Miljökonsekvensbeskrivning. Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön

Transkript

1 Version 2.0 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen Härnösand Hushållningssällskapet Västernorrland Kenneth Ottosson Gränsgatan Sundsvall Miljökonsekvensbeskrivning Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön Kenneth Ottosson Hushållningssällskapet Västernorrland Gränsgatan 33, Sundsvall Telefon/fax +46 (0) Org.nr Mobiltelefon +46 (0) E-post kenneth.ottosson@hushallningssallskapet.se

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Administrativa uppgifter Sökande Kontakter Läge Verksamhetskod 5 3. Verksamhet och syfte Bakgrund och syfte Nuvarande verksamhet Omfattning och befintliga tillstånd Planerad verksamhet och omfattning 8 4. Verksamhetens påverkan på miljön och hushållning av naturresurser Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsnormer Hänsynsreglerna Hushållning med mark, vatten och andra resurser Kommunala planförhållanden Motstående intressen Potentiellt odlingsutrymme Nulägesbeskrivning Naturmiljö och friluftsliv Mark och vatten Luft och klimat Landskaps- och stadsbild samt kulturmiljö Människors hälsa och säkerhet Alternativ med effekter och konsekvenser Nollalternativ Lokaliseringsalternativ Utformningsalternativ Verksamhetens sammanlagda miljökonsekvenser Miljömål Hänsynsregler Allmänna intressen Åtgärder Förebyggande åtgärder Kompensationsåtgärder Miljöberikande åtgärder 21

3 3 9. Samråd Samråd myndigheter Samråd övriga berörda och allmänheten Referenser och källor 21 Bilagor Bilaga 1a+b Karta över fastighetens läge Bilaga 2 Tillstånd Miljöprövningsdelegationen Bilaga 3 Utdrag ur rapport från Länsstyrelsen i Jämtland Bilaga 4 Artikel från tidningen Fiskevård nr Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8a+b Bilaga 9 Bilaga 10a Bilaga 10b Teoretisk fosfor- och kvävedos från fiskodling 550 ton Teoretisk fosfor- och kvävedos från fiskodling 1500 ton Analyser av totalfosfor och totalkväve Miljöbelastning från foder Anteckningar samråd myndigheter Anteckningar samråd övriga Närvaroförteckning Bilaga 11a+b Djupkarta Landösjön Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Analyser av bakterier Vindförhållanden Övriga analyser enligt kontrollprogram Utformning av odling och produktion 1500 ton Bilaga 16a Vattenföring 2012 Bilaga 16b Vattenstånd 2012 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Kalkyl utsläpp av växthusgaser vid transporter Beräkningsunderlag dimensionering av produktionsvolym och bedömning av miljöeffekt Beräkningsunderlag totalfosfor för dimensionering av produktionsvolym och bedömning av miljöeffekt

4 4 1. Sammanfattning Svensk Fjällröding AB ansöker om tillstånd för utökad produktion av röding från nuvarande tillstånd på 550 ton/år till 1500 ton/år. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en bedömning av effekter på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark, vatten och andra resurser som den utökade verksamheten förväntas medföra. Verksamheten består idag av en kassodling med slakteri i direkt anslutning till odlingen. Odlingen ligger i Landösjön vid Bergmyrudden väster om byn Landön i Krokoms kommun, Jämtlands län. Rödingen sätts ut i kassar vid en storlek på gram för att sedan tillväxa och slaktas vid en vikt på 5-8 hg. Fisken säljs för konsumtion och distribueras i hela landet i huvudsak via grossister i Stockholm och Göteborg. Rödingen har mycket hög kvalité och efterfrågan är stor. Syftet med utökningen av odlingen är att kunna svara mot marknadens ökande efterfrågan och medverka till utveckling av vattenbruket i glesbygden. Detta främjar näringsverksamhet på landsbygden vilket är det grundläggande syftet med Hushållningssällskapets verksamhet. Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen har varken nuvarande eller planerad utökning av verksamheten någon negativ påverkan på människors hälsa, miljön eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det är snarare så att verksamheten har positiva effekter på miljön, främst genom tillförsel av närsalter till denna mycket näringsfattiga miljö som den reglerade Landösjön utgör. Det har dock förekommit några incidenter i form av fisk som rymt och förorening till följd av foderspill. Mot bakgrund av detta avser vi att genomföra ett åtgärdsprogram och utökat kontrollprogram för att förebygga liknande händelser i framtiden. Vi kommer också förbättra hanteringen av död fisk och fiskrens för att förbättra miljön lokalt kring odlingen. Utökningen ryms inom befintligt närsaltutrymme enligt de beräkningar som gjorts inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Den utökade verksamheten kommer att bedrivas på samma sätt som idag men i utökad omfattning. Vid samrådet har inte förekommit några direkta invändningar mot en utökning under förutsättning att inte vattenmiljön försämras. Andra alternativa platser i sjön är inte till någon fördel varken för miljön eller verksamheten. Om inte tillstånd till utökningen medges kommer det att motverka utvecklingen av en sund, miljömässigt bra och lönsam näringsverksamhet på landsbygden, vilket är mycket negativt. 2. Administrativa uppgifter Svensk Fjällröding AB är ett aktiebolag som är helägt av Hushållningssällskapet i Västernorrland. 2.1 Sökande Svensk Fjällröding AB org.nr Postadress: Trädgårdsgatan 7, Härnösand Besöksadress: Landön 490, Offerdal, Krokoms kommun, Jämtlands län Fastighet: Landön 4:23 ägd av bolaget

5 5 2.2 Kontakter Styrelseordförande: Anders Segebo, tel , mobil , fax , e-post Platschef: Elin Mehlhorn, , mobil , fax , e-post 2.3 Läge Verksamheten bedrivs i Landösjön på fastigheten Landön 4:23, Offerdal i Krokoms kommun, Jämtland län. Lägeskoordinater i rikets nät RT 90: X Y Se karta bilaga Verksamhetskoder Huvudbransch FMH-kod: Vattenbruk Anläggningens nr: Verksamhet och syfte Svensk Fjällröding AB odlar röding (Salvelinus alpinus) för konsumtion. 3.1 Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Jämtlands län bjöd in representanter för Hushållningssällskapet i Västernorrland till ett möte 1997 där man föreslog att sällskapet skulle starta en kommersiell matfiskodling av röding i Jämtland. Dittills lämnade tillstånd hade inte lett till någon odling av nämnvärd storlek utan hade mera karaktären av kompletterande försörjning för odlaren själv. Länsstyrelsens avsikt var att främja en mer storskalig utveckling av vattenbruket i Jämtlands län. Miljöprövningsdelegationen beslutade om tillstånd enligt miljöskyddslagen för 300 ton per år den 1 juni Länsstyrelsen beviljade tillstånd enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 17 juni I juni 1999 startade Hushållningssällskapet tillsammans med den tidigare odlaren på platsen odling av röding i Landösjön i Krokoms kommun. Ett slakteri byggdes och stod klart hösten Verksamheten utvecklades positivt under 2000-talet och Svensk Fjällröding har under årens lopp fått ett mycket gott rykte. Bolaget har bl.a. levererat röding till nobelmiddagen, natomöte och kungens 60- årsdag. Eftersom efterfrågan hela tiden varit större än tillgången så sökte bolaget om utökat tillstånd till produktion av 550 ton per år. Miljöprövningsdelegationen beslutade om tillstånd till odling av 550 ton röding 29 juni 2010 (bilaga 2). Det för ändamålet bildade bolaget Svensk Fjällröding AB är numera helägt av Hushållningssällskapet. Verksamheten passar bra in i Hushållningssällskapet övriga engagemang inom fiskodling med två sättfiskodlingar varav den ena på 100 ton specialiserad på röding odlad i grundvatten. Hushållningssällskapet kontrollerar därmed hela kedjan från avelsfisk till slaktad fisk till grossist. Dessa förutsättningar liksom fiskhälsans provtagning och besök på anläggningarna begränsar starkt riskerna för spridning av sjukdomar både till den odlade liksom den vildlevande fisken i vattensystemet. Rödingen som odlas i Landösjön är av stammen Arctic Superior. Ursprunget till Arctic Superior är Hornavanröding där avelsarbete bedrivits i sex generationer. Avelsarbetet har varit framgångsrikt och förbättrat egenskaper såsom tillväxt, foderkonvertering, köttkvalité, könsmognad, sjukdomsresistens m.m. Avelsarbetet bedrivs av SLU, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö i Umeå i samarbete med Vattenbrukscentrum Norr SVB och Fiskodlare i Norr Ek.för. Svensk Fjällröding är medlem i Fiskodlare i Norr och delägare i Vattenbrukscentrum.

6 6 Hushållningssällskapet vill som ägare till Svensk Fjällröding konkret verka för en utveckling av vattenbruket och den egna verksamheten inom området. Detta är helt i linje med sällskapets ändamål att främja landsbygdens näringar. I det sammanhanget kan som nämnts ovan att den nuvarande verksamheten kom till efter påtryckningar från Länsstyrelsen i Jämtland som efter ett par år efterlyste en expansion som fått bero för en konsolidering av bolaget. En större produktion ger en bättre ställning på marknaden där leveranssäkerhet är en avgörande faktor, vilket främjas av bl.a. en stor produktion. En stor produktion generar resurser till investeringar, inte minst sådana som förbättrar miljön för fisken och de anställda samt minimerar påverkan på recipienten och miljön. En god ekonomi ger också en långsiktigt hållbar verksamhet och skapar ekonomiska förutsättningar för utveckling av annan näringsverksamhet på landsbygden, t.ex. via olika utvecklingsprojekt. Småskaligt producerade livsmedel och fisketurism är exempel på verksamhet som Hushållningssällskapet satsar på för närvarande. 3.2 Nuvarande verksamhet Nuvarande verksamhet innebär odling och slakt av 550 ton röding Arctic Superior. Anläggningen är lokaliserad till Landösjön, närmare bestämt enligt lägesbeskrivning under punkt 2.3. Se även karta bilaga 1. Svensk Fjällröding har idag 8 heltidsanställda. Odlingen bedrivs i 28 st. nätkassar med volymen 764 m 3, totalt m 3. Anläggningen sträcker sig c:a 200 meter ut från land och odlingskassarna ligger i anslutning till en brygga med motsvarande längd. Fisken slaktas i eget slakteri beläget i direkt anslutning till odlingen. Produktionsprocessen kan kortfattat beskrivas enligt följande: Totalt st grams sättfisk köps in per år från Omegalax fiskodling och sätts ut i kassar under hösten. Uppfödning i kassar sker under 2-3 år och sortering sker i tre storlekar fortlöpande under odlingstiden för att ta ut slaktfisk i storlekar gram rund vikt. Utfodring sker med modern fodermaskin som blåser fodret i slangar till kassarna. Fodergivor är kopplade till en speciellt utformad fodertabell för röding och fodergivorna är anpassade till temperaturen i sjön. Uppföljning av medelvikt sker kontinuerligt via scanners nedsänkta i kassarna för att optimera foderkoefficient och undvika foderspill, vilket är viktigt både för ekonomi och miljö. Utöver detta sker även daglig manuell övervakning för att kvalitetssäkra tekniken. Död fisk plockas dagligen och registreras i liggare. Slaktprocessen kan kortfattat beskrivas enligt följande: Utsorterad fisk i storlekar gram placeras i en speciell slaktkasse. En plastlåda på 1000 liter fylls med c:a 500 liter vatten och därefter håvas fisken från slaktkassen med en kran, som har en speciell håv med finmaskigt nät och en plastsäck, som håller kvar lite vatten i håven så att fisken inte skadas. Plastlådan fylls på med c:a kg fisk och försluts med lock. Lådan transporteras c:a 50 meter till slakteriet där den töms i ett bedövningskar med vatten. Koldioxid tillförs vattnet och när fisken är stilla och bedövad sker avskärning av gälbågarna. Fisken förs sedan över till ett avblodningskar med friskt vatten. Därefter matar man in fisken manuellt i en slaktmaskin som tar ut inälvor och skrapar bort njuren. Fisken går därefter till manuell finputsning och sköljning med vatten. Fisken transporteras på ett band som väger varje fisk och sorterar de olika storlekarna i respektive fack. Fisken placeras sedan i en speciell frigolitlåda med c:a 13 kg fisk och tillförs krossad is. Varje låda har en etikett som anger alla uppgifter om fiskens ursprung, slaktdatum, art och vikt. Frigolitlådorna placeras på en pall som plastas och körs in i kylrum. Hämtning av slaktad fisk sker dagligen. Processen från slaktmaskin till en isad låda med fisk tar under 10 minuter. Slaktavfall och död fisk hanteras enligt följande: Död fisk plockas dagligen och placeras i en kvarn med tillsats av myrsyra.

7 7 Slaktrens från slakteriet går till en pumpstation med skärande pumpar som pumpar bort det till en avfallstank på 30 m 3. Den malda dödfisken placeras i avfallstanken. Blodvatten c:a 2 m 3 /dygn från slakteriet rinner till en fettavskiljare där fettätande bakterier tillsätts. Vattnet går sedan vidare till en infiltrationsanläggning. Beräknad årlig mängd slaktavfall och död fisk är c:a 75 ton/år vid en produktion på 550 ton rund fisk. Slaktavfallet grävs ned i 3 meter djupa gropar i marken, kalkas och fylls över med jordmassor. Foder Fodertyp och innehåll av näringsämnen framgår av bilaga 8. Förbrukningen är proportionell till antalet producerade kilo fisk och var under ,14 kg foder per kg fisk. I förhållande till odling i tråg är nyttjandegraden c:a 85 %. Fodret förvaras i storsäck i foderförråd. Grovavfall Består i första hand av tom storsäck som med 550 tons produktion uppgår till c:a 1500 st/år. Dessa förvaras i behållare i form av växelflak och går till kommunal sophantering, liksom hushållsavfall. Fisken genomgår regelbunden hälsokontroll genom att odlingen är ansluten till Fiskhälsan AB, som ansvarar för den svenska fiskhälsokontrollen. Markanvändningen består av en industritomt med produktionslokaler för slakt och foderhantering. Tomten är avstyckad för ändamålet fiskodling och ägs av bolaget. Storlek och läge framgår av bilaga 1. Rådighet över nyttjande av vattnet innehas genom en vattenrätt som i samband med avstyckningen kopplats till tomten. Infrastrukturen består av en mindre grusväg, el och telefonförbindelser. Under senare år har det gjorts omfattande investeringar för att förbättra infrastruktur, produktion och miljö. Totalt har över 10 miljoner kr investerats under åren Nedan följer exempel på vilka investeringar som gjorts: Ny foderlokal nya fodermaskiner Ny ventilation/avfuktare Nytt borrhål för färskvatten Ny vattenbehandling med filter Komplettering av värmesystem Förbättring av elsystemet, belysning Kamera och larm Ny kaj Nytt förankringssystem för kassar och bryggor Ny betongbrygga med staket och belysning Nya nätkassar Nya gångbryggor till kassramar m tub för isdrift Div. strömbildare Ny slaktrenshantering Garage för personal Förrådsbyggnad, personalbod Grind, belysning Högtryckstvätt och spolutrustning Vacuumpumpar och rörsystem Traktor med redskap

8 8 Båthus Planering av mark Summa kr Syftet med investeringarna har varit att skapa en så säker och effektiv anläggning som möjligt. Investeringarna kommer bland annat att medföra bättre foderkonvertering, mindre foderspill och bättre hantering av slaktavfall och död fisk, vilket inte minst är positivt ur miljösynpunkt. Investeringarna visar på vår ambitiösa och långsiktiga inställning att bedriva verksamheten seriöst och miljömässigt riktigt. 3.3 Omfattning och befintliga tillstånd Nuvarande tillstånd omfattar en nettoproduktion på 550 ton röding per år. Följande tillstånd finns: Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd att bedriva kassodling av matfisk upp till en mängd av 20 ton per år Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt miljöskyddslagen till Miljöprövningsdelegationen utökning av nettoproduktion av högst 300 ton per år.* Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen att anlägga en fiskodling med en produktion av högst 300 ton röding per år Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt miljöbalken till årsproduktion om högst Miljöprövningsdelegationen 550 ton röding per år Jordbruksverket Beslut om undantag för nedgrävning. Enheten för foder och hälsa av animaliska biprodukter Krokoms kommun Beslut om råd och anvisningar för Bygg- och miljönämnden nedgrävning av animaliska biprodukter Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut om omhändertagande av animaliskt avfall från Miljöprövningsdelegationen fiskodlingsverksamheten. *Tillståndet enligt miljöbalken till en årsproduktion om högst 550 ton innebär att tillståndet enligt miljöskyddslagen om produktion på högst 300 ton upphört. 3.4 Planerad verksamhet och omfattning Ansökan avser en utökning från 550 ton till 1500 ton som innebär samma verksamhet som 550 ton men i större omfattning. Odlingens utformning påverkas dels genom att antalet kassar med volymen 764 m 3 ökar och dels genom komplettering med större kassar med volymen 1700 m 3. Tanken är att en stor del av kassarna flyttas längre ut i sjön men inom den fastighet som Svensk Fjällröding äger. Utökningen innebär också att fler bryggor kommer att anläggas. Bedömningen är att antalet kassar behöver utökas till c:a 50 stycken jämfört med dagens 28. Utformning av odling och produktion framgår av bilaga 15. Utökningen innebär också att vi kommer att anställa fler, men det är i dagsläget osäkert hur många eftersom genomförandet kommer att ske successivt. En väsentlig förändring jämfört med nuvarande verksamhet är att vi avser att förbättra hanteringen av fiskrens och död fisk. Vi har nu dispens för nedgrävning av avfallet såsom beskrivs i avsnitt 3.2. Vi har

9 9 nu lämnat ett förslag till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation till slutliga villkor för nuvarande tillstånd. Förslaget innebär en bättre hantering och framför allt bättre nyttjande av den resurs som fiskrenset utgör i form av energi och näring. Vi avser att använda fiskrenset som råvara till produktion av biogas och/eller råvara för framställning av foder till pälsdjur. Nedan beskrivs de alternativ som vi vill använda oss av och som vi anser vara miljömässigt bra. Produktion av biogas Hans-Peter Eriksson har en gårdsbaserad biogasanläggning i Trångsviken (Rönningsberg) som värmer upp byggnader och producerar el till gården (mjölkproduktion). Idag används enbart kogödsel som råvara, men vilja finns att öka produktionen och producera mer el som sedan kan säljas. Det finns möjlighet att blanda in c:a 10 % fiskavfall under förutsättning att det har hygieniserats i en godkänd anläggning (70 grader i 1 timma). Hans-Peter bedömer att han kan ta emot c:a 25 m 3 åt gången. Avståndet är c:a 6 mil och en vanlig tankbil bör kunna ta c:a 12 m 3. Fiskrenset kan ensilleras innan hygienisering. Hans-Peter utreder de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för investering i en hygieniseringsanläggning. Det är enbart fiskrenset som kan användas, såvida inte den döda fisken trycksteriliseras. Alternativet innebär alltså separat hantering av död fisk och en annan lösning för omhändertagning av denna. Eftersom det är så små mängder död fisk i förhållande till mängden fiskrens bör denna kunna grävas ner såsom sker med fiskrenset idag. Råvara till pälsdjursfoder i Finland Vi har varit i kontakt med Terjärv Frys som tillverkar foder till mink och räv. Fabriken ligger utanför Karleby, c:a 10 mil från Vasa i Finland. Fabriken använder idag c:a ton råvara, varav c:a 20 % utgörs av fisk och fiskrens (7400 ton). Idag importeras c:a 3400 ton fryst fiskrens från Norge. Terjärvs vd Lars-Erik Nyman har besökt Svensk Fjällröding i Landön och diskuterat samarbete. Råvaran kan levereras fryst eller i ensillerad form. För vår del är det ensillerad form som är aktuellt av utrymmesskäl. Processen innebär att renset först mals i en kvarn och sedan tillsätts 1 % myrsyra och 4 % svavelsyra. Sedan blandas allt och förvaras i en tank med regelbunden omrörning 1 gång per månad. PH-värdet får inte överstiga 4,3 och det ska vara så lite vatten som möjligt. Terjärv har egna transportbilar och kan hämta råvaran hos oss. Det finns bilar som tar från 12 upp emot 40 ton åt gången. Vår bedömning är att Terjärv betalar så pass för råvaran att det räcker för att täcka kostnaderna för transport och syra. Terjärv kan ta emot biprodukter enligt klass 3, d.v.s. fiskrens enligt beskrivning ovan. Terjärv kan också ta emot klass 2 avfall, d.v.s. död fisk. Detta förutsätter dock att den döda fisken steriliserats och den möjligheten finns inte idag. Detta innebär att vi vill ha möjlighet att gräva ner dödfisken. Terjärv tar inte emot död fisk där förruttnelseprocessen har börjat så vi behöver ha möjlighet att oavsett beslut i Finland kunna gräva ner denna död fisk, men det är frågan om ytterst små mängder eftersom dödfisken plockas dagligen. Svensk Fjällröding måste vara godkänd av Jordbruksverket för att få leverera råvaran till Finland. Vi håller för närvarande på att titta på tekniska lösningar vad gäller kvarn och syratillsättning samt logistik på anläggningen. 4. Verksamhetens påverkan på miljön och hushållning av naturresurser Nedan beskrivs verksamhetens påverkan på miljön inklusive de miljömål som är relevanta för verksamheten, hänsynsreglerna och övrigt som krävs för att bedöma inverkan på människors hälsa, miljön och hushållning med mark och vatten samt andra resurser enligt miljöbalken. 4.1 Levande sjöar och vattendrag I miljöbalkens mening innebär detta att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt

10 10 landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. Den aktuella och ansökta odlingen ligger i ett regleringsmagasin som förutom regleringen påverkats av introduktion av främmande arter som kanadaröding och mysis relicta, vilket innebär att den biologiska mångfalden och naturliga produktionsförmågan är starkt negativt påverkade. Enligt vattenmyndighetens statusklassning har Landösjön otillfredsställande ekologisk status och förväntas ej uppnå god biologisk status. Den kemiska statusen är god förutom vad gäller kvicksilver. En ökad produktion till följd av tillförsel av närsalter kan sänka kvicksilverhalterna i fisk till följd av en ökad produktion. Som framgår av bilaga 3 hade tillgången på fisk i Landösjön minskat drastiskt från 1970 till Detta kan direkt kopplas till närsaltstillgången där fosfor är av avgörande betydelse för ett vattens produktionsförmåga, vilket är en följd av regleringen som innebär utarmning av den produktiva strandzonen. Regleringen innebär också att lekplatser för röding har förstörts genom torrläggning vintertid till följd av årsregleringen. Tillståndet i det avseendet före den nuvarande odlingens etablering framgår också av bilaga 3. Den naturliga produktionsförmågan saknas i princip för röding i Landösjön, men har väl kompenserats genom utsättningar av röding från samma stam som används i odlingen. Reproduktion betraktas som omöjligt alternativt starkt försvårat på grund av den stora variationen i vattennivå. Romkläckning kan förväntas i en zon på 0-4 meters djup. Landösjön är trots detta idag ett av Sveriges absolut bästa rödingvatten. Se bilaga 4. Den biologiska mångfalden är påverkad på grund av sjöns reglering genom att vattnets produktionsförmåga begränsats kraftigt. Produktionsförmågan påverkas i positiv riktning av odling i ansökt omfattning genom bättre näringsstatus, vilket bland annat upprätthåller ett starkt rödingbestånd. Se vidare under rubriken övergödning. Kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande förmåga påverkas liksom ovanstående miljövärden starkt av den vattenreglering som sker. Enligt Indalsälvens vattenregleringsföretag innebär det en skillnad på 3,6 m mellan övre och nedre dämningsgräns och en tappning mellan 4 och 160 m 3 /s. Vid enstaka tillfällen förekommer tappning på 266 m 3 /s. Strandlinjen kommer därför att flyttas flera gånger om året och den stora vattenomsättningen innebär en snabb urlakning av närsalter. Vattenhushållningen är helt artificiell genom vattendom som reglerar dämningsgränser och tappning. Landösjön regleras för produktion av vattenkraft. Friluftslivet värnas med hänvisning till bilaga 4 beträffande fiskevårdsområdesföreningens stora omsättning kan det hävdas att friluftslivet inte bara värnats utan främjats av den nuvarande verksamheten och inget talar för att en utökad odling skulle påverka fisket negativt, snarare tvärtom genom en ökad fiskproduktion till följd av ökad tillförsel av närsalter. Det mark- och vattenområde som ingår i fastigheten är klassad som industritomt och inte tillgängligt för friluftsliv. Långan nedströms Landösjön utgör ett skyddat område enligt Natura 2000 (habitatdirektivet). Nuvarande verksamhet har inte inneburit märkbara störningar, förutom att det vid några tillfällen förekommit att fisk har rymt från odlingen. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen så fångas det röding i Långan ner till några mil nedströms utloppet från Landösjön. Det går dock inte att avgöra om det är fisk som satts ut direkt i sjön eller om det är fisk som rymt från odling. Landösjöns fiskevårdsområdesförening sätter ut c:a rödingar per år från Omegalax, d.v.s. samma leverantör som levererar sättfisk till odlingen. Ansökt utökning bedöms inte påverka Långan negativt i detta

11 11 avseende eftersom åtgärder kommer att vidtas för att komma tillrätta med detta problem. Uppföljning av detta kommer också att göras via en utökning av kontrollprogrammet. Utökningen bör därmed vara förenlig med bevarandeplanen. Följande skrivningar i bevarandeplanen kan vara aktuellt i sammanhanget. Bevarandemål Älvens vattenkvalitet bibehålls så långt möjligt opåverkat av utsläpp från punktkällor. Med hänvisning till analysresultat både av närsalter och bakterier kopplat till nuvarande verksamhet bedöms inte utökningen innebära att målet försvåras. Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer. Den i odlingen förekommande fiskarten är den samma som sätts ut i Landösjön. Fiskodlingen kommer att vidta åtgärder för att minska risken för rymning av fisk samt upprätta ett åtgärdsprogram som tillämpas om situationen uppkommer. Bedömning av eventuella ekologiska effekter kan göras inom ramen för ett utökat kontrollprogram. Odlingen är ansluten till Fiskhälsan i den kategori som ger tillstånd för utsättning i inlandsvatten. Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske. Odlingens etablering har inte påverkat fisketrycket i Långan. Älvens livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet påverkats negativt. Dessa mål påverkas inte av fiskodlingen. Av bevarandeplanen framgår att vattenresursen utgör en viktig utvecklingsfaktor i glesbygd och de två fiskevårdsområdena nämns. Odlingen är ett konkret uttryck för att vattnet är en resurs för glesbygden. Odlingen utgör en förutsättning för Landösjöns fiskevårdsområde ska kunna bedriva en verksamhet av nuvarande omfattning som också bidrar till bygdens ekonomi. Den samlade bedömningen är att odling av röding inte medför några negativa effekter på vattenkemin. De ekologiska effekterna av rymlingar till Landösjön från odlingen bedöms som obetydliga. Både den röding som odlas och som sätts ut av fiskevårdsområdet kommer från vår egen sättfiskodling Omegalax. Fiskhälsan kontrollerar både leverantören av sättfisk och odlingen i Landösjön, vilket förebygger och hindrar spridning av sjukdomar. All sättfisk som sätts in transporteras i egen transportbil. Hushållningssällskapet kontrollerar därmed hela kedjan från avelsfisk till slaktad fisk. Sammantaget gynnas den biologiska mångfalden och fiskproduktionen i synnerhet i detta näringsfattiga regleringsmagasin av en ökad tillförsel av närsalter som blir följden av en ökad produktion. 4.2 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Enligt vad som beskrivits ovan beträffande Landösjöns produktionsförmåga är problemet det motsatta och ett generellt problem för regleringsmagasin. Detta kan i viss mån avhjälpas genom det närsaltsbidrag som en större fiskodling kan bidra med.

12 12 Enligt den beräkningsmodell som Naturvårdsverket tillämpar (SNV allmänna råd 93:10) så är närsaltsbidraget från 1500 ton 7890 kg totalfosfor och kg totalkväve per år (bilaga 6). Samma modell tillämpad på nuvarande odling på 550 ton ger ett närsaltsbidrag på 2893 kg totalfosfor och kg totalkväve per år (bilaga 5). Beräkningarna baseras på följande uppgifter om innehåll av totalfosfor och totalkväve i foder och röding samt foderkoefficient Foderkoefficient 1,14 Foder 0,9 % totalfosfor och 7,7 % totalkväve (48,1 % protein) Röding 0,5 % totalfosfor och 3 % totalkväve Påverkan på vattnets innehåll av fosfor och kväve från nuvarande odling framgår av bilaga 7 som är en sammanställning av analyser av vattnet från provtagningsläget närmast odlingen och från referenspunkt. Halterna är låga enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder och har dålig status enligt kvalitetskraven. Halterna är i nivå med de halter av fosfor som analyserats i mitten av talet, alltså innan nuvarande odling startades. Detta kan förklaras med den stora vattenomsättningen som innebär att allt vatten i Landösjön omsätts på 1,24 år. Ovanstående uppgifter kan ligga till grund för bedömningar av effekterna på närsaltsinnehållet för en odling på 1500 ton. Indalsälvens Vattenvårdsförbund har en provtagningsstation i Långan som ingår i den samordnade recipientkontroll som vattenvårdsförbundet svarar för. Totalfosfor provtas 6 gånger per år och för åren visar analyserna på mycket låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Forskare vid Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid SLU i Umeå har i ett projekt studerat fiskodlingens närsaltbelastning (Fiskodlingens närsaltbelastning, A Alanärä, Å Strand, rapport 2011:1). Av rapporten framgår att i 11 av 13 studerade vattenområden har ingen negativ effekt av fosforbelastning konstaterats (mätning av fosfor- och klorofyllhalter). Det framgår också att störst betydelse för odlingspotential är vattenflöde och omsättningstid. Författarna rekommenderar att regleringsmagasin prioriteras vid utökning och nyetablering av fiskodling. Dels för att miljösituationen är starkt påverkad av regleringen och dels för att odlingspotentialen är god. I bilaga 14 redovisas övriga analyser som turbiditet, färgtal, kemisk syreförbrukning m.m. enligt gällande kontrollprogram. 4.3 Giftfri miljö Gifter i form av bekämpningsmedel förekommer endast i begränsad utsträckning mot skadedjur. Kassarna impregneras inte, utan tvättas enbart med vatten. 4.4 Begränsad klimatpåverkan Fisk transporteras fyra dagar i veckan för närvarande och kommer även efter utökningen ske i samma frekvens. Fisken går först till Östersund och i första hand för vidare transport till Stockholm och Göteborg. Emballage från Norge kommer med fylld långtradare med c:a 2000 lådor per gång vilket idag innebär 20 gånger per år. Med utökat tillstånd skulle det bli c:a 60 transporter per år. Foder för en produktion på 550 ton innebär c:a 22 långtradare per år från Norge alternativt Danmark. En produktion på 1500 ton innebär c:a 60 långtradare per år. Sättfisk transporteras idag från Omegalax c:a 10 gånger per år. Vid utökad produktion blir det c:a 30 transporter per år.

13 13 Utsläpp av växthusgaser i form av koldioxid har beräknats utifrån de lastbilstransporter som sker tillföljd av fiskodlingens verksamhet på sträckan mellan fiskodlingen och E14. Vid nuvarande produktion sker utsläpp av c:a 203 ton koldioxid per år och vid en utökad produktion beräknas utsläppen uppgå till 279 ton. Beräkningarna redovisas i bilaga 17 Kalkyl utsläpp av växthusgaser vid transporter. Odlingen i sig med en växelvarm organism har hög verkningsgrad energimässigt. Transporter och övriga energikrävande verksamheter kopplad till odling och slakt bidrar inte i större utsträckning till utsläpp än när de förekommer inom andra områden i samhället. I ett större perspektiv är det också bättre att producera fisk lokalt istället för att t.ex. importera lax från Norge om man beaktar utsläpp av växthusgaser i samband med transporter. 4.5 Miljökvalitetsnormer För fiskodling bedöms de miljökvalitetsnormer som finns för ytvatten att vara mest relevanta. Enligt Bottenhavets vattenmyndighet så bedöms Landösjön som en kraftigt modifierad ytvattenförekomst med anledning av att sjön utgör ett årsregleringsmagasin för vattenkraft samt att kanadaröding och mysis relicta introducerats och bildat självreproducerande bestånd. Enligt den statusklassificering som vattenmyndigheten gjort 2009 så har Landösjön måttlig ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus (förutom kvicksilver) och målsättningen är att uppnå god ekologisk potential 2021 och att kemisk ytvattenstatus ska vara fortsatt god Enligt det s.k. icke försämringskravet så får inte verksamhet medföra att tillståndet försämras. Vår bedömning är att en utökning av vår verksamhet inte försämrar möjligheterna till att uppnå satta mål. Den ökade tillförsel av fosfor och kväve som blir tillföljd av utökningen ryms inom det beräknade närsaltutrymme som redovisats i avsnitt När det gäller Långan nedströms Landösjön så har vattenmyndigheten 2009 bedömt att den ekologiska statusen är otillfredsställande och den kemiska ytvattenstatusen god (förutom kvicksilver). Målet är att uppnå god ekologisk status 2021 och bibehålla god kemisk ytvattenstatus Vår bedömning är att utökningen inte påverkar möjligheten att uppnå dessa mål. Som framgår av avsnitt 4.2 så visar den samordnade recipientkontrollen ingen effekt av fiskodlingen i form av ökad halt av totalfosfor. Vårt förslag till åtgärdsprogram i händelse av incidenter som kan orsaka rymning av fisk och ett utökat kontrollprogram bedömer vi vara tillräckligt för att förebygga försämringar vad gäller ekologisk status i Långan. Den stora påverkan på Långan är årsregleringen av Landösjön som innebär omvänd vattenföring, vilket bl.a. innebär sämre näringsförhållanden under den produktiva delen av året. En ökad näringsstatus och produktion skulle däremot vara positivt. 4.6 Hänsynsreglerna Nedan redovisas tillämpliga delar. Försiktighetsmått Med en så känslig produktion som odling av röding ligger det i företagets intresse att så långt som är möjligt undvika produkter som kan verka störande på odlingen/miljön. Som exempel kan nämnas att all hydraulik som används för lyftkran och fiskpumpar använder vegetabiliska oljor. Rengörings- och desinficeringsmedel som används i slakteri förvaras i låst utrymme med golv av betong. Diesel förvaras i 200 liters fat som i sin tur står i 500 liters tätt kärl. Anläggningen kameraövervakas dygnet runt för att förebygga sabotage och annat som skulle kunna påverka miljön, exempelvis ofrivilligt utsläpp av fisk. Vi har också investerat i ny brygga med staket och belysning samt grind vid vägen med belysning. Larm har också installerats.

14 14 Bästa möjliga teknik Odlingskassarna ligger i anslutning till bryggor som gör det enkelt att övervaka. Utfodringen styrs av ett datorbaserat foderstyrningssystem som reglerar utfodringen från fodersilo som blåses via slangar i rätt mängd och rätt tillfälle till avsedd odlingskasse. Denna teknik är väl beprövad och programmen anpassas till erfarenhet och forskning för ett optimalt utnyttjande av fodret. Idag är ingen bättre teknik känd. Som nämnts i avsnitt 3.2 så har Svensk Fjällröding investerat drygt 10 miljoner kr under perioden och dessa investeringar har på olika sätt inneburit förbättrad teknik. Goda exempel på detta är nya fodermaskiner och kaj samt helt ny slaktrenshantering som väsentligt förbättrar hanteringen och miljön. Kunskap Fiskodlingsbranschen har under lång tid haft endast begränsade möjligheter till utbildning vilket innebär att kunskap och erfarenhet i stor utsträckning får överföras till nyanställda av de som arbetat i branschen. För några år sedan startade dock Vattenbrukscentrum Norr en fiskodlingsutbildning i Kälarne som på ett bra sätt bidrar till att fylla kunskapsbehovet. Hushållningssällskapet har sedan länge en mycket hög kompetens inom fiskodling genom att vi i många år odlat fisk i Ovansjö-Galtströms fiskodling i Njurunda och Omegalax i Timrå. Omegalax är som tidigare nämnts den odling som levererar sättfisk till Svensk Fjällröding. Svensk Fjällröding och Omegalax har idag samma platschef, vilket säkerställer en kontinuerlig kunskapsöverföring mellan anläggningar och personal. Lokaliseringsprincipen Denna princip har störst betydelse för en icke påbörjad verksamhet men den gäller dock även vid utbyggnad enligt miljöbalken. Den här aktuella utökningen planeras i samma läge fast något längre ut i sjön inom samma fastighet som den nuvarande odlingen. Lämpligheten av denna lokalisering har genom tolv års erfarenhet visat sig mycket lämplig både ur miljö- och produktionssynpunkt. Bilaga 7 visar närsalter i anslutning till odlingen. De stora investeringar som gjorts i nuvarande läge liksom effektiviteten i hantering av fisken talar företagsekonomiskt för att utökningen lokaliseras på samma ställe. Vi följer dock utvecklingen noggrant för att vattenområdet inte ska påverkas negativt. Detta är viktigt både ur miljö- och produktionssynpunkt. Vi kommer dock som nämnts ovan flytta en del kassar längre ut för att säkerställa tillräcklig vattenomsättning. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen Beträffande energianvändningen är det i huvudsak el som kan antas vara förnyelsebar vattenkraft som levereras av Jämtkraft. Vi har också investerat i bergvärme för att minska energiförbrukningen. Drivmedel är fossilt bränsle i form av diesel och bensin. Tillgänglighet och ekonomi begränsar alternativen. Hushållning med råvaror där fodret är helt dominerande sker genom ett effektivt foderutnyttjande som bl.a. är beroende av fodrets sammansättning, utfodringsteknik och fiskens foderomvandlingsförmåga. Det senare främjas bl.a. genom det avelsarbete som bedrivs av SLU, se vidare avsnitt 3.1. Fodrets råvarusammansättning ligger utanför odlarens kontroll, men vi eftersträvar att använda foder med proteinkälla som är långsiktigt hållbart. Det närsaltsinnehåll i form fosfor och kväve som fodret innehåller framgår av bilaga 8 som är fodertillverkarens uppgifter för beräkning av miljöbelastning. I den näringsfattiga miljö det här är fråga om torde närsalterna snabbt komma in i en annan näringskedja och därmed återföras till kretsloppet.

15 Hushållning med mark, vatten och andra resurser Enligt miljöbalken är huvudregeln att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilket området är mest lämpat med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Mark Fastigheten Landön 4:23 med tillhörande vattenrätt har bildats för ändamålet fiskodling. Nuvarande markanvändning är industritomt för driftbyggnader. Den ursprungliga markanvändningen var skogsmark. Den nuvarande markanvändningen leder till ett betydligt större ekonomiskt utbyte än skog. Områdets lämplighet för ändamålet fiskodling styrks av tolv års erfarenhet av odling av ton röding. Även tidigare har det odlats fisk på denna plats om än i mindre omfattning. Vatten Beträffande vattnet framgår det av miljökonsekvensbeskrivningen att Landösjön i likhet med andra regleringsmagasin utarmats på närsalter vilket fått till följd att sjöns produktionsförmåga minskat kraftigt genom att strandzonerna lakas ut på näringsämnen, vilket bl.a. påverkar fiskbeståndet negativt. Enligt 3 kap miljöbalken skall företräde ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Med utgångspunkt i att vattnet är en resurs liksom marken som skall brukas för att skapa värden som kan omsättas i pengar utgör den aktuella typen av vattenmagasin ett utmärkt exempel på en tillgång där vattnets lägesenergi omvandlas till el och dessutom ger goda förutsättningar för odling av fisk som i sin tur restaurerar ett försämrat fiske. Enligt 4 kap miljöbalken gäller särskilda bestämmelser för hushållning för områden av särskilt intresse. Långan är ett Natura område som avvattnar Landösjön. Erfarenheterna av nuvarande odling är att det inte skett någon påverkan och utökningen förväntas inte heller innebära negativa effekter på Långan. Se vidare beskrivning i avsnitt Kommunala planförhållanden Översiktsplan för hela kommunen sedan 1992 utan särskilda förhållanden för platsen. 4.9 Motstående intressen Rörligt friluftsliv är inte tillämpligt inom mark- och vattenområde som ingår i en industrifastighet. Oavsett detta har det rörliga friluftslivet i form av sportfiske gynnats i mycket stor utsträckning till följd av fiskodlingens etablering. Ingen närliggande bebyggelse finns, den närmaste ligger på c:a 1,5 km avstånd. Se bilaga 1. Verksamheten medför inga bullerstörningar. Berörda verksamheter och motstående intressen Vi har bedömt att följande verksamheter och intressen är berörda av den planerade verksamheten. Landöns skifteslag Landöns byalag Landösjöns fiskevårdsområdesförening Nedre Långans fiskevårdsområdesförening Jovnevaerie sameby Indalsälvens vattenregleringsföretag Sportfiskarna Jämtland Naturskyddsföreningen Jämtland

16 16 Jämtlands ornitologiska förbund Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Bottenhavet Naturvårdsverket Länsstyrelsen Jämtland Krokoms kommun Enskilda boende i närområdet Vid samråd med berörda fiskevårdsområdesföreningar, ortsbefolkning m.fl. framkom inga direkta invändningar till den planerade utökningen under förutsättning att vattenmiljön inte försämras. Inte heller i övrigt är några motstående intressen kända. Se avsnitt 9 avseende genomfört samråd Potentiellt odlingsutrymme Redovisade miljörapporter visar att miljökonsekvenserna är mycket begränsade och snarare positiva än negativa vad gäller nuvarande produktion. En relevant fråga är dock vilket potentiellt odlingsutrymme som finns totalt sett, d.v.s. lämplig odlingsvolym vid ett givet närsaltutrymme. En annan fråga är vilket närsaltutrymme som finns. I rapporten Förslag till modeller för tillståndsbedömning av fiskodling, kontrollprogram och analys av miljöpåverkan (Anders Alanärä, SLU, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Rapport 9 Umeå 2012) redovisar Anders Alanärä en beräkningsmodell (Vollenweider) som baseras på följande parametrar: - Absorbans - Sjöns höjd över havet - Sjöns medeldjup - Sjöns omsättningstid (volym, vattenflöde) - Uppmätt halt av totalfosfor i sjön Utifrån dessa parametrar beräknas en ekologisk kvalitetskvot (EK) som klassificeras enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag (NFS 2008:1). Modellen bygger på att man antingen eftersträvar en EK inom klassen Hög eller God. I detta fall tillämpas klassen God eftersom det överensstämmer med vattenmyndighetens mål avseende kemisk ytvattenstatus för Landösjön. Modellen bygger också att man anger hur stor del (%) av odlingsutrymmet man avser att ta i anspråk. Vi är medvetna om att Naturvårdsverket rekommenderar att man inte ska inteckna mer än 2/3 av närsaltutrymmet och att en stor enskild anläggning inte får utnyttja mer än 1/3 med undantag för mindre sjöar där en anläggning kan inteckna 2/3 av närsaltutrymmet. Vi anser dock att dessa rekommendationer är mycket olämpliga eftersom det kan möjliggöra etablering av en annan fiskodling i samma sjö med den sjukdomsrisk som det medför. Det bedrivs inte heller någon annan verksamhet som förväntas få någon betydande effekt på näringshalten i sjön. Mina beräkningar baseras därför på att vi utnyttjar 70 % av närsaltutrymmet. Fosforutrymmet utgörs av skillnaden mellan klassgräns och observerad halt. Det har inte varit möjligt att hitta något ursprungligt värde på absorbans och därför har jag istället använt ett referensvärde för totalfosforhalten för att kunna göra beräkningarna. Enligt Alanärä kan man också använda den nedre konfidensgränsen för 90 % konfidensintervall för medelvärdet av totalfosforhalten före odling alternativt referenspunkt. Om jag skulle tillämpa detta så bortses helt från den effekt som regleringen haft på Landösjön och det anser jag är felaktigt. Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt så anser jag att Landösjön utarmats på näring till följd av regleringen.

17 17 För att ytterligare understryka detta förhållande så hänvisar jag till SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet (betänkande av vattenbruksutredningen) och citerar avsnitt Regleringsmagasin Regleringsmagasin som genom vattenståndsfluktuationer utarmats på näringsinnehåll ger ur miljösynpunkt goda förutsättningar för vattenbruksverksamhet. Förutom att de genom mänsklig påverkan har utarmats på närsalter utgör magasinen även i övrigt starkt modifierade miljöer. En närsaltökning orsakad av fiskodling bör kunna accepteras och betraktas positivt, eftersom verksamheten i praktiken innebär en restaureringsåtgärd. På grund av brist på föda är de vilda fiskbestånden i dessa vattenmagasin ofta glesa med småväxta individer. En förbättrad näringsstatus kan här ge positiva bieffekter i form av förbättringar för vilda bestånd och därigenom ett bättre fiske. Landösjön i Jämtland utgör ett gott exempel på detta. För att kunna få fram ett referensvärde har jag därför valt att titta Hammerdalssjön som inte är regleringspåverkad och där det sker kontinuerlig mätning av totalfosfor. Indalsälvens Vattenvårdsförbund har en mätstation i Hammerdalssjön liksom i Långan nedströms Landösjön. Hammerdalssjön ligger på ungefär samma latitud som Landösjön, men på lägre höjd (302 m.ö.h. jämfört med 320 m.ö.h.). Eftersom sjöarna inte är helt lika till karaktären så har jag valt att reducera totalfosforhalten med 20 % av försiktighetsskäl. Om jag använder samtliga mätningar från Hammerdalssjön och reducerar den med 20 % så är den nedre konfidensgränsen 4,6 µg tot-p/l. Detta är ungefär dubbelt så högt som halterna vid referenspunkten i Landösjön och i nivå med halterna kring odling. Den nedre konfidensgränsen för halterna i Långan är 4,0, så min bedömning är att använda 4,6 som referensvärde är fullt rimligt. Eftersom det är relativt få mätningar av totalfosfor som ingår i det nuvarande kontrollprogrammet så har jag valt att använda värdena för Långan som nuvarande halt av fosfor. Halterna i Långan speglar också totalen för Landösjön på ett bra sätt, inte minst med hänsyn till den retention av fosfor som sker i sjön och som annars är svår att skatta. Vid användning av värden och förutsättningar enligt ovan i den beräkningsmodell som Alanärä tagit fram så uppgår den teoretiska fiskproduktionen till 1551 ton, vilket innebär att ansökt produktionsökning ryms inom befintligt fosforutrymme. Beräkningarna visas i detalj i bilaga 18 Beräkningsunderlag dimensionering av produktionsvolym och bedömning av miljöeffekt samt i bilaga 19 Beräkningsunderlag totalfosfor för dimensionering av produktionsvolym och bedömning av miljöeffekt. 5. Nulägesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs värden som finns på platsen idag inklusive den befintliga fiskodlingsverksamheten. 5.1 Naturmiljö och friluftsliv Området karakteriseras dels av skog vars miljö inte påverkas av odlingen och dels av vatten. Vattnet påverkas dels till följd av odlingens fysiska belägenhet som innebär att sportfiske inte kan bedrivas närmare än c:a 100 meter från odlingen, men detta kompenseras mer än väl av att odlingen lockar till sig fisk vilket gör att sjöns attraktivaste fiskeplats är just utanför odlingsområdet. Som nämnts ovan i avsnitt 4.1 har friluftslivet gynnats av verksamheten genom ett förbättrat sportfiske efter röding, vilket främjat fisketurismens utveckling i stor omfattning efter att odlingen etablerats. 5.2 Mark och vatten Landösjön utgör ett årsregleringsmagasin för Indalsälven. Nedan redovisas fakta som kan vara relevant i sammanhanget. Uppgifterna har hämtats hos Indalsälvens vattenregleringsföretag och i SMHI:s vattenarkiv. Vattenflöde

18 18 Tappningen varierar under normala år mellan 4 och 160 m 3 /s. Vid enstaka tillfällen upp till 266 m 3 /s. Medelvattenföringen under perioden har uppgått till 34 m 3 /s. Av bilaga 16a och 16b framgår vattenföring och vattenstånd över året (2012). Regleringsamplitud Varierar 3,6 meter mellan nedre och övre dämningsgräns. Vattenomsättning Sjöns omsättningstid är 1,24 år. Vattenvolym Sjöns vattenvolym uppgår till 1328 Mm 3. Djup Sjöns djupförhållanden framgår av bilaga 11. Sjöns medeldjup är 29,2 meter. Strömförhållanden Sjön har sitt utlopp i dess östra ände och strömmar är korrelerad till tappning enligt ovan. Strömförhållandena styrs i stor utsträckning av sjöns reglering. Tappningen över året framgår av bilaga 16a. Temperatur Vattentemperaturen kan i undantagsfall bli hög (över 20 C) vid riktigt varma somrar, men normalt är det mycket gynnsamma temperaturer för röding. Skillnaderna i temperatur blir små mellan yta och botten vid sådana förhållanden på grund av att bottenvattnet rinner ut först genom dammen när luckorna öppnas. Under övriga år är det undantagsvis som vattentemperaturen når upp till 18 C. Normalt ligger temperaturen mellan 10 och 15 C under juli-augusti, vilket är gynnsamt för röding. 5.3 Luft och klimat Verksamhetens karaktär innebär ingen påverkan på luften och beträffande klimatet hänvisas till vad som sagts under rubriken begränsad klimatpåverkan i avsnitt 4.4. Av SMHI:s vindros framgår vindförhållanden såsom vindriktning och vindhastighet samt andelen lugnt i %, se bilaga Landskaps- och stadsbild samt kulturmiljö Landskapsbilden präglas av skog och vatten. Kulturmiljön är utpräglad glesbygd med jord- och skogsbruk som näringsverksamhet. Numera har jordbruket i stort sett lagts ned och ett extensivt åkerbruk är vad som återstår av den näringen. Med den planerade vattenbruksutvecklingen torde den få en större betydelse för bygden än vad nuvarande naturbruk har för sysselsättning och därmed ekonomi. 5.5 Människors hälsa och säkerhet Människors hälsa och säkerhet utsätts inte för några risker på grund av den nuvarande odlingen eller den utökade. Analyser av bakterier omfattas av kontrollprogrammet. En sammanställning av detta redovisas i bilaga 12. Analyserna visar att fiskodlingen inte orsakar någon bakterietillväxt som utgör risk för människors hälsa eller miljön. Petroleumprodukter och kemikalier Förbrukningen av diesel uppgår till knappt 1 m 3 per år som förvaras i 200 liters fat i tät behållare. Användningen av bensin för båt uppgår till några hundra liter per år som förvaras i jeepdunk. Kemikalier utgörs av rengörings- och desinficeringsmedel för användning i slakteri. Dessa förvaras i låst utrymme som besiktigats av arbetsmiljöverket.

19 19 6. Alternativ med effekter och konsekvenser I det följande beskrivs olika alternativ och vad dessa innebär för verksamheten. 6.1 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att verksamheten bibehålls i nuvarande omfattning, vilket får negativa konsekvenser för utvecklingen av vattenbruket både lokalt i Landösjön och i Jämtland som helhet. 6.2 Lokaliseringsalternativ De stora investeringar som är gjorda i nuvarande läge och de logistiska problem som skulle bli följden av ett annat läge för utökningen gör en sådan lösning ointressant ur företagets synpunkt. Som nämnts tidigare har vi investerat mer än 10 miljoner kr de senaste två åren. Kort avstånd mellan odling och slakt är mycket främjande för kvaliteten på den slaktade fisken. Det möjliggör också en god service om kunden vill komplettera sin beställning i sista minuten. Mindre transporter är också bra miljömässigt. God kvalitet, god service och säkra leveranser är en stor tillgång på marknaden. En aspekt som inte är minst viktig i sammanhanget. Lokaler för lagring av foder och utfodringsutrustning är det också av värde att kunna utnyttja. Liksom de investeringar som gjorts i vatten, avlopp, el, markplanering, personalutrymmen m.m. Effektiviteten främjas av att verksamheten är väl samlad. Etablering på en annan plats kan inte motiveras ur miljösynpunkt med hänsyn till erfarenheterna av nuvarande odling. Vi avser dock att flytta en del kassar längre ut av utrymmesskäl och för att säkerställa tillräcklig vattenomsättning. Den stora vattenomsättningen (sjöns omsättningstid är 1,24 år) innebär att närsaltstillskottet av dagens odling inte ändrat sjöns näringsstatus utan den är fortfarande mycket dålig (näringsfattig) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta visas av de analyser som gjorts enligt kontrollprogrammet, se bilaga 7. Nuvarande läge har också visat sig gynnsamt vid islossning som annars är ett kritiskt tillfälle på året. Det är endast vid två tillfällen under tolv år som isen skapat oro men inte några skador. Detta vid sydlig vind medan den vanligaste västliga vinden får isen att passera utanför odlingen. 6.3 Utformningsalternativ Idag används bästa möjliga alternativ och teknik för odling av röding på denna plats. Bättre alternativ till utformning saknas. 7. Verksamhetens sammanlagda miljökonsekvenser Den planerade utökningen av verksamheten får inga eller positiva effekter på miljön, vilket sammanfattas med utgångspunkt från relevanta miljömål, hänsynsregler och allmänna intressen enligt beskrivning nedan. 7.1 Miljömål Levande sjöar och vattendrag En viss tillförsel av närsalter i form av fosfor och kväve gynnar sjöns produktionsförmåga och den biologiska mångfalden. Sjön har trots mer än tolv års odling ett underskott av närsalter till följd av regleringen. Ingen övergödning Tillförsel av näringsämnen är enbart positivt på grund av att sjön är reglerad. Se vidare vad som redovisats i tidigare avsnitt. Giftfri miljö Inga gifter förekommer i verksamheten.

20 20 Begränsad klimatpåverkan Trasporter och övrig energikrävande verksamhet begränsas i så stor utsträckning som möjligt, vilket också ligger i företagets intresse både ur miljö- och kostnadssynpunkt. 7.2 Hänsynsregler Försiktighetsmått Företaget undviker så långt det är möjligt produkter som kan verka störande på odlingen/miljön. Bästa möjliga teknik Företaget använder bästa möjliga teknik, bl.a. vad gäller utfodring och sortering. Kunskap Hushållningssällskapet har en mycket hög kompetens inom fiskodling genom att vi i många år odlat fisk i Ovansjö-Galtströms fiskodling i Njurunda och Omegalax i Timrå och vi har även kontinuerlig kunskapsöverföring genom att vi har samma platschef på Omegalax och Svensk Fjällröding. Lokaliseringsprincipen Den här aktuella utökningen planeras i samma läge som den nuvarande odlingen. Lämpligheten av denna lokalisering har genom mer än tolv års erfarenhet visat sig fungera mycket bra både ur produktions- och miljösynpunkt. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen Företaget använder förnyelsebar energi så långt det är möjligt och biprodukter i form av slaktavfall (fiskrens) kommer att används till produktion av biogas och/eller djurfoder. 7.3 Allmänna intressen Det allmänna fiskeintresset har gynnats av fiskbeståndets positiva utveckling i sjön. 8. Åtgärder Nedan redovisas åtgärder för att förebygga negativa konsekvenser. 8.1 Förebyggande åtgärder För att förebygga negativa konsekvenser har företaget installerat ett bevakningssystem. Syftet är att undvika sabotage, t.ex. genom att kassar skärs sönder och fisk rymmer. Företaget kommer också att utarbeta en plan för åtgärder som ska utföras i händelse av en incident som medför att fisk rymmer. Kontakter har tagits med Landösjöns fiskevårdsområde om att få tillstånd för att kunna fånga fisk som rymmer. Frågan är dock inte helt enkel eftersom det förekommer stora mängder fisk nära fiskodlingen som har köpts in och satts ut av fiskevårdsområdet. En lösning är att all fisk som sätts ut direkt i sjön märks genom att klippa bort fettfenan. Detta skulle möjliggöra en uppföljning via provfiske i ett utökat kontrollprogram. Företaget följer konsekvent Fiskhälsans råd för att undvika sjukdomar i anläggningen. All sättfisk som sätts in kommer från den egna odlingen Omegalax och transporteras i egen transportbil. Tekniken för utfodring förbättras kontinuerligt för minimera foderspill. Som tidigare nämnts har det investerats över 10 miljoner kr de senaste två åren. I princip samtliga investeringar innebär förebyggande åtgärder i någon form för att säkerställa en effektiv produktion och slakt. Detta är mycket viktigt då avbrott i produktionen är negativt för företaget. Den största kostnaden för produktionen är fodret och det är därför lika viktigt både ur kostnads- och miljösynpunkt att t.ex. undvika foderspill och få till en så bra foderkonvertering som möjligt. 8.2 Kompensationsåtgärder Det finns inget behov av kompensationsåtgärder.