BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER"

Transkript

1 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999

2 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet Helsingfors Reviderad , och ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1 Bestämmelser och anvisningar om resultaträkningen Verksamhetens intäkter Försäljnings- och avgiftsintäkter för prestationer Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Förändring av produktlager Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Skatteinkomster Redovisningsprinciper för skatteinkomster Bokföring av avdrags- och tilläggsposter i redovisningen av kommunalskatt till kommunen Statsandelar Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar...18

3 10 Extraordinära poster Mellanresultat i resultaträkningen Verksamhetsbidrag Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Förändringar i reserver och fonder Förändringar av avskrivningsdifferens Fondöverföringar Noter och specifikationer till resultaträkningen Noter enligt bokföringslagen och bokföringsförordningen samt kompletterande specifikationer till dessa Tablå över budgetutfallet...22 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkningsschema för kommuner Bilaga 2 Resultaträkningsschema för samkommuner FÖRKORTNINGAR KomL i kommunallagen (365/1995) BokfL 3:1.1 3 kap. 1 1 mom. i bokföringslagen (1336/1997) BokfF 1:1.1 1 kap. 1 1 mom. i bokföringsförordningen (1339/1997) BokfN 1998/1532 Bokföringsnämndens utlåtande nr 1532 från år 1998 KomS 1998/34 Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande nr 34 från år 1998

4 5 1 Bestämmelser och anvisningar om resultaträkningen I sitt bokslut skall kommunen innefatta resultaträkning och därtill hörande noter (KomL 68 ). I kommunens bokslut tillämpas kommunallagens och i tillämpliga delar bokföringslagens bestämmelser. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om tillämpningen av bokföringslagens och kommunallagens bestämmelser om bokföring och bokslut (KomL 67 ). Bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar hör till källorna för god bokföringssed i fråga om kommunens bokföring och bokslut. I 3 kap. 1 i bokföringslagen (1336/1997) finns bestämmelser om upprättandet av resultaträkning. För varje räkenskapsperiod skall upprättas ett bokslut som innehåller en resultaträkning, som beskriver hur resultatet har uppkommit. För varje post i resultaträkningen skall motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges (jämförelsetal). Om specificeringen av resultaträkningen har ändrats, skall jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt skall förfaras om jämförelsetalet av något annat skäl inte är användbart. Med denna allmänna anvisning ger bokföringsnämndens kommunsektion direktiv gällande de resultaträkningsscheman som kommuner och samkommuner skall tillämpa från och med den räkenskapsperiod som inleds Med kommun avses i denna anvisning även samkommun om inget annat sägs uttryckligen. Resultaträkningsscheman för kommuner och samkommuner medföljer som bilaga till den allmänna anvisningen. Denna anvisning ersätter i fråga om bokföring och bokslut för år 2000 bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning från om uppgörande av resultaträkning för kommuner och samkommuner. I kommuner och samkommuner är resultaträkningens uppgift att visa huruvida den inkomstfinansiering som influtit i form av intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänster. Resultaträkningen betjänar förutom kommunens och samkommunens egen ledning också olika intressegrupper som när de övervakar användningen av medel och bedömer behovet av finansiering som baserar sig på inkomstöverföringar måste bilda sig en uppfattning om kommunens och samkommunens ekonomi. I denna anvisning från bokföringsnämndens kommunsektion ges föreskrifter om det schema som skall användas vid upprättande av resultaträkning i kommuner och samkommuner. I resultaträkningsschemat för kommuner och samkommuner grupperas verksamhetens intäkter och kostnader enligt intäkts- och kostnadsslag. Resultaträkningen upprättas enligt det givna resultaträkningsschemat oberoende av hur kommunen eller samkommunen har organiserat sin verksamhet. Hur verksamhetens intäkter och kostnader fördelar sig på olika verksamhetsområden och projekt anges i tablån över budgetutfallet, som enligt 68 i kommunallagen skall upprättas för bokslutet. I tablån över budgetutfallet redovisas förutom uppföljningen av de bindande målen för verksamheten också hur anslag, inkomstprognoser och övriga ekonomiska målsättningar har realiserats. Intäkter och kostnader för affärsverk och andra nettobudgeterade enheter upptas enligt bruttoprincipen bland motsvarande intäkts- och kostnadsposter i kommunens resultaträkning oberoende av hur deras bundenhet till budgeten har definierats.

5 6 Affärsverken upprättar dessutom en särskild resultaträkning som i tillämpliga delar följer schemat för rörelseverksamhet enligt 1 kap. 1 i bokföringsförordningen. Om affärsverkens resultaträkning ges närmare föreskrifter i kommunsektionens allmänna anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk i kommuner och samkommuner. Affärsverkets resultaträkning ingår i noterna till kommunens resultaträkning. I detta kapitel behandlas bokföringslagens centrala bestämmelser om bokföring och principer för upprättande av resultaträkning. Också övriga bestämmelser i bokföringslagen tillämpas på bokföringen och resultaträkningen om ingenting annat framförs nedan. I bokföringen bör god bokföringssed iakttas (BokfL 1:3 ). Affärshändelserna skall bokföras enligt sin art på olika konton. Varje konto skall fortlöpande hållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av verksamhetens utveckling, ändring av kontoplanen eller av någon annan särskild anledning. Den bokföringsskyldige skall för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll. (BokfL 2:2 ) Affärshändelserna skall bokföras på ett sätt som gör det möjligt att utan svårighet följa en bokföringspost från verifikation till grundbokföring och huvudbokföring samt från huvudbokföringen till den i 3 kap. 1 avsedda resultaträkningen och balansräkningen (BokfL 2:6 ). Bokslutshandlingarna skall vara överskådliga och bokslutet skall bilda en helhet. (BokfL 3:1.3 ). Bokslutet skall ge en riktig och tillräcklig bild av verksamhetens resultat och av den ekonomiska ställningen (rättvisande bild). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. (BokfL 3:2 ) De allmänna bokslutsprinciperna presenteras i 3 kap. 3 i bokföringslagen. När bokslutet och den ingående balansen upprättas skall följande principer följas: 1) den bokföringsskyldige skall förutsättas fortsätta sin verksamhet; 2) konsekvens skall iakttas när principerna och metoderna för upprättande av bokslutet tillämpas från en räkenskapsperiod till en annan; 3) försiktighet skall iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat; 4) den ingående balansen skall basera sig på den föregående räkenskapsperiodens utgående balans; 5) de intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden skall tas upp utan hänsyn till datum för betalningen; samt 6) varje tillgång och annan post som tas upp bland posterna i balansräkningen skall värderas för sig. Den försiktighet som avses i 1 mom. 3 punkten förutsätter särskilt att i bokslutet tas upp:

6 7 1) endast sådana vinster som har realiserats under räkenskapsperioden; och 2) alla avskrivningar och nedskrivningar av aktiva samt uppskrivningar av skulder liksom alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under denna eller tidigare räkenskapsperioder, även om dessa blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång. Avvikelse från principerna i 1 och 2 mom. får göras endast av särskilda skäl, om inte avvikelsen baserar sig på lag eller andra bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Noterna skall innehålla en redogörelse för grunderna för avvikelsen samt en beräkning av dess inverkan på räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. Bokföring enligt kontantprincipen, med undantag för noteringar som gäller affärshändelser av ringa betydelse, skall rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas (BokfL 3:4 ). Om ett fel uppdagas i bokföringen eller bokslutet för tidigare räkenskapsperioder, eller om redovisningsprinciperna ändras, skall rättelsen bokföras som en händelse för den räkenskapsperiod under vilken felen uppdagas. Det är inte tillåtet att göra korrigeringarna direkt som en debitering eller kreditering av eget kapital i balansräkningen, utan felet eller inverkan av ändringen skall beaktas i resultaträkningen för den räkenskapsperiod då felet uppdagas eller redovisningspraxis ändras. För att bokföringen av rättelserna inte skall leda till att resultaträkningen och balansräkningen ger en förvrängd bild av räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen, skall poster som har väsentlig betydelse för resultatet och som hör till tidigare räkenskapsperioder tas upp under rubriken extraordinära intäkter och kostnader. Dessa skall specificeras i noterna till resultaträkningen och balansräkningen. Poster av ringa betydelse vilka hör till tidigare perioder kan bokföras under de resultat- eller balansposter till vilka de kan hänföras. Kommunens bokföring styrs förutom av bestämmelser och anvisningar också av fullmäktiges beslut. Enligt 50 i kommunlagen godkänner kommunfullmäktige en förvaltningsstadga som innehåller tillräckliga bestämmelser om skötseln av kommunens ekonomi och räkenskaper. Motsvarande bestämmelser kan också ges i en särskild ekonomistadga. 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter indelas i resultaträkningen i: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter

7 8 I bokslutets resultaträkning elimineras interna intäkts- och kostnadsposter 1. Interna poster kan vara interna faktureringar som baserar sig på prestationer, interna hyror eller överföringsposter som bestäms enligt kalkylmässiga fördelningsgrunder. Till interna poster räknas även interna räntor för tillgodohavanden och skulder på samlingskonton. 2.1 Försäljnings- och avgiftsintäkter för prestationer Försäljnings- och avgiftsintäkter är vederlag som kommunen får av utomstående för prestationer som den producerar. Försäljnings- och avgiftsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som kommunens inkomst för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Beträffande prestationer som kräver lång framställningstid tillåter bestämmelsen i 5 kap. 4 i bokföringslagen alternativt intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden, förutsatt att det separata bidrag som hänför sig till prestationen kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Försäljningsintäkter är inkomster av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. De ersättningar som kommunens affärsverksamhet (bl.a. vatten-, energi-, avfallshanterings-, trafik- och hamnverk, kantin, tvätteri, bilskola och annan motsvarande verksamhet av rörelsekaraktär) uppbär för sina prestationer bokförs dock som försäljningsintäkter oberoende av om de täcker produktionskostnaderna eller inte. Också anslutningsavgifter som inte kan återbäras bokförs som försäljningsintäkter 2 [ ]. Försäljningsintäkter är även ersättningar för prestationer som kommunen har producerat och överlämnat till en tredje part på uppdrag av staten. Dylika ersättningar som erhållits på grundval av principen om s.k. full ersättning är bl.a. ersättningar för avbytarservice, ersättningar för sjukvård åt beväringar och fångar, ersättningar för tryggande av flyktingars utkomst och övriga kostnader för flyktingar, universitetssjukhusens specialstatsandel för undervisnings- och forskningsverksamhet samt olycksfallsverkets ersättningar enligt lagen och förordningen om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Försäljningsintäkter är också bl.a. medlemskommunernas till en samkommun erlagda betalningsandelar och ersättningar för prestationer som samkommunen har överlåtit till en invånare i en medlemskommun eller annan kommun. Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas pris inte är avsett att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas priser bestäms enligt kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. sjukhus- och 1 Enligt Finlands Kommunförbunds rekommendation om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner skall kommunens tablå över budgetens utfall också innehålla en resultaträkningsdel där de interna posterna beaktas. Sådana måste de flesta kommuner göra upp, eftersom kommunernas enheter i betydande utsträckning producerar varor och tjänster för varandra. Oberoende av om en verksamhetsenhet skaffar produktionsfaktorer från kommunens egna eller utomstående enheter skall anslagen för anskaffningarna upptas i budgeten. Likaså skall verksamhetsenhetens försäljning av prestationer i allmänhet budgeteras oberoende av vem som tar emot varan eller tjänsten. 2 Kommunsektionens utlåtande 2004/65, även Bokföringsnämnden 2000/1650.

8 9 vårdavgifter, hälsocentralavgifter, socialserviceavgifter, kursavgifter, parkeringsavgifter 3 och avgifter för avbytarservice. Innan försäljnings- och avgiftsintäkterna tas upp i resultaträkningen minskas de med rättelseposter vilka utgörs av indirekta skatter som bestäms på grundval av försäljning såsom mervärdesskatt och andra motsvarande på försäljningen baserade skatter, och direkt med försäljningen sammanhörande års-, kassa- och andra motsvarande rabatter och krediteringar. Dessutom kan till försäljningen hörande valutakursdifferenser korrigeras på det sätt som presenteras i bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföring av poster i utländsk valuta. Övriga rättelseposter som hör till försäljningen, som t.ex. kreditförluster på försäljningsfordringar samt indirekta skatter som inte bestäms direkt på grundval av försäljning såsom acciser, dras av från resultaträkningen under övriga verksamhetskostnader. Av de kostnadsposter som hör till försäljningen behandlas försäljningsfrakter och försäljningsprovisioner inte som rättelseposter utan de bokförs inom det kostnadsslag till vilket de hänförs. Vid byteshandel bokförs försäljningsinkomsten enligt bruttoprincipen. Anskaffningsutgiften för den tillgång som mottagits i bytet bokförs inom det utgiftsslag till vilket det kan hänföras. Om den tillgång som mottagits vid bytet är avsedd att säljas, upptas den bland omsättningstillgångarna och om den stannar i kommunens eget bruk t.ex. som inventarium, upptas den bland anläggningstillgångarna. 2.2 Understöd och bidrag I resultaträkningen upptas som en egen grupp understöd, bidrag och andra inkomstöverföringar från staten, Europeiska unionen och andra sammanslutningar när understödet eller bidraget inte är en finansieringsandel för en investering. Sådana ersättningar är bl.a. sysselsättningsstöd, understöd för kommunsammanslagningar samt landskapsutvecklingspengar och EU-stöd för kommunens egna utvecklingsprojekt inom driftsekonomin, Folkpensionsanstaltens ersättningar till kommunen för ordnandet av den egna personalens hälsovård, skolresebidrag för studerande i gymnasium eller yrkesläroinrättning då Folkpensionsanstalten på ansökan utbetalar ersättning till upprätthållaren, medlemskommunens betalningsandel för den årsrat som motsvarar låneräntan i samkommuner för sjukhusdistrikt samt andra betalningsandelar för låneräntor som en samkommun debiterar sina medlemskommuner. 2.3 Övriga verksamhetsintäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör andra regelbundet inflytande verksamhetsintäkter än de ovan nämnda. Sådana är bl.a. hyresintäkter, som även kan upptas på en egen rad om de utgör en betydande del av verksamhetsintäkterna, parkeringsböter, avgifter för underhållsbidrag från underhållsskyldiga samt intäkter för återkrävt utkomststöd. 3 Parkeringsbot är inte en avgift som uppbärs för en prestation utan en post av bötesnatur som upptas bland övriga verksamhetsintäkter.

9 10 Bland övriga verksamhetsintäkter upptas även väsentliga försäljningsvinster från anläggningstillgångar 4. Dessa försäljningsvinster skall specificeras i noterna till bokslutet. Personalersättningar för en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare (se 4.1 Personalkostnader) bokförs inte bland övriga verksamhetsintäkter utan de behandlas som en minskning av utgifterna i gruppen personalkostnader. 2.4 Förändring av produktlager Om kommunen har produktlager av betydande värde, är det motiverat att ange förändringen av produktlagret som en särskild post efter rörelseintäkterna i resultaträkningen. I så fall redovisas förändringen av produktlager efter verksamhetsintäkterna så att en ökning av lagret av färdiga varor och varor under tillverkning ökar och en minskning av lagret av färdiga varor och varor under tillverkning minskar verksamhetsintäkterna. Att ta upp en förändring av produktlager som en post i resultaträkningen kan närmast bara komma i fråga då det gäller tomtmark som är avsedd för försäljning och affärsverksamhetens produkter under tillverkning. Om en aktivering av anskaffningsutgiften för färdiga varor inte i väsentlig grad påverkar räkenskapsperiodens resultat för kommunen eller dess affärsverk, kan den lämnas ogjord. 3 Tillverkning för eget bruk Produktionsvärdet för aktiverade anläggningstillgångar som tillverkats för eget bruk redovisas separat i resultaträkningen som tillverkning för eget bruk efter verksamhetsintäkterna. Tillverkning för eget bruk utgör en rättelsepost till resultaträkningen varmed den effekt tillverkningen för eget bruk har haft på räkenskapsperiodens resultat elimineras, om utgifter för tillverkning av anläggningstillgångar har upptagits som utgifter i resultaträkningen. Denna metod tillämpas i första hand. Väsentliga interna bidrag får inte ingå i den resultaträkningspost där produktionsvärdet för eget bruk redovisas eller i anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar på balansräkningen. Väsentliga interna bidrag bör elimineras från den aktiverade utgiften för anläggningstillgångar. Tillverkning för eget bruk kan också bokföras så att man i de utgifter som redovisas i resultaträkningen inte inkluderar utgifter för produktion av anläggningstillgångar som aktiverats, utan andelen eget bruk tas upp som en utgiftsöverföring genom att den minskas från de utgifter som bokförts på resultaträkningen och aktiveras som anläggningstillgång. I så fall ingår inte t.ex. aktiverade personalutgifter i resultaträkningens personalkostnader. Vid detta förfaringssätt upptas inte tillverkning för eget bruk som en egen post efter verksamhetsintäkterna. 4 Smärre försäljningsvinster på anläggningstillgångar tas upp i resultaträkningen som rättelser av avskrivningar. Som extraordinära intäkter redovisas väsentliga försäljningsvinster som uppstått i samband med att kommunen eller samkommunen helt och hållet avvecklar den verksamhet för vilken anläggningstillgången i fråga har använts.

10 11 4 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader indelas i resultaträkningen i följande grupper: Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnaderna anges i en ordning som i regel motsvarar deras betydelse i kommunens utgiftsstruktur. 4.1 Personalkostnader Personalkostnader omfattar löner på vilka förskottsinnehållning har verkställts, därmed jämförbara arvoden och ersättningar samt direkt på lönen, arvodet etc. baserade kostnader såsom pensionskostnader, socialskyddsavgifter samt lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier. Personalkostnaderna upptas i resultaträkningen enligt följande: Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Som pensionskostnader under lönebikostnader redovisas pensionsförsäkringspremier och pensioner, och som övriga lönebikostnader redovisas socialskyddsavgifter samt lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier. Övriga obligatoriska och frivilliga lönebikostnader såsom kostnader för personalmåltider, personalhälsovård och personalrekreation samt produkter och köpta tjänster som anskaffats för personalen som gåvor till bemärkelsedagar och gåvor för att sporra personalen liksom varor och tjänster för fritidsbruk vilka överlåts till personalen, t.ex. deltagar- och tävlingsavgifter, inträdes- och rabattbiljetter till idrottshallar och kulturevenemang etc. bokförs under det kostnadsslag till vilka de kan hänföras, i allmänhet under köpta tjänster. De rese- och utbildningskostnader som sammanhänger med personalens arbetsuppgifter ingår inte i resultaträkningens eller noternas personalkostnader utan de bokförs under det kostnadsslag till vilka de kan hänföras. Personalkostnaderna korrigeras med personalersättningar som kommunen erhållit för enskilda tjänsteinnehavare eller arbetstagare såsom sjuk- och föräldradagpenningar från

11 4.2 Köp av tjänster 12 Folkpensionsanstalten och andra försäkringsinrättningar. Ersättningar till kommunen för anordnandet av den egna personalens hälsovård bokförs som intäkter under Understöd och bidrag. Enligt bokföringsnämndens utlåtande (1149/91) upptas naturaförmånernas penningvärden inte som utgiftsöverföringar och inte heller som andra affärshändelser i bokföringen 5. Köp av tjänster kan i resultaträkningen eller i en bilaga till den indelas i tjänster som direkt köps åt kunder, dvs. kommuninvånare, och tjänster som kommunen använder för sin egen serviceproduktion. Minimikravet är att det totala beloppet av de köpta tjänsterna skall anges. Kundtjänster är slutprodukttjänster som är avsedda för kommuninvånarna och som kommunen köper av andra serviceproducenter. För kundtjänsterna betalas en ersättning som baserar sig på ett avtal eller på marknadspris. Ersättningar som baserar sig på avtal är bl.a. betalningsandelar per klient till samkommuner. Andra tjänster än kundtjänster är tjänster som kommunen använder i sin produktion av prestationer. Sådana är bl.a. kontors-, bank- och experttjänster, tryckning och annonser, post och teletjänster, försäkringar, renhållnings- och tvätteritjänster, byggnads- och underhållstjänster, rese-, inkvarterings- och transporttjänster samt t.ex. social-, hälsovårds-, undervisnings- och kulturtjänster som anskaffats för personalen. Även andelar av beskattningskostnaderna samt andelar av samarbetskostnader såsom t.ex. andelar till landskapsförbund, inköp av s.k. kollektivtjänster och medlemsavgifter till kommunernas centralorganisationer hör till övriga köpta tjänster. 4.3 Material, förnödenheter och varor Under kostnadsposten material, förnödenheter och varor upptas köp av dessa förnödenheter under räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen. Utgifterna för inköp gjorda under räkenskapsperioden korrigeras till kostnader som motsvarar förbrukningen av produktionsfaktorer genom att man i resultaträkningen korrigerar inköpsutgifterna med förändring av lager. Material, förnödenheter och varor kan även bokföras som kostnader enligt förbrukning i resultaträkningen, varvid inköpsutgifter och förändring av lager inte anges separat. Till material, förnödenheter och varor räknas bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, beklädnad, mediciner och vårdmaterial, rengöringsmedel och -material, 5 Ovan nämnda utlåtande av bokföringsnämnden grundar sig på det faktum att bokföringen av ett belopp som motsvarar en naturaförmåns penningvärde som utgiftsöverföring från de ursprungligen bokförda utgifterna till löneutgifter till sin storlek i allmänhet inte motsvarar de utgifter som anskaffningen av naturaförmånen åsamkat arbetsgivaren. Naturaförmånen skall dock upptas i den lönebokföring som avses i lagen om förskottsuppbörd. För uppföljning av naturaförmånerna kan man inom ramen för bokföringen öppna konton som betjänar kommunens interna redovisning men som inte används för bokföringen av affärshändelser och vilkas saldon inte avslutas på bokslutskonton. Sådana konton och de bokningar som gjorts på dem skall kunna skiljas klart från den bokföring som bokföringslagen kräver.

12 4.4 Understöd 13 bränsle och smörjmedel samt utgifter för anskaffning av värme, vatten och elektricitet. Däremot hör avloppsvattenavgifter till köp av tjänster. Aktivering och kostnadsföring av anskaffningsutgiften för material och förnödenheter kan i kommunens bokföring antingen behandlas så att anskaffningsutgiften bokförs på lagerkontot för ifrågavarande omsättningstillgång och därefter enligt förbrukning som kostnad för någon verksamhetsenhet, eller så att anskaffningsutgiften bokförs på kontot inköp under räkenskapsperioden. I bokslutet rättas inköpens kostnadseffekt genom att förändring av lager bokförs på resultaträkningen 6. Understöden omfattar stöd och bidrag som betalts till hushållen samt stöd och bidrag som beviljats till samfund. Understöd som beviljats hushållen är bl.a. utkomststöd, underhållsstöd, stöd för vård av anhörig, hemvårdsstöd och det kommunala tillägget till hemvårdsstödet, stöd för privat vård av barn och det kommunala tillägget till stödet för privat vård av barn, sådana till handikappade riktade stödåtgärder där kommunen ersätter vissa varor eller tjänster (bl.a. kostnader för personligt biträde, för utrustning som behövs för att klara av dagliga rutiner, för maskiner, anordningar, ändringsarbeten i bostaden samt extra kostnader för kläder eller specialdiet) som mottagaren till stödet själv anskaffat, liksom taxisedlar för handikappades resor eller bidrag som givits i form av varor, skattefri rehabiliterings-, flit- eller terapipenning samt olika stipendier. Understöd som beviljats sammanslutningar är bl.a. verksamhetsbidrag till föreningar, sällskap och väglag. Till understöd som beviljats sammanslutningar hör också de mot låneräntan svarande årliga betalningsandelar som samkommuner debiterar sina medlemskommuner Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader omfattar bl.a. hyreskostnader och direkta skatter som kommunen betalar, t.ex. fastighetsskatter och skogsvårdsavgifter, indirekta skatter såsom avfallsskatt samt mervärdesskatt på eget bruk eller på måltidsförmåner till den del skatten inte kan hänföras till ifrågavarande kostnadsslag. Hyreskostnaderna kan tas upp i resultaträkningen på en egen rad om de utgör ett väsentligt belopp bland kostnaderna för verksamheten. Till försäljningen hörande kostnadsposter som t.ex. kreditförluster som uppkommit av försäljningsfordringar samt indirekta skatter som inte baseras direkt på försäljningens storlek, såsom acciser, dras i resultaträkningen av som övriga verksamhetskostnader. Bland de kostnadsposter som hör till försäljningen skall försäljnings- 6 Se även den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, kapitel Värdering och periodisering av omsättningstillgångar. 7 Se kommunsektionens utlåtande 1996/4 om hanteringen av de lånerater som beror på slopandet av de kommunvisa sjukvårdsplatserna.

13 14 frakter och försäljningsprovisioner bokföras på det kostnadsslag till vilket de kan hänföras. Väsentliga försäljningsförluster av anläggningstillgångar bokförs som övriga verksamhetskostnader 8. Dessa försäljningsförluster måste specificeras i noterna till bokslutet. Man bör sträva efter att i första hand bokföra rättelseposter inom det utgifts- eller inkomstslag där den affärshändelse som skall korrigeras har bokförts. 5 Skatteinkomster 5.1 Redovisningsprinciper för skatteinkomster I resultaträkningen eller i noterna till den upptas skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster. Kommunens skatteinkomster registreras i bokslutet enligt skatteförvaltningens redovisningstidpunkt som skatteinkomst för ifrågavarande räkenskapsperiod. Kommunalskatten för räkenskapsperioden omfattar följande redovisningar - månatliga redovisningar av förskottsinnehållningar och förskottsuppbörd - redovisning av skatter enligt lagen om beskattningsförfarande för skatteår som föregår räkenskapsperioden - rättelseredovisningar. De redovisningar av samfundsskatt som skall hänföras till räkenskapsperioden utgörs av redovisad förskottsuppbörd och övriga redovisningar av samfundsskatt. Vid bokföringen av skatteinkomster beaktas dessutom rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. [ ] Som kommunens fastighetsskatteinkomst bokförs den fastighetsskatt som redovisats under räkenskapsperioden. Hundskatt, som debiteras och uppbärs av kommunen, bokförs som inkomst under den räkenskapsperiod då den debiterats eller då den influtit. 5.2 Bokföring av avdrags- och tilläggsposter i redovisningen av kommunalskatt till kommunen Avdragen och tilläggen i redovisningarna till kommunen bokförs enligt följande: 8 Små försäljningsförluster av anläggningstillgångar upptas i resultaträkningen som rättelse till avskrivningarna. Som extraordinära poster redovisas försäljningsförluster då kommunen eller samkommunen helt och hållet upphör med den verksamhet där ifrågavarande anläggningstillgång har varit i bruk.

14 15 - De förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter kommunen som arbetsgivare erlägger och vilka kvittas enligt 19 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd bokförs som minskning av kontona förskottsinnehållning och socialskyddsavgifter under övriga kortfristiga skulder. - Kommunens andel av beskattningskostnaderna enligt 11 i lagen om skatteförvaltning bokförs i kostnadsgruppen köp av tjänster. - Poster som återkrävs av kommunen i samband med rättelser dras av från skatteinkomsterna. Om den månads redovisning där avdraget har gjorts räcker till för återkravet skall de återkrävda posterna inte bokföras separat. Återkrav som överförs till följande redovisningar bokförs per skatteinkomster an passiva resultatregleringar. - Rättelser som ingår i räkenskapsperiodens skatteredovisningar och beror på felaktiga prestationer bokförs under skatteinkomster. Om rättelsebelopp överförs till redovisningarna för följande räkenskapsperiod, tas de i bokslutet upp som aktiva eller passiva resultatregleringar. Om kommunen utan att vänta på följande redovisning återbetalar skatt som utbetalats till för högt belopp, bokförs det återbetalda beloppet som minskning av skatteinkomsterna. - Räntor på skatter upptas i resultaträkningen under finansiella poster för den räkenskapsperiod då räntan på basis av skatteredovisningen erlagts eller erhållits. 6 Statsandelar Under statsandelar i resultaträkningen upptas statsandelar och statsbidrag för driftseknomin, då dessa grundar sig på den allmänna kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och då de inte till sin karaktär utgör bruksavgifter eller andra avgifter. Dessa statsandelar är statsandelarna för social- och hälsovården, vilka bestäms kalkylmässigt, samt statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet samt kommunernas allmänna statsandel och finansieringsstöd enligt prövning. Statsandelar för driftskostnader upptas i bokslutet enligt statsandelsmyndighetens redovisningar och beslut enligt prestationsprincipen 9. De ersättningar som staten betalar för kommunens prestationer enligt principen om s.k. full ersättning ingår i försäljningsintäkterna. Statsandelar och understöd för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid dras av från anskaffningsutgiften. Övriga stöd och bidrag från staten upptas som en egen grupp bland verksamhetsintäkterna. Dylika stöd som staten betalar är bl.a. sysselsättningsstöd, understöd för kommunsammanslagningar och landskapspengar. 9 Begreppet sätt som motsvarar bokföring på basis av prestation ingår i definitionen av aktiva och passiva resultatregleringar i BokfL 4:6.1. Som bokföring som motsvarar bokföring på basis av prestation kan man bl.a. anse bokföring som baserar sig på beslut liksom periodisering av räntor enligt den tid för vilka de betalas (BokfN 1998/1542 punkt 2.2.1).

15 16 7 Återkrävd moms 10 8 Finansiella intäkter och kostnader Som finansiella intäkter och kostnader upptas intäkter och kostnader vilka till sin karaktär hör till finansieringsverksamheten. Räntor för finansiering av bestående aktiva kan till den del de betalas för tillverkningstiden på vissa villkor beaktas som en del av anskaffningsutgiften. Räntorna för tillverkningstiden måste kunna hänföras till tillverkningen i fråga. Dessutom skall räntorna tillsammans med övriga fasta utgifter för anskaffning och tillverkning vara väsentliga jämfört med de rörliga utgifterna för anskaffning och tillvekning av tillgången. (BokfL 4:5.3 ) 11 I regel periodiseras räntor och övriga finansiella inkomster och utgifter som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod under vilken betalningsskyldigheten på basis av tiden har uppstått. Beträffande räntor på skatt frångår man dock presentationsprincipen. Dessa bokförs som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod då räntan på basis av skatteredovisningen erlagts eller erhållits. 8.1 Finansiella intäkter Under finansiella intäkter upptas ränteintäkter separat från övriga finansiella intäkter. Bland ränteintäkterna upptas ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton, periodiserade enligt prestationsprincip. Som övriga finansiella intäkter upptas därtill skatteredovisningsräntor, dividender och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster av finansieringslån och försäljningsvinster av värdepapper. 8.2 Finansiella kostnader Bland finansiella kostnader upptas räntekostnader separat från övriga finansiella kostnader. Till räntekostnaderna hör räntor som betalts på långfristiga och kortfristiga lån. Övriga finansiella kostnader är bl.a. skatteredovisningsräntor, dröjsmålsräntor, garantioch kreditförlustprovisioner liksom andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, t.ex. kursförluster och värdeminskning beträffande lånefordringar och värdepapper som hör till finansieringstillgångarna liksom värdeminskning beträffande övriga motsvarande finansiella medel. Likaså utgör kreditförluster till följd av kommunens utlåning nedskrivningar under övriga finansiella kostnader. 10 Momsåterkravet har slopats, texten och den tidigare fotnoten 10 har raderats. [ och ] 11 Se även den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, Anskaffningsutgiftens storlek.

16 17 Som finansiella kostnader upptas dessutom nedskrivningar av till bestående aktiva hörande placeringar vilka inte utgör anläggningstillgångar i form av aktier och andelar, för vilka ingen begränsad ekonomisk användningstid kan förutsägas och på vilkas anskaffningsutgift inga planavskrivningar görs. Nedskrivningar på aktier och andelar som utgör anläggningstillgångar upptas som nedskrivningar i gruppen avskrivningar och nedskrivningar. Nedskrivningar på placeringar inom bestående aktiva bör göras om den sannolika framtida inkomsten från en placering varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften (BokfL 5:13 ) eller om det sannolika överlåtelsepriset varaktigt är väsentligt lägre än anskaffningsutgiften eller utgiftsresten. Inkomstförväntningarna från en långfristig placering återspeglas bäst av det sannolika överlåtelsepriset. Om en kostnadsföring som har gjorts beträffande finansieringstillgångar enligt 5 kap. 2 i bokföringslagen eller beträffande placeringar inom bestående aktiva enligt 5 kap.13 i bokföringslagen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen (BokfL 5:16 ). 9 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar upptas i resultaträkningen som två poster: avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning (BokfL 5:13). I bokslut för kommuner och samkommuner kan nedskrivningar göras endast beträffande tillgångar vilka inte avskrivs enligt plan. För de tillgångar som avskrivs enligt plan görs planavskrivningar i vilka även eventuella tilläggsavskrivningar inkluderas. Denna bokslutspraxis följer väsentlighetsprincipen och medför bättre jämförbarhet mellan bokslut. Av samma orsak bokförs även mindre försäljningsvinster och försäljningsförluster av anläggningstillgångar som rättelse till planavskrivningarna. 9.1 Avskrivningar enligt plan Som avskrivningar upptas alla avskrivningar enligt plan på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar som hör till bestående aktiva. I noterna till resultaträkningen meddelas avskrivningarna grupperade enligt balansposterna. Oväsentliga försäljningsvinster och försäljningsförluster som förorsakats av försäljning av anläggningstillgångar bokförs som rättelser till avskrivningarna, om de inte bokförts som verksamhetsintäkter eller verksamhetskostnader eller som extraordinära poster 12. Kreditförluster ingår inte i avskrivningarna utan de upptas enligt sin karaktär antingen som övriga verksamhetskostnader eller som övriga finansiella kostnader. 12 Små försäljningsvinster och -förluster uppstår då anläggningstillgångar säljs till ett pris som avviker från den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften. För att förenkla bokföringsförfarandet behöver man i dessa fall inte beräkna avskrivningen för försäljningsåret och den inkomst som försäljningen särskilt ger upphov till. På motsvarande sätt kan man då restvärdesavskrivningar används minska försäljningspriset från utgiftsresten utan att utreda försäljningsinkomsten. Den förenklade hanteringen av försäljningsresultatet möjliggör att försäljningen av anläggningstillgångar i finansieringskalkylen kan upptas enligt verkliga försäljningspriser.

17 Nedskrivningar Ökning av avskrivningsdifferens i samband med att anskaffningsutgiften täckts med en investeringsreserv upptas efter räkenskapsperiodens resultat. Tilläggsavskrivningar beträffande materiella eller immateriella tillgångar på vilka planavskrivning tillämpas, vilka görs då inkomstförväntningarna eller tjänsteproduktionsförmågan för en tillgång väsentligt minskat, upptas som avskrivningar enligt plan. Väsentliga tilläggsavskrivningar skall specificeras i noterna till bokslutet. Som nedskrivningar i kommuners och samkommuners bokslut upptas nedskrivningar av till bestående aktiva hörande mark- och vattenområden, förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar, aktier och andelar som utgör anläggningstillgångar samt immateriella tillgångar för vilka inga planavskrivningar görs. Nedskrivningar upptas som en egen post under avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen. Som övriga finansiella kostnader upptas nedskrivningar av masskuldebrevsfordringar, övriga lånefordringar och övriga fordringar bland placeringar under bestående aktiva, för vilka ingen begränsad ekonomisk verkningstid kan förutses och vilkas anskaffningsutgifter inte avskrivs enligt plan. Nedskrivningar på till bestående aktiva hörande anläggningstillgångar vilka avskrivs enligt plan, bokförs som tilläggsavskrivningar. Nedskrivningar kan komma i fråga inom kommunens rörelseverksamhet och annan verksamhet som skapar inkomster, då avkastningsvärdet för en tillgång bestäms i relation till de avkastningsförväntningar som ställs på verksamheten. Vid bedömningen bör man, om den avkastning som tillgången ger fördelar sig på en längre period, beakta nuvärdet av de framtida inkomsterna. Om det är fråga om en långfristig placering motsvaras de därmed förknippade avkastningsförväntningarna bäst av det sannolika överlåtelsepriset. En nedskrivning skall bokföras om den är bestående. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad skall den tas upp som en rättelse inom samma grupp i resultaträkningen där kostnaden för nedskrivningen har bokförts (BokfL 5:16 ). 10 Extraordinära poster Extraordinära intäkter och kostnader definieras i 4 kap. 2 i bokföringslagen. Som kommunens extraordinära intäkter och kostnader bokförs väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens normala verksamhet. Det är befogat att uppta dessa som en egen grupp efter årsbidraget, om deras belopp i förhållande till årsbidragets storlek är väsentligt. På så sätt förbättras möjligheterna till jämförelse mellan olika kommuner och olika år. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bl.a. av

18 19 - större försäljningsvinster eller försäljningsförluster från anläggningstillgångar på grund av att någon verksamhet avslutats 13, - överlåtelse av äganderätten till dotter- och intressesammanslutningar eller upplösning eller fusion av dessa sammanslutningar. Också kostnader på grund av borgensförluster, skadeersättningar och avtalsböter, skador av engångsnatur vilka överstiger försäkringsskyddet samt böter av straffkaraktär och andra motsvarande avgifter kan uppfylla kraven på extraordinära poster, om de är av engångsnatur, väsentliga och avviker från den normala verksamheten. Annars upptas de under övriga verksamhetskostnader. Som extraordinära poster bokförs också till tidigare räkenskapsperioder hörande poster vilka bokförts först under ifrågavarande räkenskapsperiod om de har väsentlig betydelse för resultatet, bl.a. poster som beror på ändrade bokföringsprinciper liksom övriga väsentliga rättelser vilka inverkar på resultatet. Rättelseposter som har en ringa inverkan på resultatet bokförs med beaktande av väsentlighetsprincipen som en egen post inom den grupp i resultaträkningen till vilken de kan hänföras. Enligt motiveringarna till bokföringslagen skall begreppet extraordinär tolkas så snävt som möjligt. Noterna till resultaträkningen skall innehålla uppgift om poster redovisade som extraordinära intäkter och kostnader (BokfF 2:3.1 2 p). 11 Mellanresultat i resultaträkningen 11.1 Verksamhetsbidrag 11.2 Årsbidrag Verksamhetsbidraget, som är ett mellanresultat i kommunens resultaträkning, anger hur mycket av driftsekonomins utgifter som skall täckas med skatteinkomster och statsandelar. I en samkommun anger verksamhetsbidraget beloppet av driftsekonomins inkomstfinansiering som står till samkommunens förfogande för ränte- och övriga finansiella kostnader samt för avskrivningar och nedskrivningar. Årsbidraget beskriver kommunens eller samkommunens totala inkomstfinansiering. Årsbidraget bör bedömas både med tanke på resultatets sammansättning och finansieringens tillräcklighet. I resultaträkningen bör årsbidraget täcka avskrivningarna dvs. kostnaderna för användning av produktionsmedel med lång verkningstid. I finansieringskalkylen bedöms årsbidragets tillräcklighet i första hand i relation till investeringar och låneamorteringar. 13 T.ex. den försäljningsvinst eller -förlust som uppstår då kommunen bolagiserar eller säljer sitt energiverk bokförs som en extraordinär post.

19 Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat är skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats på räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar kommunens reserver eller eget kapital. Efter räkenskapsperiodens resultat redovisas förändringar av avskrivningsdifferens, reserver och fonder. Direkta skatter upptas under övriga verksamhetskostnader. Enligt 70 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den ges, lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Med räkenskapsperiodens resultat avses enligt motiveringarna till regeringens proposition (192/1994) resultatet enligt kommunens resultaträkning före reserveringar och fondöverföringar. Ökningar av reserver och fonder kan i regel göras högst till det överskott som posten Räkenskapsperiodens resultat uppvisar. Man kan i regel inte öka reserveringsmöjligheterna från räkenskapsperiodens överskott utöver räkenskapsperiodens resultat genom att upplösa reserver eller fonder eller genom att minska avskrivningsdifferens. Ett undantag kan utgöras av en situation där fullmäktige beslutar om att ändra användningsändamålet för en investeringsreservering så att investeringsreserveringen kommer att gälla ett annat objekt som uppfyller förutsättningarna för reserveringen, om det projekt som reserveringen ursprungligen varit avsett för inte genomförts. Ett undantag kan också utgöras av en situation där kommunen har ett affärsverk med separat bokföring till vilket givits befogenheter att göra investeringsreserveringar inom ramen för ett positivt resultat för affärsverket. I det fall att kommunens totala resultat är negativt måste man i samband med bokslutet fatta beslut om huruvida en reservering, som t.ex. kommunens affärsverk föreslår i form av en investeringsreservering, är motiverad med tanke på kommunens totalekonomi och huruvida reserveringen i den situationen är förenlig med god bokföringssed. En avsättning skall göras när skyldighet att göra den har uppstått, oberoende av räkenskapsperiodens resultat. Avsättningar upptas som kostnad inom den grupp i resultaträkningen till vilken de kan hänföras, före räkenskapsperiodens resultat. 12 Förändringar i reserver och fonder 12.1 Förändringar av avskrivningsdifferens Användningen av en investeringsreserv för att täcka anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar bokförs som minskning av reserver (+) i resultaträkningen. För att upphäva minskningen av reserven bokförs en motsvarande ökning av avskrivningsdifferensen (-) i resultaträkningen. Användningen av en investeringsreserv innebär att investeringsreserven omvandlas till en avskrivningsdifferens som under året då reserven används och de därpå följande räkenskapsperioderna minskas med ett belopp motsvarande högst de avskrivningar enligt plan som skall göras på anläggningstillgången under ifrågavarande

20 21 räkenskapsperiod 14. Att upplösa en avskrivningsdifferens så att den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften ökar är inte förenligt med god bokföringssed Förändringar i reserver Av de reserver som räknas upp i 5 kap. 15 i bokföringslagen är det närmast investeringsreserven som kan komma i fråga för kommunernas del. Kommunen kan bilda en investeringsreserv för framtida anskaffningsutgifter. Med hjälp av en investeringsreserv kan kommunen förbereda sig för kommande års kommunalekonomiskt betydande investeringar genom att på förhand samla in medel för dessa. De objekt vilka investeringsreserven skall täcka bör specificeras i kommunens ekonomiplan. Trots att bokföringslagen inte förutsätter att en reserv specificeras projektvis, kan det anses höra till god bokföringssed att bildandet av en investeringsreserv ställs i relation till de närmast följande årens investeringsplaner. Ett förfarande där investeringsreserven ökas eller minskas i syfte att jämna ut resultatet, utan att överföringarna grundar sig på planerade eller genomförda investeringar, kan inte anses förenligt med god bokföringssed. När man utnyttjar en investeringsreserv för anskaffning av anläggningstillgångar för vilka avskrivningar görs, skall den tidigare bildade reserven intäktsföras senast den räkenskapsperiod under vilken anskaffningen börjar avskrivas enligt plan. Vid anskaffning av anläggningstillgångar för vilka inga planavskrivningar görs, upplöses reserven och intäktsförs under det år då anskaffningen görs. Om beloppet av den reserv som finns upptagen i bokslutet överstiger det totala beloppet av den tillgång som producerats eller anskaffats, skall den överskjutande delen intäktsföras som förändring av reserver under den räkenskapsperiod då avskrivningarna på anskaffningen inleds eller då tillgången är helt färdigställd eller anskaffad. Överföringarna till investeringsreserver utgör inte prestationsbaserade utgifter och inte heller med avsättningar jämförbara framtida utgifter eller förluster. Därför skall överföringarna till investeringsreserver i resultaträkningen upptas efter räkenskapsperiodens resultat. 14 Exempel: Planavskrivning för året då projektet färdigställdes (½ årsavskrivning) Investeringsreserven upplöses, minskning av reserver Bruttoökning av avskrivningsdifferens Minskning av avskrivningsdifferens (beloppet av ovan nämnda planavskrivning) (nettoökning av avskr. diff.) Inverkan på räkenskapsperiodens överskott/underskott 0 Minskningen av investeringsreserven och ökningen av avskrivningsdifferensen tar ut varandra medan planavskrivningen och minskningen av avskrivningsdifferensen tar ut varandra. Under senare år görs fullstora planavskrivningar (och eventuell tilläggsavskrivning) på projektets anskaffningsutgift och avskrivningsdifferensen för projektet i fråga upplöses med samma belopp. På så sätt utgör den sammanlagda inverkan av bokföringarna på räkenskapsperiodens överskott eller underskott 0.

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2010 ISBN 978-952-213-647-3 (häftad) ISBN 978

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-731-9 (häftad) ISBN 978-952-213-732-6

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-185-7 ISBN-13: 978-952-213-185-0

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4

Läs mer

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 1(31) Uppgiftsinnehåll Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 De här anvisningarna innehåller närmare information om datainnehållet och klassificeringarna i statistiken

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-729-6 (haftad) ISBN 978-952-213-730-2

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

0(36) Kommunekonomi kvartalsvis DATAINSAMLING OCH ANVISNINGAR

0(36) Kommunekonomi kvartalsvis DATAINSAMLING OCH ANVISNINGAR 0(36) 2015 Kommunekonomi kvartalsvis DATAINSAMLING OCH ANVISNINGAR 1(36) Innehåll Inledning 3 Datainsamling 3 Innehållet i datainsamlingen 4 Poster ur kommunens/samkommunens resultaträkning 4 Poster ur

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet. SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga Kundfordringar Beräknade skattefordringar Övriga

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 Brf Betonggjutaren 4(12) 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter 3 531 696 3 531 696 Hyresintäkter 467 661 411 172 Övriga rörelseintäkter 0 200 Summa

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 1(1) 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 Nettoomsättning 1 9 224 641 8 680 668 Summa intäkter 9 224 641 8 680 668 Rörelsens kostnader Drift 2,3-6 010 197-4 902 006 Löpande

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER 1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 22 december 1998 Nr 1020 1025 INNEHÅLL Nr Sidan 1020 Lag om ändring av 67 inkomstskattelagen... 2765 1021 Förordning om ändring av 12 förordningen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

- grupplivförsäkringen, i medeltal 0,081 % - olycksfallsförsäkringspremien, i medeltal 0,6-0,9 %

- grupplivförsäkringen, i medeltal 0,081 % - olycksfallsförsäkringspremien, i medeltal 0,6-0,9 % 9.1.2004 Nr 2/2004 1 (5) Innehåll: 1. Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas socialskyddsavgifter och pensionsförsäkringspremier år 2004 2. Tröskelvärden för offentlig upphandling från och med

Läs mer

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Bilaga Idr nr 2/14.12.2005 93 Bilaga Idr nr 2/19.12.2007 108 Bilaga Idr nr 8/10.12.2009 104 BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Godkänt i idrottsnämnden 14.12.2005 93 Ändrad 19.12.2007

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 1 (12) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 Styrelsen för Borås Golfklubb avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING OCH LÄMNANDE AV UPPLYSNINGAR OM MILJÖASPEKTER I BOKSLUT FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING OCH LÄMNANDE AV UPPLYSNINGAR OM MILJÖASPEKTER I BOKSLUT FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING OCH LÄMNANDE AV UPPLYSNINGAR OM MILJÖASPEKTER I BOKSLUT FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2009 ISBN

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Årsredovisning. Brf Perseus nr 4

Årsredovisning. Brf Perseus nr 4 Årsredovisning för Brf Perseus nr 4 716416-3813 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Brf Perseus nr 4 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer