tas bort från fältet kan man inte uppmäta något magnetfält kring materialet. Om den lilla förändring man mätte när materialet befann sig i fältet gav ett litet större fält kallas materialet: Paramagnetiskt om fältet istället blev något mindre kallas materialet Diamagnetiskt Många vanliga material/ämnen tillhör dessa två grupper: trä, luft, glas, koppar, mässing
5 Magnetiska och ickemagnetiska material Permanentmagneter En magnet tillverkad av ett magentiskt material kallas för permanentmagnet. Typiskt används legeringar av Fe, Ni och Al för att tillverka permanentmagneter. Magnetiseringen hos en permanentmagnet kan fås att försvinna genom att hetta upp magneten. En permanentmagnet förvaras ofta armerad, d.v.s. med slutna fältlinjer m.h.a. järnstycken. järnstycken N S S N
6 Ferromagnetism Om man däremot placerar ett järnstycke i ett yttre magnetiskt fält så förstärks fältet avsevärt. Ämnen med denna egenskap kallas ferromagnetiska då de ofta är föreningar som innehåller järn (ferrum = latin för järn). Remanens Om magnetfältet kvarstår även efter att det yttre fältet tagits bort, d.v.s om metallstycket har magnetiserats så säger man att materialet uppvisar magnetisk remanens. Materialet uppvisar m.a.o. minneseffekter från det tidigare pålagda fältet. Detta beror på att förstärkningen av magnetfältet tillkom i en process som inte är direkt reversibel när fältet togs bort. Vanligt stål uppvisar ofta avsevärd remanens.
7 Magnetiska domäner Ferromagnetiskt material nom mindre områden i materialet riktar de atomära magnetiska momenten, som kan ses som små magnetiska dipoler, upp sig spontant. Eftersom riktningarna är slumpvis fördelade är det totala fältet utanför materialet litet. Om ett magnetiskt fält läggs över materialet så riktar domänerna upp sig med detta fält på samma sätt som en kompassnål vrider sig i det jordmagnetiska fältet. Den magnetiska kraftverkan utför ett arbete för att göra detta. Upplinjeringen kvarstår efter att fältet avlägsnats. Nature, UC erkeley
8 Magnetiskt flöde och flödestäthet Definition Magnetiskt flödestäthet: Magnetisk flöde:φ Θ A Normal till ytan A A A cos( ) da
9 Elektromagnetism eskriver hur elektriska laddningar och rörelser hos dessa växelverkar med och skapar magnetiska och elektriska fält. De tre klassiska experimentella upptäckterna: 1. Magnetfält från rak ledare (Örsted och Ampere) Fältriktning hos koncentriska ringar En konstant ström genom en rak ledare ger upphov till ett magnetfält utanför ledaren. Fältlinjerna följer den s.k. högerhandregeln. Fältets styrka avtar med avståndet från ledaren.
10 2. Kraftverkan mellan två ledare Attraktion + + U U Attraktion Repulsion Repulsion
11 Elektromagnetism 3. Fält från strömspole Magnetfälten från de enskilda ledarna summeras inuti (och utanför) spolen och ger upphov till en riktning hos det magnetiska fältet som ges av en liknande högerhandregel som för den enskilda ledaren. Man får ett yttre fält av samma typ som från en stavmagnet med en given nord- och sydpol. S N Symboler inåtgående ström utåtgående ström
12 MMagMagnetism mikroskopiskt Mikroskopisk bakgrund Rörelsemängdsmoment - l R + v Z m l s 1/2-1/2 Elektroner som rör sig runt kärnan med hastigheten v på radien R ger upphov till ett magnetfält på samma sätt som elektronerna i en spole med endast en slinga. Produkten av massa, hastighet och radie kallas rörelsemängdsmoment och är karaktäristisk för banrörelse av denna typ. Spinn På samma sätt kan man också se det som att elektronerna roterar kring sin egen axel (jämför jordens rotation kring solen och kring sin egen axel). Denna rörelse ger också upphov till en ström och därför till ett magnetfält.
13 iot-savarts lag z dl r y iot-savarts lag är för magnetfältet litet grand av motsvarigheten till Coulombs lag för det elektriska fältet från en punktladdning. En ström i riktningen dl ger med hjälp av kryssprodukten, mellan strömriktningen och riktningen till punkten man söker magnetfältet i, fältet i denna punkt. Storleken hos d avtar som 1/r 2 x d r 0 4 dl e r r 2 e 0 2 R
14 Magnetisk permeabilitet Precis som det elektriska fältet påverkar ett material och kan polarisera det så ser vi t.ex. från det ferromagnetiska fallet att ett magnetfält också påverkar ett material. Fältbilden blir m.a.o. inte densamma med resp. utan materialet. När det gällde det elektriska fältet så dividerade vi laddningen med kapacitiviteten för vacuum (ε 0 ) och med den relativa kapacitiviteten (ε r ) för materialet för att ta hänsyn till polarisation. E Q 4 0 r r 2 För magnetfältet multiplicerar vi istället med permeabilitetstalet för vacuum och det relativa permeabilitetstalet för materialet (>1) för att ta hänsyn till att magnetfältet kan förstärkas av vissa material. d r 0 4 dl e r r 2 Som nämndes tidigare så har ε 0 och μ 0 införts för att få en koppling mellan Newtons ekvation och elektromagnetisk kraftverkan, d.v.s. för att ha ett enhetligt enhetssystem.
15 Amperes lag Lyckligtvis finns det ett sätt att beräkna magnetfältet i enkla geometrier som är snabbare och enklare än att utföra integrationen m.h.a. iot-savarts lag. Från elstatiken minns vi Gauss lag som innebar att om vi kunde finna en yta på vilken E är konstant så kunde vi multiplicera E med denna ytas area och att denna produkt då blir den inneslutna laddningen dividerad med dielekticitetskonstanten. Amperes lag för magnetostatiken (d.v.s då vi har konstanta strömmar och elektriska och magnetiska fält) säger att strömmen multiplicerad med permeabilitetskonstanten är lika med magnetfältet integrerat längst en slinga som omsluter strömmen: l 0 dl 0 Δl det allmänna fallet μ r μ 0
16 Tillämpning av Amperes lag Toroid 2 R r 0 N Rak lång spole r 0 N 2 R R =0 L dealiserat fall. Slingan går sträckan L genom spolen där är konstant och parallellt med L. Utanför spolen är slingan vinkelrät mot och ger inget bidrag. Slutligen avslutas slingan på mycket stort avstånd där antas nära noll, d.v.s. produkten mellan och L är då noll. L r 0 N r 0 N L Generell lösning kan integreras fram enl. iot-savarts lag ex.vis för positioner utanför ändlig spole (för resultatet se läroboken)
17 Cirkulär strömslinga z På samma sätt kan man integrera fram fältet på centrala axeln genom en strömslinga: r 0 R 2 2r 3,r 2 R 2 a 2 r dl R a För fallet a=0 får man fältet i centrum av slingan. r 0 2R
18 Kraft på partikel i rörelse i magnetfält Lorentzkraften: Använde vi i elstatiken Laddningar i rörelse i magnetfält F q(e v ) v Θ F qv qvsin( ) v Q F R Högerhandsregeln v F v F
19 6d8s 04/10/4_58d180de6d0f28286cf3bc85a49c b91c2.jpg PVbJm4 WeblQw
20 Magnetisk kraftverkan F q(e v ) F qv, v Om vi har en konstant ström där laddningen q rör sig sträckan L under tiden t vinkelrätt mot fältet får vi: F qv qv L q q L t q t L L
21 Definition av 1 Ampere 0 e 2 R F L F 0 2 R L 2 0 L 2 R Om L=1 m och R=1 m så är 1 A då F= N F N /A 2 + U Attraktion c 2 1/ 0 0 c m/s As /(Vm)
22 Enhet för magnetfältet μ 0 F L F 0 2 L 2 R [ ] [ F] N CV Vs 2 2 [ ][ L] Am Am m T [ 0 ] [F]/[ 2 ] N /A 2 Vs /Am Enheten Tesla uppkallad efter Nikola Tesla. Kan förstås uttryckas i andra härledda enheter också.
23 Varierande magnetfält Vi har sett att en konstant ström ger upphov till ett magnetfält. Vi vet också att en konstant laddningsfördelning endast ger upphov till ett konstant elektriskt fält men inget magnetfält samt att en konstant fördelning av magnetiska dipoler endast ger upphov till ett konstant magnetfält. E Q N S
24 Varierande magnetfält Fråga: Om elektriska laddningar i rörelse ger upphov till ett magnetfält vad händer då om vi varierar det magnetiska fältet? Ger detta upphov till ett elektriskt fält? Frågan undersöktes av Michael Faraday som upptäckte det s.k. induktionfenomenet. Matematiskt formuleras svaret på frågan i Faradays lag: A Φ E dl t dl E Vad betyder det i praktiken?
25 nduktion Jo, om vi ändrar det magetiska flödet som flyter innanför en sluten slinga så kommer denna förändring att ge upphov till ett elektriskt fält. Detta fält driver som vanligt en laddningsomfördelning d.v.s. en ström. Slutsats: Om flödet ändras induceras en spänning som i sin tur kan driva en ström genom en yttre krets (d.v.s. man får en generator). ind N S Fix spole Rörelseriktning
26 Lenz lag Den inducerade strömmen skapar ett magnetfält som motverkar den fältförändring som uppkommer när magneten förs in genom slingan. D.v.s. om magnetens nordpol pekar in mot slingan under rörelsen blir strömmen sådan att ett magnetfält med nordpolen riktad mot magnetens nordpol skapas. När magneten sedan dras tillbaka blir strömriktningen istället sådan att en sydpol skapas som attraherar nordpolen hos magneten. Man kan från energiprincipen inse att detta måste vara fallet. ind N S Fix spole Rörelseriktning
27 nduktionslagen från energiprincipen F qv A F,v F Man för en ledare med konstant hastighet vinkelrätt mot ett konstant magnetfält. Den magnetiska delen av Lorentzkraften gör att en ström flyter genom ledaren. Denna ström leder i sin tur till en magnetisk motkraft på ledaren. För att upprätthålla konstant hastighet måste krafterna i ledarens rörelseriktning vara noll.
28 nduktionslagen från energiprincipen F qv Mekaniskt arbete W F s Elektrisk effekt P U W L s Et L s Vi ser på ett kort intervall dt Magnetisk motkraft F L W Pt Ut, U E Energin E L s t L v v ds dt L nducerade emk:n e L ds dt F,v tidsberoende s
29 nduktionslagen från energiprincipen F qv e L ds dt da dt da d A F,v s e d dt L Med N st varv i lindningen får man: e N d dt Man brukar ange referensriktningen med ett minustecken för att indikera att den inducerade spänningen motverkar flödesändringen: e N d dt
30 Självinduktion En spole genom vilken det flyter en ström skapar ett magnetfält. Om strömmen varierar så varierar också magnetfältet som strömmen skapar. Denna fältändring ger upphov till en inducerad emk som motverkar den strömförändring som gav upphov till den ursprungliga fältändringen. Fenomenet kallas självinduktion och är viktigt i växelströmsberäkningar. i(t) Φ ind Φ(t) Fix spole
31 nduktans Fältet i lång spole r 0 N l r 0 N l A d dt r 0 NA l di dt nduktionslagen Tillsammans ger detta: e N d dt e N d dt N r 0 NA di l dt r 0 N 2 A l di dt L di dt nduktansen: Enhet: L r 0 N 2 A l [L] Vs A H
32 Generatorn, roterande strömslinga i magnetfält A Θ A A A A cos( )
33 Generatorn, roterande strömslinga i magnetfält A A cos( ) A cos( t) nduktionslagen t t e N d dt e NA d cos( t) NA sin( t) dt
34 Motorn, roterande strömslinga i magnetfält Slinga med inkommande ström F Den magnetiska delen av Lorentzkraften ger upphov till ett vridmoment kring den centrala axeln. Strömmen måste byta riktning en gång per varv för att upprätthålla rörelsen. F qv
35 OrxQU MhnSCc jgk Q50iE 4On-Y 1j2gD28
Magnetostatik och elektromagnetism
Magnetostatik och elektromagnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter:
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 20121124 kl. 8.3012.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merOBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merDemonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.
1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merElektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson
Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merNikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Läs merElektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor
1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
Läs merVad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!
Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism! Vilka fenomen? Vad är magnetism? Magnetiska fenomen uppmärksammades redan under antiken och har fått namn efter ett av de tidigaste
Läs merFysik TFYA86. Föreläsning 8/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 8/11 1 nduktion och elektromotorisk kraft (emk) University Physics: Kapitel 29, 30.1, (30.2 självinduktion) 2 ntroduktion Tidigare i kursen: Tidsberoende förändring, dynamik Elektrostatik
Läs merKapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk
Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning Magnetiskt flöde, Gauss sats för
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merLäsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.
Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 5/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 5/14 1 tröm University Physics: Kapitel 25.1-3 (6) OB - Ej kretsar i denna kurs! EMK diskuteras senare i kursen 2 tröm Lämnar elektrostatiken (orörliga laddningar) trömmar av laddning
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2013-11-23 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste raderas
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Övningstenta i Elektromagnetisk fältteori, 2014-11-29 kl. 8.30-12.30 Kurskod EEF031 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste
Läs merGe exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share
Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merAsynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder
Inst. för fysik och astronomi 017-11-08 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 017 (1.1) Laddningen q 1 7,0 10 6 C placeras
Läs merFöreläsning 5, clickers
Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π (ETEF01 och F (ETE055 1 Tid och plats: 6 oktober, 016, kl. 14.00 19.00, lokal: Gasquesalen. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89 och 07-5958.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merFK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00
FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
Läs merFörståelsefrågorna besvaras genom att markera en av rutorna efter varje påstående till höger. En och endast en ruta på varje rad skall markeras.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2006-11-25 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merTenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:
Tenta 56 svar Uppgift a) På grund av sfäriskt symmetri ansätter vi att: E(r) = E(r)ˆr Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r: 2π π Q innesluten
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merMagnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!
38! 39! Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra! i 1! i 2! Krafterna beror av i 1 och i 2 och av geometrin! 40! Likaså kraftpåverkas en laddning Q som rör sig i närheten av en strömförande ledning!
Läs merÖvningar för finalister i Wallenbergs fysikpris
Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merElektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
Elektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-16 1/50 Mål
Läs mer6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar
6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merFysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15 1 ammanfattning: Elektrisk dipol Kan definiera ett elektriskt dipolmoment! ~p = q ~d dipolmoment [Cm] -q ~ d +q För små d och stora r: V = p ˆr 4 0 r 2 ~E = p (2
Läs mer18. Sammanfattning Ursprung och form av fältena Elektrostatik Kraft, fält och potential 2 21, (18.3)
18. Sammanfattning 18.2. Ursprung och form av fältena Elektriska laddningar (monopoler) i vila ger upphov till elfält Elektriska laddningar i rörelse ger upphov till magnetfält Elektriska laddningar i
Läs mer18. Sammanfattning Kraft, fält och potential. Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.
18. Sammanfattning Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1 18.1. Kraft, fält och potential Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.1) Potential φ är en matematisk
Läs mer18. Sammanfattning. Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1
18. Sammanfattning Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1 18.1. Kraft, fält och potential Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.1) Potential φ är en matematisk
Läs merNord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning
Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca
Läs merKurvlängd och geometri på en sfärisk yta
325 Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta Peter Sjögren Göteborgs Universitet 1. Inledning. Geometrin på en sfärisk yta liknar planets geometri, med flera intressanta skillnader. Som vi skall se nedan,
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merMagnetpulverprovning. Inspecta Academy
Magnetpulverprovning Inspecta Academy 1 Magnetpulverprovning Inspecta Sweden AB 2 3 Magnetpulverprovning 4 Magnetpulverprovning Magnetpulvermetoden Denna presentation ger en grundläggande kunskap om hur
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merr 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merFöreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +
Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merHur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet
Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Hur elektromagnetiska vågor uppstår Laddning i vila:symmetriskt radiellt fält, Konstant hastighet: osymmetriskt radiellt fält samt ett magnetfält. Konstant acceleration:
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merJordens Magnetiska Fält
Jordens Magnetiska Fält En essä för kursen Ämneskommunikation för Fysiker Sammanställd av Anne Ylinen 14 mars 2009 i Innehåll 1 Inledning 1 2 Beskrivning av Jordens magnetfält 1 2.1 Vektorbeskrivning av
Läs merFormelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01
Formelsamling Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01 Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds tekniska högskola Juni 014 Innehåll 1 Elstatik 1 Likström 4 3 Magnetostatik
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs mer1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q
2.1 Gauss lag och elektrostatiska egenskaper hos ledare (HRW 23) Faradays ishinksexperiment Elfältet E = 0 inne i en elektrostatiskt laddad ledare => Laddningen koncentrerad på ledarens yta! Elfältets
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Övningstenta i Elektromagnetisk fältteori, 2015-11-28 kl. 8.30-12.30 Kurskod EEF031 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste
Läs merReglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27
Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merElenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2
Läs merDavid Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet
Läs mer14. Potentialer och fält
4. Potentialer och fält [Griffiths,RMC] För att beräkna strålningen från kontinuerliga laddningsfördelningar och punktladdningar måste deras el- och magnetfält vara kända. Dessa är i de flesta fall enklast
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merOBS!
Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för F2 och TM2. EEF031 2018-04-05, kl. 14:00-18:00 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA 081 20 AUGUSTI 2010
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TENTEN I HÅFSTHETSÄ F H 8 UGUSTI ösningar Tid och plats: 8.3.3 i V huset. ärare besöker salen ca 9.3 samt. Hjälpmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merRepetition kapitel 21
Repetition kapitel 21 Coulombs lag. Grundbulten! Definition av elektriskt fält. Fält från punktladdning När fältet är bestämt erhålls kraften ur : F qe Definition av elektrisk dipol. Moment och energi
Läs mer=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs
1 Föreläsning 7: Fiktiva (tröghets-)krafter (kap A) Komihåg 6: Absolut och relativ rörelse för en partikel - hastighetssamband: v abs = v O' + # r 1 42 4 3 rel + v rel =v sp - accelerationssamband, Coriolis
Läs merDär r är ortsvektorn mellan den punkt där fältet beräknas och den punkt där linjeelementet dl av strömbanan finns.
1 Allmänt om magnetiska mtrl och tillämpningar; transformatorer, generatorer, motorer, magnetiska lagringsmedia (media + läs/skriv) NOBEL-PRI 27, magnetiska sensorer, drug carrier, magnetisk kylning Lektion
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Övningstenta i Elektromagnetisk fältteori, 20161126 kl. 8.3012.30 Kurskod EEF031 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merMagnetism och elektromagnetism
Teknikområde Magnetism och elektromagnetism Magneter upptäcktes i staden Magnesia i Grekland. Magneter kan dra till sig föremål som innehåller mycket järn (eller kobolt eller nickel). Man kan tex. använda
Läs mer