Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p"

Transkript

1 Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p Mål Mål som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall ha utvecklat din förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna beskriva och analysera samt matematiskt behandla fysikaliska problemställningar med hjälp av adekvata storheter, begrepp och modeller ha fördjupad kunskap om begreppen kraft, massa, arbete, energi och rörelsemängd samt en förmåga att använda dessa begrepp ha kunskap om elektriska och magnetiska fält, induktion, mekaniska och elektromagnetiska vågor och deras egenskaper samt kunna beskriva några tillämpningar inom dessa områden ha kunskap om atomers struktur, samband mellan energinivåer och atomspektra samt ha kännedom om fotonbegreppet ha kunskap om joniserande strålning, radioaktivt sönderfall, fission och fusion samt kunna använda massa energiekvivalensen för att göra beräkningar inom kärnfysiken känna till huvuddragen i universums storskaliga utveckling kunna beskriva och analysera några vardagliga, medicinska och tekniska tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken.

2 Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd Du genomför de moment som ingår i kursen, och använder införda fysikaliska definitioner, storheter, begrepp och modeller för att beskriva företeelser och fysikaliska förlopp. utför beräkningar i problemställningar av rutinkaraktär. redovisar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa och förstå. deltar i planering och genomför experimentella undersökningar efter instruktioner, samt redovisar dina resultat muntligt och skriftligt. använder tekniska hjälpmedel och utrustningar som används i fysikundervisningen. Kriterier för betyget Väl Godkänd Förutom att kriterierna för Godkänd uppnåtts krävs att du kan använda kunskap från flera olika delar av kursen för att lösa fysikaliska problem, samt uppvisa en jämnhet i hur du redogör för innebörden av införda fysikaliska storheter, begrepp och modeller. tillämpar dina kunskaper och löser problem som inte är av rutinkaraktär. strukturerar dina beräkningar och är tydlig i dina tankegångar medverkar aktivt samt arbetar mer självständigt vid experimentella undersökningar, samt bearbetar och utvärderar erhållna resultat. behärskar tekniska hjälpmedel och utrustningar som används i fysikundervisningen. Kriterier för betyget Mycket Väl Godkänd Förutom att kriterierna för Väl Godkänd uppnåtts krävs att du kan överblicka och tillämpa kunskaper från större delen av kursen, uppvisa en jämnhet i kursen, samt insiktsfullt visa varför du gör dina val och ansatser, dvs. tillämpar fysikaliska begrepp och modeller i välgrundade ansatser, dvs. motiverar val av modell genom hänvisning till figur och fysikaliska principer. kan generalisera beräkningar och lösningsmetoder. analyserar och tolkar resultat, bedömer slutsatsernas giltig- och rimlighet i såväl teoretiska som experimentella uppgifter. använder relevant och korrekt fysikaliskt och matematiskt språk.

3 Generella bedömningsmatriser för problemlösning Bedömningsmatris för skriftliga presentationer Bedömningen avser Kvalitativa nivåer Lägre Användning av storheter, begrepp och modeller Förmåga att använda fysikaliska storheter, begrepp och modeller på företeelser i omvärlden. Fysikaliskt resonemang Du löser uppgifter av rutinkaraktär och använder införda fysikaliska definitioner, storheter, begrepp och modeller. Du löser uppgifter av olika karaktär och kan därmed redogöra för innebörden av införda fysikaliska storheter, begrepp och modeller. Högre Du kan utveckla problem för att ta fram generella modeller och har förmågan att använda fysikaliska begrepp och modeller på ett analyserande sätt. Förekomst av och kvalitet i utvärdering, analys, reflektion och förmåga att föra ett fysikaliskt resonemang. Redovisning Du bearbetar och utvärderar erhållna resultat. Du tillämpar sina fysikaliska kunskaper för att tolka och förutsäga iakttagelser. Du tolkar resultat och värderar slutsatsernas giltighet. Du analyserar och diskuterar problemställningar med stöd av kunskaper från olika delar av fysiken. Hur klar, tydlig och fullständig din redovisning är. Redovisningen är möjlig att förstå och följa. Den formella behandlingen är acceptabel. Redovisningen är strukturerad och tydlig. Den formella behandlingen är väsentligen korrekt. Du drar korrekta slutsatser från ett generellt uttryck, tecknar generella funktionsuttryck, visar generellt att något gäller, värderar resultat, mm. Lösningen har insiktsfulla fysikaliska resonemang och redovisningen är välstrukturerad, fullständig och tydlig. Den formella behandlingen är korrekt. Bedömningsmatris för muntliga presentationer Bedömningen avser Kvalitativa nivåer Lägre Förståelse I vilken grad du visar förståelse för uppgiften och motiverar sina slutsatser. I vilken grad du använder samband och generaliseringar Språk Hur klar och tydlig din redovisning är. I vilken grad du använder relevant fysikaliskt språk och terminologi. Delaktighet I vilken grad du deltar i diskussioner med fysikaliskt grundade idéer. Visar någon förståelse för uppgiften och för några fysikaliska begrepp. Begripligt och möjligt att följa men företrädesvis vardagsspråk. Deltar något i diskussionen. Visar förståelse för och använder fysikaliska begrepp samt kan motivera dina slutsatser. Går bra att följa och med en acceptabel Följer och prövar andras förklaringar. Högre Visar god förståelse för fysikaliska begrepp och sambanden mellan dessa. Motiverar dina slutsatser. Välstrukturerat och tydligt med en relevant Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

4 Årsplanering Vecka Avsnitt Sidor Ex. på uppgifter v.5 Laxfiske v.6 Braxfiske v.8 Mörtfiske v.9 Torskfiske v.10 Störfiske v.11 Prov

5 Rätlinjig rörelse Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda vektorer, energibegreppet och Newtons lagar Ordlista Delmål Delmål Delmål Hastighet Acceleration Fritt fall Galileis lag Känner till sträckformeln Kan skilja en accelererad rörelse från en icke accelererad Kan använda sträckformeln Ser att alla sträckformler i grunden är samma Känner till begreppet fritt fall och Galileis lag Vektor Absolutvärde Komposantuppdelning Vektoraddition Skiljer på vektorer och tal Kan rita kraftsituationer med vektorer Kan komposantuppdela en vektor Kan addera vektorer Kan multiplicera vektorer med reella tal Skiljer på vektorn och dess absolutvärde Kraft Resultantkraft Newtons nollte lag Newtons första lag Newtons andra lag Newtons tredje lag Arbete Potentiell energi Kinetisk energi Mekanisk energi Känner till förhållandet mellan kraft och accelererad rörelse Känner till Newtons lagar Känner till vad som utmärker en resultantkraft Känner till begreppen arbete, potentiell och kinetisk energi Känner till förhållandet mellan kraft och energi Känner till bevarandelagen för energi Kan addera krafter Kan bestämma resultantkraften i en given situation Kan rita kraftsituationer för ett givet problem Kan använda Newtons lagar Förstår när fysikaliskt arbete uträttas Kan utnyttja energins bevarande i beräkningar Kan beskriva ett föremåls rörelse utifrån kraftsituationen Kan beskriva kraftsituationen utifrån ett föremåls rörelse Känner till att krafternas namn endast är till för att ange deras härkomst Använder energisamband för att härleda formler

6 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

7 Kroklinjig rörelse och gravitation Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda vektorer, rörelseekvationerna och gravitationslagen Ordlista Delmål Delmål Delmål Kan skilja på medel- och momentanhastighet Banhastighet (fart) Medelhastighet Momentanhastighet Medelacceleration Momentanacceleration Kan skilja på medel- och momentanacceleration Kan skilja på hastighet och banhastighet Kan se sambandet mellan hastighet och acceleration [derivata] Kan använda sambandet mellan hastighet och acceleration [derivata] Vågrätt(horisontellt) kast Snett kast Känner till rörelseformlerna Kan använda rörelseformlerna Förstår att horisontellt kast är ett specialfall av snett kast och att kaströrelse är en enda företeelse Centripetalacceleration Centripetalkraft Vågrät cirkelrörelse Vertikal cirkelrörelse Plan pendel Periodtid Kan rita upp kraftsituationen för ett föremål i cirkelrörelse Känner till att centripetalkraften är en resultantkraft Känner till skillnaden i kraftsituation mellan vågrät och vertikal cirkelrörelse Kan beskriva ett föremåls rörelse utifrån kraftsituationen Kan beskriva kraftsituationen utifrån ett föremåls rörelse Keplers lagar Newtons gravitationslag Universella gravitationskonstanten Gravitationsfält Fältstyrka Geostationär Känner till Keplers lagar Kan använda Newtons gravitationslag Känner till fältbegreppet Kan använda samband mellan gravitation och centripetalkraft

8 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

9 Rörelsemängd - ca.10p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda vektorer, energi- och rörelsemängdsbegreppet samt Newtons lagar Ordlista Delmål Delmål Delmål Rörelsemängd Impuls Känner till begreppet rörelsemängd Känner till begreppet impuls Känner till sambandet mellan rörelsemängd och impuls Kan härleda sambandet mellan p och I utifrån Newtons lagar Känner till att p och I är vektorstorheter Sammansatt system Yttre krafter Inre krafter Bevarandelagen för rörelsemängd Kan definiera ett sammansatt system Kan skilja yttre krafter från inre Känner till bevarandelagen för rörelsemängd Kan beskriva en kraftverkan mellan föremål genom begreppen rörelsemängd och impuls Stöt Rak stöt Sned stöt Oelastiskt stöt Fullständigt oelastisk stöt Elastisk stöt Känner till att det finns olika typer av stöt Kan skilja på olika typer av stöt Kan definiera vad som skiljer de olika stötarna Kan avgöra vilken typ av stöt som sker utifrån energi- och rörelsemängdsprinciper

10 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

11 Vågrörelselära - ca.20p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda interferens-, resonans- och brytningsbegreppet Ordlista Delmål Delmål Delmål Svängningsrörelse Harmonisk svängning Dämpad svängning Frekvens Våglängd Period Amplitud Egenfrekvens Resonans Känner till relationen mellan frekvens och period Känner till begreppet resonans och dess effekter Kan studera svängningsrörelser med hjälp av miniräknare Kan uttrycka en svängning med given frekvens och amplitud med en funktion Våg Mekanisk våg Våghastighet Elektromagnetisk våg Longitudinell våg Transversell våg Fas Reflektion Brytning Infallsvinkel Brytningsvinkel Normal Böjning Interferens Konstruktiv interferens Destruktiv interferens Stående våg Nod Buk Grundton Överton Öppet rör Slutet rör Koherent Monokromatiskt Ljusmaximum Ljusminimum Gitter Spaltbredd Gitterkonstant Skiljer elektromagnetiska från mekaniska vågor Kan skilja på longitudinella och transversella vågor Vet vad som menas med att svänga i fas Kan beskriva interferens Kan ge exempel på när interferens sker Känner till begreppet stående våg Känner till skillnaden mellan grund- och överton Känner till egenskaperna hos öppna och slutna rör Känner till spaltförsök Skiljer på gitterkonstant och spaltbredd Känner igen en vågrörelse som energitransport Kan studera interferens på miniräknare Kan ta reda på grundtonen hos ett rör Kan beskriva varför ljusmax och ljusmin uppstår vid spaltförsök Kan förklara fenomen med brytning och interferens Förstår skillnaden mellan en ton i ett rör och grundtonen hos ett rör Elektromagnetiska spektret Termisk strålning Svart kropp Utstrålningstäthet Wiens förskjutningslag Stefan-Boltzmanns lag Känner till uppbyggnaden av em-spektret Känner till relationen temperatur-färg

12 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

13 Elektromagnetism - ca.30p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda vektorer, energi- och fältbegreppet, rörelseekvationerna och Newtons lagar Ordlista Delmål Delmål Delmål Coulombs lag Provladdning [testpartikel] Elektriskt fält Fältlinje Elektrisk fältstyrka Homogent fält Radiellt fält Dipolfält Elektriskt arbete Potentiell energi [i elfält] Kan använda Coulombs lag Känner till vad som karaktäriserar en testpartikel Känner till vad som skiljer de olika fälten Kan illustrera fältet kring elektriskt laddade föremål Kan beskriva en partikels påverkan av elektriska fält Kan tillämpa energiprinciper i elektriska fält Kan beskriva en partikels rörelse under inverkan av elektriska krafter Kan från partiklars rörelse dra slutsatser om kringliggande elektriska fält Magnetiskt fält Magnetisk fältstyrka Magnetisk pol Masspektrometer Skiljer på elektrisk laddning och magnetism Känner till högerhandsregeln för laddad partikel i magnetfält Känner till något användningsområde för en masspektrometer Kan beskriva en partikels påverkan av magnetiska fält Kan använda masspektrometer för att beräkna massor och/eller laddningar Kan beskriva en partikels rörelse under inverkan av magnetiska krafter Kan från partiklars rörelse dra slutsatser om kringliggande magnetiska fält Örsteds lag Spole Ampères hypotes Känner till Örsteds lag Känner till Ampères hypotes Kan använda olika högerhandsregler i olika situationer Ser samband mellan laddningar i rörelse och magnetfält Ser att alla högerhandsregler utgår från samma grundprincip Kan beskriva magnetfält kring ledare och i spolar Kan konstruera en elektromagnet

14 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

15 Induktion - ca.10p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda elektriska och magnetiska fält, energiprinciper och induktionsfenomenet Ordlista Delmål Delmål Delmål Primärspole Sekundärspole Induktion Inducerad ström Inducerad spänning Lenz lag Känner till bakgrunden till induktionsfenomenet Känner till Faradays ring Känner till Lenz lag Kan inducera en ström med hjälp av lämplig labutrustning Kan redogöra för en inducerad ströms riktning Magnetiskt flöde Flödesändring Faradays induktionslag Skiljer på flöde och flödestäthet Känner till betydelsen av Faradays induktionslag Ser kopplingen mellan Faradays induktionslag och Lenz lag Kan bestämma riktningen för en inducerad ström i en slinga Vinkelhastighet Generator Inducerad växelspänning Toppspänning Transformator Lindningstal Känner till begreppet växelspänning och växelström Känner till begreppen generator och transformator Kan generera växelström med spole och magnet Kan transformera en ström/spänning

16 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

17 Kärn- och partikelfysik - ca.15p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda energibegreppet, Standardmodellen och radioaktivitet Ordlista Delmål Delmål Delmål Radioaktivitet Halveringstid Aktivitet Nukleon Nuklid Atommassa Nuklidmassa Kärnmassa Känner till skillnaden mellan olika massbegrepp Skiljer halveringstid och aktivitet Kan åldersbestämma med 14 C-metoden Kan bestämma halter genom aktivitetsmätning Kärnreaktion Elektronvolt Massenergi Totalenergi Bevarandelagar Fusion Fission Stjärnbildning Känner till skillnaden mellan fission och fusion Känner till energibegreppen Känner till bevarandelagarna för kärnreaktioner Känner till hur stjärnor bildas Kan redogöra för fusionsprocessen Kan redogöra för fissionsprocessen Kan översiktligt redogöra för stjärnors livscykel Kan beräkna frigjord energi vid kärnreaktioner Joniserande strålning α-strålning β-strålning γ-strålning Antineutrino Positron Neutrino Radioaktiv serie Känner till de olika strålningstyperna och vad som skiljer dem Känner till radioaktiva serier Kan beskriva olika typer av sönderfall Kan skriva reaktionsformler för sönderfallsprocesser Kan beräkna frigjord energi vid kärnprocesser Standardmodellen Kvark Antimateria Annihilation Leptoner Hadroner Elementarpartikel Växelverkan Kraftpartiklar Känner i stort till Standardmodellen Kan redogöra för materiens uppbyggnad utifrån Standardmodellen Kan redogöra för de olika växelverkanskrafterna

18 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

19 Relativitetsteori och kosmologi- ca.15p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda relativitetsprincipen och energibegreppet Ordlista Delmål Delmål Delmål Absolut rörelse Relativ rörelse Referenssystem Galileis relativitetsteori Vet vad som menas med relativ rörelse Känner till Galileis teori Tröghetssystem Mekanikens relativitetsprincip Känner till vad som menas med tröghetssystem Känner till mekanikens relativitetsprincip Michelson-Morley Einsteins postulat Speciell relativitetsteori Samtidighet Tidsdilatation Lorentzfaktor Egentid Längdkontraktion Känner till Michelson- Morleys experiment Känner till Einsteins postulat Förstår att samtidighet är relativ Känner till tidsdilatation och längdkontraktion Kan redogöra för Michelson-Morleys betydelse för den speciella relativitetsteorin Kan beräkna tidsdilatation och längdkontraktion hos föremål i rörelse Rörelsemängd Kinetisk energi Viloenergi Totalenergi Ser att man kan utöka begreppen rörelsemängd och energi till relativistisk rörelse Kan använda relativistisk rörelsemängd och energi för att beskriva föremåls rörelser Kosmologi Hubbles lag Big bang Bakgrundsstrålning Känner till hur observationer gett upphov till Big Bangteorin Känner till hur bakgrundsstrålningen stöder Big Bang

20 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

21 Atomfysik - ca.10p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda energibegreppet, vågteorier och kvanthypotesen Ordlista Delmål Delmål Delmål Rutherfords atommodell Absorptionslinjer Emissionslinjer Emissionsspektrum Absorptionsspektrum Balmerserien Rydbergs konstant Känner till de olika atommodellerna Känner till begreppen absorption och emission Kvanthypotesen Plancks konstant Energikvantum Bohrs atommodell Bohrs postulat Grundtillstånd Exciterat tillstånd Jonisationsenergi Känner till kvanthypotesen Känner till Bohrs postulat Känner till begreppet energikvantum Vet vad som menas med grundtillstånd Förstår hur man kan använda ett spektrum till att bestämma grundämnen Känner till svagheterna med Bohrs atommodell Kan bestämma energinivåer för väte utifrån ett emissionsspektrum Luminiscens Stjärnspektrum Dopplereffekt Radialhastighet Rödförskjutning Hertzsprung- Russelldiagram Känner till Dopplereffekten Känner till hur HRdiagrammet är uppbyggt Förstår hur man kan använda ett spektrum för att ta reda på egenskaper hos avlägsna objekt Kan använda ett spektrum för att ta reda på egenskaper hos avlägsna objekt Kan beskriva en stjärna utifrån dess placering i ett HR-diagram

22 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

23 Kvantfysik - ca.10p Planering av delmoment Mål kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar ha kunskap om och kunna använda energibegreppet, relativitetsteorin och kvanthypotesen Ordlista Delmål Delmål Delmål Parbildning Känner till parbildning Fotoelektrisk effekt Gränsfrekvens Utträdesarbete Tröskelspänning Känner till fotoeffekten Känner till Einsteins förklaring Kan bestämma Plancks konstant ur mätvärden från fotoeffektexperiment Kan beskriva den fotoelektriska effekten både matematiskt och fysikaliskt Röntgenstrålning Bromsstrålning Karakteristisk strålning Känner till röntgenstrålningens ursprung Känner till röntgenspektrets uppbyggnad Kan bestämma elektronövergångar från ett röntgenspektrum Kan bestämma accelerationsspänning från ett röntgenspektrum Kan förklara och beskriva röntgenstrålning både fysikaliskt och matematiskt Comptoneffekt Känner till Comptoneffekten Kan bestämma partikelladdning och massa ur bubbelkammarfotografier Våg-partikeldualism Tunnling Kvantparadoxen Heisenbergs obestämbarhetsrelationer Känner till vågpartikeldualismen Känner till Heisenbergs relationer Kan beräkna oskärpa i observationer

24 Reflektion och utvärdering Skriv ner de uppgifter du genomfört och haft problem med och koppla dem till respektive delmål. Finns det fler än ett delmål som är kopplat till respektive uppgift? Hur hänger de i så fall ihop? Hur skall du göra för att nå detta mål? Mina uppgifter Delmål Åtgärder Reflektera över ditt arbete och din utveckling fortlöpande med bedömningsmatrisen. Var befinner du dig nu? Vilka målsättningar har du? Hur skall du utveckla dina kvalitéer? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Förståelse Metod Reflektion Genomförande Fysikaliskt språk Struktur & Tydlighet Delaktighet Visar någon förståelse för problemet. Väljer metod som bara delvis fungerar. Ingen eller knapphändig reflektion. Genomför endast delar av problemet eller visar brister i procedurer och metoder. Företrädesvis vardagsspråk. Går delvis att följa eller omfattar endast delar av problemet. Deltar något i diskussionen. Förstår problemet nästan helt. Väljer metod som fungerar. Visar viss reflektion. Visar kunskap om metoder men gör eventuellt smärre fel. Acceptabel Mestadels klar och tydlig men kan vara knapphändig. Följer och prövar andras förklaringar. Förstår problemet. Väljer om möjligt generell metod. Motiverar dina slutsatser och analyserar din lösning. Använder lämpliga metoder och genomför dessa korrekt. Relevant Välstrukturerad, fullständig och tydligt. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011 Svenska Fysikersamfundet Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011 Bakgrund Förslaget innebär att fysikämnets omfång bibehålls, fastän det nu blir den första fysikkursen (Fy 1) som rymmer 150 p medan den

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Basala kunskapsmål i Mekanik

Basala kunskapsmål i Mekanik Basala kunskapsmål i Mekanik I kunskapsmålen nedan används termerna definiera, förklara och redogöra återkommande. Här följer ett försök att klargöra vad som avses med dessa. Definiera Skriv ner en definition,

Läs mer

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp) Läsåret 11/12 Utförliga lärandemål SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp) Richard Hsieh Huvudsakligt innehåll: Vektoralgebra och dimensionsbetraktelser. Kraft och kraftmoment. Kraftsystem; kraftpar,

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i Lösningar NP Fy B 005 Uppgift nr 1 (79) SVAR: Den gravitationskraft som jorden påverkar satelliten med utgör centripetalkraft i satellitens bana. Denna kraft på satelliten är riktad in mot jordens medelpunkt.

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

Mekaniska vågor. Emma Björk

Mekaniska vågor. Emma Björk Mekaniska vågor Emma Björk Olika typer av vågfenomen finns överallt! Mekaniska vågor Ljudvågor Havsvågor Seismiska vågor Vågor på sträng Elektromagnetiska vågor Ljus Radiovågor Mikrovågor IR UV Röntgenstrålning

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

1.5 Våg partikeldualism

1.5 Våg partikeldualism 1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011 Kurs PM, Modern Fysik, SH1011 Allmänt Kurshemsida finns på http://www.mi.physics.kth.se/web/teaching_modern_physics_sh1011.htm dock hänvisas till BILDA för fortlöpande information och uppdateringar. Föreläsningar

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet

Läs mer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/ KURSPLAN. Specialisering i fysik för grundskolans senare år

Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/ KURSPLAN. Specialisering i fysik för grundskolans senare år Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/144-514 Kurskod KURSPLAN Specialisering i fysik för grundskolans senare år Specialization in Physics Intended for Secondary School GU7311 Beslutsdatum

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Ämne - Fysik. Ämnets syfte Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Mekanik FK2002m. Repetition

Mekanik FK2002m. Repetition Mekanik FK2002m Föreläsning 12 Repetition 2013-09-30 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 12 Förflyttning, hastighet, acceleration Position: r = xî+yĵ +zˆk θ = s r [s = θr] Förflyttning: r

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense. If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed

Läs mer

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12

Läs mer

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer

Läs mer

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift BEDÖMNINGSSTÖD I MATEMATIK Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift Innehåll Syftet med materialet sid. 2 Bedömning av muntliga prestationer i matematik sid. 2 Olika typer av bedömningssituationer sid.

Läs mer

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig. Lärosätets namn Stockholms universitet, Fysikum i samarbete med Institutionen för astronomi samt Institutionen för matematik- och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Fysik för lärare åk 7-9, 45

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

Föreläsningsserien k&p

Föreläsningsserien k&p Föreläsningsserien k&p 1. "Begrepp bevarandelagar, relativistiska beräkningar" 1-3,1-4,1-5,2-2 2. "Modeller av atomkärnan" 11-1, 11-2, 11-6 3. "Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall" 11-3, 11-4

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap

Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Teknikvetenskap på Berzeliusskolan Mer utförlig information - ämnets

Läs mer

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Fastatillståndsfysik

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014 TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014 Övergripande mål Målet med denna del av kursen är att du individuellt och i grupp ska kunna behandla grundläggande delar av den klassiska mekaniken.

Läs mer

Relativitetsteori, introduktion

Relativitetsteori, introduktion Relativitetsteori, introduktion En av bristerna med den klassiska fysiken är att alla observatörer antas ha samma tidsuppfattning, oavsett sin egen rörelse. Einstein kunde visa att så inte kunde vara fallet.

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Föredrag om relativitetsteorin AFI Håkan Sjögren

Föredrag om relativitetsteorin AFI Håkan Sjögren Föredrag om relativitetsteorin AFI 013-01- Håkan Sjögren 1800-talets slut Newton, mekanik Maxwell, elektricitet, magnetism Fysiken färdig Absoluta rummet förblir alltid, på grund av sin natur och utan

Läs mer

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

14. Elektriska fält (sähkökenttä) 14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fsik, kemi och biologi (IM) Marcus Ekholm BL102/TEN1: sik 2 för basår (8 hp) Tentamen sik 2 10 april 2015 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

Stockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik

Stockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Elektronens Tvilling Den unge patentverksarbetaren År 1905 publicerar en ung patentverksarbetare tre artiklar som revolutionerar fysiken. En av dessa artiklar är

Läs mer

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5 Elektromagnetisk strålning Lektion 5 Bestämning av ljusets hastighet Galilei lyckades inte bestämma ljusets hastighet trots flitiga försök Ljuset färdas med en hastighet av 300000 km/s genom tomma rymden

Läs mer

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:

Läs mer

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Matematik E (MA1205)

Matematik E (MA1205) Matematik E (MA105) 50 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma E (MA105) Matematik Läsåret 003-004 Betygskriterier enligt Skolverket KRITERIER FÖR BETYGET GODKÄND

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer