Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015

Transkript

1 1(31) Uppgiftsinnehåll Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 De här anvisningarna innehåller närmare information om datainnehållet och klassificeringarna i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis. Till en början ges en allmän presentation av grunderna för statistikföringen och sedan beskrivs innehållet radvis och klassificeringarna tabellvis. Moderkommunens resultaträkning, investeringar och balansräkning beskrivs först och sedan affärsverkens motsvarande tabeller. I anvisningarna har följande allmänna anvisningar i tillämpliga delar använts som källor: Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen 2007, Allmän anvisning om upprättande av finansieringsanalys för kommuner och samkommuner 2006, Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner 2010, Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner 2011, Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner 2012 samt Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet Principer för datainsamlingen Kommunerna och samkommunerna fyller i tabellerna 1 3. Tabellerna 4 6 och 7 9 ifylls av de kommuner och samkommuner som har haft egna affärsverk under statistikåret. Affärsverkstabellerna ifylls bara av affärsverkssamkommunerna. Tabellerna 1 Resultaträkning, 2 Investeringar och 3 Balansräkning: Tabellerna 1, 2 och 3 gäller moderkommunen eller -samkommunen. Verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader i tabell 1 motsvarar driftsekonomitabellen i statistiken över ekonomi (del II) och tabell 2 investeringstabellen. Kvartalsstatistiken och årsstatistiken är till dessa delar jämförbara. Affärsverk som följer modellen kommunalt affärsverk slås inte ihop "rad för rad" i tabellerna 1, 2 och 3 utan de behandlas i egna tabeller. De lån som kommunen ger åt sådana affärsverk räknas till kommunens utlåning och lånefordringar, de räntor som affärsverket betalar till kommunen är kommunens ränteinkomster och ersättning för grundkapital är kommunens övriga finansiella inkomster. En grundkapitalplacering i kommunens affärsverk hör till kommunens investeringsutgifter. Obs! I tabell 3 bör man anteckna interna poster mellan kommunen och affärsverken enligt sektorindelningen så att affärsverken inom företagssektorn hör till sektorn "Övriga" och affärsverken inom lokalförvaltningen till sektorn " Kommuner och samkommuner". T.ex. kommunens långfristiga lånefordringar av affärsverk hör till långfristiga lånefordringar enligt ifrågavarande sektorindelning. I siffrorna ingår interna poster, inkl. betalningar mellan kommunen/samkommunen och dess affärsverk. De interna posterna i samma uppgiftsklass elimineras enligt statistiken över ekonomi (del II). Obs! Interna köp av tjänster (beställarens köputgifter och producentens försäljningsinkomster) uppges inte heller i statistiken vid användning av modellen beställare producent, om producenten av en tjänst är kommunens egen balansenhet, vars utgifter och inkomster ingår i driftsekonomidelen. Uppgifterna om en balansenhet som särredovisas i bokföringen uppges i tabellerna 1, 2 och 3. De räntor som en balansenhet betalar till kommunen räknas dock inte till ränteinkomster eller ränteutgifter.

2 2(31) Tabellerna 4 6 Affärsverk inom lokalförvaltningen samt 7 9 Affärsverk inom företagssektorn: I siffrorna ingår interna poster, inkl. betalningar mellan kommunen/samkommunen och dess affärsverk. Köp och försäljning mellan affärsverk i samma uppgiftsklass i statistiken elimineras enligt statistiken över ekonomi (del II). Tabellerna 4 Resultaträkning, 5 Investeringar och 6 Balansräkning gäller affärsverk inom lokalförvaltningen, till vilka hör affärsverk i uppgiftsklasserna , och 750 i statistiken över ekonomi (del II). De fonder som behandlas som balansenheter statistikförs också i tabellerna 4 6. Uppgifterna om dessa affärsverk samlas in för varje kvartal. Tabellerna 7 Resultaträkning, 8 Investeringar och 9 Balansräkning gäller affärsverk inom företagssektorn i uppgiftsklasserna 610 Vatten- och avloppsverk, 620 Energiförsörjning, 625 Avfallshantering, 630 Kollektivtrafik, 640 Hamnverksamhet i statistiken över ekonomi (del II). Uppgifterna om dessa affärsverk samlas bara in under fjärde kvartalet. Förfrågningar om affärsverkens uppgiftsklasser kan göras per e-post (kuntatalous.neljanneskeruu@stat.fi). Kvartal: Resultaträkningen och investeringsuppgifterna (tabellerna 1, 2, 4, 5) samlas in ackumulerat från årets början. Uppgifterna i balansräkningen statistikförs enligt ställningen i slutet av varje kvartal. Den sista dagen i resp. kvartal är: 1:a kvartalet :a kvartalet :e kvartalet :e kvartalet 31.12

3 3(31) 1. RESULTATRÄKNING, kommun/samkommun Verksamhetsintäkter Verksamhetens intäkter indelas i resultaträkningen i Försäljningsintäkter, Avgiftsintäkter, Understöd och bidrag samt Övriga verksamhetsintäkter.(anm, 2011b) Därav: Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter är inkomster av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris om i regel täcker produktionskostnaderna. Försäljningsintäkter är även ersättningar för prestationer som kommunen har producerat och överlämnat till en tredje part på uppdrag av staten.(anm, 2011b) I denna post anges såväl försäljningsintäkter från staten, kommuner, samkommuner som försäljningsintäkter från övriga. I statistiken specificeras dessutom försäljningsintäkter som erhållits av samkommuner och kommuner samt interna försäljningsintäkter Därav: Försäljningsintäkter från kommuner och samkommuner Här redovisas försäljningsintäkter erhållna från kommunen eller samkommunen. (se sektorindelningen i slutet av anvisningen) Interna försäljningsintäkter (inkl. Intäkter från egna affärsverk) Här redovisas kommunens/ samkommunens interna försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas prissättning inte är avsedd att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas priser bestäms enligt kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. sjukhus- och vårdavgifter, hälsocentralavgifter, socialserviceavgifter, kursavgifter, parkerings- och rättshjälpsavgifter. (ANM, 2011b) Obs! Inkomster från måltidsavgifter räknas till försäljningsintäkter inte till avgiftsintäkter Förändring av produktlager Förändring av produktlager antecknas enligt samma princip som i kommunens/samkommunens resultaträkning Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk antecknas enligt samma princip som i kommunens/samkommunens resultaträkning Verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader indelas i resultaträkningen i följande grupper, Personalkostnader, Köp av tjänster, Material, förnödenheter och varor, Bidrag och Övriga verksamhetskostnader.(anm, 2011b)

4 4(31) Därutöver indelas kostnaderna också i egna separata kategorier enligt följande, Löner och arvoden, Lönebikostnader, Pensionskostnader och Övriga lönebikostnader.(anm, 2011b) Därav: Löner och arvoden Lönebikostnader Till Lönebikostnader räknas pensionskostnader och övriga lönebikostnader. Som pensionskostnader under lönebikostnader redovisas pensionsförsäkringspremier och pensioner, (ANM, 2011b) Köp av kundtjänster Kundtjänster är slutprodukttjänster som är avsedda för kommuninvånarna och som kommunen köper från andra serviceproducenter.(anm, 2011b) Köp av tjänster kan i resultaträkningen eller i en bilaga till den indelas i tjänster som direkt köps åt kunder, dvs. kommuninvånare, och tjänster som kommunen använder för sin egen serviceproduktion.(anm, 2011b) Obs! Till köp av kundtjänster räknas också hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt ersättningsutgifter som grundar sig på hemkommunslagen. Obs! Till kundtjänster räknas bara s.k. slutprodukttjänster. Köp av s.k. kollektivtjänster, såsom vägunderhåll, livsmedelskontroll, övriga miljö- och hälsoskyddstjänster eller veterinärtjänster och tjänster inom brand- och räddningsväsendet räknas inte som köp av kundtjänster. (KF, 2012) Köp av kundtjänster av staten Kundtjänster köpta av staten är till exempel vårdtjänster som köpts av statliga sjukhus. (KF, 2012). Obs! Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning uppges i den sektor där eleven är placerad. Om eleven är placerad i en annan kommuns skola, hänförs utgifterna för hemkommunsersättningar till köp av kundtjänster av kommuner. Utgifterna för hemkommunsersättningar för elever i privata skolor hänförs till köp av kundtjänster av övriga Köp av kundtjänster av kommuner (inkl. köp av kommuners affärsverk) Köp av kundtjänster av kommuner är till exempel köp av social- och hälsovårdstjänster av en annan kommun samt hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Kommunens interna köp hör inte hit med undantag av köp av kundtjänster av kommunens eget affärsverk. (KF, 2012). Obs! Ersättningar som betalas till en annan kommun enligt lagen om hemkommun eller socialvårdslagen bokförs i den här posten.

5 5(31) Köp av kundtjänster av samkomm. (inkl. köp av samkommuners affärsverk) En medlemskommuns betalningsandelar av en samkommuns driftsutgifter hör i allmänhet till köp av kundtjänster. Undantag är sådana betalningsandelar som inte härrör från anskaffning av kundtjänster till kommuninvånarna, till exempel andel av kostnaderna för samhällsplanering, tjänster inom brand- och räddningsväsendet, veterinärtjänster och övriga tjänster inom miljö- och hälsoskyddet. Dessa hör till utgiftsslaget Köp av övriga tjänster. (KF, 2012) Köp av kundtjänster av övriga I köp av kundtjänster av övriga ingår tjänster som kommunen utnyttjar i sin produktion av prestationer. Även socialvårds-, hälsovårds-, undervisnings- och kulturtjänster som anskaffats för den egna personalen bokförs som köp av tjänster. (KF, 2012). Obs! Hit räknas köp av tjänster som förmedlats till andra kommuner (t.ex. tjänster som en värdkommun köpt till avtalskommunerna) Köp av övriga tjänster I köp av övriga tjänster ingår tjänster som kommunen utnyttjar i sin produktion av prestationer. Även socialvårds-, hälsovårds-, undervisnings- och kulturtjänster som anskaffats för den egna personalen bokförs som köp av tjänster. (KF, 2012). Obs! Hit räknas köp av tjänster som förmedlats till andra kommuner (t.ex. tjänster som en värdkommun köpt till avtalskommunerna) Material, förnödenheter och varor Till material, förnödenheter och varor räknas bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, beklädnad, mediciner och vårdmaterial, rengöringsmedel och -material, bränsle och smörjmedel samt utgifter för anskaffning av värme, vatten och elektricitet.(anm, 2011b) Understöd Understöden omfattar stöd och bidrag som betalts till hushållen samt stöd och bidrag som beviljats till samfund.(anm, 2011b) Understöd till hushåll Obs! Servicesedlar är understöd till hushåll. I posten Understöd till hushåll bokförs dessutom: Stöd för hemvård av barn Kommuntillägg till stödet för hemvård av barn Stöd för privat vård av barn Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn Stöd för närståendevård Utkomststöd Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Understöd till handikappade

6 6(31) Stöd för skolresor Mottagningspenning till asylsökande [2012] Brukspenning till asylsökande [2011] Övriga understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Bidrag som inte beviljats till hushåll Verksamhetsbidrag (+ eller -) Skatteinkomster Kommunens skatteinkomster registreras i bokslutet enligt skatteförvaltningens redovisningstidpunkt som skatteinkomst för ifrågavarande räkenskapsperiod. (ANM, 2011b) Statsandelar Under statsandelar i resultaträkningen upptas statsandelar och bidrag för driftsekonomin, då dessa grundar sig på den allmänna kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och då de inte till sin karaktär utgör bruksavgifter eller andra avgifter. Hit hör statsandelarna för kommunens basservice, övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet samt höjning av statsandelen enligt prövning. (ANM, 2011b) Ränteintäkter Bland ränteintäkterna upptas ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton, periodiserade enligt prestationsprincipen. (ANM, 2011b) Därav: Ränteintäkter från lån till affärsverk Här antecknas ränteintäkter från lån beviljade till kommunens/samkommunens egna affärsverk Övriga finansiella intäkter Som övriga finansiella intäkter upptas skatteredovisningsräntor, dividender och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster av finansieringslån och försäljningsvinster av värdepapper. (ANM, 2011b) Därutöver indelas övriga finansiella intäkter i kategorierna nedan: Därav: Dividender och räntor på andelskapital Ersättning för grundkapital i affärsverk Räntor på grundkapital av samkommuner Räntekostnader Till räntekostnaderna hör räntor som betalts på långfristiga och kortfristiga lån. (ANM, 2011b)

7 7(31) Övriga finansiella kostnader Till övriga finansiella kostnader hör bland annat skatteredovisningsräntor, dröjsmålsräntor, garanti- och kreditförlustprovisioner liksom andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, t.ex. kursförluster och värdeminskning beträffande lånefordringar och värdepapper som hör till finansieringstillgångarna liksom värdeminskning beträffande övriga motsvarande finansiella medel. Likaså utgör kreditförluster till följd av kommunens utlåning nedskrivningar under finansiella kostnader. (ANM, 2011b) Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Här antecknas planenliga nedskrivningar och avskrivningar Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter och kostnader definieras i 4:2 i bokföringslagen. Som kommunens extraordinära intäkter och kostnader bokförs väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens normala verksamhet. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bl.a. av större försäljningsvinster eller förluster av tillgångar bland bestående aktiva på grund av att någon verksamhet avslutats, överlåtelse av äganderätten till dotter- och intressesammanslutningar eller upplösning eller fusion av dessa sammanslutningar. (ANM, 2011b) Räkenskapsperiodens resultat

8 8(31) 2. INVESTERINGAR, kommun/samkommun (exkl. särredovisade affärsverk) Till investeringsutgifterna hör inköp av aktier och andelar och investeringar i materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva. (KTM, 2006.) Investeringsutgifter och försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva samt finansieringsandelar till investeringar upptas enligt prestationsprincipen. Som investeringsutgift anges också en anskaffningsutgift som helt eller delvis täckts med en investeringsreserv eller -fond. Förskottsbetalningar på investeringar hanteras som investeringar. (KTM, 2006.) I den här statistiken behandlas investeringsutgifter och -intäkter på samma sätt som i finansieringsanalysen. Obs! Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ska för kommunen/samkommunen bokföras direkt på typ av vara Mark- och vattenområden I balansposten Mark- och vattenområdena upptas jord- och skogsområden, bebyggd och obebyggd tomtmark, forslägenheter och vattenområden. Till de utgifter som aktiveras räknas förutom det nominella anskaffningspriset också utgifter för områdets styckning och lagfart samt andra motsvarande direkta utgifter som uppstått för att området skall kunna tas i kommunens bruk. (ANM, 2011c) Byggnader Som byggnader räknas bostads-, anstalt-, administrations-, skol-, industri- och övriga byggnader. I gruppen byggnader innefattas också konstruktioner såsom bland annat bränsle- och syratankar samt lätta t.ex. av trä konstruerade, ofta tillfälliga lager. (ANM, 2011c) Fasta konstruktioner och anordningar Fasta konstruktioner och anordningar visas som en egen balansgrupp till vilken bland annat hör - markkonstruktioner såsom anskaffningsutgiften för gator, vägar och broar samt parker och rekreationsområden och motsvarande anläggningar, dock inte anskaffningsutgiften för själva markområdet - vattenkonstruktioner såsom anskaffningsutgiften för dammar, kanaler och bassänger - anskaffningsutgiften för ledningsnät och därtill hörande anordningar - anskaffningsutgiften för övriga fasta konstruktioner och anordningar som inte utgör till anskaffningsutgift för byggnad. (ANM, 2011c) Maskiner och inventarier Gruppen maskiner och inventarier innefattar transportmedel och övriga maskiner och inventarier. Till transportmedel hör trafikmedel avsedda för person- och varutransport såsom bilar, släpvagnar, fartyg, spårvagnar och invalidvagnar. Övriga maskiner och inventarier är bland annat kraftmaskiner, lyft- och flyttanordningar, jordbyggnadsmaskiner och rörliga arbetsmaskiner, jord- och skogsbruksmaskiner, bearbetningsmaskiner, kontorsmaskiner och datorer, övriga elektriska maskiner och anordningar, datatransmissionsutrustning, medicineringsutrustning, optiska instrument, möbler, musikinstrument och idrottsredskap. Maskiner och anordningar som är fast anslutna till byggnader hör inte till denna post, utan tas upp som delar av byggnadens anskaffningsutgift. (ANM, 2011c)

9 9(31) Obs! Hit hör alla anskaffningar av datorer och därtill hörande program samt all kommunikationsutrustning Övriga investeringstillgångar Investeringar i övriga materiella och immateriella tillgångar Aktier och andelar Anskaffningsutgifterna för aktier och andelar som hör till investeringar bland bestående aktiva som ska aktiveras och som tas upp i budgetutfallet i investeringsdelen. (KF, 2012) Investeringsutgifter totalt Finansieringsandelar för investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar i enlighet med utfallet av budgetens investeringsdel. Finasieringsandelen kan vara statsandel eller annan finansieringsandel (hos en samkommun till exempel en medlemskommuns finansieringsandel av anskaffningsutgiften för en investering). Finansieringsandelarna för investeringsutgifter specificeras i finansieringsandelar av staten, av kommuner och samkommuner, av Europeiska Unionen och av övriga. (KF, 2012) Ink. från försäljn. av invest.tillgångar (inkl. försäljn.vinster) I statistiken anges som inkomster från försäljning av investeringstillgångar den totala inkomsten av en överlåtelse (försäljningsinkomsten) enligt uppgiftsklass, dvs. den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften och den försäljningsvinst som bokförts i resultaträkningen (förlust avdras inte). (KF, 2012) Därav: Ink. från försäljn. av mark- och vattenområden Här anges inkomster från försäljning av mark- och vattenområden Ink. från försäljn. av aktier och andelar Här anges inkomster från försäljning av aktier och andelar Investeringsinkomster totalt

10 10(31) 3. BALANSRÄKNING och vissa låneuppgifter, kommun/samkommun Obs! När det gäller balansräkningsposterna används sektorindelningen. Posterna mellan kommunen och affärsverk som hör till sektorn lokalförvaltning hör till sektorn "Kommuner och samkommuner". Posterna mellan kommunen och affärsverk som hör till företagssektorn hör till sektorn "Övriga". Se sektorindelningen i slutet av anvisningen Ökningar i lånefordringar från början av året Därav: Utlåning till egna affärsverk Minskningar i lånefordringar från början av året Därav: Amorteringar från egna affärsverk Lån beviljade av kommunen, som i balansräkningen upptas bland bestående aktiva i gruppen Placeringar. (Masskuldebrevsfordringar, Övriga lånefordringar, Övriga fordringar) behandlas som ökning eller minskning av utlåningsfordringar Ökning av långfristiga lån från början av året Minskning av långfristiga lån från början av året Ökningar eller minskningar av långfristiga lån består av ökningar eller minskningar av nedan nämnda långfristiga låneposter i balansräkningen under räkenskapsperioden: +Masskuldebrevslån +Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter +Lån från offentliga samfund +Lån från övriga kreditgivare Ökning (+) eller minskning (-) av kortfr.lån från början av året Ökningar eller minskningar av kortfristiga lån består av ökningar eller minskningar av nedan nämnda kortfristiga låneposter i balansräkningen under räkenskapsperioden: +Masskuldebrevslån +Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter +Lån från offentliga samfund +Lån från övriga kreditgivare BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar I balansposten placeringar aktiveras anskaffningsutgifter för värdepapper som anskaffats för att befrämja kommunens verksamhet såsom placeringar som stöder kommunens verksamhet och övriga långfristiga placeringar. (ANM, 2011c)

11 11(31) Aktier och andelar Till balansposten Aktier och andelar hör värdepapper och andelar vilka anskaffats för bestående bruk såsom aktier som berättigar till besittning av verksamhetsutrymmen för serviceproduktionen och andra aktier och andelar vilka utgör placeringar som stöder kommunens verksamhet. Övriga värdepapper utgör finansiella värdepapper. (ANM, 2011c) Därav: Samkommunsandelar Bland samkommunsandelar uppges andelarna i de samkommuner där kommunen är medlem Masskuldebrevsfordringar En långfristig masskuldebrevsfordran inom ramen för de placeringar som stöder kommunens verksamhet, vilka är avsedda att kvarstå som placeringar till lånetidens slut, bokförs bland bestående aktiva. Däremot skall masskuldebrevsfordringar som är avsedda att realiseras då likviditeten eller ränteutvecklingen så kräver bokföras som rörliga aktiva fastän de på basen av förfallodagen skulle vara långfristiga. (ANM, 2011c) Alla masskuldebrevsfordringar skall indelas i kategorierna nedan Masskuldebrevsfordringar hos staten Masskuldebrevsfordringar hos kommuner och samkommuner Masskuldebrevsfordringar hos övriga Övriga lånefordringar Som övriga lånefordringar bokförs beviljade lån som inte är masskuldebrevslån. Lån inom ramen för placeringar som stöder kommunens verksamhet, vilka exempelvis för att finansiera investeringsutgifter, beviljats som bestående finansiering till kommunens dottersamfund och andra samfund som producerar kommunens tjänster i form av placeringar som stöder kommunens verksamhet hör till denna grupp. Lånefordringarna kan vara räntebelagda eller räntefria skuldebrevs- eller kapitallån.(anm, 2011c) Alla övriga lånefordringar skall indelas i kategorierna nedan Övriga lånefordringar hos staten Övriga lånefordringar hos kommuner och samkommuner Övriga lånefordringar hos övriga Övriga fordringar Balansgruppen Övriga fordringar kan innehålla både poster som inte hör till grupperna ovan, men som betjänar kommunens egentliga verksamhet och rena placeringar som till sin natur är bestående. Även återbäringsbara anslutningsavgifter vilka kommunen betalt bokförs inom denna balanspost. (ANM, 2011c)

12 12(31) RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Långfristiga fordringar En fordran eller en del av den är långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.. (ANM, 2011c) Långfristiga kundfordringar Kundfordringar är fordringar som uppstått på basis av överlåtelser av prestationer eller tjänster inom ramen för den egentliga verksamheten samt fordringar på basen av försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. Som kundfordringar bokförs både fordringar på basis av försäljningsintäkter och på basis av avgiftsintäkter. Realiserade och sannolika kreditförluster för kundfordringar bokförs som övriga kostnader. Uthyrning av bostäder utgör kommunens egentliga verksamhet, varför det är befogat att redovisa dessa som kundfordringar. (ANM, 2011c) Långfristiga lånefordringar Lånefordringarna har ett direkt samband med utlåningsverksamheten. Lånefordringarna utgörs bland annat av lån för finansiering av dottersamfundens, samkommunernas samt intressesamfundens och övriga ägarintressesamfunds och övriga samfunds driftskapital, lån som beviljats för att stöda likviditeten (inklusive koncernkontots fordringar på dottersamfund), bostads- och övriga lån som kommunen beviljat direkt till kommuninvånare samt notariatdepositioner. (ANM, 2011c) Alla lånefordringar skall indelas i kategorierna nedan Långfristiga lånefordringar hos staten Långfristiga lånefordringar hos kommuner och samkommuner Långfristiga lånefordringar hos övriga Långfristiga övriga fordringar Som övriga fordringar redovisas de fordringar som inte ingår i ovan nämnda fordringar och som inte heller är resultatregleringar. (ANM, 2011c) Långfristiga resultatregleringar, fordringar Resultatregleringar utgörs bland annat av i förskott betalda räntor, hyror, löner liksom under räkenskapsperioden upplupen ränta som ännu inte erhållits vid räkenskapsperiodens utgång samt obetalda försäkringsersättningar, vilka bokförs på basis av att utgifter och inkomster upptagna enligt kontantprincip i samband med bokslutet periodiseras enligt prestationsprincipen. (ANM, 2011c) Kortfristiga fordringar Ifall fordran eller en del av den förfaller till betalning efter ett år eller inom en kortare tid är den kortfristig (BokfL 4:7.1 ). (ANM, 2011c) Definitionerna för de kortfristiga balansposterna nedan motsvarar de långfristiga balansposterna.

13 13(31) Kortfristiga kundfordringar Kortfristiga lånefordringar Kortfristiga lånefordringar hos staten Kortfristiga lånefordringar hos kommuner och samkommuner Kortfristiga lånefordringar hos övriga Kortfristiga övriga fordringar Kortfristiga resultatregleringar, fordringar Finansiella värdepapper Finansiella värdepapper utgör placeringar av likvida medel eller de kan ha erhållits som betalning för kundfordringar. Alla i placeringssyfte förvärvade aktier, andelar, masskuldebrev och motsvarande värdepappersplaceringar bokförs under denna balanspost också fastän de skulle realiseras först efter ett längre tidsintervall. (ANM, 2011c) I statistiken ska finansiella värdepapper indelas i underposter enligt beskrivningen nedan Aktier och andelar Aktier eller andelar upptas bland finansieringstillgångarna om avsikten är att realisera dem för att på kortare eller längre sikt finansiera kommunens verksamhet då likviditetssituationen eller avkastningsmöjligheterna förutsätter realisering. Hit hör börsaktier och andra aktier och andelar anskaffade för att placera kassamedel (inte aktier och andelar som hör till bestående aktiva och inte placeringar i aktie- eller andra placeringsfondandelar). Anskaffningen av dessa behandlas inte som investeringar i budgeten. (ANM, c) Placeringar i penningmarknadsinstrument Placeringar i penningmarknadsinstrument är bland annat statens skuldförbindelser, bankcertifikat, kommuncertifikat och företagscertifikat. (ANM, 2011c) Placeringar i statens skuldförbindelser Placeringar i kommuncertifikat Placeringar i övriga penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar En långfristig masskuldebrevsfordran inom ramen för de placeringar som stöder kommunens verksamhet, vilka är avsedda att kvarstå som placeringar till lånetidens slut, bokförs som bestående aktiva. Däremot skall masskuldebrevsfordringar som är avsedda att realiseras då likviditeten eller ränteutvecklingen så kräver bokföras som rörliga aktiva fastän de på basen av förfallodagen skulle vara långfristiga. (ANM, 2011c) Masskuldebrevsfordringar hos staten Masskuldebrevsfordringar hos kommuner och samkommuner Masskuldebrevsfordringar hos övriga

14 14(31) Övriga värdepapper Som övriga värdepapper redovisas till finansieringstillgångarna hörande värdepapper som inte är aktier eller andelar, placeringar i penningmarknadsinstrument eller masskuldebrevsfordringar. Placeringar i aktie- eller andra placeringsfondandelar hör till denna balanspost. (ANM, 2011c) Kassa och bank Med kassa avses kommunens kontanta kassamedel (mynt och sedlar). Med kontanta medel kan jämställas till exempel sedvanlig mängd frimärken i kassan. Med banktillgodohavanden avses depositioner på bankernas inlåningskonton. Depositioner på bankkonton ingår i banktillgodohavandena oberoende av när de förfaller. (ANM, 2011c) PASSIVA Förvaltat kapital Förvaltade medel och förvaltat kapital grupperas i balansräkningen i Statliga uppdrag, Donationsfondernas särskilda täckning och Övriga förvaltade medel.(anm, 2011c) Därav: Statliga uppdrag FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Som långfristig skuld betraktas en sådan skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. (ANM, 2011c) Långfristiga masskuldebrevslån Masskuldebrevslån är på innehavaren av skuldsedeln utställda skuldebrevslån som kan säljas vidare. Masskuldebrevslån emitteras både av företag, finansiella institut och offentliga samfund. I allmänhet delas ett masskuldebrevslån på flera skuldsedlar vilka utbjuds för teckning. Till exempel obligationslån, debenturlån, konvertibla skuldebrevslån och optionslån utgör masskuldebrevslån. (ANM, 2011c) Långfristiga lån från finansiella institut och försäkringsanstalter I balansposten Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter upptas lån från banker och andra finansiella institut samt lån från skade- och livförsäkringsbolag, även kommuncertifikat från nämnda kreditgivare. Lån från arbetspensionsanstalter hör till gruppen Lån från offentliga samfund. (ANM, 2011c) Långfristiga lån från offentliga samfund Offentliga samfund är staten, kommuner och samkommuner samt socialskyddsfonder. (ANM, 2011c) Alla långfristiga lån från offentliga samfund indelas i kategorierna nedan.

15 15(31) Långfristiga lån från staten Långfristiga lån från kommuner och samkommuner Långfristiga lån från Keva Långfristiga lån från övriga socialskyddsfonder Långfristiga lån från övriga kreditgivare Övriga kreditgivare utgörs av övriga inhemska kreditgivare och övriga utländska kreditgivare. Den noggrannare indelning som behövs för statistiken presenteras i Finlands Kommunförbunds mall för kontoplan. (ANM, 2011c) Långfristiga erhållna förskott Med erhållna förskott avses betalning för försäljning av prestationer i anslutning till den egentliga verksamheten då betalningen erhållits före överlåtelse av prestationen. Förskott för annat än egentlig produktion av prestationer (t.ex. ränteförskott) bokförs vanligen som resultatregleringar. (ANM, 2011c) Erhållna förskott tas upp under långfristigt främmande kapital om den överlåtelse som de hör till kommer att ske senare än ett år efter bokslutstidpunkten.(anm, 2011c) Långfristiga leverantörsskulder En leverantörsskuld är långfristig om den förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskaps periodens utgång. Ifall skulden förfaller till betalning i flera rater upptas den del av skulden som förfaller inom ett år eller tidigare under kortfristigt främmande kapital.(anm, 2011c) Långfristiga övriga skulder Till övriga långfristiga skulder hör bland annat till skatter och socialskydd hörande skulder, till exempel förskottsinnehållning på utbetalda löner, socialskyddsavgifter och övriga i samband med förskottsinnehållningen bokförda till socialavgifter hörande poster samt mervärdesskatteskuld. (ANM, 2011c) Långfristiga resultatregleringar, skulder En resultatreglering sammanhänger med en inkomst eller en utgift som enligt prestationsprincip realiseras under en annan räkenskapsperiod än då den erhålles eller betalas i pengar. Följande poster utgör (passiva) resultatregleringar (BokfL 4:6 ). (ANM, 2011c) Kortfristigt främmande kapital En kortfristig skuld förfaller till betalning efter ett år eller en kortare tid (BokfL 4:7.2 ). (ANM, 2011c). Definitionerna för de kortfristiga balansposterna nedan motsvarar de långfristiga balansposterna Kortfristiga masskuldebrevslån Kortfristiga lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Kortfristiga lån från offentliga samfund Kortfristiga lån från staten Kortfristiga lån från kommuner och samkommuner Kortfristiga lån från Keva

16 36537 Kortfristiga lån från övriga socialskyddsfonder Kortfristiga lån från övriga kreditgivare Kortfristiga erhållna förskott Kortfristiga leverantörsskulder Kortfristiga övriga skulder Kortfristiga resultatregleringar, skulder Därav: Periodisering av räntor 16(31)

17 17(31) 4. RESULTATRÄKNING, affärsverk inom lokalförvaltningen (uppgiftsklasser , , 750) Också fonder som behandlas som balansenheter. 7. RESULTATRÄKNING, affärsverk inom företagssektorn (uppgiftsklasser ) (och 71000) Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från affärsverkets ordinarie verksamhet medavdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4:1 ). Till omsättningen räknas såväl de försäljningsinkomster som erhållits av utomstående samt de som erhållits av kommunens eller samkommunens övriga verksamhetsenheter. (HIM, 2007) Enligt vedertaget bruk hänförs alla vederlag som härrör sig från omsättningstillgångar till omsättningen. Försäljningsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincip som intäkter i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Anslutningsavgifter som inte berättigar till återbäring (både överförbara och icke överförbara) bokförs i omsättningen. Omsättningen upptas till nettobelopp. (HIM, 2007) (och 71300) Förändring av produktlager Förändring av produktlager antecknas enligt samma princip som i kommunens/samkommunens resultaträkning (och 71400) Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk antecknas enligt samma princip som i kommunens/samkommunens resultaträkning (och 71500) Övriga rörelseintäkter Till övriga rörelseintäkter räknas inkomster som har samband med affärsverkets produktion av prestationer dock utan att ingå i denna. Verksamhetsunderstöd och bidrag från andra än den egna kommunen utgör övriga rörelseintäkter eller så kan dessa, om de är väsentliga, upptas som en egen post i resultaträkningen, Övriga understöd och bidrag.(him, 2007) (och 71600) Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen Stöd eller understöd som för affärsverkets verksamhet erhållits av kommunen eller samkommunen eller av affärsverkssamkommunens medlemskommun eller -samkommun upptas i resultaträkningen som en separat intäktspost före kostnadsposterna under rubriken Stöd och bidrag från kommunen/samkommunen. I denna grupp upptas både stöd på basis av prestationsmängd och övrigt verksamhetsbidrag då dessa erhållits av den egna kommunen eller samkommunen eller av affärsverkssamkommunens medlemskommun eller -samkommun. Ett verksamhetsbidrag upptas under denna rubrik oavsett för vilken kostnadspost bidraget har beviljats. Också en avtalskommun kan ge bidrag till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodell och bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om det till sin storlek är väsentligt, bland Övriga stöd och bidrag.(him, 2007)

18 18(31) (och 72100) Material och tjänster (och 72110) Material, förnödenheter och varor: Till material, förnödenheter och varor räknas bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, beklädnad, mediciner och vårdmaterial, rengöringsmedel och -material, bränsle och smörjmedel samt utgifter för anskaffning av värme, vatten och elektricitet. Däremot hör avloppsvattenavgifter till köp av tjänster.(anm, 2011b) (och 72130) Köp av tjänster Köp av tjänster innefattar tjänster som används för produktion av affärsverkets prestationer. (HIM, 2007) (och72300) Personalkostnader (och 72310) Löner och arvoden (och 72330) Lönebikostnader Till Lönebikostnader räknas pensionskostnader och övriga lönebikostnader. Som pensionskostnader under lönebikostnader redovisas pensionsförsäkringspremier och pensioner, (ANM, 2011b) (och 72350) Avskrivningar och nedskrivningar Här antecknas planenliga nedskrivningar och avskrivningar (och 72370) Övriga rörelsekostnader Som övriga rörelsekostnader bokförs bl.a. kostnader som förorsakats av myndighetsutövning och indirekta skatter som t.ex. avfallsskatt. Skogsvårdsavgifter och fastighetsskatt som affärsverket betalar för fastigheter på annan kommuns område upptas i denna post. Inkomstskatt som affärsverket betalar för sin affärsverksamhet7 kan också upptas här, om den inte upptas som en skild post, Inkomstskatt efter bokslutsdispositionerna. (HIM, 2007) (och 73000) Rörelseöverskott (-underskott) (och 75000) Finansiella intäkter och kostnader Som finansiella intäkter och kostnader upptas intäkter och kostnader vilka till sin karaktär hör till finansieringsverksamheten. (ANM, 2011.) (och 75100) Ränteintäkter Bland ränteintäkterna upptas ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton, periodiserade enligt prestationsprincip. (ANM, 2011b)

19 19(31) (och 75300) Övriga finansiella intäkter Som övriga finansiella intäkter upptas skatteredovisningsräntor, dividender och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster av finansieringslån och försäljningsvinster av värdepapper. (ANM, 2011 b) (och 75400) Till kommunen / samkommunen betalda räntekostnader Räntekostnader betalda till moderkommunen/samkommunen (och 75500) Till övriga betalda räntekostnader Räntekostnader betalda till andra än moderkommunen/samkommunen (och 75600) Ersättning för grundkapital Både en kommuns eller en samkommuns affärsverk och en affärsverkssamkommun upptar den ersättning som betalas för grundkapitalet bland finansiella kostnader som en skild post under rubriken Ersättning för grundkapitalet8. (HIM, 2007) (och 75700) Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader är bl.a. skatteredovisningsräntor, dröjsmålsräntor, garanti- och kreditförlustprovisioner liksom andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, t.ex. kursförluster och värdeminskning beträffande lånefordringar och värdepapper som hör till finansieringstillgångarna liksom värdeminskning beträffande övriga motsvarande finansiella medel. Likaså utgör kreditförluster till följd av kommunens utlåning nedskrivningar under finansiella kostnader. (ANM, 2011b) (och 76000) Överskott (underskott) före extraordinära poster (och 76200) Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader Som kommunens extraordinära intäkter och kostnader bokförs väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens normala verksamhet. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bl.a. av större försäljningsvinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva på grund av att någon verksamhet avslutats överlåtelse av äganderätten till dotter- och intressesammanslutningar eller upplösning eller fusion av dessa sammanslutningar. (ANM, 2011b) (och 77000) Överskott (underskott) före reserver

20 20(31) 5. INVESTERINGAR, affärsverk inom lokalförvaltningen (uppgiftsklasser , , 750) 8. INVESTERINGAR, affärsverk inom företagssektorn (uppgiftsklasser ). Också fonder som behandlas som balansenheter. Till investeringsutgifterna hör inköp av aktier och andelar och investeringar i materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva. (KTM, 2006.) Investeringsutgifter och försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva samt finansieringsandelar till investeringar upptas enligt prestationsprincipen. Som investeringsutgift anges också en anskaffningsutgift som helt eller delvis täckts med en investeringsreserv eller -fond. Förskottsbetalningar på anläggningstillgångar hanteras som investeringar. (KTM, 2006.) I den här statistiken behandlas investeringsutgifter och -intäkter på samma sätt som i finansieringsanalysen. Obs! Bokför inte förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar enligt varutyp utan på rad (eller 81700) Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar (och 81100) Mark- och vattenområden I balansposten Mark- och vattenområdena upptas jord- och skogsområden, bebyggd och obebyggd tomtmark, forslägenheter och vattenområden. Till de utgifter som aktiveras räknas förutom det nominella anskaffningspriset också utgifter för områdets styckning och lagfart samt andra motsvarande direkta utgifter som uppstått för att området skall kunna tas i kommunens bruk.. (ANM, 2011c) (och 81200) Byggnader Som byggnader räknas bostads-, anstalt-, administrations-, skol-, industri- och övriga byggnader. I gruppen byggnader innefattas också konstruktioner såsom bland annat bränsle- och syratankar samt lätta t.ex. av trä konstruerade, ofta tillfälliga lager. (ANM, 2011c) (och 81300) Fasta konstruktioner och anordningar Fasta konstruktioner och anordningar visas som en egen balansgrupp till vilken bland annat hör - markkonstruktioner såsom anskaffningsutgiften för gator, vägar och broar samt parker och rekreationsområden och motsvarande anläggningar, dock inte anskaffningsutgiften för själva markområdet - vattenkonstruktioner såsom anskaffningsutgiften för dammar, kanaler och bassänger - anskaffningsutgiften för ledningsnät och därtill hörande anordningar - anskaffningsutgiften för övriga fasta konstruktioner och anordningar som inte utgör till anskaffningsutgift för byggnad. (ANM, 2011c) (och 81400) Maskiner och inventarier Gruppen maskiner och inventarier innefattar transportmedel och övriga maskiner och inventarier. Till transportmedel hör trafikmedel avsedda för person- och varutransport såsom bilar, släpvagnar, fartyg, spårvagnar och invalidvagnar. Övriga maskiner och inventarier är bland annat kraftmaskiner, lyft-