Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, curid= )

Transkript

1 Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar. I Japan 100V, i Sverige 220. Som ni kanske vet har man även olika typer av väggutag i olika länder, till den resandes förtret. Men ibland har man t.ex växelström och behöver likström, t.ex. när man i en bil vill ladda batteriet från ett väggutag eller när bilen egen alternator laddar bilbatteriet. En alternator är en generator som skapar växelström. Vi använder oss då av en likriktare. Den består av 4 st dioder. (By Created by User:Omegatron - Diode_symbol.svg, CC BY-SA 3.0, (CC BY-SA 3.0, (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, curid= ) Ovan har ni en LIKRIKTARE. Till vänster en växelströmskälla som passerar en transformator. I mitten, diamanten där strömmen likriktas. Spänningen finns i denna bild mellan jord och V-out.

2 (CC BY-SA 3.0, Bilden visar hur strömmen varierar i en likriktad växelström. Vill man ha en jämnare växelström måste man öka frekvensen.

3 På detta sätt brukar man åskådliggöra en växelström. 1. Amplitud. 3. Effektivt värde. 4. Period. Växelström behöver inte vara jämn. Den kan variera som nedan. Den röda är naturligtvis likström. Det som överförs är energi. Elektrisk energi. Från ett ställe till ett annat. Ett batteri till telefonens kretsar, eller en 20-tons alternator i Ångermanälven till ditt vägguttag och laddaren till din telefon. Den växelströmmen är jämn och fin. En mobil telefon eller Bluetooth eller WiFi är av ringa värde om vi inte kunde föra över information på något sätt. Detta görs med en växelström som ser ut som den grå ungefär. Guglielmo Marconi, 1st Marquis of Marconi (Italian: [ɡuʎˈʎɛlmo marˈkoːni]; 25 April July 1937) was an Italian inventor and electrical engineer, known for his pioneering work on long-distance radio transmission[1] and for his development of Marconi's law and a radio telegraph system. He is often credited as the inventor of radio,[2] and he shared the 1909 Nobel Prize in Physics with Karl Ferdinand Braun "in recognition of their contributions to the development of wireless telegraphy".[3][4][5] An entrepreneur, businessman, and founder in Britain in 1897 of The Wireless Telegraph & Signal Company (which became the Marconi Company), Marconi succeeded in making a commercial success of radio by innovating and building on the work of previous experimenters and physicists.[6][7] In 1929 the King of Italy ennobled Marconi as a Marchese (marquis).

4 Om vi har en krets där vi kopplar en spole och en kondensator får vi en krets där energin kommer att pulsera fram. (By First Harmonic - Own work, CC BY-SA 3.0, Det tar en liten stund för kondensatorn att ladda sig fullt. När den urladdar får vi en ström som passerar spolen L. Vad orsakar en spole kring en järnkärna? (Av Averse from de.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0, curid= ) Bilden ovan visar sambandet mellan en svängningskrets och en dipolantenn.

5 LC-kretsen kan lagra elektrisk energi, när den svänger vid sin resonansfrekvens. Kondensatorn lagrar energi i det elektriska fältet mellan sina plattor, i förhållande till spänningen över dem, medan spolen lagrar energi i dess magnetfält, beroende på den strömmen genom den. Om en uppladdad kapacitans ansluts över en induktans, så börjar laddning att flyta till induktansen, och den bygger kapacitansen. Till slut har all laddning i kapacitansen gått över. Strömmen fortsätter dock att flyta, eftersom spolar motsätter sig strömförändringar, varvid energi dras från det magnetiska fältet för att upprätthålla flödet. Det medför att strömmen börjar ladda kondensatorn med spänning av motsatt polaritet till dess ursprungliga laddning. När så magnetfältet är helt tömt, kommer strömmen att avstanna och laddningen är åter lagrad i kondensatorn (nu med motsatt polaritet) och cykeln kommer att sätta igång igen, med strömmen i omvänd riktning. Vi har alltså en växelström i kretsen. En svängningskrets från en klockradio. Om vi får in en signal, elektromagnetisk i en antenn, så genereras en ström. Denna kommer att se ut som den som skickades iväg. Vi har alltså överfört information på avstånd, utan sladdar. Om vi ändrar amplitud kommer vi att få olika volym på signalen. På så sätt kan vi föra över t.ex. ettor och nollor Datorspråk. Mycket förenklat fick vi en WiFi. Vi kan även föra över tal och musik på samma sätt.