Budget flerårsplan

Transkript

1 Budget 2007 flerårsplan Nationaldagsfirandet i Kramfors 2006

2 BUDGET 2007, PLAN ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Vårpropositionen Budgetförslaget bygger på de förutsättningar som presenterats i regeringens vårproposition. Beräkningar avseende skatteutfallet och statsbidrag grundas dock på den beräkning av skatteunderlag och kostnadsutjämning som Sveriges kommuner och landsting presenterat i början på maj. Ekonomi BNP väntas i regeringens vårproposition öka med 2,7% 2005, 3,6% 2006, 3,0% 2007 och 2,8 % år Utbildning Flera förändringar har genomförts inom förskola och skola. Riktade pengar inom skolan har överförts till generellt statsbidrag. Dessa medel har ombudgeterats till barn-kultur och utbildningsnämnden. Den riktade satsningen fortsätter under vårterminen Från och med år 2007 ska samtliga riktade medel för personalförstärkningar till skolan inordnas i det kommunala utjämningssystemet. Beslut om nya riktade pengar till förskola har tagits. Bidraget är treårigt och 2008 ska det läggas in i det kommunala utjämningssystemet. Vård och omsorg Vårpropositionen innehöll en riktad satsning på äldreomsorg. Fördelningen av medlen mellan kommuner och landsting samt rekvireringsprocess kommer att beslutas senare. De riktade medel som socialnämnden kommer att få redovisas direkt i socialnämndens driftbudget. Utjämningssystem Ett nytt utjämningssystem infördes från och med år Det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen har ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 % av medelskattekraften mot tidigare 100 %. Samtidigt har förändringar gjorts i kostnadsutjämningen. Sammantaget har förändringarna medfört att Kramfors kommun under införandeperioden successivt förlorar medel. Under 2005 fick Kramfors ett införandebidrag på tkr. Införandebidraget trappas ned till tkr 2006,9.903 tkr år 2007, tkr år 2008 samt tkr Utjämning av kostnader enligt LSS i permanent system från år 2004 Från år 2004 finns ett separat utjämningssystem för LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). År 2006 får vi tkr genom denna utjämning. Enligt de preliminära beräkningar som Sveriges kommuner och landsting redovisade i början av maj 2006 kommer vi bara att få tkr 2007, tkr 2008 samt tkr 2009.

3 Det tillfälliga sysselsättningsstödet inarbetas i generellt bidrag Det tillfälliga sysselsättningsstödet gav tkr 2005 och beräknas ge tkr Från och med 2007 ingår detta i det generella statsbidraget med 540 kr per invånare. Allmänt om skatter och statsbidrag När det generella sysselsättningsstödet avskaffas efter 2006 utgår alla generella statsbidrag och skatter per kommuninvånare. En befolkningsminskning som är helt likartad i alla åldersgrupper medför därför ett lika stort procentuellt tapp i intäkterna allt annat lika. Den faktiska befolkningsminskningen är inte helt likartad i alla befolkningsgrupper. Enskilda år kan befolkningen i vissa åldersgrupper öka trots att totalbefolkningen minskar. Om de åldersgrupper som ökar har höga prislappar i kostnadsutjämningen kan minskningen av skatt och statsbidrag ett enskilt år bli mindre än vad som följer av den totala befolkningsutvecklingen. Innan ramberäkningen i direktiven till budgeten tas också hänsyn till sådana behovsförändringar utifrån demografin. På längre sikt kommer en fortgående total befolkningsminskning att slå igenom i alla åldersgrupper. Från den 31/ till den 31/ minskade befolkningen från till Minskningen uppgick till invånare eller 14,3 % av den befolkning som fanns vid utgången av På en tioårsperiod handlar det alltså om att anpassa kostnader till en intäktsnivå som är ca 14 % lägre än vad den skulle varit med oförändrad befolkning. KRAMFORS KOMMUNS LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Kramfors kommun har sedan början av -90-talet genomfört mycket kraftfulla besparingar. Under första halvan av -90-talet främst p g a nedskärning av statliga anslag senare p g a effekter av nytt skatteutjämningssystem. Under hela perioden har dessutom en kraftig befolkningsminskning bidragit till att urholka inkomsterna. Fram t om 1994 lyckades kommunen genom stora besparingar hålla ett positivt resultat. Trots fortsatta kraftiga besparingar har kommunen haft negativa resultat under perioden mkr mkr mkr mkr mkr mkr (varav 100 mkr var övertagande av lån från Krambo enl avtal med Bostadsdelegationen) mkr mkr mkr ,1 mkr ,1 mkr

4 År 2002 lyckades kommunen uppnå ett positivt resultat på 39,6 mkr. Resultatet uppnåddes dels som en följd av det besparingsprogram som upprättades i avtalet med staten om balans i ekonomin 2002 och dels som en konsekvens av det inköps- och anställningsstopp som verkade under andra halvåret Även år 2003 var resultatet positivt. Resultatet på +41,1 mkr förklaras huvudsakligen av att staten betalade ut 40 mkr för att kommunen klarade avtalet om balans år År 2004 klarades balanskravet bland annat genom att samtliga nämnder utom Miljö- och Bygg införde inköps- och anställningsstopp. Resultatet 2005 var väsentligt lägre än budget men även då klarades balanskravet trots att nämnderna sammantaget drog över sina budgetramar med 26,3 mkr. Revisorerna riktade i revisionsberättelsen för 2005 skarp kritik mot socialnämnden för att inte ha vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder med anledning av den ekonomiska situationen. Revisorerna påtalade också att de förutsätter att barn-kultur och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vidtar åtgärder för att inte de överskridanden som fanns i dessa nämnder ska upprepas under 2006 och kommande år. Befolkningsutveckling och arbetsmarknad Folkmängden i kommunen har under en lång följd av år minskat. Under den senaste tioårsperioden minskade befolkningen från (31/12-95) till (31/12-05). 31/12 år Inv antal Förändring Procentuell förändring ,3 % ,6 % ,6 % ,8 % ,1 % ,2 % ,0 % ,1 % ,0 % ,6 % ,4 % Minskningen fortsätter under Budgetdirektiv Som övergripande finansiella mål gäller NETTOKOSTNADERNA FÅR INTE ÖKA SNABBARE ÄN SKATTEINTÄKT OCH UTJÄMNINGSBIDRAG

5 INGEN REAL ÖKNING AV DEN TOTALA SKULDBÖRDAN PER INVÅNARE TILLÅTS (definieras som summan av skulder i balansräkningen, pensionsskulder utanför balansräkningen samt borgensåtaganden). INRIKTNINGEN SKALL VARA ATT MINSKA DENNA SKULD FRÅN KR PER INVÅNARE TILL KR RESULTATET SKA VARJE ÅR UPPGÅ TILL + 1 % AV VERKSAM- HETENS NETTOKOSTNAD. Budgetdirektiven som antogs av Kommunstyrelsen i februari 2006 innehöll nedanstående förutsättningar för en balanserad budget år Personalkostnaderna beräknades öka med 3,3 % Prisutvecklingen sattes till 0 % Förvaltningsvisa neddragningar av bruttokostnaden med - 1,08 % för skola, vård och omsorg 9,0 mkr - 1,30 % för övriga verksamheter 4,5 mkr Demografiska justeringar motsvarande - 0,06 % 0,7 mkr Total neddragning direktiv år 2007 Investeringsram, netto max 14,2 mkr 34,9 mkr Ovanstående förutsättningar innebar ett resultat 2007 på +9,1 mkr enligt de förutsättningar för skatter och statsbidrag som gällde då direktiven upprättades. Budgetutfallsprognoser För 2006 har ett resultat på +9,1 mkr (+1,1 år 2004) budgeterats. Trots detta pekar de första prognoserna på ett negativt resultat. Nämndernas sammantagna budgetöverskridande kommer enligt prognosen efter mars månads utfall att uppgå till 24,1 mkr. Av detta svarar socialnämnden för 20,2 mkr. Nämnden arbetar med ett åtgärdsprogram och kommer till fullmäktige i juni att redovisa effekterna av programmet under Budgetarbetet Efter genomgång av nämnder och förvaltningars budgetförslag bedömer budgetberedningen att föreslagna åtgärder är möjliga att genomföra. Enligt direktiv 2007 Budgetberedningens förslag 2007

6 Resultat 1-912,6 mkr - 915,4 mkr (Verksamhetens nettokostnader) Årets resultat (resultat 3) + 9,1 mkr + 4,3 mkr Nettoinvesteringar 34,9 mkr 44,7 mkr Nyupplåning 0 mkr 10 mkr Kommentarer: Budgetberedningen fördelade ut 4,7 mkr i ramtillskott utöver direktivens ramar. Tillskotten gavs huvudsakligen som kompensation för kostnadsökningar t ex för kapitalkostnader avseende Nylandsskolan, skolskjutsar samt ökade el- och uppvärmningskostnader. Tillskott gavs även för att kunna bibehålla vissa verksamheter som bedrivs med eu-finansiering då reduceringar av dessa förutses Genom ombudgetering av vissa poster i finansförvaltningen bl a budget för räntekostnader såg det när slutberedningen av budgeten gjordes i slutet på april ut som om resultatmålet kunde bibehållas. I början av maj skickade Sveriges kommuner och landsting ut nya preliminära beräkningar för bidragen i kostnadsutjämningen. De nya beräkningarna visar att Kramfors kommer att tappa 1,3 mkr i det traditionella utjämningssystemet och hela 6,4 mkr i det särskilda systemet för utjämning av kostnader föranledda av Lag om särskild stöd och service, LSS. Bidraget minskade från tidigare förväntade 20,7 mkr till 14,3 mkr. Av den bilaga som medföljde beräkningen kan man utläsa att antal personer med insats enligt LSS har minskat från 172 till 161 från oktober 2004 till oktober Antal i boende såväl barn som vuxna (ej familjehem) har enligt statistiken minskat med 13 stycken under samma tidsperiod (från 87 till 74). Det förslag till budget som budgetberedningen lägger klarar på grund av ovan nämnda försämringar av statsbidragen inte det finansiella målet för årets resultat. Det finansiella målet för resultatet kvarstår vilket dels betyder att eventuella resurstillskott ska tillföras resultatet och dels att sparkraven för 2008 kommer att bli större om sådana resurstillskott uteblir. Tidigareläggningen av budgetprocessen innebär att osäkerheten i prognosen för skatter och statsbidrag ökar. Tidigareläggningen medför också att förslag i höstpropositionen inte är känt när fullmäktige beslutar om budgeten. Framflyttningen av budgetprocessen har gjorts för att besparingar ska hinna genomföras och ge effekt under budgetåret. Om alla nämnder skulle vänta på eventuella tillskott efter höstpropositionen vore inget vunnet med tidigareläggningen. Eventuella resursförstärkningar i höstpropositionen som ger ett resultat över 4,3 mkr ska därför användas till att uppfylla det finansiella målet. Inga tillskott kommer att läggas ut i driftramarna. Under de senaste årens budgetarbete har stora investeringsbehov dykt upp. Förutom den nu pågående ombyggnationen av Nylandsskolan är det Ådalsskolan, Flygplatsen och framförallt önskemål inom äldreomsorgen som gör att investeringsbehoven fram till 2012 överstiger finansieringsutrymme i form av

7 avskrivningar. Budgetberedningen föreslår att kommunen investerar i ett äldreboende i Kramfors med 40 platser. Total kostnad uppskattas till ca 45 mkr. Investeringen genomförs under (byggstart andra halvåret 2007 och driftstart i början av 2009). I budgeten för 2007 finansieras 17 mkr av denna investering. Samtidigt kommer bostadsbolaget Krambo AB investera i ett äldreboende med 40 platser i Bollsta. Krambos investering kommer att utföras i två etapper. Etapp 1 omfattar 20 platser och genomförs under perioden Etapp 2 omfattar också 20 platser som genomförs under perioden Bostadsbolaget ska klara denna investering utan nyupplåning. Däremot kommer bolaget inte att kunna amortera ned befintlig låneskuld i någon större omfattning. Genom kommunens investering i äldreboende i Kramfors spräcks direktivens ram för investeringar på 34,9 mkr för En mindre del av denna ökning kan hänföras till nya regler för redovisning av vissa leasingkostnader (ca 0,8 mkr). Sedan hänsyn tagits till detta spräcks ramen med 9 mkr. Även i planen för 2008 och 2009 förutses investeringsnivåer över avskrivningar för att kunna genomföra byggandet. Om resultatnivån i budgeten hålls samt planen för följs kan upplåningen i kommunen begränsas till 10 mkr under hela planperioden. Så ska målet om oförändrad skuld per invånare nås Ett av de stora problemen som budgetberedningen haft att hantera är utvecklingen av skulden per invånare då äldreboendena byggs. I samband med slutberedningen av budgeten gjordes simuleringar som visade att skulden per invånare kommer att öka med ungefär kr (realt) från utgången av 2006 till utgången av Efter det att kommunen färdigställt äldreboendet i Kramfors kommer skulden därefter att minska lika mycket fram till 2012 förutsatt att investeringsnivån återgår till 35 mkr per år. Den reala skulden per invånare uttryckt i 2002 års penningvärde skulle därmed vara tillbaka på samma nivå som vid utgången av Kalkylen byggde på en årlig befolkningsminskning med 1,4 %, en årlig inflation på 2 %, årliga positiva resultat på 9 mkr samt att borgensåtaganden för bolagen ökar med 9 mkr avseende nya lån till Fjärrvärmebolaget och 3 mkr i nya lån till flygplatsbolaget. En mer genomarbetad beräkning visar att den reala skulden per invånare kommer att öka med ca kr från utgången av 2006 till utgången av En mycket viktig förutsättning i simuleringen av skulden per invånare var att bolagens borgensramar därefter inte utökas varken totalt eller för enskilda bolag. Det är ett faktum att det i de kommunala bolagen finns krediter utan kommunal borgen. Dessa krediter har tidigare inte uttryckligen omfattats av kommunens finansiella mål. Krediter utan kommunal borgen är dyrare. Det är inte realistiskt att tänka sig att kommunen vid en konkurs i ett helägt kommunalt bolag skulle kunna undvika att fullgöra bolagets alla betalningsförpliktelser. Kommuninvest och andra kreditgivare ägnar därför stor uppmärksamhet åt den totala skuldsättningen per invånare för hela kommunkoncernen inklusive bolagens samtliga skulder. Ett beslut i ett kommunalt bolag om upptagande av nya lån utan kommunal borgen (dvs utan beslut i fullmäktige) kan därför innebära att kommunen eller övriga bolag inte får finansiering till beslutade investeringar.

8 I arbetet med 2007 års budget föreslås fullmäktige därför ändra sin finansiella styrning av de kommunala bolagen så att bolagen inte får ha skulder till kreditgivare utan kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade att införa nya borgensrutiner. De nya rutinerna innebär att fullmäktige varje år fastställer en ram för totalt borgensåtagande gentemot varje bolag. Detta förslag bygger vidare på denna nya rutin och ger ännu bättre möjligheter att styra mot de finansiella målen. Totalt föreslås befintliga lån för tkr föras över från annan säkerhet till kommunal borgen. Av denna summa svarar Fjärrvärme för tkr och Krambo för tkr Det nya sättet att styra mot det finansiella målet får till följd att utgångsvärdet för det finansiella målet ändras från kr till kr per invånare Värdena för åren ändras också som en konsekvens av detta. Utgångsvärdet har då bara justerats för de lån som nu föreslås omfattas av borgen. Kommunhuskoncernen har under perioden även löst lån mot annan säkerhet för över 10 mkr. Även bortsett från denna justering kommer den reala skulden per invånare att öka under Ökningen beror på att ett lån på 32,5 mkr som kunde lösas i början av 2005 återupptas som en konsekvens av investeringen i Nylandsskolan. Ökningen beror också på att borgensramen utökas till följd av nya lån på 12 mkr (Fjärrvärme 9 mkr och Flygplatsen 3 mkr). Ökningen per invånare exklusive omläggning av befintliga lån mot borgen väntas uppgå till ungefär kr under På grund av investeringar i äldreboenden på totalt ca mkr i koncernen kommer inte målet om en skuld på kr per invånare att nås Det nya målet är att skulden per invånare 2012 inte får vara högre än Målet förutsätter att investeringsnivån sänks efter planperioden samt att borgensramarna inte utökas. EKONOMISK ÖVERSIKT - PLAN Långtidsplanen förutsätter fortsatta besparingar såväl 2008 som För 2008 ska resultatet först återställas till det finansiella målet (från 4,3 till 9,4 mkr vilket motsvarar 5,1 mkr). Därutöver förlorar vi 2,7 mkr på att införandebidraget i kostnadsutjämningen minskar. År 2008 är också sista året som vi upplöser den engångsreglering som gjordes inom länet i samband med att omsorgsverksamheten övertogs från landstinget. Intäkten för detta minskar från 3 mkr 2007 till 1 mkr Jämfört med andra kommuner vet vi redan nu att vi 2008 får 4,7 mkr mindre intäkter än Därutöver har vi behov att återställa budgeterat resultat till 1 % av verksamhetens nettoresultat (2 % anses av regeringen och sveriges kommuner och landsting motsvara god ekonomisk hushållning). Jämfört med andra kommuner har vi också att hantera en befolkningsminskning som (då befolkningsminskningen slår proportionellt lika i alla åldersgrupper) ger samma procentuella minskning av skatt och statsbidrag. År 2009 minskar införandebidraget med 2,5 mkr och vi har inte längre någon upplösning av den engångsreglering som gjordes för omsorgsverksamheten vilket

9 betyder 1 mkr i lägre intäkter. Vi förutser även fortsatta besparingar till följd av befolkningsminskning. Investeringsnivån är fortsatt hög såväl 2008 som 2009 på grund av byggandet av äldreboenden. Den investering som görs av kommunen syns i investeringsbudgeten för 2007 och planen för 2008 och Den investering som görs av Krambo syns inte i investeringsbudgeten. Däremot belastar den investeringen det totala finansieringsutrymmet lika mycket som om kommunen själv genomfört investeringen. Om kommunen genomfört investeringen i Bollsta hade kommunen tagit upp nya lån för detta och Krambo hade kunnat amortera ned sina lån med samma belopp. När Krambo utför investeringen minskar bolagets amorteringsmöjlighet med samma belopp som investeringen. Eftersom även Krambos skulder ingår i den totala skulden per invånare spelar det ingen roll om Krambo eller kommunen utför investeringen i båda fallen belastar vi det gemensamma finansieringsutrymmet. Detsamma gäller även andra bolags investeringar. Detta resonemang gäller även för lönsamma investeringar. En investering är lönsam om det kassaflöde den genererar betalar investeringsutgiften samt det avkastningskrav som ställs på investerade pengar. Ett bolag som genomför en lönsam investering får alltså ett kassaflöde som betalar tillbaka investeringsutgiften. På så sätt kan lånet lösas. Denna effekt ska då synas genom ett motsvarande högre redovisat resultat. Om bolaget genomför lönsamma investeringar utan att redovisa högre resultat beror det endera på att investeringen faktiskt inte var lönsam eller på att vinsten uppstår hos köparna genom lägre priser. Tag som exempel en investering i panncentraler för byte från olja till pellets. Om energin kan produceras billigare genom investeringen uppstår en vinst. Denna vinst kan vara tillräckligt stor för att betala tillbaka investeringen. Låt oss nu vidare anta att Fjärrvärmebolaget genomför denna investering. Om bolaget fortsätter att prissätta energin som om olja använts kommer bolaget att ta hem vinsten. Det kassaflöde som genereras räcker (om prisantagandena i kalkylen infrias) både för att betala tillbaka långivarna och lösa andra lån eller ge ägaren utdelning. Om bolaget sänker priset överförs en del av investeringens lönsamhet till köparen (Krambo). Krambo får på så sätt ett pris som är lägre än vad det skulle ha varit vid oljeeldning. Krambo hyresförhandlar med sina egna hyresgäster utifrån sina faktiska kostnader. Lönsamhetskravet på Krambo kommer inte att höjas för en investering som utförs av Fjärrvärmebolaget. Om investeringen berör kommunens fastigheter överförs investeringens lönsamhet till kommunen. För att lånet för den lönsamma investeringen faktiskt ska kunna betalas måste en vinst uppstå. Om lönsamheten överförs till kommunen via lägre priser kan vi slå fast att kommunens resultatmål gäller oberoende av investeringen dvs kommunen höjer inte resultatkravet (via minskad ram för fastighetskontoret och ökad internhyra) till följd av Fjärrvärmebolagets investering. Den kalkylmässigt lönsamma investeringen kommer då att förorsaka en permanent högre låneskuld för kommunkoncernen. Därför kan inte betydelsen av att under perioden hålla en oförändrad total borgensram nog understrykas. De investeringar som Fjärrvärmebolaget nu genomför via nya lån måste generera lönsamhet i fjärrvärmebolaget. Bolaget måste därefter via egna vinstmedel finansiera ersättningsinvesteringar. Samma resonemang gäller för övriga bolag. En investering medför alltid en risk. Risker kan den ta som har en stabil finansiell grund att stå på. Kommunkoncernen i Kramfors kommer att anstränga sina

10 finansiella muskler genom investeringar i äldreboenden. Vi kan därför under perioden inte ta på oss nya risker utan måste koncentrera krafterna på att hålla skulden per invånare oförändrad. Om ett bolag har affärsidéer i form av kalkylmässigt lönsamma investeringar som inte kan tillgodoses inom kommunkoncernens finansiella restriktion kan annat ägande övervägas för att ge bolaget de utvecklingsmöjligheter det eftersträvar. Årets resultat Årets resultat, d.v.s. förändringen av det egna kapitalet 2007 budgeteras till +4,3 mkr. Avvikelsen mot det finansiella målet beror på ett oväntat och kraftigt tapp i lssutjämningen. Detta framkom först i preliminära beräkningar för 2007 som Sveriges kommuner och landsting redovisade efter slutberedningen av budgetförslagen. Eventuella förbättringar av skatteunderlag eller generella statsbidrag kommer att användas för att återställa budgeterat resultat enligt finansiellt mål. Prognosen för 2006 grundar sig på utfallet i mars månad. Socialnämnden har en åtgärdsplan som på helårsbasis beräknas ge ca 20 mkr. Det är när detta skrivs osäkert hur stor effekt som uppnås Socialnämnden ska till fullmäktige i juni 2006 redovisa hur åtgärdsprogrammet fortskrider. Prognosen för 2006 är exklusive positiva effekter av detta åtgärdsprogram För 2008 och 2009 beräknas på motsvarande sätt det egna kapitalet utvecklas enligt nedan. Det finansiella målet för resultatet återställs således Planen för 2008 och 2009 följer kommunens finansiella mål att uppnå ett resultat som uppgår till 1 % av verksamhetens nettokostnader. Förändring eget kapital mkr Bok Prognos Budget Plan Plan ,1-8,0 +4,3 +9,4 +9,6 Nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna Ett annat av kommunens finansiella mål är att nettokostnaderna inte får öka mer än skatteintäkterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag utvecklas enligt följande under förutsättning att föreslagna neddragningar genomförs. Tabellen visar verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och statsbidrag. Bok Prognos Budget Plan Plan % 101 % 99 % 98 % 98% Upplåning Låneskuldens förändring Mkr

11 Bok Prognos Budget Plan Plan I betalningsflödesbudgeten förutses att investeringen i äldreboendet i Kramfors kan göras med en total nyupplåning på 10 mkr. Budgeten och planen förutsätter positiva resultat på 23,4 mkr under åren Alla nämnder måste hålla sina budgetramar. Skulle vi inte klara det blir upplåningsbehovet större. Skuldbörda per invånare Det finansiella målet att den totala reala skuldbördan per invånare inte får öka ifrån kr per invånare (omräknat från kr, se vidare avsnittet Så ska målet om oförändrad skuld per invånare nås ) per klaras om inga budgetöverskridanden görs. Se beräkning i balansbudgeten. Däremot kommer målet att få ned skulden till kr per invånare (omräknat från kr) 2012 inte att nås. Med de antaganden som görs för planeringsperioden kommer den reala skulden per invånare att öka med ca kr. Avsikten är att återgå till investeringsnivåer på 35 mkr Därmed skulle ökningen under perioden återställas och den reala skulden per invånare vara tillbaka på samma nivå som vid utgången av Real skuldbörda per invånare i kr uttryckt i kpi per och 2006 har justerats för omläggning av befintliga lån mot annan säkerhet än i borgen. Ökningen för 2006 förklaras av återupptagande av löst lån för investering i Nylandsskola samt förslag till utökad borgensram för Fjärrvärmebolaget (9 mkr) samt Flygplatsbolaget (3 mkr) Bok Prognos Budget Plan Plan Investeringar Nivån på nettoinvesteringarna i budgeten är 54,9 mkr 2006 (inkl TB), 44,7 mkr 2007, 50,0 mkr 2008 och 45,0 mkr Det faktiska utfallet av de beslutade investeringarna väntas fördela sig så här; ,9 mkr, ,7 mkr, ,0 mkr och ,0 mkr. Det är denna fördelning som ligger till grund för avsnittet om upplåning ovan. Soliditeten Kommunens soliditet utvecklas enligt nedan. Fr o m 1998 tillämpar kommunen den s k blandmodellen. Det innebär att nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 och utbetalning av pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas i verksamhetens kostnader. Pensionsåtagandet för pensioner intjänade före 1998 redovisas inte som en skuld i balansräkningen utan som ett åtagande inom linjen.

12 Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 redovisas som finansiell kostnad. Soliditet enligt balansräkning i procent Bok Prognos Budget Plan Plan Den redovisade soliditeten förbättras successivt. Om vi även tar hänsyn till åtagandet för pensioner intjänade före 1998 blir bilden en annan Soliditet inkl pensioner intjänade före 1998 i procent Bok Prognos Budget Plan Plan De totala skulderna är alltså större än tillgångarna. Övrigt Årsbudget 2007 och flerårsplan presenteras i samma dokument. Årsbudgeten antas och fastställs av kommunfullmäktige i sin helhet. Kommunfullmäktiges beslut om flerårsplanen innebär inte något bindande ställningstagande vare sig när det gäller verksamhet eller investeringar utan skall ses som en viljeinriktning för de närmaste åren. Anslagsbindning, omdisponering av anslag etc regleras i policydokumentet Ekonomistyrningspolicy som fastställts av kommunfullmäktige , 103. I samma policy regleras också nämndernas, förvaltningschefers samt budgetansvarigas ansvar för budget.

13 Driftbudget Kostnader Intäkter Nettokostnad Socialnämnd Barn, kultur- och utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Kommunkansli Ekonomikontor Personalkontor Kostförvaltning Näringslivskontor Tekniska kontoret Fastighetskontor Finansförvaltning Avskrivningar Summa Investeringsbudget Socialnämnd -Socialtj förvaltn Vård o omsorgsförv Delsumma socialnämnd Barn, kultur- och utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Kommunstyrelsen Kommunkansli Ekonomikontor Personalkontor Tekniska kontoret Fastighetskontor Kostförvaltning Delsumma kommunstyrelsen Summa

14 Investeringsbudget per projekt Nettoanslag i budget Ansvarig Objektets benämning 2007 enhet Data samt inventarier 365 Socialtj förvaltn Data samt inventarier Vård-o omsorgsförv Data samt inventarier Barn-, kultur- och Utbildningsnämnden Data samt inventarier Ådalsskolan Gymnasie- och vuxen- Utbildningsnämnden Teknisk utrustning Powerhouse 900 Gymnasie- och vuxen- Utbildningsnämnden Data samt inventarier 50 Miljö- o Byggnämnden Data samt inventarier 50 Kommunkansliet Datautrustning 150 Ekonomikontoret Data samt inventarier 20 Personalkontoret Geotekniska undersökningar o konsulttj 150 Tekniska kontoret Maskiner och inventarier 350 Tekniska kontoret Pannanläggning centralförråd 200 Tekniska kontoret Beläggningar Tekniska kontoret Trafiksäkerhetsåtgärder 250 Tekniska kontoret Åtgärder för tillgänglighet 100 Tekniska kontoret Kramfors resecentrum 500 Tekniska kontoret Trädplanteringar 50 Tekniska kontoret Inventarier lekplatser 50 Tekniska kontoret Markförvärv 150 Tekniska kontoret Kramfors ridhus upprustn stall 500 Tekniska kontoret Ombyggnad Bålsjö vattenreningsverk Tekniska kontoret Skyddsområden vattenverk 300 Tekniska kontoret Omläggning och sanering va-anläggningar Tekniska kontoret Malmbergskajens arv byten utrustn 800 Tekniska kontoret Avloppspumpstationer ombyggnad 300 Tekniska kontoret Inlösen av fastigheter avfallshantering 500 Tekniska kontoret Äldreboende Kramfors etapp Fastighetskontoret Kök Ullångersskolan Fastighetskontoret Ventilation fordonsprogrammet Fastighetskontoret Ådalsskolan ½ etapp Fastighetskontoret Tjänstecenter, energibesparing Fastighetskontoret Investeringsreserv Fastighetskontoret Utrustning Kostförvaltningen SUMMA

15 Resultatbudget tkr Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader (Res 1) Skatteintäkter Generella statsbidrag netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster (Res 2) Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets Resultat (Res 3)

16 Betalningsflödesbudget tkr Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Inbetalningar till verksamheten Utbetalningar från verksamheten Verksamhetens nettobetalningar Inbetalda skatter/ generella bidrag Finansiella inbetalningar Finansiella utbetalningar Verksamhetsnetto Investeringar 1) Utbetalningar inköp materiella tillgångar Inbetalningar bidrag inköp materiella tillgångar Inbetalning för avyttrade materiella tillgångar Utbetalningar inköp finansiella tillgångar Inbetalning för avyttrade finansiella tillgångar In-/utbetalning för övriga investeringar 2. Investeringsnetto Finansiering Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning Amortering Lösen av intjänade pensioner 1998 o 1999 Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto Förändring av likvida medel (1+2+3) ) Av total budget 2006 (35.000) samt TB från 2005 (19.889) väntas kvarstå per 31/ Dessa kvarvarande investeringar antas utföras 2007.

17 Balansbudget tkr Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar - Mark,byggnader o tekn anläggn Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav resultat Avsättningar - Avsättningar för pensioner o likn Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder - Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder Poster inom linjen Pensionsåtaganden före ) Borgensåtaganden 2) Total skuldbörda Antal invånare 31/ Skuldbörda per invånare Årsökning av KPI 2,0% 2,0% 2,0% Skuldbörda/inv. i prisnivå 31/ ) Enl KPA-prognos från ) Enl förslag till beslut i denna budget