Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig."

Gunilla Danielsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Lärosätets namn Stockholms universitet, Fysikum i samarbete med Institutionen för astronomi samt Institutionen för matematik- och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Fysik för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 45 hp Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig. Studietakt Halvfart Start- och slutdatum Start: Slut: Antal deltagare (min och max) Min.: 15 Max. 60 Kursens innehåll och upplägg Kursen omfattar 45 hp och vänder sig till lärare som behöver komplettera för behörighet att undervisa i fysik i årskurs 7-9. Kursernas innehåll omfattar såväl personlig färdighet i fysik som fysikdidaktik. Kursens övergripande mål är att läraren ska utveckla ökad förmåga att motivera och intressera elever för fysikämnet och främja elevers förståelse av fysikaliska begrepp, teorier och modeller med relevans för fysikämnets centrala innehåll i åk 7-9 enligt Lgr 11. Vidare syftar kursen till att fördjupa lärarens förmåga att bedöma och utveckla elevers kunskaper i fysik liksom att utveckla egen undervisning där medvetenhet om genusaspekter liksom elevers olika kulturella bakgrund diskuteras. Fysikdelen, som utgör 37,5 hp av kursen, består av fem moment om vardera 7,5 hp som sammantagna spänner över fysikämnets centrala delar i Lgr 11:

2 Mekanik. Kroppars rörelse och sambanden mellan kraft och rörelse enligt Newtons lagar. Här behandlas såväl statik som rätlinjig rörelse och rotationsrörelse. Dessutom diskuteras elastiska och inelastiska kollisioner, Newtons gravitationsteori och planeternas rörelse. Begrepp som rum, tid, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment, kraft, arbete och energi introduceras Elektromagnetism och vågrörelselära. Elektrisk laddning, elektriska och magnetiska fält. Elektromagnetisk induktion. Elektrisk ström och ledningsförmåga. Permanentmagneter och elektromagneter. Växelström och energiöverföring. Vågrörelsen och dess matematiska beskrivning. Ljudvågor. Dopplereffekt. Interferens, svävning, intensitet och decibelskalan. Elektromagnetiska vågor. Reflexion och brytning av ljus. Linser och optiska instrument. Interferens och diffraktion. Modern fysik. Svartkroppsstrålning, fotoelektrisk effekt, Bohrmodellen av väteatomen. Vågmekanik: de Broglie-vågor, Schrödingerekvationen, Heisenbergs osäkerhetsprincip. Atomstruktur. Bandteorin för fasta kroppar. Kärnfysik och elementarpartikelfysik. Speciell relativitetsteori: Relativitetsprincipen, Ljushastighetens konstans, Samtidighetens relativitet, Tidsdilation och längdkontraktion, Relativistisk Dopplereffekt, Lorentztransformatioen, Massenergiekvivalens, Relativistisk rörelsemängd och kinetisk energi. Miljöfysik. Momentet behandlar fysiken i ett sammanhang av samhälleliga utmaningar såsom energiförsörjning, miljöpåverkan, klimatförändringar och begränsade naturtillgångar av fossila bränslen och uran. De fysikaliska mekanismerna bakom klimat och klimatförändringar samt förnybara energikällors utnyttjande och användbarhet diskuteras med utgångspunkt i grundläggande termodynamik. Användningen av radioaktiva material för kärnenergiproduktion relateras till säkerhets- och avfallshanteringsfrågor. Astronomi och kosmologi. Astronomiska observationstekniker, stjärnors struktur och utveckling, universums uppbyggnad från solsystemet till storskalig struktur, det tidiga universum, universums expansion, mörk materia och mörk energi, den kosmiska mikrovågsbakgrunden och strukturformation. Den fysikdidaktiska delen om 7,5 hp utgör ett sjätte moment som utgående från Lgr 11 behandlar: Fysikdidaktik. Tolkning av läroplanens mål och syften, analys, bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i fysik, olika arbetssätt och arbetsformer liksom kommunikationens betydelse för att planera och organisera för lärande i fysik, att stödja elevers olika utbildningsbehov samt användning av IKT i undervisningen.

3 Examination kommer huvudsakligen att ske genom skriftliga tentamina samt skriftliga och muntliga redovisningar. Lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: * använda teoretiska begrepp, teorier och modeller från kursen, samt gällande styrdokument, för att utveckla elevers kunnande och förmågor i fysik * använda ämnesdidaktiska perspektiv om och praktiska erfarenheter från elevers lärande i fysik för att planera fysikundervisning och organisera för elevers lärande i fysik * använda och diskutera bedömningsformer och betygsättningsprinciper för att utveckla elevers lärande i fysik och reflektera kring deras användbarhet * bemöta och stödja elevers olika lärandebehov * använda IKT i arbetet med elever och lärande i fysik Undervisningsform Halvfart. Kommunförlagd till Vetenskapens Hus i Stockholms stad, men öppen för alla att söka oavsett kommuntillhörighet. Vid få sökande från Stockholms stad kan kursen istället komma att ges i distansform med tre campusträffar per delkurs. Laborativa moment kommer i båda alternativen att genomföras på Stockholms universitets campus och vid kommunförläggning eventuellt i viss mån även i Vetenskapens Hus. Validering Validering kommer att vara möjlig. Kursens lärare Lärare från Fysikum, Institutionen för astronomi och Institutionen för matematik- och naturvetenskapsämnenas didaktik. Lärare med forskning och specialkompetens inom för kursen relevanta områden används: Universitetslektor Jakob Gyllenpalm, fil. dr., med erfarenhet som forskare i fysikdidaktik, lärare i gymnasiet och som lärare i lärarutbildningen. Universitetsadjunkt Matti Karlström har erfarenhet som lärare i åk 7-9 och som lärare i lärarutbildningen. Universitetsadjunkt och tekn.lic. i fysik Carolina Svensson-Huldt med erfarenhet som lärare i gymnasieskolan, Tom Tits Experiment och som lärare i lärarutbildningen.

4 Universitetslektor Margareta Enghag, fil. dr., med erfarenhet som forskare i fysikdidaktik, lärare i gymnasiet och lärare i lärarutbildning. Professor David Milstead, fil. dr., med erfarenhet av lärarutbildning och annan undervisning i fysik på universitet och högskolor på olika nivåer. Universitetslektor Åsa Larson, fil. dr., med erfarenhet av undervisning i fysik på universitet och högskolor på olika nivåer. Universitetslektor Alexis Brandeker, fil. dr., med erfarenhet av undervisning i astronomi på universitet och högskolor på olika nivåer. Universitetslektor Magnus Näslund, fil. dr., med erfarenhet av undervisning i astronomi på universitet och högskolor på olika nivåer. Kursutvärdering En kursnämnd bestående av studentrepresentanter, kurslärare och kursansvarig lärare utses till varje kurs. Kursnämnden träffas vid minst ett tillfälle under kursens gång för att stämma av vad som varit bra och vad som kan förbättras. Studenterna ska representera alla studenter i kursen. Syftet är att få studenterna delaktiga under kursens gång. I slutet av kursen skickas en skriftlig eller webbaserad utvärdering till alla kursdeltagare som sammanställs av kursansvarig lärare och skickas till studierektor. Studievägledning Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har två studievägledare som kan besvara frågor om lärarlyftet och rekommendera vilka kurser som finns att läsa på Stockholms universitet: Kristina Bark, rum E375. Telefon Telefontid: måndag 13-14, tisdag Öppen mottagning: måndag 13-14, tisdag 10-11, torsdag Louise Karlsson, rum E377. Telefon Telefontid: måndag 13-14, tisdag Öppen mottagning: måndag 13-14, tisdag 10-11, torsdag Ytterligare information finns att få via Fysikums studievägledare som nås på e-post studievagledare@fysik.su.se och telefon samt även Institutionen för astronomis studievägledare som nås på e-post studieinfo@astro.su.se och telefon

Relevanta dokument

Mall för beskrivning av kurs (5) :1044

Mall för beskrivning av kurs (5) :1044 1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet, Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare,