ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN"

Transkript

1 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN (pdf) ISBN

2 ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2007 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)

3 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet Helsingfors , ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Innehållsförteckning 1 Inledning Ett kommunalt affärsverk Grundandet av ett kommunalt affärsverk Ett kommunalt affärsverks uppgifter Affärsverksamhet Uppgift som skall skötas enligt företagsekonomiska principer Budgeten för ett kommunalt affärsverk Bokföring och bokslut för ett kommunalt affärsverk Bokföringsskyldighet Bokslutet för kommunens eller samkommunens affärsverk En affärsverkssamkommuns bokslut Resultaträkningen för ett kommunalt affärsverk Balansräkningen för ett kommunalt affärsverk Ett kommunalt affärsverks finansieringsanalys Finansieringsanalysens struktur och registreringsgrund Finansieringsanalysens innehåll Finansieringsanalysens noggrannhet Noter och balansspecifikationer gällande ett kommunalt affärsverks bokslut Affärsverket i kommunens eller samkommunens bokslut Verksamhetsberättelsen för ett kommunalt affärsverk...28 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Ett kommunalt affärsverks resultaträkning Verksamhetsunderstöd och bidrag, investeringsbidrag, kapitalplaceringar samt anslutningsavgifter Ett kommunalt affärsverks balansräkning Ett kommunalt affärsverks finansieringsanalys Boköppning, bokföring och bokslut för en kommuns och en samkommuns affärsverk En kommuns och en samkommuns affärsverk i den centraliserade bokföringen, budgeten och bokslutet

4 5 1 Inledning En kommun eller samkommun kan grunda ett kommunalt affärsverk för affärsverksamhet eller för en uppgift som skall skötas enligt företagsekonomiska principer (KommunalL 365/1995, 87 a 1 mom.). Kommuner och samkommuner kan även gemensamt bilda en samkommun som har i uppgift att vara huvudman för ett kommunalt affärsverk (KommunalL 87 a 2 mom.). Enligt 87 h i kommunallagen skall bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring. Kommunallagens bestämmelser om affärsverk förnyades med en ändring av kommunallagen (519/2007). Enligt lagens motiveringar är syftet med bestämmelserna gällande affärsverk att öka spänstigheten för affärsverkets verksamhet, att öka insynen i dess verksamhet och att förtydliga dess ställning på marknaden (RP 263/2006). Inom vissa särskilda branscher finns stadganden om särskiljande av kommunal affärsverksamhet. Dessa är elmarknadslagen (386/1996), naturgasmarknadslagen (508/2000) och lagen om vattentjänster (119/2001). En kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet skall per räkenskapsperiod redovisas skilt från kommunen och från kommunens övriga inrättningar. För inrättningen skall en egen resultaträkning och balansräkning upprättas (ElmarknadsL 30 ). En kommunal inrättning eller en samkommun som utövar naturgasaffärsverksamhet skall i bokföringen redovisas skilt från kommunen och för den skall för varje räkenskapsperiod upprättas en resultaträkning och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut (NaturgasmarknadsL 5:3 ). Ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens bokföring, och verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod (L om vattentjänster 20 ). Boksluten för särredovisade verksamheter skall presenteras i kommunens eller samkommunens bokslut (ElmarknadsL 32, NaturgasmarknadsL 5:5 ). I denna allmänna anvisning meddelas direktiv gällande bokföringen för kommunala affärsverk som avses i kommunallagen. Till övriga delar tillämpas kommunsektionens allmänna anvisningar om tillämpning av bokföringslagen på bokföringen för en kommun eller samkommun. Denna allmänna anvisning ersätter bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner från En ändring av kommunallagen (519/2007) har trätt i kraft 15 maj Kommunallagens 10 a kapitel tillämpas på kommunala affärsverk som grundats i enlighet med 87 a från den tidpunkt som nämns i beslutet om grundande, dock senast från och med den 1 januari Benämningarna kommuns affärsverk, samkommuns affärsverk och affärsverkssamkommun får användas endast av de kommunala affärsverk som grundats som affärsverk enligt denna lag (87 a :ens 3 mom.), från och med den 1 januari De särskilda anvisningarna om fonder som utgör balansenheter har utelämnats i denna allmänna anvisning. På fonder tillämpas denna anvisning om behandling av affärsverk i bokföringen, om fonden inrättas som ett kommunalt affärsverk enligt kommunallagen eller som en annan balansenhet. [ ]

5 6 Ett kommunalt affärsverk och en fond som inrättas i form av en annan balansenhet avviker från varandra endast i fråga om behandlingen i kommunens och samkommunens budget och i budgetutfallet. Anvisningar om behandlingen av affärsverk och andra balansenheter i kommunens budget har ges i Kommunförbundets publikation Upprättande av budget och ekonomiplan i kommuner och samkommuner, som ges ut år [ ] 2 Ett kommunalt affärsverk Ett kommunalt affärsverk Om kommunala affärsverk och dess uppgifter föreskrivs i 87 a i kommunallagen. En kommun eller samkommun kan grunda ett kommunalt affärsverk ensam eller tillsammans med en annan kommun eller samkommun. Begreppet kommunalt affärsverk är ett allmänt begrepp som kan användas både för ett affärsverk som grundats av en enskild kommun eller samkommun och för affärsverk som grundats av skötseln av kommuners och samkommuners gemensamma uppgifter. Med ett kommunalt affärsverk avses även ett affärsverk som i enlighet med 77 i kommunallagen verkar under ett organ som är gemensamt för flera kommuner och vilket enligt avtal har grundats inom en av avtalskommunernas organisation. Förvaltningen och ekonomistyrningen för ett dylikt affärsverk som administreras av en värdkommun ordnas på samma sätt som för en kommuns eller en samkommuns affärsverk. Kommuns eller samkommuns affärsverk Ett affärsverk som grundats av en kommun benämns en kommuns affärsverk och ett affärsverk som grundats av en samkommun benämns samkommuns affärsverk. I affärsverkets namn skall ordet affärsverk ingå. Också för ett affärsverk som grundats enligt värdkommunmodellen används benämningen affärsverk. (KommunalL 87 a 2 mom.) Det att ordet affärsverk skall användas i affärsverkets officiella namn hindrar inte att affärsverket i reklam eller andra inofficiella samanhang använder en logotyp eller en förkortning som inte innehåller ordet affärsverk. För kommunens eller samkommunens andra uppgifter än de som avses i kommunallagens 10 a kapitel och enligt detta grundade affärsverk får inte från början av år 2009 använda ordet affärsverk i sina namn. Ett affärsverk inom en kommun eller en samkommun utgör en del av kommunens eller samkommunens organisation och affärsverkets bokföring skall ingå i kommunens eller samkommunens bokföring. En kommuns eller samkommuns affärsverk är således inte en självständig bokföringsskyldig, utan kommunen eller samkommunen skall på basis av 67 i kommunallagen även vara bokföringsskyldig beträffande sina affärsverks bokföring. Affärsverkssamkommun En samkommun som grundats av flera kommuner och samkommuner och som har i uppgift att vara huvudman för ett kommunalt affärsverk benämns affärsverkssamkommun. En affärsverkssamkomun kan grundas antingen av kommuner gemensamt, av

6 7 kommuner och samkommuner gemensamt eller av samkommuner gemensamt. (KommunalL 87a 2 mom.) En samkommuns förvaltning och ekonomistyrning avviker från en kommuns eller samkommuns affärsverks samt från en samkommuns förvaltning vilket motiverar användningen av en skild benämning. I namnet på ett affärsverk som grundats som en affärsverkssamkommun skall ordet affärsverkssamkommun ingå. Endast en samkommun som uppfyller villkoren i kapitel 10 a i kommunallagen benämns affärsverkssamkommun. För ett affärsverk som en samkommun ensam grundat används inte benämningen affärsverkssamkommun utan affärsverk. En affärsverkssamkommun kan i reklam eller i andra inofficiella sammanhang använda en logotyp eller en förkortning som inte innehåller ordet affärsverkssamkommun. Till sin juridiska form utgör en affärsverkssamkommun en samkommun. Undantagen jämfört med en vanlig samkommun gäller samkommunens verksamhetsområde, medlemskap samt bildande av direktion och dess behörighet. En affärsverkssamkommun kan grundas endast för att sköta antingen affärsverksamhet eller uppgifter som annars sköts enligt företagsekonomiska principer. (KommunalL 87 a 1 mom.) En affärsverkssamkommun är självständigt bokföringssskyldig enligt 87 h i kommunallagen. För dess bokföring och bokslut gäller utöver kommunallagen till tillämpliga delar bokföringslagen (1336/97). Bokföringsbestämmelserna skall således tillämpas inom en affärsverkssamkommun på samma sätt som inom en kommun och en samkommun. Bokföringsnämnden skall meddela anvisningar och avge utlåtanden om tilllämpningen av bokföringslagen och kommunallagen även i affärsverkssamkommuner. Samkommuner vilka inte är i enlighet med 10 a kapitlet i kommunallagen grundade affärsverkssamkommuner kan inte använda ordet affärsverkssamkommun i sitt namn från och med inledningen av år Grundandet av ett kommunalt affärsverk Fullmäktige eller samkommunsstämman beslutar om att skötsel av en uppgift i form av kommunalt affärsverk. Om grundandet av en affärsverkssamkommun beslutar medlemskommunerna och -samkommunerna i grundavtalet. (KommunalL 87 a 1 mom.) Beslut om grundande bör fattas både gällande redan verksamma enheters ändring till affärsverk och gällande affärsverk som grundas först efter det att lagen trätt i kraft. Grundandet av ett kommunalt affärsverk samt skötseln av dess förvaltning och ekonomi har utretts grundligare i Finlands Kommunförbunds cirkulär Bestämmelserna i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk, nr 19/80/ Ett kommunalt affärsverks uppgifter 4.1 Affärsverksamhet Den uppgift som överförs till det affärsverk som grundas skall antingen vara affärsverksamhet eller annars skötas enligt företagsekonomiska principer. Den uppgift som överförs till ett kommunalt affärsverk skall höra till kommunens verksamhetsområde enligt 2 i kommunallagen. Uppgifterna för en kommuns eller en samkommuns affärsverk

7 8 anges i en instruktion. I fråga om en affärsverkssamkommuns uppgifter skall överenskommas i grundavtalet. (KommunalL 87 a ). I motiveringarna till kommunallagen definieras affärsverksamhet som uppgift som ur affärsverkets synvinkel är lönande så att den ordinarie verksamheten och investeringarna åtminstone på lång sikt finansieras genom varu- och tjänsteförsäljningens internt tillförda medel. Kännetecknande för affärsverksamheten är dessutom att: - den externa försäljningen av prestationer till andra än kommunens eller samkommunens egna uppgiftsenheter skall vara betydande - vid prissättningen av prestationer kan förutom kostnadsmotsvarighet även marknadspris tillämpas - kundförhållandet är baserat på avtal - kunden som beställare har prövningsrätt vid upphandling av produkter eller tjänster från affärsverksamheten. 4.2 Uppgift som skall skötas enligt företagsekonomiska principer Ett kommunalt affärsverk kan ges uppgifter som sköts enligt företagsekonomiska principer, även om det inte är fråga om egentlig affärsverksamhet som uppfyller ovan nämnda villkor. Uppgiften anses skötats enligt företagsekonomiska principer när avsikten är att uppgiftens inkomster skall täcka utgifterna för skötseln av den. Uppgiften kan skötas enligt företagsekonomiska principer även inom kommunens basservice. Inkomsterna kan härvid förutom kundavgifter bestå av ersättningar från medlems- eller avtalskommuner eller ersättningar från en annan enhet i kommunen. (RP 263/2006) I verksamhet enligt företagsekonomiska principer iakttas i första hand kostnadsmotsvarighet vid prissättningen av tjänster. Prestationens pris kunde basera sig på ett standardpris som grundas på utgifter enligt budgeten, inklusive indirekta förvaltningskostnader och ersättning för kapital som bundits för verksamheten. Fördelningen av kostnaderna mellan avtals- och medlemskommuner skall på ovan nämnda grunder basera sig på i förväg fastställda priser och fakturering i efterskott för återbetalning av överskott eller täckande av underskott per räkenskapsperiod förutsätts inte. Avsikten med definitionen av affärsverkets uppgift är att möjliggöra en tillämpning av affärsverksmodellen både inom kommunens interna beställare-producent-modell och i kommunernas och samkommunernas gemensamma verksamhet, där tjänster huvudsakligen produceras antingen för kommunens övriga verksamhetsområden eller för avtalseller medlemskommunerna eller medlemssamkommunerna. Till ett affärsverk kan även överföras uppgifter vilkas kostnader inte till fullt belopp täcks genom kundavgifter. Sådana uppgifter är myndighetsuppgifter som helt eller delvis finansieras med skattemedel eller uppgifter där kommunen stöder verksamheten genom ett tariffstöd eller något annat prestationsbaserat verksamhetsunderstöd som ingår i tjänsteprestationens pris. Ur affärsverkets synvinkel skall en sådan verksamhet dock vara lönsam så att kundavgifterna och de eventuella särskilda stöden och bidragen täcker kostnaderna för uppgiften.

8 9 5 Budgeten för ett kommunalt affärsverk Affärsverkets bokförings skall ordnas så att det på basis av den är möjligt att framställa den tablå över budgetens utfall som hör till bokslutet. På basis av detta meddelar kommunsektionen anvisningar om hur tablån över budgetens utfall skall upprättas i sin allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommun och samkommun. Till övriga delar hänvisas i fråga om upprättandet av budget till Finlands Kommunförbunds rekommendation Kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan. 6 Bokföring och bokslut för ett kommunalt affärsverk 6.1 Bokföringsskyldighet I kommunallagen stadgas om bokföringsskyldihgeten för kommunala affärsverk. Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring (KommunalL 87 h 1 mom.). En affärsverkssamkommun är bokföringsskyldig och om dess bokföring och bokslut gäller utöver denna lag i tillämpliga delar bokföringslagen (1336/1997) (KommunalL 87 h 2 mom.). Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tilllämpningen av bokföringslagen och i kommunallagen i kommunala affärsverk (KommunalL 87 h 3 mom.). En kommuns eller en samkommuns affärsverk hör till kommunens eller samkommunens organisation och dess bokföring utgör en del av kommunens bokföring. En affärsverkssamkommun utgör en självständig bokföringsskyldig med skild bokföring och skilt bokslut. Ett kommunalt affärsverks inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen och från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förluster (BokfL 5:1 ). Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms i bokföringslagens 5 kapitel. Affärsverket upprättar en finansieringsanalys som omfattar kassaflödet i verksamheten, kassaflödena för investeringarnas del samt kassaflödena för finansieringens del. Den kronologiska bokföringen av kommunens eller samkommunens affärshändelser utgör affärsverkets grundbokföring som samtidigt utgör en del av kommunens grundbokföring. Den systematiska bokföringen av affärshändelserna utgör kommunens eller samkommunens affärsverks huvudbokföring som samtidigt utgör en del av kommunens huvudbokföring. 6.2 Bokslutet för kommunens eller samkommunens affärsverk Om bokslutet för en kommuns eller samkommuns affärsverk stadgas i 87 i i kommunallagen. Enligt paragrafen i fråga är affärsverkets räkenskapsperiod kalenderåret. Direktionen skall upprätta ett särskilt bokslut för räkenskapsperioden och lämna bokslutet

9 10 till revisorerna för granskning samt förelägga kommunstyrelsen eller samkommunsstyrelsen bokslutet för behandling (KommunalL 87 i 1 mom.). Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noterna till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge en rättvisande bild av affärsverkets resultat och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som behövs för detta skall meddelas i noterna. Om de avskrivningar enligt plan som antecknats i resultaträkningen är väsentligt mindre än affärsverkets genomsnittliga reinvesteringsnivå, skall också affärsverket på motsvarande sätt som en kommun eller en samkommun informera om denna avvikelse i noterna till bokslutet för att ge en rättvisande bild av tillräckligheten för affärsverkets internt tillförda medel 1 (RP 263/2006). Den särskilda löpande bokföringen för kommunens eller samkommunens affärsverk och det på basis av bokföringen upprättade särskilda bokslutet sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut. (KommunalL 87 i 2 mom.). I sammanställningen elimineras interna inkomster och utgifter, internfordringar och internskulder samt interna grundkapitalinvesteringar och internvinster. I kommunallagen föreskrivs inte särkskilt om ett affärsverks skyldighet att upprätta koncernbokslut. Enligt lagens motiveringar finns det dock inget hinder för upprättande av ett koncernbokslut för ett i 68 a kommunallagen avsett affärsverk i situationer där till affärsverkets direktion har överförts behörighet att använda bestämmande inflytande i en kommuns och en samkommuns dottersamfund. Utöver att bestämmande inflytande överförts till affärsverket förutsätts enligt motiveringarna också att dottersamfundets aktier eller andelar överförs till affärsverkets balansräkning. Ett sådant underkoncernbokslut utgör till sin karaktär en intern kalkyl. Om affärsverket upprättar ett sådant underkoncernbokslut tillämpas vad som föreskrivs i 68 a kommunallagen samt den allmänna koncernanvisningen från bokföringsnämndens kommunsektion (2007). (RP 263/2006) Bokslutet undertecknas av direktionens ledamöter och direktören. (KommunalL 87 i 2 och 3 mom.). 6.3 En affärsverkssamkommuns bokslut Enligt 87 j i kommunallagen gäller i fråga om upprättandet av bokslutet för en affärsverkssamkommun vad som föreskrivs i 68 och 68 a i kommunallagen. Affärsverkssamkommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Direktionen för affärsverkssamkommunen skall upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga samkommunstämman bokslutet före utgången av juni. (KommunalL 68 1 mom.) Bokslutet för en affärsverkssamkommun omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noterna till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge en rättvisande bild av affärsverkssamkommunens resultat och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som behövs för detta skall med- 1 Se bilagans innehåll Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2007).

10 11 delas i noterna. (KommunalL 68 2 och 3 mom.) Om de avskrivningar enligt plan som antecknats i resultaträkningen för affärsverkssamkommunen är väsentligt mindre än affärsverkssamkommunens genomsnittliga reinvesteringsnivå, skall affärsverket på motsvarande sätt som en kommun eller en samkommun informera om denna avvikelse i noterna till bokslutet för att ge en rättvisande bild av tillräckligheten för affärsverkets internt tillförda medel 2. (RP 263/2006) Affärsverksamkommunens bokslut undertecknas av ledamöterna i direktionen och av affärsverksamkommunens direktör. (KommunalL 68 4 mom.). Om en affärsverkssamkommun bildar en koncern skall det upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut som skall upprättas samma dag som affärsverkssamkommunen bokslut (KommunalL 68 a 1 mom.). På upprättandet av koncernbokslut för en affärsverkssamkommun tillämpas vad som föreskrivs i 68 a kommunallagen och de allmänna anvisningar om koncernbokslut vilka meddelats av bokföringsnämndens kommunsektion (2007). 6.4 Resultaträkningen för ett kommunalt affärsverk En kommuns eller samkommuns affärsverks och en affärsverkssamkommuns resultaträkning upprättas med tillämpning av schemat i 1 kap. 1 i bokföringsförordningen (1339/1997) enligt denna allmänna anvisning. I affärsverkets resultaträkning används inte kommunens resultaträknings mellansumma årsbidrag. Schema för resultaträkningen finns i bilaga 1. Dessutom kan ett affärsverk som jämförelse, för budgetjämförelsen upprätta en resultaträkning som ändrats så att den motsvarar resultaträkningsschemat för kommuner. Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från affärsverkets ordinarie verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4:1 ). Den ordinarie verksamheten utgörs av fortlöpande, planenlig försäljning av varor eller tjänster, som vanligen är avsedd att vara vinstbringande och med vilken affärsverket uppfyller sina målsättningar. Som ordinarie verksamhet betraktas också verksamhet som enligt vedertaget bruk ansetts höra till den ordinarie verksamheten, trots att den inte ursprungligen har utgjort affärsverkets ordinarie verksamhet. Till omsättningen räknas såväl de försäljningsinkomster som erhållits av utomstående som de som erhållits av kommunens eller samkommunens övriga verksamhetsenheter. Enligt vedertaget bruk hänförs alla vederlag som härrör sig från omsättningstillgångar till omsättningen. Försäljningsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincip som intäkter i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på 2 Se bilagans innehåll Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2007).

11 12 grundval av tillverkningsgraden på de villkor som anges närmare i 5 kap. 4 i bokföringslagen. Anslutningsavgifter som inte berättigar till återbäring (både överförbara och icke överförbara) bokförs i omsättningen 3. I bilaga 2 presenteras behandlingen av anslutningsavgifter i ett affärsverks bokföring. Omsättningen upptas till nettobelopp. Nettoomsättningen erhålls genom att från intäkterna från försäljningen av produkter samt utbudet av tjänster vilka hör till affärsverkets ordinarie verksamhet avdra försäljningens rättelseposter samt mervärdesskatter och övriga skatter som bestäms på basis av omsättningen. Försäljningens rättelseposter är bl.a. års-, kassa- och motsvarande rabatter som direkt hänför sig till försäljningen. Också kursdifferenser i anslutning till försäljningen kan behandlas som försäljningens rättelseposter. Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Om ett affärsverk har lager av färdiga varor till ett betydande eurobelopp, är det motiverat att visa förändringen i lagret av färdiga varor som en skild post efter omsättningen i resultaträkningen. Ökning av lager av färdiga varor och varor under tillverkning tas upp som en intäktsökande post. Som en intäktsminskande post upptas i resultaträkningen minskning av lager av färdiga varor och varor under tillverkning. Tillverkning för eget bruk Om affärsverket i betydande utsträckning idkar tillverkning för eget bruk är det motiverat att visa produktionsvärdet av tillverkningen för eget bruk som en skild resultatpost efter omsättningen. I den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning förkommuner och samkommuner (2006) finns anvisningar för bokföringen av tillverkning för eget bruk. Övriga rörelseintäkter Till övriga rörelseintäkter räknas inkomster som har samband med affärsverkets produktion av prestationer dock utan att ingå i denna. De har intjänats inom ramen för den vanliga rörelseverksamheten, men har en sekundär betydelse för affärsverket. Bl.a. försäljningsvinster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva samt försäkringsersättningar som inte är direkt hänförbara, t.ex. ersättningar på basis av avbrottsförsäkring, utgör i allmänhet intäkter som upptas bland övriga rörelseintäkter 4. Intäkter av myndighetsverksamhet bokförs i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter. Verksamhetsunderstöd och bidrag från andra än den egna kommunen utgör övriga rörelseintäkter eller så kan dessa, om de är väsentliga, upptas som en egen post i resultaträkningen, Övriga understöd och bidrag. 3 Kommunsektionens utlåtande 65/2004, även bokföringsnämnden 1650/ Se även Kommunsektionens utlåtande 20/1998

12 13 Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen Till ett kommunalt affärsverk kan överföras uppgifter vilkas kostnader inte helt täcks av de avgifter som bärs upp av kunderna. Kommunen eller samkommunen eller en medlem i affärsverkssamkommunen kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av en sådan uppgift. (KommunalL 87 g ). Med stöd avses ersättning som är bunden till prestationsmängden eller en motsvarande grund som beskriver verksamhetens volym. Stödet kan till exempel vara tariffstöd som betalas till ett trafikverk på basis av trafikprestationsmängden. Stöd kan dessutom anvisas i form av investeringsbidrag till exempel vid nätverksprojekt i glesbygden, där anslutnings- och användningsavgifterna inte täcker behovet av finansiering för projektet. Verksamhetsunderstöd kan betalas på basis av en prestationsmotsvarande faktor (exempelvis antalet kunder), mot en på annat sätt definierad grund eller oberoende av prestationsmängden till exempel för upprätthållande av en sådan trafikrutt som inte kan göras lönsam med biljettintäkter. Verksamhetsunderstöd kan även betalas för kostnader som orsakas av beredskap eller upprätthållande av driftssäkerhet. Stödet eller verksamhetsunderstödet får inte vara större än affärsverkets kostnader för skötseln av uppgiften. Till kostnaderna kan utöver direkta kostnader räknas kapitalkostnader (avskrivning och ersättning för kapital) samt andel av kostnaderna för affärsverkets förvaltning. Från kostnaderna skall dras av övriga inkomster för skötseln av uppgiften, såsom kundavgifter. (KommunL 87 g ) Stöd och verksamhetsunderstöd från kommunen skall uppges särskilt i affärsverkets bokslut. (KommunalL 87 g ). Enligt motiveringarna till lagen skall stöden och understöden meddelas särskilt i affärsverkets bokslutsberäkningar eller i noterna till bokslutet. Genom ett öppet förfaringssätt säkerställs att affärsverksamhet på marknadens villkor inte finansieras med skattefinansierade understöd och stöd. Stöd eller understöd som för affärsverkets verksamhet erhållits av kommunen eller samkommunen eller av affärsverkssamkommunens medlemskommun eller -samkommun upptas i resultaträkningen som en separat intäktspost före kostnadsposterna under rubriken Stöd och bidrag från kommunen/samkommunen. I denna grupp upptas både stöd på basis av prestationsmängd och övrigt verksamhetsbidrag då dessa erhållits av den egna kommunen eller samkommunen eller av affärsverkssamkommunens medlemskommun eller -samkommun 5. Ett verksamhetsbidrag upptas under denna rubrik oavsett för vilken kostnadspost bidraget har beviljats. Också en avtalskommun kan ge bidrag till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodell och bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om det till sin storlek är väsentligt, bland Övriga stöd och bidrag. Finansieringen av en investering sker antingen genom en ökning av grundkapitalet eller genom ett internt lån. Inga investeringsbidrag ges till kommunens eller samkommunens egna affärsverk. Då en kommuns affärsverk på basis av avtal ombesörjer verksamhet 5 Bokföringsnämnden har avgett två utlåtanden (204/1989 och 1255/1994) om hur stöd erhållna av offentligrättsliga samfund skall redovisas i bokslut över företag som bedriver kollektivtrafik. Enligt utlåtandena bokförs kilometerersättning och annan motsvarande, för egentlig produktion av prestationer erhållet stöd och bidrag under rubriken övriga intäkter av affärsverksamhet.

13 14 som är gemensam för kommunerna kan en avtalskommun bevilja investeringsbidrag som minskas från investeringens anskaffningsutgift. Medlemmarna i en affärsverkssamkommun finansierar investeringar antingen genom en ökning av grundkapitalet eller fondkapitalet, med lån eller med finansieringsandelar i investeringarna. Också med beaktande av bestämmelserna i 79 i mervärdesskattelagen är det motiverat att i affärsverkets resultaträkning registrera stöd och bidrag från den egna kommunen som en separat post 6. Stöd på basis av prestationsmängd eller andra verksamhetsbidrag vilka erhållits från en annan kommun eller något annat offentligt samfund bokförs som övriga rörelseintäkter eller om de är väsentliga mera noggrant specificerat som en egen post Övriga stöd och bidrag. Behandlingen av verksamhetsstöd och -bidrag samt anslutningsavgifter, övriga kapitalstöd och kapitalplaceringar klarläggs i tabellen i bilaga 2. Kostnader Bokföringsförordningens kostnadsbenämningar har ändrats så att de motsvarar benämningarna i resultaträkningen för kommuner. Kostnaderna grupperas på följande sätt: Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Köp av tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Övriga rörelsekostnader 6 Enligt ändringen av 79 i mervärdesskattelagen (1486/ ) betraktas det av verksamheten förorsakade underskottet som kommunen eller delägarkommunerna har täckt med understöd eller bidrag inte som sådant understöd eller bidrag som direkt anknyter till priserna på varan eller tjänsten och som utgör grund för mervärdesskatt om varan eller tjänsten säljs av en kommun eller av huvudstadsregionens samarbetsdelegation.

14 15 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor De poster som ingår i gruppen material, förnödenheter och varor finns presenterade i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006). Specifikationen av posten Material, förnödenheter och varor i Inköp under räkenskapsperioden och Ökning eller minskning av lager kan användas bara om affärsverket enhetligt tillämpar denna metod för alla sina lager. Köp av tjänster Köp av tjänster innefattar tjänster som används för produktion av affärsverkets prestationer. Tjänsterna specificeras noggrannare i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006). Benämningen köp av tjänster avviker från "Köpta tjänster" i resultaträkningen enligt bokföringsförordningen och från dess innehåll i och med att en kommuns eller samkommuns affärsverk köper tjänster både av den egna kommunen eller samkommunen och utifrån och eftersom innehållet för affärsverkens del är enhetligt med innehållet i motsvarande post i resultaträkningen för en kommun eller samkommun. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar visas som två poster i resultaträkningen, Avskrivningar enligt plan och Nedskrivningar, på det sätt som finns presenterat i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006). Anvisningar om avskrivningar och nedskrivningar finns i den allmänna anvisningen om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner (2007). Övriga rörelsekostnader Som övriga rörelsekostnader bokförs bl.a. kostnader som förorsakats av myndighetsutövning och indirekta skatter som t.ex. avfallsskatt. Skogsvårdsavgifter och fastighetsskatt som affärsverket betalar för fastigheter på annan kommuns område upptas i denna post. Inkomstskatt som affärsverket betalar för sin affärsverksamhet 7 kan också upptas här, om den inte upptas som en skild post, Inkomstskatt efter bokslutsdispositionerna. Rörelseöverskott (-underskott) I resultaträkningen för en kommuns affärsverk används begreppet rörelseöverskott (-underskott). Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna och kostnaderna grupperas i affärsverkets resultaträkning enligt följande: 7 Enligt kommunsektionens utlåtande 2003/60 kan den samfundsskatt som betalas för en samkommuns affärsverksamhet upptas som en skild post i resultaträkningen före raden Räkenskapsperiodens överskott (underskott).

15 16 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till kommunen/samkommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader De finansiella intäkterna visas indelade i Ränteintäkter och Övriga finansiella intäkter. I fråga om hanteringen av ränteintäkter och övriga finansiella intäkter följs den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006). Till ränteintäkterna räknas även ränteintäkter för kontokurantkonto som upprätthålls mellan centralkassan och kommunens eller samkommunens affärsverk samt räntor för lån som beviljats kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunens medlemmar. Om ränteintäkterna från den egna kommunen eller samkommunen eller från affärsverkssamkommunens medlemmar är väsentliga, kan de redovisas som en egen post Ränteintäkter från kommunen/samkommunen. Bland finansiella kostnader upptas räntekostnaderna indelade i Till kommunen/samkommunen betalda räntor och Till övriga betalda räntor. Räntekostnader för räntor som betalts till kommunen eller samkommunen uppkommer på basis av kommunens eller samkommunens interna lån samt för kontokurantkonto som upprätthålls mellan centralkassan och kommunens eller samkommunens affärsverk. I en affärsverkssamkommun upptas också räntor för lån som erhållits av medlemmarna skilt under Till kommunen/samkommunen betalda räntekostnader. Både en kommuns eller en samkommuns affärsverk och en affärsverkssamkommun upptar den ersättning som betalas för grundkapitalet bland finansiella kostnader som en skild post under rubriken Ersättning för grundkapitalet 8. Extraordinära intäkter och kostnader Till Överskott (underskott) före extraordinära poster som kvarstår efter finansiella poster adderas och från beloppet subtraheras Extraordinära intäkter och kostnader. Extraordinära intäkter och kostnader definieras i 4 kap. 2 i bokföringslagen. På motsvarande sätt betraktas kostnader och intäkter för en kommuns affärsverk som extraordinära i enlighet med den definition som ingår i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006). 8 Det är motiverat att hantera ersättningen för det kapital som en kommun eller en samkommun investerat i affärsverksamhet som en finansiell post, inte som vinstutdelning, eftersom indelningen av kapitalplaceringen i internt lån av kommunen eller samkommunen eller lån av medlemmar i en affärsverkssamkommun och grundkapital är en avvägningsfråga. Sakligt sett är karaktären hos ersättningen för investerat kapital inte beroende av hur kapitalplaceringen har upptagits i affärsverkets balansräkning. en ersättning för grundkapitalet, liksom räntan för ett internt lån eller räntan för ett lån från en medlemskommun/-samkommun hanteras oavsett resultatet som en kostnadspost. Detta tillför prissättningen förutsägbarhet och pålitlighet vilket är nödvändigt särskilt för sådan kommunal verksamhet där en ledande marknadsposition innehas eller där ingen konkurrens förekommer.

16 17 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens I bokföringen för ett kommunalt affärsverk sammanhänger en avskrivnigsdifferens i regel med upplösningen av en investeringsreserv eller investeringsfond men, inom ramen för affärsverksamheten, även med differensen mellan planmässiga avskrivningar och de avskrivningar som tillåts i beskattningen 9. Utförligare information om avskrivningsdifferensen finns i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006) samt om upprättande av balansräkning (2006). Förändringar i reserver I samband med budget och bokslut kan fullmäktige besluta att en del av affärsverkets resultat reserveras för motsvarande utgifter. Enligt bokföringslagen får man i bokslutet göra överföring till investerings-, drifts- och andra sådana reserver. (BokfL 5:15 ). En kommuns affärsverksamhet kan medföra inkomstskattskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs inom en annan kommuns område (exempelvis för kommunens el-, vatten- och värmeverks verksamhet utanför den egna kommunens område) eller för en på andra kommuners område belägna fastigheter som kommunen äger vilka har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. (IskL 21.4 ). En samkommun kan bli inkomstskattskyldig för sin näringsverksamhet eller för fastigheter som den har i sin ägo. 10 Inom ramen för dylik affärs- eller näringsverksamhet tilllämpas näringsskattelagens bestämmelser gällande frivilliga reserveringar. Av räkenskapsperiodens resultat för en kommuns eller en samkommuns affärsverk kan göras en investeringsreservering till högst beloppet av kommunens eller samkommunens överskottsposter (KommunalL 87 k 2 mom.). Till överskottsposterna räknas kommunens eller en samkommunens överskott eller underskott för räkenskapsperioden, kommunens eller samkommunens överskott eller underskott för tidigare räkenskapsperioder samt kommunens eller samkommunens egna fonder. En kommuns eller samkommuns uppskrivningsfond och fond för verkligt värde skall inte räknas som en överskottspost, eftersom behandlingen av dessa fonders medel som överskott skulle innebära att uppskattade, men ännu inte realiserade överlåtelsevinster inom bestående aktiva intäktsförs på förhand och binds till reserveringarna. I en affärsverkssamkommun kan en investeringsreservering göras från beloppet för rä- 9 I ett företag som beskattas enligt näringsskattelagen (NSL) kan orsaken till avskrivningar utöver plan vara att skatteavdrag för avskrivningar enligt 54 NSL inte kan göras till ett större belopp än de avdrag för avskrivningar som gjorts i bokföringen. Sålunda, då den maximala avskrivningsmöjligheten enligt NSL i övrigt överskrider avskrivningen enligt plan, kan den bokföringsskyldige bokföra avskrivningar utöver planen. De bokslutsdispositioner som härvid uppkommer redovisas i balansräkningen som avskrivningsdifferens. Bokföringen av en sådan avskrivningsdifferens kan bli befogad hos ett kommunalt affärsverk som blivit inkomstskatteskyldigt exempelvis på basis av affärsverksamhet på en annan kommuns område eller för på andra kommuners område belägna fastigheter som affärsverket äger vilka har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål (IskL 21.4 ). Bokföringen av en avskrivningsdifferens kan bli befogad också för affärsverksamheten hos en samkommun för vilken inkomstskattskyldighet har uppkommit eller för en fasighet som den äger och som inte används för allmännyttig verksamhet. 10 Skattefrihetsstadganden gällande kommun kunde inte tillämpas på en samkommun, utan samkommunen ansågs skattskyldig till kommunen och församlingen för all inkomst från sin näringsverksamhet och för inkomster från fastighet. I beslutet togs ingen ställning till vilken verksamhet hos samkommuner som till sin karaktär skall beskattas som näringsverksamhet och vad som inom ramen för kommunernas verksamhet avses med allmänt eller allmännyttigt ändamål. (HFD /3210)

17 18 kenskapsperiodens resultatet för ett bestämt projekt som finns upptaget i investeringsplanen. Till övriga delar följs i fråga om förutsättningarna för överföring till investeringsreserv och upplösning av den direktiven i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2006) kapitel 10.2 Förändring av reserver. Användningen av reserver upptas så att resultatet påverkas. Bildandet av fonder kan komma i fråga även i ett kommunalt affärsverk. I en affärsverssamkommun är det närmast investeringsfond och skadefond som kan komma i fråga, i en kommuns eller samkommuns affärsverk skadefond. Om en frivillig egen fond har bildats hos ett affärsverk, upptas en eventuell ändring av fondens kapital som en skild post i resultaträkningen efter ändringar i reserver på samma sätt som i resultaträkningen för en kommun eller en samkommun. Enligt god bokföringssed kan överföringar till en fond i regel endast göras inom de ramar som räkenskapsperiodens resultat (resultaträkningens post Räkenskapsperiodens resultat) möjliggör. Enligt kommunallagen ska direktionen för ett kommunalt affärsverk i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Av räkenskapsperiodens resultat för en kommuns eller en samkommuns affärsverk kan göras en reservering eller frivillig överföring till en fond högst till beloppet av kommunens eller samkommunens överskottsposter. (KomL 87 k.2 ) I en affärsverkssamkommun kan ökningar av reserver och fonder i regel göras högst till beloppet av det överskott som räkenskapsperiodens resultat uppvisar 11. [ ] Inkomstskatt En kommuns affärsverksamhet kan medföra inkomstskattskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs inom en annan kommuns område (exempelvis för kommunens el-, vatten- och värmeverks verksamhet utanför den egna kommunens område) eller för på andra kommuners område belägna fastigheter som kommunen äger vilka har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål (IskL 21.4 ). Också en samkommun (en samkommuns affärsverk eller en affärsverkssamkommun) kan bli inkomstskattskyldig för sin näringsverksamhet eller för fastigheter som den har i sin ägo. I resultaträkningen för en kommuns eller samkommuns affärsverk eller för en affärsverssamkommun upptas inkomstskatter i första hand efter bokslutsdispositioner som en post Inkomstskatt eller i resultaträkningens post Övriga rörelsekostnader. Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Affärsverkets resultat efter överföringar till reserver och fonder samt bokföring av avskrivningsdifferenser och inkomstskatt. 6.5 Balansräkningen för ett kommunalt affärsverk Utöver denna allmänna anvisning tillämpas vid upprättande av balansräkning för ett kommunalt affärsverk bokföringsnämndens allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (2006). Posterna förvaltade medel och förvaltat kapital har utelämnats ur affärsverkets balans, eftersom affärsverken endast i undantagsfall har sådana Om affärsverket har förvaltade medel och förvaltat kapital tas de upp i balansräkningen på motsvarande sätt som i kommunens balansräkning. Inne-

18 19 hållet i balansposterna behandlas i denna allmänna anvisning endast till de delar som gäller affärsverkets särdrag och där särskilda anvisningar är erforderliga. I övrigt hänvisas till ovan nämnda allmänna anvisning om upprättande av balansräkning. Upprättande av ingående balans Vid upprättande av ingående balans för ett affärsverk som grundas iakttas bokföringslagen och anvisningarna från bokföringsnämndens kommunsektion om tillämpning av bokföringslagen. Huvudprincipen är att den ingående balansen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall upprättas utifrån de bokföringsvärden som antecknats i kommunens eller samkommunens bokföring. Den ingående balansen upprättas genom överföringar mellan balansposter. När en affärsverkssamkommun grundas kan immateriella och materiella tillgångar samt investeringar bland bestående aktiva värderas till verkligt värde med beaktande av försiktighetsprincipen. (RP 263/2006) Med verkligt värde avses, beroende på tillgångspost, dess bruksvärde i serviceproduktionen eller dess sannolika överlåtelsevärde. Bestående aktiva För definitioner och gruppering av balansräkningens bestående aktiva samt anskaffningsutgiftens storlek och periodisering redogörs i den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (2006) och i den allmänna anvisningen om avskrivningar enligt plan (2007). Då en kommuns eller samkommuns affärsverk anskaffar en materiell eller immateriell tillgång bland bestående aktiva från en annan verksamhetsenhet i kommunen, behandlar man i affärsverkets bokföring och balansräkning denna kommunens interna anskaffningsutgift på samma sätt som man skulle behandla kommunens externa anskaffningsutgift. För kommunens eller samkommunens bokslut bör den interna anskaffningsutgiften dock specificeras så att väsentliga interna bidrag kan elimineras. Interna bidrag elimineras vid upprättande av balansräkning för kommunen eller samkommunen mot de poster i balansräkningen där de ingår och mot eget kapital. Ändringar i interna bidrag elimineras mot räkenskapsperiodens resultat. Oväsentliga interna bidrag behöver inte elimineras. Rörliga aktiva Finansieringstillgångar Ett kommunalt affärsverks finansieringstillgångar grupperas enligt den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (2006). Om affärsverket har interna fordringar på kommunen eller samkommunen upptas de som egna poster Fordringar på kommunen/samkommunen bland lång- eller kortfristiga fordringar enligt sin karaktär. Posten innehåller alla till gruppen kort- eller långfristiga fordringar hörande fordringar på den egna kommunen eller samkommunen. I stället för eller utöver affärsverkets egna penningkonton kan man använda ett kontokurantkonto som upprätthålls mellan affärsverket och centralkassan och som upptas i balansgruppen Fordringar på kommunen/samkommunen. För en affärsverkssamkommun specificeras inte fordringar på samkommunens medlemskommuner eller -samkommuner, utan dessa upptas enligt sin karaktär bland posterna för fordringar i balansräkningen.

19 20 Eget kapital Ett kommunalt affärsverks eget kapital består av grundkapitalet, uppskrivningsfonden samt övriga poster av eget kapital. Det egna kapitalet för en kommuns eller en samkommuns affärsverk utgör en del av kommunens eller samkommunens eget kapital. I bokslutet för en kommun eller en samkommun sammanförs posterna för affärsverkets egna kapital med motsvarande poster för kommunens eller samkommunens egna kapital. (KommunalL 87 l.1 ). I ett kommunalt affärsverks balansräkning grupperas det egna kapitalet på följande sätt: Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Grundkapital Grundkapitalet är kommunens eller samkommunens placering i eget kapital, för vilket affärsverket betalar ersättning. (KommunalL 87 l ) Då ett affärsverk grundas antecknas det kapital motsvarande nettotillgångar som kommunen eller samkommunen överför till affärsverket som grundkapital. Nettotillgångarna beräknas då ett affärsverk grundas genom att från de medel som överförts till affärsverket dras av affärsverkets överförda skulder och avsättningar. En del av det kapital som överförs kan även antecknas som långfristigt lån från kommunen eller samkommunen. I en kommuns eller en samkommuns affärsverk kan grundkapitalet utgöras endast av kapital som investerats av den kommun som upprätthåller affärsverket (den s.k. värdkommunen). Övriga avtalskommuners långfristiga kapitalinvesteringar skall i den s.k. värdkommunsmodellen behandlas som investering i främmande kapital. Så bör man förfara, eftersom det i kommunallagen inte finns någon bestämmelse om en kommuns ställning som ägare i en annan kommun. (RP 263/2006) I en affärsverkssamkommun är grundkapitalet fördelat på medlemsandelar (KommunalL 87 l ). Bestämmelsen förutsätter att affärsverkssamkommunen skall ha grundkapital på basis av vilket medlemskommunernas andelar kan fastställas. Medlemsandelen behövs som prestationsgrund för grundkapitalersättningen, då en affärsverkssamkommun sammanställs med en medlemskommuns koncernbokslut, då en medlems andel av en affärsverkssamkommuns nettotillgångar bedöms då medlemmen utträder ur affärsverkssamkommunen eller då affärsverkssamkommunen avvecklas. Medlemsandelen kan även användas vid det inriktande av finansieringsansvaret på medlemskommunerna som avses i 83. Uppdelningen av grundkapitalet i medlemsandelar hindrar dock inte medlemmarna från att komma överens om att vid fastställandet av nämnda ersättningar, andelar och ansvar skall användas en annan grund än medlemsandelen av grundkapitalet.

20 21 Grundkapitalet är kommunens eller samkommunens långsiktiga kapitalplacering i affärsverket. Med grundkapital kan man täcka affärsverkets underskott för räkenskapsperioden endast då särskilda skäl därtill föreligger. I en kommuns eller samkommuns affärsverk utgör en ökning av grundkapitalet en intern affärstransaktion inom kommunen eller samkommunen, som i affärsverkets bokföring behandlas som kapitalfinansiering. Ersättningen för grundkapitalet behandlas i affärsverkets bokföring som en finansiell kostnad och i kommunens eller samkommunens bokföring som en finansiell intäkt. Ändringar i grundkapitalet för en affärsverkssamkommun hanteras i bokföringen på samma sätt som i övriga samkommuner. Övriga egna fonder Övriga poster inom eget kapital är övriga egna fonder, överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott (underskott). Av övriga egna fonder kan skadefonder komma i fråga i en kommuns eller samkommuns affärsverk. I en affärsverkssamkommun kan utöver en skadefond även grundas en investeringsfond, i vilken kan antecknas sådana av medlemskommuner eller -samkommuner erlagda kapitalinvesteringar av bestående natur vilka inte bokförs som grundkapital trots att de fastställts medlemskommunsvis (RP 263/2006). Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder är en post dit överskottet eller underskottet från föregående räkenskapsperiod införs vid boköppningen. Underskott upptas som en minskning av det egna kapitalet och kan inte upptas på balansräkningens aktiva sida. Beslut om överföring av överskott från tidigare räkenskapsperioder till affärsverkets grundkapital eller till någon fond fattas av fullmäktige eller samkommunstämman. Affärsverkets överskott kan även överföras till en avtals- eller medlemskommun eller -samkommun. I en kommuns eller samkommuns affärsverk fattas beslutet om en dylik överföring av fullmäktige eller samkommunstämman. I en affärsverkssamkommun måste en överföring av överskottet till medlemskommuner och -samkommuner avtalas i grundavtalet eller som ett separat avtal mellan medlemskommunerna och -samkommunerna. Beslut om överföringar på basis av avtalet fattas av samkommunstämman. Alla ovan nämnda överföringar görs som transaktioner under den räkenskap som följer på bokslutsåret från affärsverkets överskott från tidigare räkenskapsperioder till den post i kommunens eller samkommunens egna kapital som fullmäktige eller samkommunstämman beslutat om. Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Räkenskapsperiodens överskott/underskott upptas, efter gjorda reserveringar och eventuella överföringar till fonder, som en separat post bland eget kapital. Räkenskapsperiodens underskott upptas som en avdragspost i gruppen eget kapital, och kan alltså inte redovisas på aktiva sidan i balansräkningen.

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET

SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND HELSINGFORS 2002 FÖRFATTARE Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Sisko Myöhänen Mauri Marjamäki Jaakko Paloposki Auli Valli-Lintu Karl-Erik Blomgren

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER 1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN

Läs mer

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga Kundfordringar Beräknade skattefordringar Övriga

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-731-9 (häftad) ISBN 978-952-213-732-6

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2010 ISBN 978-952-213-647-3 (häftad) ISBN 978

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(12) Bostadsrättsföreningen Hedmans Fjällby i Åre Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 -

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Årsredovisning. Brf Hylte Ferieby

Årsredovisning. Brf Hylte Ferieby Årsredovisning för Brf Hylte Ferieby Räkenskapsåret 2012 Brf Hylte Ferieby 1(9) Styrelsen för Brf Hylte Ferieby får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Föreningens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 1(31) Uppgiftsinnehåll Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 De här anvisningarna innehåller närmare information om datainnehållet och klassificeringarna i statistiken

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2013 422/2013 Lag om införande av lagen om andelslag Utfärdad i Helsingfors den 14 juni 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 1(14) Sundsvalls Golfklubb Org nr 889200-5383 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb Årsredovisning för Höllvikens Boxningsklubb 847000-4337 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-8 Innehållsförteckning

Läs mer