TIDSSCHEMA PARTIDAGEN 2016 FREDAG 10.6 LÖRDAG 11.6

Transkript

1 PARTIDAGEN 2016 TIDSSCHEMA FREDAG Historiskt seminarium med anledning av partiets 110-årsjubileum. Kvällsbit och mingel. Statens Ämbetshus, Självständighetsplanen 2, Åbo. SFP i Åbos ordförande, SFP i Egentliga Finlands kretsordförande Marko Winter hälsar välkommen. LÖRDAG Välkomstkaffe, anmälning och fullmaktsgranskning. Partidagsplatsen, Statens Ämbetshus, Självständighetsplanen 2, Åbo Välkomstmusik, Åbo konservatorium Kretsvisa delegatmöten Öppningsceremoni. Sång av Annika Ruokolahti Partiordförande Carl Haglunds linjetal. Utfrågning av partiordförandekandidater. Åbo stads hälsning framförs av biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen Lunch Partiordförande Carl Haglund öppnar partidagen. Val av presidium och protokolljusterare. Partidagens behörighet. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning. Val av utskott för partidagen. Remittering av proposition och motioner Allmänpolitisk debatt. Inleds av Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson Partidagen ajourneras för utskottsarbete. Behandling av motioner och propositioner i utskotten Utskottsarbetet avslutas i och med att alla motioner och propositioner slutbehandlats i utskottet Festsupé Statens Ämbetshus, Självständighetsplanen 2, Åbo

2 PARTIDAGEN 2016 SÖNDAG Andakt med församlingspastor Malena Björkgren i Åbo domkyrka, Domkyrkogatan 1, Åbo Uppvaktning vid hjältegravarna Kretsvisa delegatmöten Redogörelse över partiets aktuella verksamhet Lunch. Behandling av motioner och propositionen i salen Val av partiordförande. Val av viceordförande för partiet. Val av partifullmäktige. Fortsatt behandling av motioner och propositionen Uttalande av partidagen Partidagen avslutas.

3 PARTIDAGEN 2016 PRAKTISK INFORMATION 1. KOORDINATER Svenska folkpartiet samlas till partidag juni 2016 i Åbo. Fredagens seminarium, partidagsplatsen och supén ordnas på samma adress: Statens Ämbetshus, Självständighets planen 2, Åbo Söndagens andakt sker i Åbo domkyrka, Domkyrkogatan 1, Åbo. 2. TRANSPORT OCH PARKERING Transporterna till och från partidagen sköter deltagarna själva. Mellan hotell och partidagsplatsen ordnas inga transporter. Parkering sker på angiven plats i närheten av partidagsplatsen. Taxi nås på telefonnummer ANMÄLNING Anmälning till partidagen bör skötas av varje deltagare omedelbart vid ankomsten till partidagsplatsen. Eventuella anmärkningar gällande betalningar bör göras senast tre månader efter partidagen. Anmälan sker på partidagsplatsen på lördag på kl Efter kl på lördagen sker anmälan till partidagskansliet. Vid anmälan får deltagarna sina deltagarkuvert. Ersättare för ordinarie anmäld delegat bör så fort som möjligt anmäla detta till partikansliet (May Myrberg, may.myrberg@sfp.fi eller tfn ). Ännu på partidagsplatsen kan personbyten göras. Anmälan om detta bör ske senast kl. 12 på lördag till partidagskansliet. Eventuella oklara ekonomiska frågor utreds i samband med anmälningen på partidagsplatsen. Om det finns risk för att inbetalningen inte nått arrangören bör kvittot medtas. Fullmakterna skickas till partikansliet på förhand. För eventuella kompletteringar och för oklara fall ordnas fullmaktsgranskning i samband med anmälan på lör dag morgon kl Därefter granskas fullmakterna av partidagskansliet. 3. INKVARTERINGEN Deltagarna ombesörjer själva för hotellbokningen. Hotellinkvarteringen betalas direkt på plats i samband med övernattningen. 4. MÅLTIDER Välkomstkaffe serveras på partidagsplatsen på lördag morgon kl Luncherna på lördag och söndag intas på partidagsplatsen. Eftersom tidtabellen är ytterst ansträngd är det viktigt att det löper snabbt undan. Morgonmålet på söndag intas på respektive hotell. Supé på lördagskväll i Statens Ämbetshus, Självständighetsplanen 2, Åbo. De som i samband med anmälan betalat också för festen får ett kort i deltagarkuvertet. Middagen börjar kl. 19 med en gemensam skål. I middagspriset ingår ett glas skumvin samt ett glas vin / öl. Klädseln är fri. På partidagsplatsen finns försäljning av kaffe etc. 5. KYRKOGÅNG OCH KRANSNEDLÄGGNING Andakten sker i Åbo domkyrka, Domkyrkogatan 1, Åbo kl på söndag morgon. Efter andakten hålls uppvaktning vid hjältegravarna. Busstransport ordnas från kyrkan till hjältegravarna och därefter till partidagsplatsen. Eftersom partidagen fortsätter direkt efter kyrkogång och kransnedläggning bör deltagare checka ut från hotellen innan kyrkogång.

4 PARTIDAGEN HANDLINGAR Partidagshandlingarna sänds till de delegater som vid anmälningen beställt handlingar i pappersformat. Handlingarna kan laddas ner från Sidan uppdateras kontinuerligt så att aktuella exemplar alltid finns att tillgå. Observera att extra handlingar inte kan fås på partidagsplatsen! Notera att på partidagsplatsen finns tillgång till trådlöst internet. Under partidagen kopieras möjligast lite papper och i partidagssalen visas de dokument som är under behandling på storskärm. 7. ELEKTRONISK RÖSTNING På söndagen då delegaterna anländer ska en elektronisk röstningsenhet lösas ut för att kunna delta i den öppna omröstningen i salen gällande motioner och propositionen. Röstningsenheten är personlig och returneras då partidagen avslutats. 8. INFORMATION Information om partidagsarrangemangen fås av partikansliet, Maria Grundström, , maria.grundstrom@sfp.fi lokala arrangörerna, Marko Winter, , marko.winter@turku.fi En särskild informationsdisk finns på partidagsplatsen. ANHALLAN OM ORDET Enligt förhandlingsordningen: Anhållan om ordet i den politiska debatten inlämnas före partidagen till parti kansliet eller under partidagen till presidiet senast kl 13 på lördagen. Delegaterna kan ställa frågor direkt till parti ledningen, gruppordförande och europaparlamentariker eller ge synpunkter på politiken. Anhållan före partidagen till den politiska debatten antingen per e-post till christoffer.hallfors@sfp.fi eller per post till SFP, PB 430, Helsingfors senast onsdag Informationen vi behöver i er anmälan är: Anhållan om ordet i den allmänpolitiska debatten under partidagen 2016 Namn: Delegatnummer: Ämne:

5 PARTIDAGEN 2016 FÖREDRAGNINGSLISTA Partidagens konstituerande 1. Partidagen öppnas. 2. Val av ordförande och två vice ordförande för partidagen. 3. Val av sekreterare för partidagen. 4. Val av två protokolljusterare samt fyra rösträknare. 5. Partidagens behörighet. 6. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning. 7. Beslut om tillsättande av utskott: - fem utskott för beredning av motioner och proposition - resolutionsutskott - valutskott Partidagsdelegaterna fördelas utgående från egna preferenser på fem beredningsutskott. Resolutionsutskottet har följande sammansättning: Helsingfors 1 Nyland 2 Åboland 1 Österbotten 2 Övriga Finland 1 Svensk Ungdom 1 Svenska Kvinnoförbundet 1 Svenska Seniorer 1 10 medlemmar Valutskottet består av kretsordföranden, en representant för Övriga Finland, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordförande. 8. Val av utskott för partidagen samt remittering av ärenden: Beredningsutskott 1 1 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus 1 2 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel 3 Låt delningsekonomin blomstra 4 Tillämpningen av beskattning av värdepapper i samband med dödsfall. 5 Efterlevandes pensionsvillkor bör ändras 6 Pensionsindexet bör följa löneindexets utveckling 7 Pensionärernas straffskatt bör elimineras 8 Möjlighet till förlängning av arbetskarriären efter pensioneringen 9 Ett slag för längre karriärer - fler seniorer i arbetslivet 10 Om ekonomiskt stöd för medborgarinstituten 11 Motion angående fastighetsskatt 12 Dividendbeskattning och medborgarlönetest 13 Avdragsrätt vid beskattning och för hög skattegrad 14 Inför en modell med negativ inkomstbeskattning 15 FPA ersättning för specialistläkar / sjukhusbesök från stugan Beredningsutskott 2 16 Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort 17 Uppföljning av partidagsmotioner 18 Farliga ljudlösa cyklar 19 Automatiserad trafik och självkörande bilar 20 Från Ilmari till Pendolino 21 Järnvägarnas betydelse för transport och miljö 22 Snabbare tågförbindelser i landet och öppnad koncession - utan förbättrade stambanor? 23 Fjärrtåg mellan Åbo och Helsingfors bör stanna vid Esbo station 24 VRs rabattkampanj höjer biljettpriset för de äldre och studerande 25 Stoppa fortsatta nedskärningar inom utbildning och forskning. 26 Trygghet i skolan - regler för trygghet, datorer och mobiltelefoner under skoltid 27 Slopa tillägget (1079/2012) i Lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning! 28 Avskaffa studentexamen 29 Gör skolträdgårdar tillgängliga för alla elever! 30 Fixa vägarna i skick i östra Nyland, bygg lätt trafikleder och ge oss vägbelysning 31 Vägförbättring 32 Fyrfilig vägförbindelse till Pargas

6 PARTIDAGEN 2016 Beredningsutskott 3 33 Byte från östeuropeisk till centraleuropeisk tid i Finland 34 För en ständig sommartid 35 Vi ska inte ställa om klockan 36 Bevara de frivilliga brandkårerna 37 Minska på mängden cancerogena kemikalier - verka för totalstopp av PHMB i Finland - spara personal hos myndigheterna för detta 38 Vi vill ha en polis som reflekterar samhällsdemografin 39 Hållbar lagberedning 40 Minska den ökande rådjursstammen 41 SFP som aktiv pådrivare av kärnkraften med torium 42 Optimerad rekrytering är samordnad 43 Att skydda är också att förebygga/ dags för ett finländskt avradikaliseringsprogram 44 En värnplikt som möter framtidens utmaningar 45 Förnya körkortssystemet för att reducera priserna körkortet ska inte vara en klassfråga! 46 Sänk rösträttsåldern till 16 år Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och kretsen 51 Representation vid partidag och kretsmöte 52 Telemedicinering 53 Äldrevården bör förbli inom den kommunala förvaltningen 54 Mera satsningar på frivilligverksamhet inom äldreomsorgen 55 Förebyggande hembesök och rådgivning 56 Fler och kortare steg i äldreomsorgen 57 Tryggt boende och vård för äldre 58 Handikappade seniorer relaterat till lagstiftning 59 Bevara gruppstorlekarna och den subjektiva rätten till dagvård i kommunerna 60 Rådgivning för båda föräldrarna för att skapa ett mera jämställt föräldraskap 61 Skapa trygga omgivningar för drogmissbrukare 62 Våld i parrelationer Beredningsutskott 5 Proposition 1 - Partiprogrammet 9. Val av valnämnd a) val av ordförande b) val av två medlemmar POLITISK DEBATT 10. Allmänpolitisk debatt Inleds av Svenska riksdagsgruppens ordförande. FÖRVALTNINGSÄRENDEN 11. Redogörelse över partiets aktuella verksamhet PROPOSITIONS- OCH MOTIONSBEHANDLING 12. Behandling av proposition 1 i salen 13. Behandling av motioner i salen. VAL UNDER PARTIDAGEN 14. Val av partiordförande Val av tre viceordförande Val av partifullmäktige. Partifullmäktige består av: - partiets presidium (4) - 46 ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Ledamöterna med personliga ersättare väljs för två år framåt, av dessa är hälften årligen i tur att avgå. I tur att avgå är följande: Anders Forsberg Kronoby (Ordinarie ledamot) Anne-Marie Granholm Kronoby (Ersättare) Curt Björkskog Larsmo (Ordinarie ledamot) Eivor Ekstrand Larsmo (Ersättare) Marcus Suojoki Jakobstad (Ordinarie ledamot) Pia Rosengård-Andersson Jakobstad (Ersättare) Peter Backa Vörå (Ordinarie ledamot) Annika Kvist-Östman Vörå (Ersättare) Helena Boucht-Lindeman Vasa (Ordinarie ledamot)

7 PARTIDAGEN 2016 Reinhold Klockars Vasa (Ersättare) Folke Storbacka Malax (Ordinarie ledamot) Kristina Vesterback Malax (Ersättare) Sven Jerkku, Närpes (Ordinarie ledamot) Marianne Nyqvist-Mannsén, Närpes (Ersättare) Mia Heijnsbroek-Wirén Lovisa (Ordinarie ledamot) Thomas Antas Lappträsk (Ersättare) Christel Liljeström, Sibbo (Ordinarie ledamot) Thomas Elfgren, Sibbo (Ersättare) Katarina Hellsten-Palomäki Esbo (Ordinarie ledamot) Patrik Karlsson Vanda (Ersättare) Kaj Karlstedt Ingå (Ordinarie ledamot) Linnéa Henriksson Raseborg (Ersättare) Stefan Svanfeldt Sjundeå (Ordinarie ledamot) Dick Carstens Hangö (Ersättare) Charlotte Granberg-Haakana Helsingfors (Ordinarie ledamot) Kenneth Stambej Helsingfors (Ersättare) Tom Biaudet Helsingfors (Ordinarie ledamot) Ahmed Hassan Helsingfors (Ersättare) Magnus Buchert Helsingfors (Ordinarie ledamot) Veronica Hertzberg Helsingfors (Ersättare) Åsa Gustafsson St. Karins (Ordinarie ledamot) Barbro Sipilä Åbo (Ersättare) Wilhelm Liljeqvist Kimitoön (Ordinarie ledamot) Anders Laurén Kimitoön (Ersättare) Richard Sundman Svensk Ungdom (Ordinarie ledamot) Elis Henell Svensk Ungdom (Ersättare) Anna Abrahamsson Svensk Ungdom (Ordinarie ledamot) Benjamin Ellenberg Svensk Ungdom (Ersättare) Tanja Ljungqvist Svenska kvinnoförbundet (Ordinarie ledamot) Ann-Louise Laaksonen, Svenska kvinnof. (Ersättare) Tor Wik Svenska Seniorer (Ordinarie ledamot) Gunvor Brettschneider Svenska Seniorer (Ersättare) RESOLUTION 17. Uttalande av partidagen. PARTIDAGENS AVSLUTANDE 18. Övriga ärenden. 19. Partidagen avslutas.

8 PARTIDAGEN 2016 FÖRHANDLINGSORDNING ALLMÄNT 1. Varje deltagare med yttranderätt erhåller en nummerlapp. För deltagarna är nummerlapparna gula och för övriga deltagare med yttranderätt gröna. Partidagens presidium kan ge ordet även åt personer, som inte har stadgeenlig yttranderätt. 2. Anhållan om ordet sker i allmänhet med nummerlapp. 3. Anhållan om ordet i den politiska debatten inlämnas före partidagen till partikansliet eller under partidagen till presidiet senast kl 13 på lördagen. Delegaterna kan ställa frågor direkt till partiledningen, gruppordförande och europaparlamentariker eller ge synpunkter på politiken. 4. Tiden för varje talare är begränsad till tre (3) minuter). Replik och inlägg vid replikskiften sker från talarstolen/ mikrofon i salen och begränsas till en (1) minut. Vid behov begränsas antalet talare vid motionsbehandlingen. 5. Endast delegater har förslagsrätt. 6. Vid behandling av ärende som förberetts i ett partidagsutskott utgör utskottets förslag grund för behandlingen. 7. Öppen omröstning sker elektroniskt. Sluten omröstning sker med tryckta röstsedlar. BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITION 8. Motioner och proposition behandlas i respektive utskott. Alla delegater väljer på egna preferenser i vilket utskott man vill delta. Utskotten leds av en ordförande som bistås av en sekreterare. Utskotten är öppna för partidagens gäster och media. Enbart befullmäktigade delegater har rösträtt i utskotten. Motionerna och propositionen fördelas på fem beredningsutskott enligt följande: Beredningsutskott 1 1 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus 1 2 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel 3 Låt delningsekonomin blomstra 4 Tillämpningen av beskattning av värdepapper i samband med dödsfall. 5 Efterlevandes pensionsvillkor bör ändras 6 Pensionsindexet bör följa löneindexets utveckling 7 Pensionärernas straffskatt bör elimineras 8 Möjlighet till förlängning av arbetskarriären efter pensioneringen 9 Ett slag för längre karriärer - fler seniorer i arbetslivet 10 Om ekonomiskt stöd för medborgarinstituten 11 Motion angående fastighetsskatt 12 Dividendbeskattning och medborgarlönetest 13 Avdragsrätt vid beskattning och för hög skattegrad 14 Inför en modell med negativ inkomstbeskattning 15 FPA-ersättning för specialistläkare / sjukhusbesök från stugan Beredningsutskott 2 16 Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort 17 Uppföljning av partidagsmotioner 18 Farliga ljudlösa cyklar 19 Automatiserad trafik och självkörande bilar 20 Från Ilmari till Pendolino 21 Järnvägarnas betydelse för transport och miljö 22 Snabbare tågförbindelser i landet och öppnad koncession - utan förbättrade stambanor? 23 Fjärrtåg mellan Åbo och Helsingfors bör stanna vid Esbo station 24 VRs rabattkampanj höjer biljettpriset för de äldre och studerande 25 Stoppa fortsatta nedskärningar inom utbildning och forskning. 26 Trygghet i skolan - regler för trygghet, datorer och mobiltelefoner under skoltid 27 Slopa tillägget (1079/2012) i Lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning! 28 Avskaffa studentexamen 29 Gör skolträdgårdar tillgängliga för alla elever! 30 Fixa vägarna i skick i östra Nyland, bygg lätt trafikleder och ge oss vägbelysning 31 Vägförbättring 32 Fyrfilig vägförbindelse till Pargas Beredningsutskott 3 33 Byte från östeuropeisk till centraleuropeisk tid i Finland 34 För en ständig sommartid 35 Vi ska inte ställa om klockan 36 Bevara de frivilliga brandkårerna

9 PARTIDAGEN Minska på mängden cancerogena kemikalier - verka för totalstopp av PHMB i Finland - spara personal hos myndigheterna för detta 38 Vi vill ha en polis som reflekterar samhällsdemografin 39 Hållbar lagberedning 40 Minska den ökande rådjursstammen 41 SFP som aktiv pådrivare av kärnkraften med torium 42 Optimerad rekrytering är samordnad 43 Att skydda är också att förebygga/ dags för ett finländskt avradikaliseringsprogram 44 En värnplikt som möter framtidens utmaningar 45 Förnya körkortssystemet för att reducera priserna körkortet ska inte vara en klassfråga! 46 Sänk rösträttsåldern till 16 år Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och kretsen 51 Representation vid partidag och kretsmöte 52 Telemedicinering 53 Äldrevården bör förbli inom den kommunala förvaltningen 54 Mera satsningar på frivilligverksamhet inom äldreomsorgen 55 Förebyggande hembesök och rådgivning 56 Fler och kortare steg i äldreomsorgen 57 Tryggt boende och vård för äldre 58 Handikappade seniorer relaterat till lagstiftning 59 Bevara gruppstorlekarna och den subjektiva rätten till dagvård i kommunerna 60 Rådgivning för båda föräldrarna för att skapa ett mera jämställt föräldraskap 61 Skapa trygga omgivningar för drogmissbrukare 62 Våld i parrelationer Beredningsutskott 5 Proposition 1 Partiprogrammet 9. Utskottens förslag överlämnas till partidagskansliet efterhand som de är färdigbehandlade, dock senast på lördag kl 18. Utskottens förslag publiceras på samt finns till påseende vid partidagens infodisk. 10. Ändringsförslag till utskottens förslag skall inlämnas skriftligen senast kl på söndagen via eller via särskilda ändringslappar till partidagskansli. 11. Partidagspresidiet kan vid särskilda fall godkänna muntliga ändringsförslag från salen. BEHANDLING AV RESOLUTION 12. Resolutionsutskottet presenterar ett förslag till resolution som utdelas på söndag kl Delegaterna har möjlighet att fram till kl samma dag lämna in skriftliga ändringar i den föreslagna texten till presidiet eller utskottets sekreterare. 13. På söndag senast kl presenterar utskottet sitt slutliga förslag till allmänpolitisk resolution, varefter förslaget behandlas. STADGEENLIGA VAL 14. Valen på partidagen förbereds av en valberedning bestående av kretsordföranden, SU:s, Svenska kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordföranden och en representant för Övriga Finland. Valberedningen inleder sitt arbete i god tid före partidagen. Under partidagen fortsätter valberedningen sitt arbete som valutskott. En första presentation av läget föredras på kretsarnas delegatmöten före partidagen. 15. Val förrättas i enlighet med partiets stadgar. Valproceduren handhas av en valnämnd bestående av en ordförande och två medlemmar. 16. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om flera än två kandidater nomineras, och ingen erhåller absolut majoritet av de avgivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som erhållit de flesta rösterna i den första valomgången. 17. Observera att särskilda röstsedlar används vid eventuella omröstningar vid val av ordförande, viceordförande och i tur avgående partifullmäktigeledamöter. Röstsedlar utdelas till delegaterna före valförrättningen inleds. TIDTABELL 18. Partidagen följer ett tidsschema och föredragningslista som ingår i handlingarna Under pågående förhandlingar bör inte delegat- eller andra möten arrangeras. 19. Ärende som inte slutbehandlats till kl på söndagen kan av partidagen hänskjuts till partistyrelsen för avgörande.

10 PARTIDAGEN 2016 MOTIONER TILL PARTIDAGEN 2016 Beredningsutskott 1 01 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus 02 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel 03 Låt delningsekonomin blomstra 04 Tillämpningen av beskattning av värdepapper i samband med dödsfall. 05 Efterlevandes pensionsvillkor bör ändras 06 Pensionsindexet bör följa löneindexets utveckling 07 Pensionärernas straffskatt bör elimineras 08 Möjlighet till förlängning av arbetskarriären efter pensioneringen 09 Ett slag för längre karriärer - fler seniorer i arbetslivet 10 Om ekonomiskt stöd för medborgarinstituten 11 Motion angående fastighetsskatt 12 Dividendbeskattning och medborgarlönetest 13 Avdragsrätt vid beskattning och för hög skattegrad 14 Inför en modell med negativ inkomstbeskattning 15 FPA ersättning för specialistläkar / sjukhusbesök från stugan Beredningsutskott 2 16 Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort 17 Uppföljning av partidagsmotioner 18 Farliga ljudlösa cyklar 19 Automatiserad trafik och självkörande bilar 20 Från Ilmari till Pendolino 21 Järnvägarnas betydelse för transport och miljö 22 Snabbare tågförbindelser i landet och öppnad koncession - utan förbättrade stambanor? 23 Fjärrtåg mellan Åbo och Helsingfors bör stanna vid Esbo station 24 VRs rabattkampanj höjer biljettpriset för de äldre och studerande 25 Stoppa fortsatta nedskärningar inom utbildning och forskning. 26 Trygghet i skolan - regler för trygghet, datorer och mobiltelefoner under skoltid 27 Slopa tillägget (1079/2012) i Lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning! 28 Avskaffa studentexamen 29 Gör skolträdgårdar tillgängliga för alla elever! 30 Fixa vägarna i skick i östra Nyland, bygg lätt trafikleder och ge oss vägbelysning 31 Vägförbättring 32 Fyrfilig vägförbindelse till Pargas 40 Minska den ökande rådjursstammen 41 SFP som aktiv pådrivare av kärnkraften med torium 42 Optimerad rekrytering är samordnad 43 Att skydda är också att förebygga - dags för ett finländskt avradikaliseringsprogram 44 En värnplikt som möter framtidens utmaningar 45 Förnya körkortssystemet för att reducera priserna körkortet ska inte vara en klassfråga! 46 Sänk rösträttsåldern till 16 år Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och kretsen 51 Representation vid partidag och kretsmöte 52 Telemedicinering 53 Äldrevården bör förbli inom den kommunala förvaltningen 54 Mera satsningar på frivilligverksamhet inom äldreomsorgen 55 Förebyggande hembesök och rådgivning 56 Fler och kortare steg i äldreomsorgen 57 Tryggt boende och vård för äldre 58 Handikappade seniorer relaterat till lagstiftning 59 Bevara gruppstorlekarna och den subjektiva rätten till dagvård i kommunerna 60 Rådgivning för båda föräldrarna för att skapa ett mera jämställt föräldraskap 61 Skapa trygga omgivningar för drogmissbrukare 62 Våld i parrelationer Beredningsutskott 3 33 Byte från östeuropeisk till centraleuropeisk tid i Finland 34 För en ständig sommartid 35 Vi ska inte ställa om klockan 36 Bevara de frivilliga brandkårerna 37 Minska på mängden cancerogena kemikalier - verka för totalstopp av PHMB i Finland - spara personal hos myndigheterna för detta 38 Vi vill ha en polis som reflekterar samhällsdemografin 39 Hållbar lagberedning

11 1 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus Under senaste valperiod stoppades plötsligt möjligheten att ansöka om understöd för reparation av hissar i äldre höghus. I Finland har man gått in för att de äldre skall kunna få bo hemma så länge som möjligt. För boendetryggheten både för dem och andra medborgare bör vi då ha hissar som fungerar pålitligt och som följer de hissvisa inspektions- och reparationstidtabellerna. Dessutom finns det direktiv om att hissar skall bytas ut till nyare modeller. Allt detta blir väldigt dyrt för bostadsbolagen och speciellt för de enskilda lägenhetsinnehavarna, som ofta är äldre medborgare, änkor, änklingar och så handlar det om bostäder i högre våningar, där fördelningsprincipen ofta slår hårdare ut p.g.a. bostad högre upp i huset och/ eller reparationskostnad som fördelas per ytan på lägenheten. Därför behövs det understöd. I den senaste utlysningen om ARA-understöden var det fint att understödet för att installera hiss till befintligt höghus igen fanns med, men denna gång bara för rörelsehindrade. Däremot fattades möjligheten att ansöka om understöd för reparation av befintlig hiss. (ARA-annonsen, 02/2016). Därför yrkar vi på att SFP verkar för att ARA-understödet, speciellt gällande äldre höghus, för reparationsstöd av befintliga hissar, återinförs med snabb tidtabell. Catherine Sid och John-Eric Sid Problemet som motionärerna tar upp är mycket angeläget. SFP stöder möjligheten för äldre att kunna bo hemma så länge som möjligt. SFP anser dock inte att man borde låsa sig till understöd från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), bland annat för att där finns stora krav på redovisningen, och kan vara problematisk för många husbolag. Dessutom lägger alltid ARA-finansiering krav på exempelvis hyresnivån. För övrigt är det bra att ARA-understöd beviljas för just nybyggen av hiss eftersom det är betydligt dyrare att bygga ny hiss än underhåll av hiss. SFP vill jobba för att speciellt äldre enskilda lägenhetsinnehavare inte ska utsättas för oskäliga kostnader eller för oskäliga krav gällande finansieringen. Partifullmäktige anser att motionens utgångspunkt är felaktig i och med att ARA-understödet fortfarande utbetalas. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att stöd till byggen av hissar i hus utan hiss bibehålls att åtgärder tas för att underlätta att äldre kan bo hemma så länge som möjligt 2 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel Idag kan man få ersättningar för resor mellan arbetet och hemmet då man använder bil eller ett annat motordrivet fordon. För cykel är ersättningen inte lika stor utan den som cyklar får endast 85 euro i avdrag. För bilar och andra motordrivna fordon är avdraget kilometerbaserat och därmed betydligt större. Strukturen uppmuntrar därmed till bilfärd framom cykling. Att införa ett kilometerbaserat system för resor mellan bostaden och hemmet gjorda med cykel skulle öka incitamenten till att välja cykel framom bil. Detta skulle ha positiv inverkan på såväl miljön som folkhälsan. Avgaser från bilar bidrar till sämre luftkvalitet, medan cykling ökar mängden daglig motion vilket är hälsofrämjande. Frågan berör resor mellan hemmet och arbetet och inte arbetsresor i sig. En arbetsresa gör man på grund av sitt arbete från arbetsplatsen till exempelvis en kund. Nuvarande ersättning för arbetsresor med cykel är 85 euro om året i form av en skattelättnad. Svensk ungdom föreslår att skatteavdragsbeloppet för resekostnader för resor där man använder cykel, övriga motorlösa fordon, lätta eldrivna fordon och elcykel ändras från det nuvarande fasta avdraget på 85 euro per år till ett kilometerbaserat avdrag att det kilometerbaserade avdraget är 0,15 euro per kilometer i enlighet med medborgarinitiativet Svensk Ungdom Arbetsgivaren kan till arbetstagaren skattefritt ersätta kostnaderna som förorsakats av en arbetsresa. Om arbetsgivaren inte har ersatt resekostnaderna kan man avdra dem vid beskattningen som kostnader för inkomstens förvärvande. Här är det viktigt att notera att det alltså är fråga om att avdrag för faktiska kostnader för att ta sig till och från arbetet. Avdragets motiv är principen att man ska betala skatt för inkomsten av arbete, sedan nödvändiga utgifter för arbetet är avdragna. Så kan man också skapa en rörligare arbetsmarknad samt uppmuntra arbetslösa att ta arbete på längre avstånd. Om du har använt kollektivtrafikmedel till arbetsresan, avdras resekostnaderna enligt kostnaderna för kollektivtrafikmedel. Avdraget för arbetsresa som görs med egen bil är 0,25 euro/km. Det här är en nivå som uppfattats som skälig med tanke på kostnader för att införskaffa en bil som de kostnader användningen av en bil medför. Motionärerna har helt rätt i det att det vore önskvärt med ett system som sporrar till användning av kollektivtrafik och exempelvis cykel för sina arbetsresor, men det bör inte göras så att man skulle göra vinst på att cykla så mycket som möjligt. Det är ju fråga om ett avdrag för kostnader som är nödvändiga för att kunna arbeta, inte en skattefri tilläggsinkomst. Med tanke på de dåliga förbindelser kollektivtrafiken har i Finland är det inte realistiskt att minska på skatteavdraget för arbetsresor utan att det skulle försämra arbetsmarknadens rörlighet ytterligare. Det här innebär att det lämpligaste sättet att göra exempelvis cykel populärare som fortskaffningsmedel för arbetsresor är att höja det fasta avdraget för cykelkostnader så att det bättre motsvarar de verkliga kostnaderna. Partifullmäktige föreslår för partidagen att partiets representanter arbetar för att avdraget för inkomstens förvärvande till den delen det gäller arbetsresor bättre ska motsvara de verkliga kostnaderna. 3 Låt delningsekonomin blomstra Betydelsen av delningsekonomi har ökat under finanskrisen, eftersom det då blev tydligt hur nödvändigt det var att komma på nya former och sätt att dela på resurser. Delningsekonomin går ut på affärsmodeller som bygger på delning eller byte av tjänster och varor med andra konsumenter. Genom att låta andra ta del av någon egendom blir det möjligt för fler att konsumera varan jämfört med om var och en köpte en identisk produkt. I en delningsekonomi kan andra människor låna eller hyra egendomen till ett förmånligt pris och därigenom kan egendomen bättre utnyttjas till dess fulla potential. Grundtanken med delningsekonomi är att dela med sig

12 Motioner av sina resurser för att undvika onödig konsumtion och därigenom bidra till hållbar utveckling. Delningsekonomin har fört med sig nya typer av konsumtionsbeteende. Exempelvis kan man tillsammans med andra gå in för att starta en bilpool istället för att var och en i gruppen köper en egen bil. Alternativt kan bilägaren hyra ut sin egen bil under den tid som hen inte själv behöver bilen. Den ekonomiska nyttan är självklar för både distributören och användaren, och t.ex. i det nämnda fallet blir det i regel billigare för användaren att hyra bilen i andra hand än att gå via en biluthyrningsfirma. Uppkomsten av så kallade delningsföretag som t.ex. Airbnb och Uber har medfört viss problematik, eftersom människor inte är säkra på om verksamheten betraktas laglig eller olaglig i Finland. Speciellt människor som fungerar som tjänsteleverantörer inom delningsekonomin har stött på motgångar gällande lagligheten. Exempelvis Uberchaufförer i Helsingfors vet inte om deras verksamhet är laglig eller inte, eftersom det inte finns något tydligt regelverk för den typen av verksamhet. Även konsumenterna drabbas av osäkerheten, vilket leder till att verksamhetsmodellen inte uppnår sin fulla potential. För att Finland ska vara en del av den globala delningsekonomin och för att vi mest effektivt ska kunna hushålla med våra resurser är det viktigt att se över våra nuvarande regelverk. Delningsekonomin är här för att stanna och för att även vi ska kunna dra nytta av affärsmodellen och skapa nya arbetstillfällen behöver vi anpassa vår lagstiftning så att delningsekonomin kan verka. Delningsekonomin förändrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden, vilket gör att utvecklingen blir snabb och billigare. Eftersom tröskeln för att delta i delningsekonomin är låg, blir det en mer öppen och jämställd konkurrens. Delningsekonomin kräver oftast inte stora kapitaltillgångar och genom att uppmuntra folk till entreprenörskap skapar vi nya jobb. Många länder har redan skapat egna delningsekonomiska strategier. Omsättningen på delningsekonomin som marknadsform förväntas tredubblas tills år 2025 och otaliga nya företag som baserar sig på delningsekonomins paradigm tillkommer varje vecka. Finland bör ligga i bräschen när det kommer till innovation för att vi ska kunna vara marknadskraftiga. Därför bör vi se till att de nuvarande hindren och existerande regleringarna inte förhindrar framväxten av nya innovationsföretag. Svensk Ungdom föreslår: att de regelverk som berör delningsekonomi i Finland ses över för att uppmuntra och tydliggöra affärsmöjligheter att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin där köparen skaffar tjänsten för sitt privata bruk att taxilagstiftningen reformeras så att delningsekonomin tillåts och ett system med kvalitetscertifiering införs för s.k. vanliga taxiförare att lagen om hyra av bostadslägenhet reformeras så att tillfällig överlåtelse av användarrätten av en bostadslägenhet alltid förutsätter samtycke av hyresvärden och inte förutsätter särskilda skäl såsom att hyresgästen p.g.a. arbete, studier eller sjukdom vistas på annan ort Svensk Ungdom Enligt lagen om taxitrafik får man yrkesmässigt transportera personer med en personbil endast om transportföretaget har ett taxitillstånd och föraren har ett yrkeskörkort för taxiförare. Utan dessa får man utföra persontransporter endast i sådana undantagsfall som nämns i lagen, såsom i anslutning till hemservice eller med museifordon. Lagen om taxitrafik innehåller en del bestämmelser om beställningscentraler, men det behövs inget tillstånd för själva verksamheten. Kommunikationsministeriet anser att Ubers digitala förmedling av beställningar inte kan ses som en beställningscentral enligt lagen om taxitrafik, så vederbörande bestämmelser gäller inte Uber. Att utan taxitillstånd och en taxichaufförs yrkeskompetens skjutsa någon är däremot olagligt. Precis som motionären påvisar har de nya typerna av konsumtionsbeteende som dykt upp i samband med så kallade delningsföretag skapat en del lagstiftningsproblem. Uppkomsten av delningsekonomi har varit så snabb och kraftig att traditionella byråkratiska processer, inklusive lagstiftningen, inte hängt med. Än så länge har Finland valt att bestraffa utövare av delningsekonomi, istället för att försöka hitta lösningar som gynnar bägge parter. Exempel av sådana lösningar som gynnar bägge parter finns t.ex. på Filippinerna och i Estland. Kunde man reglera om branschen så att reglerna blir tydliga och möjliggör lagligt utövande av verksamheten, kan man maximera skatteintäkterna från både Uber och traditionell taxi. Detta kräver en ny klass av transport i lagstiftningen, som skulle skilja sig från kollektivtrafik och taxiservice. Kravet för denna verksamhet skulle vara registrering av både chaufför och fordon, samt att vissa andra gemensamma kriterier uppfylls. Dylika lagstiftningsmässiga undantag för transport av passagerare gäller redan idag för bland andra museifordon. Enligt taxilagstiftningens 4 får persontransporter med museifordon utföras utan taxitillstånd. För rätten att tillfälligt överlåta eller hyra ut bostadslägenhet torde samma princip tillämpas, det vill säga att verksamheten torde kunna lagstadgas så att ifall vissa kriterier, såsom samtycke av hyresvärden, och vissa andra kriterier uppfylls skulle det ge hyresgästen lagligt tillstånd att hyra ut sin lägenhet till utomstående. Registrering av dessa inkomster i vanlig ordning skulle öka statens skatteinkomster för hyresverksamhet. Partifullmäktige poängterar även att delningsekonomi kan leda till arbetslöshet genom att arbete utförs gratis. Det är dock av största vikt att skapa ny lagstiftning eftersom utvecklingen trots allt är oundviklig. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: att de regelverk som berör delningsekonomi i Finland ses över för att uppmuntra och tydliggöra affärsmöjligheter. Sysselsättningsoch skattekonsekvenser på den fria marknaden bör först utredas. att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin där köparen skaffar tjänsten för sitt privata bruk att taxilagstiftningen reformeras så att delningsekonomin tillåts och jämställda krav på näringsidkare införs och att kvalitetscertifiering garanteras att lagen om hyra av bostadslägenhet reformeras så att tillfällig överlåtelse av användarrätten av en bostadslägenhet alltid förutsätter samtycke av hyresvärden och inte förutsätter särskilda skäl såsom att hyresgästen p.g.a. arbete, studier eller sjukdom vistas på annan ort 12

13 4 Tillämpningen av beskattning av värdepapper i samband med dödsfall I samband med bouppteckning efter en avliden person, som har ägt aktier, tillämpar skatteverket direktiv vid fastställande av arvsskatten sålunda att värdet på aktierna beskattas enligt det värde som aktierna har på dödsdagen, vilket också blir anskaffningsvärdet på aktierna, då man säljer aktierna. En stor orättvisa kan uppstå och kan drabba arvingarna ekonomiskt mycket hårt när arvingarna erhåller aktier i arv eller aktier som kraftigt gått ner i värde under en kort tid efter dödsfallet. Vi kan ta ett exempel: En person avlider den dag då kursen på Nokia utgör 63 (kurs år 2000) inom 3 månader skall bouppteckningen verkställas om ingen förlängning av tiden skett. Ifall förlängning erhållits kan tiden för bouppteckning ske långt efter dödsdagen. Då kan kursen ha gått ner mycket kraftigt, som skedde i fallet Nokia, kursen har som lägst varit ca 3. I dagens läge är kursen ca 6-7. År 2008 var kursen 27. En kraftig nedgång i Nokia aktierna har skett efter år Ett annat exempel är t.ex. Finnairs kurs var som högst 2007 på ca 12 och sjönk kraftigt till slutet av 2008 till 4. Idag är kursen ca 5-6. Detta är endast några exempel. Arvskiftet förrättas kanske först flera år efter dödsdagen och kursen ytterligare har sjunkit. Arvsskatten betalas alltså på det värde som aktierna har på dödsdagen och trots att kursen gått ner, före man hållit bouppteckningen, så beaktar man inte detta. Skulle arvsskatten förfallit till betalning då kursen var som lägst, hade man varit tvungen att sälja aktier med en stor förlust och i vissa fall till och med varit tvungen att tillskjuta egna medel för att kunna betala arvsskatt, bara för att man ärvde aktier. Arvsskatteprocenten utgör i I avgiftsklassen 8-17 % ( t.ex. barn, barnbarn). Skatten höjs ifall man inte är direkt arvinge. II skatteklassen beskattas enligt %. Hur kunde man gardera sig? En möjlighet är att alla värdepapper som ett dödsbo innehar borde säljas, strax efter att ett dödsfall inträffat, då skulle det finnas pengar i dödsboet för arvingarna att betala arvsskatten. Men vem gör det? Känslomässigt gör ingen det och ingen orkar heller fundera över detta, ej heller finns någon utredning om delägarna i dödsboet. Utredningen kan i vissa fall bli mycket komplicerad men den skall göres innan man verkställer bouppteckningen. Föreslår att för fastställande av värdet för aktier i bouppteckningen få upptaga ett värde för värdepappren enligt en kurs på aktierna som ligger närmare dagen för verkställande av bouppteckningen. Då får man ett mera realistiskt värde på aktierna? Trots det är man aldrig säker när det gäller aktier, för värdet kan fluktuera kraftigt både uppåt och nedåt. Efter den dagen bouppteckningen har verkställts har dödsboet bättre möjlighet att själv påverka och eventuellt sälja aktierna och därmed lösgöra medel för betalande av arvsskatten. Vid säljögonblicket uppstår antingen en vinst eller förlust, men avgörandet är i arvingarnas händer. En skatt på försäljningsvinsten är 30 % eller mera (anskaffningsvärdet utgör bouppteckningsvärdet). En förlust kan även uppstå men den kan även beaktas ifall man har sålt aktier med vinst. Förbundet Svenska Seniorer i Finland rf yrkar på att Svenska Folkpartiet i riksdagen bör verka för att vid beskattningen av värdepapper skulle värdet för aktierna upptagas till ett värde, som aktierna haft under tiden efter dödsdagen tills det att bouppteckningen verkställes. att fortsättningsvist jobba för att få bort orättvisorna med arvsbeskattningen. Förbundet Svenska Seniorer i Finland rf Hans-Olof Kvist, Ralf Skåtar SFP har i sitt skattepolitiska program från år 2014 satt som målsättning att arvsskatten borde slopas. Arvskatten borde ersättas med ett system som stöder generationsväxlingar och som tillämpas i Sverige och Norge. En stor förlorare med dagens arvsskatt är företagens ägare som står inför generationsväxlingar, men skatten kan också slå hårt mot medborgare som har svårt att betala skatt på det som de ärver av sina anhöriga. Sverige slopade arvs- och gåvoskatten år 2004 och Norge år Arvs- och gåvoskatten inbringar i Finland en årlig summa på ungefär 500 miljoner euro. Genom att istället beskatta realiserad överlåtelsevinst skulle skatteintäkten enligt PTT:s beräkningar inbringa 400 miljoner euro. Ett system med beskattning av överlåtelsevinst tar bättre hänsyn till skattebetalarnas faktiska betalningsförmåga, vilket är eftersträvansvärt. Genom införandet av den svenska modellen, med beskattning av realiserad överlåtelsevinst, ges arvtagaren till företag större möjlighet att investera och anställa flera människor. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP även i fortsättningen jobbar för att arvsskatten ersätts med en överlåtelseskatt då arvet realiseras. att under tiden, som arvskatten ännu finns kvar bör SFP jobba för att tillämpningen vid beskattningen av värdepapper skulle ändras sålunda att värdet för värdepapper som fastställts i bouppteckningen, kan korrigeras i enlighet med det faktiska försäljningsvärdet ifall försäljningen sker inom 12 månader från tidpunkten för förrättande av bouppteckningen 5 Efterlevandes pensionsvillkor bör ändras Reglerna för beviljandet av efterlevandepension kräver en revidering. De baserar sig på 55 lagen om pension för arbetstagare /395. Lagparagrafen har sedermera ändrats år Detta lagrum lyder: Efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om han eller hon hade ingått äktenskap med förmånslåtaren innan denne hade fyllt 65 år och har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren. Rätt till efterlevandepension har också en sådan efterlevande make vars äktenskap hade ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet hade varat minst fem år, om den efterlevande maken har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död, eller den efterlevande maken vid förmånslåtarens död hade fått invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) i minst tre års tid. ( /1164) Alla borde ha rätt till familjepension på basen av makens tidigare arbetsförhållanden. Den arbetspensionsavgift som uppburits på grund av vederbörandes arbetsförhållande eller yrkesutövningen under hela arbetskarriären har också beaktat att familjepension vid makens dödsfall utbetalas till den efterlevande maken. Men ifall ett äktenskap slutar i en skilsmässa, förlorar ex-maken rätten till familjepension, även om det skulle finnas gemensamma barn. Och ifall den efterlevande maken därefter ingår ett nytt äktenskap efter fyllda 50 år, får han/hon inte heller rätt till familjepension, trots att samlevnaden kan vara upp till år efter ingånget äktenskap och trots att vardera parten kan tänkas 13

14 Motioner ha egna barn från ett föregående äktenskap. De fonderade medlen för familjepension tillfaller därmed pensionsfonden/staten och inte den efterlevande, vars ekonomi kan drabbas svårt av makens död, speciellt om den avlidna huvudsakligen ansvarat för familjens försörjning. Bostadskostnaderna förblir ju oförändrade. Det leder till att den efterlevande i många fall inte heller har möjlighet att sitta i orubbat bo, trots de utfästelser, som makarna eventuellt har gjort i sitt inbördes testamente. Det kan inte vara skäligt att ekonomiskt ytterligare bestraffa den som redan drabbats av förlust av sin livspartner. Vi yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för: att kravet på gemensamma barn och definierade åldersgränser för beviljandet av familjepension avlägsnas från 55 lagen om pension för arbetstagare och att de karenstider för äktenskapets varaktighet, för att göra sig förtjänt av rätt till familjepension, slopas; att 1 mom. skall lyda: En efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om han eller hon har ingått äktenskap med förmånslåtaren. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Efterlevnadspension inkluderades i lagen om pension för arbetstagarna. Målsättningen var att en efterlevande make och eventuellt de minderåriga barnen inte ska hamna i stora ekonomiska svårigheter efter att familjens försörjare har avlidit. I paragrafen har det inkluderats vissa begränsningar som är till för att hindra missbruk av lagen. Med åldersgränserna och kraven på att paret har haft ett gemensamt barn eller att äktenskapet har varat i minst fem år försöker man undvika bl.a. ingående av äktenskap enbart för efterlevnadspensionens skull. Den arbetspensionsavgift som uppburits används för att trygga det att alla som har arbetat får pension. Det som betalas ut riktar sig därmed inte till den person som har betalat avgifterna eller familjen till denna person. Bl.a. sambon och änkor/änklingar med tillräckliga egna tillgångar får inte efterlevnadspension. Trots att en ex-make inte har rätt till pension även om det finns gemensamma barn, är barnet berättigat till barnpension som betalas ända till barnet är 18 år gammalt. Lagstiftningen kan leda till orimliga situationer men allmänt sett har dessa förutsättningar ansetts fungera bra. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning. 6 Pensionsindexet bör följa löneindexets utveckling När arbetstagarnas pensionsskydd grundades i början på 60-talet, konstaterade den statliga kommittén att det skulle vara nöjaktigt att binda pensionen vid levnadskostnadsindex. Riksdagen beslöt dock 1961 att binda pensionsutvecklingen till den allmänna lönenivåns utveckling eftersom pensionerna var vakansbundna inom stat och kommun beslöt riksdagen att ändra på indexbindningen, för att motverka uppkomsten av överstora pensioner. Man tog i bruk ett s.k. halvvägsindex, där löneutvecklingen hade en tyngd av 50% och levnadskostnadernas utveckling 50%. Det nya indexet var medeltalet för löne- och prisindexen beslöt riksdagen att fastställa pensionerna till personer över 65 till högst 60% av lönen och samtidigt ändrades pensionsindexet så att det till 20% var beroende på löneindexet och till 80% på levnadskostnadsindex. Däremot fick personer under 65 njuta av ett pensionsindex som till hälften baserade sig på löneutvecklingen och till hälften på prisutvecklingen gjordes följande ändring i pensionsindexet. Nu var det meningen att höja pensionerna för alla med 20% tyngd av löneindexet och 80% tyngd av levnadskostnadsindex. Sedan dess har pensionärerna köpkraft kontinuerligt minskat, medan den arbetsföra befolkningens köpkraft har ökat. I Finland återfinns de fattiga framförallt i pensionärsbefolkningen och med tilltagande ålder minskar köpkraften ytterligare, trots att vederbörande under sitt arbetsliv införtjänat en pension som var avsedd att ge en skälig utkomst på ålderdomens höst. I beslutsfattandet har man förringat betydelsen av jämställdhet och rättvisa och i stället låtit arbetstagarnas förtjänster öka, medan man medvetet eller omedvetet låtit pensionsinkomsternas köpkraft minska. Enligt EU lever 20 procent av personer över 75 år i Finland under fattigdomsgränsen, av 85 år fyllda 30 procent och av 100 år fyllda nästan hälften. Om indexet skulle följa löneindexet, skulle det betyda att pensionärerna kunde bevara sin köpkraft även efter arbetslivet. Nu tar systemet ett struptag och kväver dem långsamt. På årsnivå skulle det betyda en kostnad på 312 miljoner euro, som helt kan finansieras med en bråkdel (2,6%) av avkastningen på de nuvarande pensionsfonderna, som uppgår till 173 miljarder euro. Det innebär inte nya skatteutgifter för samhället och den hotande fattigdomen kunde förhindras bland pensionärerna. Vi yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för: att man frångår det brutna indexet för bestämmande av pensioner och binder pensionsindexet till löneindex. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Frågan om det s.k. brutna indexet har varit uppe till debatt flera gånger inom SFP. Det som att pensionerna är indexbundna är mycket viktigt, och något SFP alltid betonat. I takt med att antalet pensionärer, i förhållande till den i arbetslivet varande befolkningen, ökar ställs också krav för att säkerställa att pensionsinbetalningarna från en allt mindre grupp också räcker till för att finansiera de pensioner som betalas ut. Största delen av pensionsavgifterna används till utbetalning av befintliga pensioner, endast en del fonderas. Social- och hälsovårdsministeriets tillsatte år 2012 en indexarbetsgrupp, vars uppgift var att bedöma behoven av att ändra arbetspensionsindexsystemet. I sin slutrapport år 2013 föreslog arbetsgruppen inte några ändringar i det nuvarande förfarandet enligt vilket de löpande pensionerna årligen justeras enligt arbetspensionsindexet. Arbetspensionsindexet påverkas till 20 procent av förändringen i lönerna och till 80 procent av förändringen i prisnivån (s.k. brutet index) Arbetspensionssystemet har som mål att i måttfull grad bevara den konsumtionsnivå som den anställda har uppnått och vant sig vid under tiden i arbete. Indexarbetsgruppen bedömde i synnerhet hur en ändring av indexskyddet skulle påverka pensionstagarnas försörjning, pensionsutgifterna och pensionsavgifterna. Det nuvarande systemet har kritiserats för att förändringen i inkomstnivån påverkar indexet med en vikt på endast 20 procent och att pensionerna sålunda börjar släpa efter lönenivån, om lönernas köpkraft ökar. Indexarbetsgruppen ansåg det inte rättvist att förbättra indexskyddet genom att höja effekten av 14

15 förändringen i inkomstnivån. En ändring skulle gynna dagens pensionstagare och de åldersklasser som snart går i pension, som i förhållande till lönen och de betalda pensionsavgifterna redan har en högre pension än vad de yngre generationerna kommer att få. Förlorarna skulle bestå av de generationer som har fötts på 1980-talet och därefter. För att finansiera en förbättring av indexet borde pensionsavgifterna höjas, men de åldersklasser som snart pensioneras skulle knappast alls hinna betala högre avgifter före pensioneringen. De yngre åldersklasserna skulle betala högre avgifter till och med under hela sin yrkesverksamma tid. Arbetsgruppen ansåg att också andra omständigheter talar för att det nuvarande indexet bevaras. Med en åldrande befolkning kommer både pensionsutgifterna och pensionsavgifterna att stiga. Också utsikterna för den ekonomiska tillväxten är sämre än förut. Enligt Pensionsskyddscentralens utredningar har det nuvarande indexskyddet dock rätt väl tryggat en bevarad invand försörjning efter pensioneringen. I regel har pensionstagarnas försörjning förbättrats under de senaste tio åren. Det av största vikt att pensionärernas köpkraft bibehålls och stärks. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att pensionärernas köpkraft bibehålls och stärks 7 Pensionärernas straffskatt bör elimineras Under den förra regeringen togs år 2015 i bruk en ny inkomskatt för pensionärer. Förslaget gjordes av den förra socialdemokratiska finansministern Antti Rinne. Skatten innebär, att de pensionärer, som förtjänar över euro i pensionsinkomst på årsnivå bör betala en straffskatt på 6 % på den överskjutande delen av pensionen. Detta salufördes som en s.k. solidaritetsskatt och den var tänkt som en tillfällig lösning. Emellertid är skatten en extra progression på den redan progressiva inkomstbeskattningen för pensionärer. Det märkliga är, att man pålade bara pensionärer att betala denna extra progressiva straffskatt. Skatter borde ju uppbäras likvärdigt av alla medborgare och inte beroende på till vilken befolkningsgrupp man råkar höra. Skatten är orättvis och kraftigt diskriminerande. Den nuvarande regeringen har också beslutat fortsätta uppbärandet av straffskatten, vilket tyder på att man inte insett dess diskriminerande natur. Dess avkastning är också minimal. Bara en liten del av pensionärerna når upp till en pensionsinkomst som på årsnivå överstiger euro. Här har man av ideologiska skäl beslutat hårdbeskatta dem som betraktas som välsituerade och dessutom beräknat, att pensionärer som grupp inte har en sådan styrka, som skulle sätta samhället i gungning. Det har emellertid redan gjorts ett besvär till EU-domstolen, om att beskattningen i Finland behandlar pensionärer diskriminerande i beskattningshänseende. Pensionärer väljer dock att rösta endast på ett sådant parti, som tillgodoser deras behov av jämlikhet i beskattningen mellan olika befolkningsgrupper. Svenska folkpartiet i S:t Karins föreslår att pensionärernas extra progressiva skatt elimineras i nästa beskattning. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Pensionärerna som arbetat under hela sitt liv har bidragit med stora skatteintäkter för staten. Dessa skatteintäkter har i sin tur bidragit till att bygga upp och upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle. Detta välfärdssamhälle har tillåtit nuvarande generationer att utvecklas som individer och ger dem idag möjlighet att ta del av välfärdstjänsterna vi har. SFP har motsatt sig den s.k. straffskatten och i sitt skuggbudgetförslag i höstas föreslog Svenska riksdagsgruppen att pensionärernas extraskatt på vissa pensioner lindras. En del pensionärer betalar idag en extra skatt på sin pension utöver den normala nivån på skatt. Riksdagsgruppen föreslog att tilläggsskatten lindras med 1,45 procentenheter. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP fortsättningsvis verkar för att avskaffa de så kallade solidaritetsskatterna. 8 Möjlighet till förlängning av arbetskarriären efter pensioneringen Många äldre idag är betydligt friskare och aktivare än vad äldre var tidigare. För vissa av dessa personer kommer pensioneringen inte alls som en form av lättnad, utan kan tvärtom innebära att en viktig del i vardagen försvinner. Det är påvisat att regelbundna rutiner och social gemenskap befrämjar hälsan. Att få vara en del av en arbetsgemenskap med utmanande och inspirerande uppgifter är mycket viktigt för många. Inom den offentliga sektorn är pensionsåldern inom flera branscher absolut, dvs. du har inte möjlighet att fortsätta jobba trots att förutsättningarna (god hälsa, aktivitet, kunskap...) skulle finnas. Inom vissa områden kan du fortsätta till 68 års ålder, men sedan går man ovillkorligen i pension. Ifall det skulle finnas ett gemensamt intresse hos arbetsgivaren och arbetstagaren borde den äldre få fortsätta jobba, måhända med reducerad arbetstid, även efter pensionsåldern. De äldre är en resurs som ofta glöms bort i samhället. Inom den privata sektorn finns det många som fortsätter jobba efter pensionsåldern och kan verkligen vara en tillgång för ett företag. Även bland privatföretagare finns det massor av exempel på personer som fortsätter jobba trots relativt hög ålder. Det samma borde kunna gälla även inom den offentliga sektorn. I flera västeuropeiska länder är man mycket mer flexibla med pensionsåldern, så kunde vi vara även i Finland. SFP i Pargas anser: att personer inom den offentliga sektorn bör ges möjlighet att förlänga sina arbetskarriärer efter pensionsåldern om arbetsgivaren så samtycker SFP i Pargas, Anne Eriksson, Rolf Möller 9 Ett slag för längre karriärer - fler seniorer i arbetslivet Äldre ska jobba inte golfa eller mata duvor, sa Fredrik Reinfeldt på Kommunförbundets Ekonomi- och finansieringsforum i februari. Han budskap handlade om att få så många som möjligt aktiva i arbetslivet. Bara på så sätt höjer man produktiviteten och konkurrenskraften. Reinfeldt framhöll att den förhöjda sysselsättningsgraden bland äldre svenskar är den största orsaken till att Sverige idag har en tillväxt på 4 %. Sveriges väg kan vara en av möjligheterna också för Finland. I Finland är pensionsåldern men den faktiska medelåldern 15

16 Motioner bland pensionerade år 2015 var 61,1 år. Vårt pensionssystem är skapat för att garantera utkomsten i 5 år efter pensioneringen. Statistikcentralens siffror visar att vi i Finland i medeltal lever 22 år efter pensioneringen. Det innebär att vi har ett gap på 17 år som inget system täcker. 83% av dem som uppnår pensionsålder går i pension genast. Ca 10% av pensionärerna år jobbar; 60% av 63-åringarna, 50% av 65-åringarna osv. Här har Finland en omfattande kunskapsresurs som borde tas i bruk för att öka vårt lands produktivitet. Det är inte enbart en fråga om produktivitet. Forskningsresultat från Arbetshälsoinstitutet visar att det är till gagn för organisationer och företag att ha en så bred åldersstruktur som möjligt det leder till såväl bättre resultat som bättre arbetstrivsel och ett skonsammare arbetsklimat. Det finns inom många branscher en negativ attityd till långa karriärer vilket leder till att många som uppnår pensionsåldern känner sig tvingade att gå i pension för att ge plats för yngre förmågor. Under denna recession har det också funnits många företag som vid samarbetsförhandlingar sparat sig ur krisen genom pensionsarrangemang. Dessa arrangemang snedvrider åldersstrukturen i samhället och gör också företagen illa förberedda att möta behoven i den växande kundkrets som de äldre utgör. Nu är det dags att skrida till åtgärder för att såväl påverka attityder som stifta lagar för att stoppa slöseriet med arbetskraft och resurser. Om jag vet att pensionssystemet kan garantera min pension i 5 år - kanske jag börjar tänka lite annorlunda? När vill jag ta ut mina fem år? Hur skall jag ordna mitt liv för att orka jobba till 70 eller 75? Hur ska jag stärka min kropp, stimulera min hjärna? Ska jag omskola mig, byta jobb? Det behövs också en hel del attitydfostran ute i samhället såväl bland lagstiftare, myndigheter, företag och organisationer, bland rekryterare, utbildningsanordnare, arbetsmarknadsparter m.fl. Det är centralt att alla inser att vi behöver dessa äldre generationer ute i arbetslivet för att bidra till Finlands konkurrenskraft. Vi undertecknare vill att SFP arbetar för en attitydförändring gällande äldre i arbetslivet flexibla arbetsarrangemang för äldre att lagstiftningsvägen försvåra möjligheterna till förtidspensionering komplettera pensionssystemet med tydliga morötter för sena karriärer ändra pensionssystemet: senarelägg pensionsgaffeln till avskaffa om möjligt den övre pensionsgränsen öppna dörrarna till arbetslivet även för redan pensionerade SFP i Åbo r.f. Barbro E Schauman, Barbro Sipilä (gemensamt svar på motionerna 8 och 9) Eftersom de unga människornas andel av befolkningen är förhållandevis låg kommer vi under de närmaste åren att uppleva brist på arbetskraft i arbetsför ålder inom nästan alla branscher. Vi måste svara på detta genom att se till att möjligast många har sysselsättning och jobb. Ett tidigare inträde i arbetslivet och en senarelagd pensionering är vid sidan av en aktivering av arbetslösa det mest effektiva sättet att öka på arbetsinsatsen. Det är viktigt för den som så önskar att kunna delta i arbetslivet 16 även efter uppnådd pensionsålder. Yrkesverksamhet stimulerar den äldres mentala funktioner och kan för många vara en behövlig, kanske rentav nödvändig förutsättning för att vara ekonomiskt oberoende. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att det för pensionerade är möjligt att efter förmåga och vilja delta i arbetslivet att det sker en attitydförändring gällande äldre i arbetslivet att möjliggöra flexibla arbetsarrangemang för äldre att pensionssystemet kompletteras med tydliga morötter för sena karriärer 10 Om ekonomiskt stöd för medborgarinstituten Medborgarinstituten spelar en viktig roll i dagens samhälle. Deras verksamhet hjälper till att stärka medborgarsamhälle, utveckla demokratin och stöda jämlikhet i utbildningsfrågor. De arrangerar allmänbildande undervisning och samarbetar ofta med flera läroanstalter. Medborgarinstituten upprätthålls av kommunerna och deras verksamhet övervakas av undervisningsministeriet. De ger en betydlig ekonomisk avkastning för samhällsutvecklingen både på kort- och långsikt. Medborgarinstituten brukar vara kostnadseffektiva. De senaste åren har den statliga finansieringen minskat för medborgarinstitutens verksamhet. Jag föreslår att vi arbetar för att söka resurser för att stöda dessa läroanstalter ekonomiskt. Elena Makarova, Borgå Östra Medborgarinstituten hör till den så kallade fria bildningen och precis som motionären lyfter upp stärker medborgainstituten vårt samhälle och är viktiga både för bildningsbehovet, stärker våra medborgafärdigheter och förbättrar det allmänna välmående. Tyngdpunkten i medborgarinstitutens undervisning ligger vid konstämnen, hantverksämnen och språk. Medborgarinstituten erbjuder även öppen universitetsundervisning. Den fria bildningen utgår från principen om livslångt lärande för att stöda individens personlighetsutveckling och förmåga att fungera i samfund samt främjar demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Det fria bildningsarbetet är inte examensinriktat och kännetecknas av studier enligt eget val, som är öppna för alla. Var femte finländare deltar varje år i den fria bildningens verksamhet. Den fria bildningen står inför ekonomiska utmaningar när den statliga finansieringen minskar. Det betyder att bland annat medborgarinstituten måste samarbeta i större utsträckning regionalt för att kunna erbjuda ett eftertraktat kursutbud med hög kvalitet. Ett samarbete med skolor kunde göra verksamheten mer effektiv. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att uppmärksamma de kommunala beslutsfattarna på den fria bildningens betydelse för invånarnas trivsel och bildning. 11 Motion angående fastighetsskatt Fastighetsskatten är en årlig skatt som alla fastighetsägare betalar. Fastighetsskatten gäller alla byggnader. På gårdsbruk är skatten avdragbar till den del fastigheten används för förvärvande

17 av inkomst. Skattebeloppet utgör en procentuell andel av fastighetens beskattningsvärde. Kommunerna besluter årligen om kommunens fastighetsprocent inom de gränser lagen tillåter. I och med att kommunens service försvinner från landsbygden, så borde också fastighetsskatten sjunka på ifrågavarande områden. Där skolor, hälsostationer, bibliotek, allmänna färdmedel, vägunderhåll m.m. betydligt försämras, så borde också fastighetsskatten för stadigvarande bostad vara mindre jämfört med tätorterna. Fastigheterna är inte lika mycket värda i glesbygden om man beaktar den minskande kommunala servicen. Undertecknad föreslår att de beräkningsgrunder som tillämpas när beskattningsvärdet beräknas borde ändras. Finansministeriet borde omarbeta rekommendationerna, så fastighetsskatten skulle bli mera rättvis i förhållande stad/landsbygd. Kaj Kärr Henriksdal, Kristinestad Fastigheter omfattas av fastighetsskatt enligt Fastighetsskattelagen (654/1992) med vissa undantag som lagen föreskriver. Lagen tillämpas även på byggnader och konstruktioner som är någon annans än markägarens (dvs fastigheter på hyresmark), på outbrutet område som hör till fastighet, på byggnadsmark som hör till samfällighet som avses i lagen om samfälligheter eller samfälld skog som avses i lagen om samfällda skogar. Fastighetsskatt skall inte betalas för skog eller jordbruksjord och vissa typer av historiska byggnationer (t.ex. slott, fästningar och kloster) eller för vattenområden. Även en del av försvarets fastigheter är befriade från skatten. Kommunfullmäktige bestämmer, precis som motionären konstaterar, årligen storleken av kommunens fastighetsskatteprocentsatser. En lagändring som trädde i kraft i november 2015 höjde på de tillåtna nivåerna till minst 0,86% och högst 1,80% av fastighetens värde. Den högsta tillåtna procentsatsen innan dess var 1,55. För byggnader som huvudsakligen används för stadigvarande boende är de tillåtna nivåerna minst 0,39% och högst 0,9%. Även här höjdes nivåerna från de tidigare maximala 0,8%. När det gäller obebyggda byggplatser har även en höjning skett, intervallet ligger här mellan 1% och 4%. I vissa kommuner kring huvudstaden (Borgnäs, Grankulla, Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Tusby, Träskända, Vanda och Vichtis) stipulerar lagen att obebyggda tomtplatser skall påföras en tilläggsskatt på 1,5 procentenheter utöver det som kommunfullmäktige besluter. Maximinivån för obebyggda tomtplatser är ändå 4% även i dessa kommuner. Fastighetsskatten regleras alltså noggrant i lagen, och några undantag för platser där servicen försvunnit känner inte lagen till. Skatteförhöjningen på obebyggda tomtplatser nära huvudstaden avser givetvis påskynda byggande på dessa. Med tanke på hur kommunernas ekonomi har utvecklats, och på hur lagen höjt gränserna för tillåten fastighetsskatt är det osannolikt att en justering neråt skulle bli aktuell. Kommunerna har möjlighet att agera inom de ramar lagen ställer upp, och ingenting säger att man behöver hålla sig närmare den övre gränsen. Motionären tar ändå upp en viktig aspekt, nämligen beräkningsgrunderna för fastighetens värde, som ju har ett direkt samband med hur stor den verkliga skatten blir. Dessa regleras av Lag om värdering av tillgångar vid beskattningen, kapitel 5 (1142/2005). Värdet anses vara återanskaffningsvärdet minskat med årliga åldersavdrag som stipuleras i lagen. Här har skattemyndigheterna möjlighet att se till att de aspekter som påverkar värdet beaktas när återanskaffningsvärdet bestäms. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att de beräkningsgrunder som tillämpas när beskattningsvärdet beräknas borde ändras. Finansministeriet borde omarbeta rekommendationerna, så fastighetsskatten skulle bli mera rättvis i förhållande stad/landsbygd. 12 Dividendbeskattning och medborgarlönetest Enligt senaste uppgifter i media under mars 2016, har vi i Finland skapat en skild ägargrupp som åtnjuter specialrättigheter medan folket trampas i gyttjan. Enligt uppgifterna har man fortfarande möjlighet att fiffla med sina skatter på ett smart sätt. Det finns skatteparadis, det finns kuvert och bulvaner genom vilka man kan dölja sitt aktieinnehav och därmed sin dividend. Dessutom lär man ej betala någon skatt alls på aktieinnehav om man äger över 10% av ifrågavarande bolags aktier. Samtidigt föreslår experter att man skall dela ut allmosor till folket som lider. Allmosor i form av medborgarlön till en testgrupp på personer om 550 euro per månad, skattefritt. Enligt exemplet skulle man ha ett arbete med en lön på 3000 euro som beskattas med 42%? (TV nyheter MTV, kl 22.00, ). Därför yrkar vi på att Sfp verkar för att dividendbeskattning ses över ännu under denna valperiod att aktieinnehav via kuvert och bulvaner blir olagligt att skatteskalorna ses över ännu under denna valperiod att möjligheterna för bruk av skatteparadis skärps i Finland Catherine Sid och John-Eric Sid Precis som motionären påvisar får problemet med skatteflykt och skatteparadis allt mer uppmärksamhet. Skatteflykt hämmar utveckling i världen, och leder till avgörande inkomstbortfall för stater i och med att skatteintäkter som stater kunde erhålla genom en rättvis beskattning av företag göms undan i så kallade skatteparadis. Penningströmmarna till skatteparadisen uppstår bland annat genom multinationella företags skatteflykt, skattebedrägeri, korruption och penningtvätt. Frågan om skatteflykt är både en lokal och en global fråga med många olika aktörer inblandade. Multinationella företag har förändrat de globala maktförhållandena när det kommer till ekonomisk makt. Av de 100 största ekonomierna i världen idag är 40 stycken företag, enligt Transnational Institute. De är avgörande aktörer i arbetet med att förhindra skatteflykt, men samtidigt också de som skapat och drar nytta av att upprätthålla status quo. För att öka skatterättvisan i världen och hitta en lösning krävs politisk vilja och tydliga beslut. Det internationella samarbetet är avgörande, och alla berörda partner ska välkomnas till förhandlingsbordet. Idag förs exempelvis många av diskussionerna inom ramen för OECD där enbart rika länder officiellt är med. Skatteflykt sker på många olika sätt, och därmed finns det inte en enkel lösning. Öppenhet, transparens och rapportering spelar en avgörande roll. Idag är det svårt att följa företagens penningströmmar, eftersom företag enbart måste rapportera om sina regionala och globala penningströmmar. Det leder till att man inte vet hur multinationella företags vinster och skatteutgifter fördelar sig mellan länder där företagen är verksamma. Därför 17

18 Motioner behövs också landspecifik rapportering. Vidare måste också uppgifter om ägare och förmånstagare hos företag vara tillgängliga för allmän kännedom. Det bör också finnas regler om automatiskt informationsutbyte vid internationella transaktioner. För att undvika skatteflykt till skatteparadis är det är också viktigt att se över hur företagskoncerner agerar mellan sina olika bolag. För svar på frågan om grundinkomstexperiment se partifullmäktiges svar på motion 13. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: att man inom EU utvecklar ett tydligare regelverk för landsvis redovisning av multinationella koncerners vinster och skatter, samt gör uppgifter om ägare och förmånstagare hos företag tillgängliga för nationella myndigheter. att EU skall ta en ledande roll i den internationella kampen mot skatteflykt och skatteparadis. Utvecklingsländer ska inkluderas i diskussionerna, i beslutsgången och att deras behov tillgodoses. att Finland och EU i sin utvecklingspolitik stödjer länders utveckling av en god och öppen skatteförvaltning med målsättning att kunna öka skatteinkomster. att minska möjligheterna till skatteplanering genom att begränsa möjligheterna till koncernlån dagpenning för sjukdomstid, stöd för hemvård och privat vård av barn, specialvårdspenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell vårdpenning, rehabiliteringspenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning, utbildningsstöd och startbidrag. För pensioner beräknas egna skatteprocentsatser. Från pensioner görs automatiskt ett pensionsinkomstavdrag, vars storlek beror på pensionens storlek. Pensionsinkomstavdraget garanterar att det inte betalas någon skatt på små pensioner. Pensionsinkomstavdragets skatteminskande inverkan minskar allteftersom inkomsterna stiger; dvs. ju större pension, desto mindre pensionsinkomstavdrag. Förvärvsinkomstavdrag görs automatiskt från löneinkomst till ett belopp som anges i lagen. Till den del kostnaderna överskrider beloppet av det schablonmässiga förvärvsinkomstavdraget kan man även yrka avdrag av kostnader. Kostnader för inkomstens förvärvande är bl.a. kostnader för anskaffning av facklitteratur samt studie- och arbetsresor, medlems- och arbetslöshetskassaavgifter, kostnader för arbetsrum samt kostnader för vetenskap och konst och egna verktyg. Under vissa förutsättningar får löntagare från sin löneinkomst ytterligare dra av kostnaderna för resor mellan bostad och arbetsplats. 13 Avdragsrätt vid beskattning och för hög skattegrad Under många år har man i Finland haft en hög beskattning av de svagaste i samhället. På skattebyråns nätsidor kunde man den 22.januari 2016 läsa att ett skatteuttag om 25% gäller för alla som erhåller förmåner om man inte ansökt separat om förmånsskattekort och / eller justerat sina uppgifter i god tid innan. 25%. Senaste period gällde 22 %. För många som erhåller förmåner är dessutom avdragsrätten för olika avdrag antingen förminskad eller helt slopad. Pensionärer har ingen avdragsrätt alls. Beskattningsgraden för en pension om ca 1800 euro /mån är över 21%. Inga avdrag för resor, alla de normala avdragen för lön gäller inte. Trots att allt fler pensionärer vill eller tvingas arbeta för att få ekonomin att hålla eller studerar, eller reser för att passa barnbarn osv. Men man betalar full skatt, och ofta till och med mer än en löntagare. Med vilken rätt? Därför yrkar vi på att SFP verkar för att beskattningssystemet i Finland ses över i sin helhet för en humanare beskattning av de svagaste i vårt samhälle ex sambeskattning av makar att man utreder vilka effekterna för en minskad skattebelastning för de mest utsatta skulle vara att man inför klara gränser för när skatt överhuvudtaget skall betalas, ex. skattefritt under euro/år för alla former av löne-/ förmånsliknande inkomster att man brådskande inför rätten till avdrag för pensionärer, inklusive sjukpensionärer, för ett rättvisare samhälle att man utreder möjligheten till max plattskatt för pensionärer, ex 10% för att öka köpkraften och rättvisan i detta samhälle Catherine Sid och John-Eric Sid Det skattekort som skatteförvaltningen årligen skickar ut gäller för löneinkomst, och lämpar sig inte som sådant för att verkställa förskottsinnehållningen på olika slags förmåner till rätt belopp. Här avsedda förmåner är bl.a. arbetslöshetsdagpenning, 18 Utöver kommunala och statliga inkomstskatter beskattas löner också via arbetsgivaravgifter. Även om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren är det löntagaren som i slutändan betalar eftersom lönen minskar med lika mycket. Vad gäller den plattskatt för pensionärer som motionären efterlyser kan det konstateras att i ett samhälle där en del av ens inkomst går till nödvändiga fasta levnadskostnader är det mest rättvist att ha progressiva skatter. För att plattskatt ska vara rättvist borde de fasta levnadskostnaderna minskas till noll, vilket skulle innebära någon form av grundinkomst. Ett experiment med grundinkomst har Sipiläs regering de facto beslutat att introducera under regeringsperioden. Experimentet förbereds av Folkpensionsanstalten och genomförs i vissa regioner. Avsikten är att se hur olika befolkningsgrupper påverkas av en grundinkomst, eller partiell sådan, och vilka kostnader det medför. Försöket eftersträvar också utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att bättre svara på arbetslivets förändringar, samt hur man kunde skära ner på byråkratin kring de stöd som idag utbetalas. I samband med försöket kommer även motionärens oro för samhällets, beskattningssystemets och stödens rättsenlighet att besvaras. Därtill ser utredarna över socialskyddets inverkan på olika befolkningsgrupper, samt gör en helhetskalkyl för kostnaderna. SFP följer med diskussionen kring grundinkomstförsöket, samt inför eventuella beslut utarbeta en egen modell för hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi eftersträvar en modell som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen, ökar köpkraften, stärker de finska företagens konkurrenskraft samt ger stöd åt dem som behöver det. Partifullmäktige vill poängtera att uppgifterna i motionen inte stämmer överens med verkligheten. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses vara besvarad med denna utredning.

19 14 Inför en modell med negativ inkomstbeskattning På partidagen år 2013 föreslog Svensk Ungdom att SFP skulle ta ställning för ett system med negativ inkomstbeskattning som en form av basinkomst. I Finland har införandet av en grundinkomst diskuterats sedan 80-talet. Det är ändå först under de senaste åren som diskussionen fått en mera seriös ton, framförallt i ljuset av den nuvarande regeringens plan på ett försök med basinkomst. Tanken med basinkomst är i sin renaste form att frångå behovsprövade stöd och istället ha en grundsumma pengar som alla medborgare får utan krav på prestation eller ansökan. Genom att frångå behovsprövning minskar all den byråkrati som den medför. En basinkomst ger en universell grundtrygghet åt alla och minskar flitfällor som uppstår då mottagandet av stöd är mer fördelaktigt än att ta emot ett jobb. Nästan alla partier har i dagsläget fört fram en modell för grundinkomst. Problemet med många av dem är att de antingen skulle leda till en alltför låg grundinkomst för att det ska skapa en reell trygghet eller att de skulle leda till ett alltför högt skattetryck. Enligt en redogörelse om olika basinkomstmodeller av Folkpensionsanstalten är den modell som Svensk Ungdom tidigare fört fram med negativ inkomstbeskattning ekonomiskt mest hållbar att genomföra. Negativ inkomstbeskattning är en kombination av medborgarlön och beskattning som endast betalas ut till personer med inga eller låga inkomster. Medborgarlönen är degressiv och minskar då inkomsterna ökar tills den inte betalas ut och personen istället börjar betala skatt. Fördelen med negativ inkomstbeskattning är att stödet endast ges till dem som verkligen behöver det samtidigt som det ger trygghet då arbete blir allt mera projektbaserat och osäkert. Modellen uppmuntrar alltid till arbete samtidigt som den minskar byråkrati. I den modell som Svensk Ungdom föreslår skulle den negativa inkomstbeskattningen ersätta de grundläggande stöden. Dessa utgörs av: utkomststödet arbetsmarknadsstödet grunddagpenningen för arbetslösa minimisjukdagpenningen studiepenningen miniminivåerna för moder-, fader- och föräldrapengen. Dessa stöd skulle inte längre kräva behovsprövning utan skulle istället ersättas med negativ inkomstbeskattning. Andra stöd som barnbidragen, bostadsbidraget, garantipensionen och den inkomstrelaterade dagpenningen skulle inte omfattas av den negativa inkomstbeskattningen. Inte heller stöd som rör arbetsoförmåga eller handikapp skulle omfattas. Däremot skulle vissa av dessa stöd som t.ex. bostadsbidraget och den inkomstbundna dagpenningen bli degressiva, dvs. också de skulle sjunka när inkomsterna ökar. En modell för hur man kan kombinera degression och behovsprövning finns i den brittiska universal credit-modellen som togs i bruk år Det nuvarande socialskyddet svarar inte längre på dagens utmaningar och krav på flexibilitet. Negativ inkomstbeskattning skulle göra det samtidigt som den garanterar en ständig trygghet. En negativ inkomstbeskattning skulle stärka låginkomsttagares ställning och även ge en helt ny nivå av grundtrygghet åt grupper som småföretagare och frilansare. Den skulle göra socialskyddet till ett verkligt stöd i vardagen i motsats till det papperskrig det innebär idag. Svensk Ungdom föreslår att en modell med negativ inkomstbeskattning ersätter de grundläggande stöden. att övriga stöd som bostadsstödet och den inkomstrelaterade dagpenningen blir degressiva. Svensk Ungdom Motionären är ute i ett dagsaktuellt ärende, då regeringsprogrammet för den nuvarande regeringen efterlyser ett pilotförsök för införandet av någon sorts grundinkomst i Finland. Folkpensionsanstaltens förberedande utredning startade i oktober 2015, och utredningens resultat presenterades för minister Mäntylä den Mot slutet av 2016 presenteras en beskrivning av de olika modellerna samt pilotprojektets genomförande. Själva grundinkomstförsöket planeras börja år Avsikten med pilotförsöket är att utreda hur olika befolkningsgrupper påverkas av en grundinkomst, eller partiell sådan, samt vilka kostnader det skulle medföra. Försöket eftersträvar också utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att bättre svara på arbetslivets förändringar, samt hur man kunde skära ner på byråkratin kring de stöd som idag utbetalas. En viktig del av försöket är att hitta en socialskyddsmodell som uppmuntrar till arbete framom att passivera. Enligt ett partidagsbeslut från partidagen 2013 kommer SFP att ta initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft. I och med diskussionen kring grundinkomstförsöket, samt inför eventuella beslut i frågan, bör SFP utarbeta en egen modell för hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi eftersträvar en modell som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen, ökar köpkraften, stärker de finska företagens konkurrenskraft samt ger stöd åt dem som behöver det. Precis som motionären konstaterar, svarar inte det nuvarande socialskyddssystemet på arbetslivets utmaningar och krav på flexibilitet. Samtidigt finns det ett tryck för att se över både beskattningen och stödsystemet i sin helhet (se motion 13). Modeller som den negativa inkomstbeskattningen och den brittiska Universal Credit -modellen kan stå som grund för SFP:s förslag, men modellen måste kunna anpassas till de särförhållanden som gäller i Finland. Partidagen beslöt 2013 att SFP tar initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft. Resultatet av det arbetet presenteras när det är slutfört. Partifullmäktige föreslår för partidagen: att SFP fortsätter att motarbeta flitfällor och svartjobb att SFP utarbetar en modell för socialskyddet som innehåller mera degression än det nuvarande och minskar byråkratin. 15 FPA ersättning för specialistläkar / sjukhusbesök från stugan I Finland finns det mycket sommarstugor, cirka st, som används av cirka 2,4 miljoner finländare. Mången vill bo allt längre tider ute på stugan. Enligt Jord- och skogsbruksministeriets färska undersökning, Barometern av mars 2016, bor finländaren nu 79 dygn om året på stugan. cirka finländare distansarbetar redan nu i olika repriser från stugan och siffran stiger. Barometern ger vid handen att utrustningsnivån är bättre än förr, och många 19

20 Motioner stugor lämpar sig för året runt bruk med nätkoppling. Enligt Barometern stöder 3/5 av stugägarna att man kunde vara invånare i två kommuner samtidigt. Då skulle även skatterna fördelas jämnare mellan kommunerna. Eftersom det ännu är en väg att vandra förrän detta blir verklighet, kunde man börja med att bevilja den enskilda patienten rätt till reseersättning t/r för specialistläkar-/ sjukhusbesök från två olika adresser, gällande också hyreslägenhet och hyresstuga. Därför yrkar vi på att SFP verkar för att man kunde vara invånare i två kommuner samtidigt, med jämnare skattefördelning som följd. att den enskilda patienten kunde få FPA-rätt till reseersättning t/r för specialistläkar-/ sjukhusbesök, från två olika adresser, gällande också hyreslägenhet och hyresstuga, å det snaraste. att den enskilda patienten kunde få rätt till valbar egen transport tur/retur, gällande speciellt de inhumana långa (tidsmässigt) skärgårdsresorna som man nu tvingar människorna att samåka med långa krångliga uppsamlingsheat och väntetider för patienten. Catherine Sid och John-Eric Sid, När våra vanor förändras behöver samhället se över dess funktioner fungerar i en ny verklighet. Vi har traditionellt alltid ansett oss bo på ett ställe, eventuellt med fritidsbostad eller bostäder på annat håll, som inte kunnat jämföras med den egentliga bostaden. Precis som motionärerna lyfter fram så spenderar en stor del finländare mycket mera tid på sommarstugan idag än vad fallet var tidigare. Frågan om man därför ska kunna skriva sig i två kommuner kommer därför upp till diskussion med jämna mellanrum. Även om tanken är intressant, så uppkommer givetvis en mängd frågor som behöver lösas ifall man går in för ett sådant system. På vilket sätt ska skatterna fördelas mellan kommunerna? Ska man kunna vara skriven i flera än två kommuner ifall man har flera fritidshus? Vilka krav på fritidshuset ställs för att man ska kunna anses bo där? Man kan även med fog konstatera att byråkratin i Finland redan nu är stor. Ett system som motionärerna förespråkar skulle medföra ytterligare arbete både för tjänstemän och den enskilda medborgaren. Även om sommarstugor används av 2,4 miljoner finländare som motionärerna påpekar så innebär det att över hälften av landets befolkning inte gör det. Problemen med att ge en del finländare möjlighet att få ersättning från olika adresser, medan andra som inte har tillgång till fritidsboende inte ges den möjligheten är uppenbar. Vårt samhälle bör vara så rättvist som möjligt, och det finns uppenbara problem med ett system som gynnar dem som har fritidsboende. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna redogörelse. 16 Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort Om en studerandes hemort ligger utanför Helsingforsregionens Trafik (HRT)-område är hen idag inte berättigad till studierabatt, även om hen är bosatt och har en tillfällig adress innanför området. En studerande är berättigad till studierabatt endast om hens hemkommun ligger inom HRT- området. Unga som exempelvis flyttar till Helsingfors är därför tvungna att ändra sin boendeort 20 permanent. Svensk Ungdom anser att man ska få studierabatt på kollektivtrafiken även om man väljer att fortsätta vara skriven i sin hemkommun. Att man är tvungen att byta hemort för att få studierabatt innebär problem exempelvis för unga som är kommunalt förtroendevalda på sin hemort. Många studerande har svårt att få pengarna att räcka till varje månad och diskussionen kring hur studerande ska klara sig på enbart studiestöd är ständigt aktuell, i synnerhet då staten planerar skära i studiestödet. Studierabatter finns till för att hjälpa studerande att klara vardagen, eftersom de har mindre pengar att röra sig med än till exempel en heltidsanställd. Studerande måste kunna ta sig från en punkt till en annan, men har oftast inte råd med egen bil och är beroende av stöd för att kunna betala kollektivtrafikbiljetter. Utan studierabatter skulle studerande ha det ännu svårare att klara sig ekonomiskt. Studiestödet är redan i dagens läge ett av de lägsta stöden i Finland. En studerande på högskolenivå får 303,19 euro eller 336,79 euro i studiepenning, beroende på när de börjat sina studier, och maximalt 201,60 euro i bostadstillägg. En arbetslös får ungefär 703,00 euro i månaden i arbetsmarknadsstöd och kan förutom det även få bostadsbidrag. En arbetslös får alltså mera än en studerande, trots att personen inte ens skulle få bostadsbidrag. Regeringen har dessutom föreslagit en sänkning av studiestödet med ungefär 25 procent, vilket ytterligare skulle försämra studerandes möjligheter att finansiera sitt leverne. Hemkommunen ska inte spela någon roll när studerandes rätt till studierabatt bestäms. En flytt från hemkommunen till studieorten ska inte heller nödvändigtvis innebära ett tvång att byta hemkommun. Adressen ska inte spela någon roll för studierabatten, utan studierabatten ska ges till studeranden som studerar i Finland eller finländska studerande som studerar utomlands och får studiestöd av Folkpensionsanstalten eller vuxenutbildningsstöd som beviljats av Utbildningsfonden och som studerar på heltid. Svensk Ungdom föreslår att studerande, oberoende av hemort, ska ha rätt till studierabatt på all kollektivtrafik i Finland. Svensk Ungdom De rabatter som studerande har rätt till på bl.a. kollektivtrafik är tillsammans med studiestödet och andra förmåner en förutsättning för många att kunna studera. Att rabatten inom HRT området är sammankopplad med den studerandes bostadsort ter sig i sammanhanget lite märkligt. Det är givetvis så att man vill kunna se till att endast eget folk kommer i åtnjutande av de rabatterna, som ändå är subventionerade av övriga som använder trafiken. Motionären lyfter i alla fall fram de problem som är sammanknippade med ett sådant förfarande. Som motionären helt riktigt lyfter fram så ska hemkommunen inte spela någon roll när studerandes rätt till studierabatt bestäms. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter i kommunerna och i övriga organ arbetar för att studerande, oberoende av hemort, ska ha rätt till studierabatt på all kollektivtrafik i Finland. 17 Uppföljning av partidagsmotioner Varje år lämnas det in många goda motioner för behandling under partidagen. Under året efter att motionerna godkänts på partidagen arbetar partiet på olika nivåer med motionernas innehåll. En del kan åtgärdas genast, andra kräver längre arbete.