SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET"

Transkript

1 SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND HELSINGFORS 2002

2 FÖRFATTARE Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Sisko Myöhänen Mauri Marjamäki Jaakko Paloposki Auli Valli-Lintu Karl-Erik Blomgren 1 upplagan ISBN X Finlands Kommunförbund Tryckeriet i Kommunernas hus Helsingfors 2002 Försäljning: Finlands Kommunförbund Telefax (09) Beställningsnummer Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Telefax (09)

3 Innehållsförteckning Inledning Särredovisningsskyldigheten Kommunallagen (365/1995) Bokföringslagen (1336/1997) Elmarknadslagen (386/1995) och elmarknadsförordningen (518/1995) Naturgasmarknadslagen (508/2000) och förordningen om naturgasmarknaden (622/2000) Lagen om vattentjänster (119/2001) Särredovisningsbehov och mål Främjande av konkurrens Hur rimlig prissättning kan påvisas Effektivering av verksamheten Särredovisningsalternativ Bokföringsmässiga alternativ Kommunalt affärsverk Annan balansenhet Kalkylmässigt alternativ Faktorer som påverkar valet av särredovisningsalternativ Principer som iakttas vid särredovisning Härledning ur bokföringen (audit trail) Orsaksprincipen Kontinuitetsprincipen Bokföring och bokslut för kommunala affärsverk och andra balansenheter Hur bokföringen ordnas och affärshändelserna bokförs Bokslutskalkyler för kommunala affärsverk och andra balansenheter Bestämmelser och anvisningar om bokslutskalkyler Bokslutsscheman Sammanställning av ett kommunalt affärsverks och en annan balansenhets bokslutskalkyler med kommunens bokslut Sammanställningsmetoder Elimineringar och rättelser som görs vid sammanställning Kalkylmässig åtskiljning i bokföringen och bokslutet Separata konton och kalkylmässiga specifikationer Kalkylmässiga bokslutskalkyler Kalkylmässig resultaträkning Kalkylmässig balansräkning Kalkylmässig finansieringskalkyl

4 7 Noter, tilläggsuppgifter och balansspecifikationer till särredovisade bokslut Noter Balansspecifikationer Tilläggsuppgifter till särredovisade bokslut Särredovisade boksluts offentlighet och jämförbarhet samt arkivering och granskning av särredovisade bokslut Särredovisade boksluts offentlighet Särredovisade boksluts jämförbarhet Arkivering av särredovisade bokslut och bokslutsmaterial Granskning av särredovisade bokslut Särredovisningen och kommunens budget Allmänt om budgetbehandlingen av särredovisad affärsverksamhet Behandlingen av ett kommunalt affärsverk i budgeten Affärsverket i resultaträkningsdelen i kommunens budget Affärsverket i finansieringsdelen i kommunens budget Budget och ekonomiplan för ett kommunalt affärsverk Budgetbehandling av annan balansenhet Driftsekonomidelen Investeringsdelen och finansieringsdelen Budgetbehandling av kalkylmässigt åtskild affärsverksamhet Driftsekonomidelen Investeringsdelen Källor Bilagor

5 Inledning Denna publikation som utarbetats vid Finlands Kommunförbund innehåller bestämmelser, föreskrifter, anvisningar och rekommendationer om särredovisning av kommunala affärsverksamheter. Förpliktande bestämmelser om särredovisning av affärsverksamheter finns i tre lagar som innehåller bestämmelser om hur affärsverksamheten skall ordnas: elmarknadslagen (386/1995), naturgasmarknadslagen (508/2000) och lagen om vattentjänster (119/2001). Med åtskiljande av verksamheter, eller särredovisning, avses i dessa lagar att inkomster av och utgifter för affärsverksamhet samt tillgångar och kapital skall skiljas åt i kommunens bokföring så att man kan upprätta en resultaträkning och balansräkning för affärsverksamheten. Bokföringsnämndens kommunsektion ger i sin affärsverksanvisning 1 anvisningar om hur ett kommunalt affärsverk skall särredovisas i kommunens bokföring och bokslut. En särredovisning som gjorts enligt denna anvisning uppfyller el- och naturgasmarknadslagarnas krav på åtskiljande av bokföringen och bokslutet i kommunal affärsverksamhet. Ändamålet med affärsverksanvisningen är dels att uppfylla kravet på särredovisning av bokföringen, dels att erbjuda en modell för hur affärsverksamheten kan ordnas inom den kommunala organisationen på ett sätt som motsvarar verksamhet i bolagsform. Modellen kommunalt affärsverk har först och främst varit till nytta när stora och medelstora kommuner har bildat affärsverk och kommunerna har fört över beslutanderätten i frågor som gäller finansiering av verksamheten och investeringarna på affärsverkets organ. Bestämmelserna om särredovisning förutsätter inte att affärsverksamheten skiljs åt i kommunens budget. Det råder dock ett fast samband mellan bokföring och budget inom den kommunala ekonomin; bokföringen skall ge uppgifter för uppföljning av budgetutfallet. Uppgiften att följa upp budgeten gäller således också i fråga om särredovisad bokföring. Därför har ett särskilt kapitel i denna publikation reserverats för budgetbehandlingen. Vattentjänstlagens bestämmelse om åtskiljning av bokföringen träder i kraft i början av Det innebär att kravet på särredovisning av affärsverksamheten kommer att gälla närapå alla kommuner. I små kommuner och i kommuner med låg tätortsgrad finns det emellertid inte alltid behov av att överföra beslutanderätten i frågor som gäller finansiering av verksamheten och investeringar på vattenverket på det sätt som gäller när man tillämpar modellen kommunalt affärsverk. Dessutom kan en bokföringsmässig åtskiljning enligt modellen kommunalt affärsverk bli för tung bokförings- och budgettekniskt sett i proportion till den producerade tilläggsinformationen. Av dessa orsaker har Kommunförbundet ansett det nödvändigt att ge en rekommendation om särredovisning av affärsverksamheten som annan balansenhet och som kalkylmässigt åtskild affärsverksamhet som alternativ till modellen kommunalt affärsverk. Med tanke på särredovisningen av bokföringen och bundenheten till budgeten kan dessa tre alternativ placeras i följande fyrfältstabell: 1 Allmän anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner (1999). 5

6 ÅTSKILJNING AV BOKFÖRINGEN BUDGETEN Fristående del Anslagsbunden Bokföringsmässig Kommunalt affärsverk Annan balansenhet Kalkylmässig Kalkylmässigt åtskild affärsverksamhet Enligt rekommendationen kan affärsverksamheten skiljas åt antingen bokföringsmässigt eller kalkylmässigt i kommunens bokföring och bokslut. Alternativ vid bokföringsmässig åtskiljning är kommunalt affärsverk och annan balansenhet. De skiljer sig från varandra med hänsyn till budgetbehandlingen: ett kommunalt affärsverk behandlas åtskilt från kommunens budget, medan anslag och beräknade inkomster för en annan balansenhet tas in i kommunens budget. Även den kalkylmässigt åtskilda affärsverksamheten ingår i kommunens budget på så sätt att inkomster av och utgifter för affärsverksamheten eller skillnaden mellan dem är bindande i förhållande till fullmäktige. Om lagen inte innehåller några särskilda bestämmelser om särredovisning av affärsverksamheten skall kommunen och samkommunen ta ställning till vilken av dessa särredovisningsmodeller som skall tillämpas. 6

7 1 Särredovisningsskyldigheten 1.1 Kommunallagen (365/1995) Bestämmelsen om budgetens struktur i 65.3 kommunallagen och motiveringen till den förutsätter att kommunens driftsbudget görs upp enligt uppgift och att investeringarna budgeteras specificerade enligt projekt eller projektgrupp. Eftersom bokföringens funktion är att ta fram uppgifter om budgetutfallet skall den ordnas så att uppgifts- och projektklassificeringen motsvarar budgeten. Kommunallagen kräver varken att resultaträkningarna eller balansräkningarna görs upp enligt uppgift eller att anläggningstillgångar och kapitalposter hänförs till uppgifterna. Kommunen och samkommunen kan dock redovisa budgeterade och verkliga inkomster och utgifter i form av en bidragskalkyl som uppgjorts per uppgift. Av bestämmelsen om nettobudgetering följer i sig en möjlighet att uppvisa verksamhetsunderstödet som en post som är bindande för fullmäktige. I sin rekommendation till budget och ekonomiplan föreslår Kommunförbundet att anläggningstillgångarna och förändringar i dem följs upp enligt uppgift i budgeten och tablån över budgetutfallet 2. Det finns inga bestämmelser om bokföringsmässigt åtskiljande av affärsverksamheter i kommunallagen. Bestämmelsen om nettobudgetering har dock ansetts ge en möjlighet att göra upp en separat budget och separat bokföring för affärsverk. Det bokföringsmässiga åtskiljandet av affärsverk grundar sig på en allmän anvisning av bokföringsnämndens kommunsektion. Behandlingen av ett affärsverk som en separat enhet i kommunens budget grundar sig i sin tur på Kommunförbundets rekommendation om kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan. Bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar om tillämpningen av bokföringslagen grundar sig på kommunallagen. Kommunförbundets anvisningar och mallar gällande särredovisning av affärsverksamheten är rekommendationer. 1.2 Bokföringslagen (1336/1997) Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om att en bokföringsskyldigs bokföring skall delas upp i separata bokföringar, att den bokföringsskyldige skall ha separata bokföringar eller om att de skall sammanställas till ett bokslut. Lagen ställer dock inga hinder för att bokföringen delas upp. En bokföringsskyldigs affärsverksamhet kan således delas upp på olika bokföringsenheter som bokför sina affärshändelser var för sig och som i princip kan upprätta egna separata bokslut som sammanställs när den bokföringsskyldiges totalbokslut upprättas. Alla rörelser som en bokföringsskyldig bedriver skall emellertid ha samma räkenskapsperiod. 2 Kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan (2000). 7

8 1.3 Elmarknadslagen (386/1995) och elmarknadsförordningen (518/1995) Elmarknadslagen innehåller en bestämmelse om skyldigheten att särredovisa kommunens elaffärsverksamhet och skyldigheten består av två delar. För det första skall bokföringen för ett kommunalt verk som bedriver elaffärsverksamhet skiljas åt från kommunen eller samkommunen. För det andra skall ett kommunalt affärsverk eller en samkommun som bedriver elverksverksamhet, om det är både nätinnehavare och elförsäljare, redovisa elaffärsverksamheterna, dvs. nätverksamheten, elförsäljningen och elproduktionen, skilt för sig och skilt från övriga affärsverksamheter. Särredovisningen innebär att ett kommunalt elverk för varje räkenskapsperiod skall göra upp en resultaträkning och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut 3. Dessutom skall för elaffärsverksamheter som särredovisas göras upp resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom balansräkning 4. Resultaträkningen och balansräkningen skall kunna härledas ur bokföringen och de skall i tillämpliga delar göras upp enligt bokföringslagen. Elaffärsverksamheter behöver inte särredovisas om affärsverksamheten är av ringa betydelse. Elproduktionen behöver inte skiljas åt från elförsäljningen om andelen tillverkning av egen elenergi är ringa 5. Närmare föreskrifter och anvisningar om hur särredovisningen skall genomföras, kalkyler göras upp, tilläggsuppgifter ges och boksluten offentliggöras finns i handelsoch industriministeriets beslut 885/1995. Energimarknadsverket, som är den elmarknadsmyndighet som avses i elmarknadslagen, kan i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att skilja åt verksamheterna som lagen kräver om det vore orimligt att behöva skilja dem åt på det sätt som lagen kräver. Elmarknadslagen trädde i kraft och det blev obligatoriskt att skilja åt bokföringen senast från början av Naturgasmarknadslagen (508/2000) och förordningen om naturgasmarknaden (622/2000) I naturgasmarknadslagen indelas skyldigheten att särredovisa kommunens naturgasaffärsverksamhet i två delar, på samma sätt som elaffärsverksamheten. För det första skall en kommunal inrättning som bedriver naturgasaffärsverksamhet i bokföringen redovisas skilt från kommunen eller samkommunen. För det andra skall ett affärsverk inom naturgasbranschen och en samkommun som bedriver naturgasaffärsverksamhet skilja åt naturgasnätverksamheten, naturgasförsäljningen och naturgasupplagringen från varandra och från den affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen. Särredovisning av ett naturgasverk innebär att det för varje räkenskapsperiod skall göras upp en resultaträkning och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut. Resultaträkning och balansräkning skall göras upp för verkets olika affärsverksamheter. Om den affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen är ringa, behöver sådan obetydlig försäljning av varor eller tjänster inte skiljas åt från naturgasförsäljningen. Verksamheten anses ringa om omsättningen inte överstiger 10 procent av omsättningen av naturgasförsäljningen. 8 3 Elmarknadslagen (386/1995) Kapitalintensiva verksamheter är alltid nätverksamhet och energiproduktion som har skilts åt från övrig verksamhet (HIM:s beslut 885/ ). 5 Som ringa anses sådana elaffärsverksamheter som sammanräknade inte överstiger 10 procent av sammanslutningens eller inrättningens omsättning och inte en miljon mark, omvandlade till årlig omsättning. Andelen produktion av elenergi är ringa om den är under 10 procent av den totala elanskaffningen eller högst 20 GWh per år (HIM:s beslut 885/ ).

9 I handels- och industriministeriets förordning 973/2000 stadgas om hur särredovisningen av verksamheterna genomförs, hur resultaträkningarna och balansräkningarna för de verksamheter som särredovisas görs upp, vilka uppgifter som ges som tilläggsuppgifter till dem och hur dessa uppgifter skall offentliggöras. Energimarknadsverket är den i lagen avsedda naturgasmarknadsmyndighet som meddelar föreskrifter om hur resultaträkningarna och balansräkningarna med tilläggsuppgifter för de verksamheter som har skiljts åt och boksluten för de företag som utövar verksamheterna skall tillställas naturgasmarknadsmyndigheten. Energimarknadsverket kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att skilja åt verksamheterna som denna lag kräver, om det vore orimligt att behöva skilja dem åt på det sätt som lagen kräver. Naturgasmarknadslagen trädde i kraft och verksamheterna skulle åtskiljas i bokföringen Lagen om vattentjänster (119/2001) I vattentjänstlagens 20 sägs att ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens bokföring, och att verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod. Särredovisningskravet gäller vattentjänstverket som helhet; lagen förutsätter inte att det görs upp separata resultaträkningar och balansräkningar för vattenförsörjning och avloppshantering. Med tanke på prissättningen skall man ändå reda ut kostnaderna för vattenförsörjning och avloppshantering skilt för sig och eventuellt också för avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Lagen om vattentjänster trädde i kraft och särredovisningsskyldigheten träder i kraft Den regionala miljöcentralen, den kommunala hälsoskyddsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten är tillsynsmyndigheter enligt lagen om vattentjänst. 9

10 2 Särredovisningsbehov och mål 2.1 Främjande av konkurrens Syftet med bestämmelserna om särredovisning är att åstadkomma klarare spelregler för informationsgivningen i de affärsverksamheter som upprätthåller ledningsnät, som till sin natur är monopol eller som har dominerande ställning på marknaden. Det som främst eftersträvas är ökad öppenhet inom affärsverksamheten och en möjlighet att därigenom förhindra missbruk av dominerande ställning på marknaden. Ett kommunalt verk har dominerande ställning på marknaden om det inom ett visst område har en sådan rätt eller ställning på en bestämd nyttighetsmarknad att den på ett väsentligt sätt styr prisnivån eller leveransvillkoren eller på något annat motsvarande sätt påverkar konkurrensförhållandena i produktionen eller distributionen av den ifrågavarande nyttigheten. Det är inte förbjudet att ha en dominerande ställning, men det är förbjudet att missbruka den 6. Genom särredovisning av affärsverksamheter med dominerande marknadsställning och affärsverksamheter där det råder konkurrens eftersträvas öppenhet och transparens, vilket avslöjar eventuell korssubventionering mellan de nämnda verksamheterna. Med korssubventionering avses exempelvis en situation där resurserna inom en bransch med monopol eller dominerande marknadsställning används för att stöda affärsverksamheten på en marknad där det råder konkurrens. Inom elaffärsverksamheterna skulle detta innebära att ledningsverksamhetens monopolställning används för att stödja försäljningsverksamheten. För att förhindra att en dominerande marknadsställning missbrukas bör de grunder enligt vilka avgifterna bestäms vara så transparenta och jämförbara som möjligt. Genom särredovisning försöker man förbättra jämförbarheten hos bokslutsinformationen från kommunala affärsverk och företag som bedrivs i form av bolag eller andelslag. 2.2 Hur rimlig prissättning kan påvisas Som missbruk av dominerande marknadsställning anses enligt 7 4 punkten lagen om konkurrensbegränsningar bland annat att tillämpa en prissättningspraxis som är oskälig. I konkurrensrätten har rimligheten i prissättningspraxis bedömts utgående från de kostnader som uppstår av produktion, distribution och marknadsföring av en nyttighet. Produktens pris skall stå i rimlig proportion till kostnaderna så att det inte uppstår en betydande differens mellan priset och kostnaderna (kostnadsmotsvarighet). Avsikten med kostnadsmotsvarighet i prissättningen är att förhindra att det uppstår ett överstort överskott som exempelvis inom den kommunala ekonomin kunde användas för finansiering av den övriga verksamheten. Å andra sidan skall prissättningen trygga en tillräcklig intern finansiering och soliditet. En rimlig prissättning innehåller ersättning för det kapital som kommunen placerat i affärsverksamheten och 6 Lag om konkurrensbegränsningar (480/1992) 3. 10

11 möjlighet att från räkenskapsperiodens resultat göra reserveringar för ett bestämt investeringsprojekt. I bestämmelserna om affärsverksamhet och i motiveringen till bestämmelserna betonas att man i prissättningen av produkterna skall räkna in en reserv som täcker finansieringen av ersättande investeringar och utbyggnadsinvesteringar. Enligt lagen om vattentjänster skall avgifterna på lång sikt kunna täcka vattentjänstverkets investeringar och kostnader. I avgifterna får ingå högst en skälig avkastning på kapitalet 7. I sitt betänkande om propositionen till elmarknadslag utgick ekonomiutskottet från att man i övervakningen av att nätbolagets prissättning är rimlig beaktar dels den intäkt som baserar sig på anskaffningspriset för anläggningstillgången, dels det behov av intern finansiering som uppstår på grund av skyldigheten att upprätthålla och utveckla nätet 8. Genom att göra upp särredovisade bokslutskalkyler försöker man ge kunder och myndigheter möjlighet att bedöma om prissättningen är opartisk och om den grundar sig på verkliga kostnader samt om kommunens avkastning på det investerade kapitalet är rimlig och om reserveringarna grundar sig på planerade investeringsprojekt. 2.3 Effektivering av verksamheten Särredovisningen av affärsverksamheterna anses bidra till ökad effektivitet i verksamheten och ökat kostnadsansvar, och den anses även stödja övervakningen. Ändamålet med särredovisning av verksamheterna är att göra uträkningen av resultatet, bedömningen av lönsamheten och resultatansvaret klarare och att öka kostnadsmedvetenheten. När affärshändelserna noteras i separata bokföringar kan detta även tänkas förbättra kontrollen av den interna penningrörelsen. Särredovisning har motiverats också med att organisationsstrukturen blir klarare och med beredskap inför kommande organisationsförändringar, exempelvis ombildning till affärsverk eller bolag. Å andra sidan föranleder särredovisningen extra arbete och den löser inte i sig alla problem som är förknippade med övervakningen. Energimarknadsverket har exempelvis i sina avgöranden om huruvida elverkens prissättning är rimlig i stället för att utgå från bokslutsmässiga balansvärden använt kalkylmässiga värden på anläggningstillgångar som hänför sig till nätverken samt till respektive avskrivningskalkyler. 7 Lag om vattentjänster (119/2001) EkUB (56/1994) s

12 3 Särredovisningsalternativ Kommunal affärsverksamhet kan skiljas åt internt eller förläggas utanför den kommunala organisationen. Om affärsverksamheten förläggs utanför den kommunala organisationen åtskiljs den vanligtvis så att den ombildas till aktiebolag eller samkommun. Även andelslag eller stiftelser kan komma i fråga i detta fall. I denna rekommendation behandlas inte alternativ där verksamheten förläggs utanför den kommunala organisationen, utan endast fall där verksamheten särredovisas internt inom den kommunala organisationen eller samkommunen. Den interna särredovisningen kan indelas i bokföringsmässig och kalkylmässig åtskiljning. Verksamheten kan åtskiljas bokföringsmässigt så att man antingen bildar ett kommunalt affärsverk eller upprättar en annan balansenhet. Kalkylmässig åtskiljning kan genomföras i tre olika situationer: särredovisning av hela affärsverksamheten, av delfunktionerna inom den kommunala affärsverksamheten eller av delfunktionerna i en samkommun som bedriver affärsverksamhet. Vilket alternativ som väljs beror på affärsverksamhetens art och bestämmelserna om särredovisning. Följande schema belyser de alternativa sätten att skilja åt den kommunala affärsverksamheten: Alternativ för särredovisning av verksamheter Affärsverksamhet utanför den kommunala organisationen Intern särredovisning Bokföringsmässig åtskiljning Kalkylmässig åtskiljning Bolag Samkommun Andelslag Kommunalt affärsverk Annan balansenhet Affärsverksamheten som kalkylmässig helhet (t. ex. vattentjänsten) Kalkylmässig åtskiljning av delar av verksamheten i ett affärsverk Särredovisning av delar av verksamheten i en samkommun som bedriver affärsverksamhet 12

13 3.1 Bokföringsmässiga alternativ Kommunalt affärsverk Bokföringsnämndens kommunsektion har gett en allmän anvisning om bokföringsmässig åtskiljning 9. Enligt den allmänna anvisningen förutsätter bokföringsmässig åtskiljning att affärsverket gör upp ett bokslut som i tillämpliga delar följer bokföringslagen. Bokslutet skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl. I kommunens bokföring sammanställs det särredovisade bokslutet för affärsverket med kommunens andra bokslut till ett totalbokslut för kommunen. I kommunsektionens allmänna anvisning används benämningen kommunalt affärsverk för affärsverksamhet som har separat bokföring. Kommunala affärsverk har en självständigare ställning i kommunens budget än andra verksamhetsenheter. Detta gäller särskilt finansieringen av investeringar. För bokföringsmässigt åtskilda affärsverk tillsätts dessutom ofta egna förvaltningsorgan, exempelvis en direktion och en verksställande direktör i enlighet med 17.3 kommunallagen Annan balansenhet Åtskiljning av bokföringen förutsätter inte i sig att beslutanderätten överförs t.ex. i fråga om finansieringen av investeringar eller att separata förvaltningsorgan tillsätts. Att dessa tre särdrag kopplas samman i modellen kommunalt affärsverk berodde ursprungligen på att man ville ge ett alternativ till bolagisering. Behovet att låta affärsverksamheten ingå i kommunens budget kan ha olika orsaker. Bl.a. följande kan tala för att affärsverksamheten tas in i budgeten: i vissa fall blir man tvungen att finansiera investeringar med skattemedel, även om man eftersträvar lönsamhet på lång sikt eller tillsättandet av egna förvaltningsorgan ökar kostnaderna eller man vill behålla en stram politisk kontroll över avgiftspolitiken. En verksamhetsmodell där affärsverksamhetens lönsamhet och balansställningen följs upp på samma sätt som när det gäller ett kommunalt affärsverk, men där utgifter för och inkomster av affärsverksamheten tas in i kommunens budget, går i denna rekommendation under benämningen annan balansenhet. Modellen annan balansenhet kan tillämpas både på affärsverksamhet och på andra kommunala uppgifter där det förutsätts både särredovisad bokföring och balanskontinuitet, men som ändå ingår i budgeten. En annan balansenhet avviker när det gäller budgetbehandlingen från kommunsektionens allmänna anvisning om fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner. Fonder vilka utgör balansenheter är liksom kommunala affärsverk åtskilda från kommunens budget. Att de är åtskilda innebär att för finansiering av affärsverksamheten och i synnerhet för finansiering av affärsverksamhetens investeringar inte alls eller endast delvis anvisas anslag i form av verksamhetsunderstöd eller kapitalplacering. En annan balansenhet ingår däremot i kommunens budget. Där anvisas för den beräknade inkomster och anslag som gäller driftsekonomi och investeringar. För att reda ut begreppen konstaterar vi att kommunens affärsverksamhet kan skiljas åt bokföringsmässigt antingen som kommunalt affärsverk eller som annan balansenhet, men inte som fond. 9 Allmän anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner (1999). 10 År 1999 tillämpade 43 kommuner modellen kommunalt affärsverk för organiseringen av sin affärsverksamhet. Sextiofyra affärsverk bedrev extern affärsverksamhet, 4 affärsverk bedrev huvudsakligen intern affärsverksamhet och 5 affärsverk bedrev undervisningsverksamhet. I fem kommuner fanns fonder som utgjorde balansenheter. 13

14 3.3 Kalkylmässigt alternativ Det finns inga bestämmelser vare sig i kommunallagen eller bokföringslagen om kalkylmässig åtskiljning. Det finns inte heller någon gällande allmän anvisning eller rekommendation om kalkylmässig åtskiljning. I de flesta kommuner uppgörs ändå kalkylmässiga resultaträkningar och balansräkningar över den affärsverksamhet som bedrivs. Enligt denna rekommendation görs en kalkylmässig åtskiljning i kommunens bokföring genom uppgiftskoder och separata konton, dock utan att man bildar någon särskild bokföringsenhet som i ingående balansen skiljs åt från kommunens övriga bokföring eller som i bokslutet sammanställs med den övriga bokföringen. Kalkylmässig åtskiljning av affärsverksamheten kan komma i fråga i följande fall: Affärsverksamheten (exempelvis vattentjänsten) skiljs åt kalkylmässigt som en helhet. Delfunktionerna (nätverksamhet, försäljning och produktion) i bokföringsmässigt åtskild affärsverksamhet (exempelvis elaffärsverksamhet eller naturgasverksamhet) skiljs åt kalkylmässigt. Delfunktionerna i en samkommun som bedriver affärsverksamhet skiljs åt kalkylmässigt. 3.4 Faktorer som påverkar valet av särredovisningsalternativ Enligt lag är elverks- och naturgasverksamheterna sådana affärsverksamheter som skall skiljas åt bokföringsmässigt i sin helhet. Av dessa affärsverksamheter bildas separata bokföringsenheter i kommunens bokföring. Också annan kommunal affärsverksamhet kan när fullmäktige så beslutar skiljas åt bokföringsmässigt, när man anser att kriterierna för affärsverksamhet mestadels uppfylls. Enligt kommunsektionens affärsverksanvisning sammanhänger följande kännetecken i allmänhet med affärsverksamhet: omfattningen av den externa försäljningen är betydande man eftersträvar lönsamhet i verksamheten man strävar efter att åtminstone på lång sikt finansiera investeringarna med internt tillförda medel förhållandet mellan affärsverket och kunden baserar sig på avtal kunden har prövningsrätt vid anskaffning av affärsverksamhetens produkter Vid bokföringsmässig åtskiljning tillämpas endera modellen kommunalt affärsverk eller annan balansenhet. Kravet på bokföringsmässig åtskiljning av el- och naturgasverk grundar sig på lagens förpliktelse om upprättande av en resultaträkning och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut. Särskilt upprättandet av en balansräkning enligt bokföringslagen förutsätter att det bildas en särskild bokföringsenhet ur vilken balanskontinuiteten kan härledas bokföringsmässigt. Elverksverksamhetens nät-, försäljnings- och produktionsverksamheter samt naturgasverksamhetens nät-, försäljnings- och upplagringsverksamhet kan skiljas åt antingen bokföringsmässigt eller kalkylmässigt 11. Dessa verksamheter behöver inte En arbetsgrupp för särredovisning av elaffärsverksamheter som tillsatts av handels- och industriministeriet har i sina förslag om precisering av den kalkylmässiga åtskiljningen utgått från att för alla affärsverksamheter också skall upprättas en kalkylmässig balansräkning. Dessutom föreslår arbetsgruppen att nätverksamheten skiljs åt från den övriga verksamheten juridiskt och funktionellt, vilket i praktiken innebär bolagisering.

15 skiljas åt från varandra eller från andra affärsverksamheter om affärsverksamheten är ringa. I 20 lagen om vattentjänster sägs att ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens bokföring och att verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod. Bestämmelsens formulering syftar på bokföringsmässig åtskiljning. Å andra sidan förutsätts varken i lagen eller i motiveringen att åtskiljningen görs enligt kommunsektionens affärsverksanvisning. I lagen om vattentjänster krävs inte heller att boksluten skall kunna jämföras med ett aktiebolags bokslut, vilket är fallet i el- och naturgasmarknadslagen. Eftersom särredovisningssättet således inte har definierats närmare i lag kan man utgå från att det är möjligt att göra en kalkylmässig åtskiljning inom vattentjänsten. För kalkylmässig åtskiljning talar särskilt det faktum att vattenverksverksamheten i små och medelstora kommuner hittills huvudsakligen har ordnats i form av bruttoeller nettobudgeterade enheter vilkas resultaträkning och balansräkning har gjorts upp kalkylmässigt. År 1999 hade endast 27 kommuner vattenverk som skiljts åt från kommunens övriga verksamhet till ett kommunalt affärsverk. Det ringa antalet beror antagligen främst på att små kommuner saknat förutsättningar för självständig finansiering. Särskilt när man har byggt nätverk i glesbygden har investeringarna åtminstone delvis finansierats med skattemedel. Även om de nya bestämmelserna om vattentjänst förutsätter att också kapitalkostnaderna täcks genom inkomster av avgifter är det fortfarande enligt bestämmelserna tillåtet att använda verksamhetsunderstöd och finansieringsunderstöd från kommunen, staten eller Europeiska gemenskapen för finansiering av investeringarna 12. Samkommunerna iakttar samma bestämmelser om särredovisning som kommunerna. Om en samkommun vid sidan av annan slags verksamhet bedriver elverkseller naturgasverksamhet skall dessa verksamheter skiljas åt bokföringsmässigt genom att man bildar affärsverk eller en balansenhet. Om samkommunen däremot har bildats främst för att bedriva elverks- eller naturgasverksamhet utgör den redan en bokföringsmässigt åtskild enhet. Med skyldighet att skilja åt verksamheterna avses då särredovisning av delfunktionerna i en samkommun som bedriver affärsverksamhet. Åtskiljningen kan göras antingen bokföringsmässigt eller kalkylmässigt. 12 Lag om vattentjänster (119/2001)

16 4 Principer som iakttas vid särredovisning 4.1 Härledning ur bokföringen (audit trail) När de inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder som skall tas upp i bokslutet värderas och periodiseras iakttas bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar som i enlighet med kommunallagen följer bokföringslagen i tillämpliga delar. Kommunens el- och naturgasverk tillämpar dessutom handels- och industriministeriets föreskrifter när dessa poster värderas och periodiseras. Resultaträkningen och balansräkningen för den särredovisade affärsverksamheten skall kunna härledas ur bokföringen. Sambandet mellan noteringarna från verifikaten till grund- och huvudbokföringen och vidare till bokslutskalkylerna skall kunna verifieras utan svårighet. Vid bokföringsmässig åtskiljning skall man dessutom göra upp en finansieringskalkyl som skall grunda sig på uppgifterna i bokslutskalkylerna. Vid kalkylmässig åtskiljning är det inte obligatoriskt att göra upp någon finansieringskalkyl, men det rekommenderas. Bokföringsmässigt åtskilda bokslut skall sammanställas så att resultatet blir lika med siffrorna i det officiella bokslutet. Om affärsverksamheten är ytterligare åtskild i delaffärsverksamheter skall sammanställningen av delaffärsverksamheternas bokslut efter att affärshändelserna mellan delaffärsverksamheterna samt överföringar av egendom och kapital eliminerats ge ett separat bokslut i enlighet med kommunsektionens affärsverksanvisning 13. Anskaffningsutgiften utgör värderingsgrund för tillgångsposterna. Vid värdering av mark- och vattenområden och värdepapper som ingår i anläggningstillgångarna tillämpas bokföringslagens bestämmelser om uppskrivning respektive nedskrivning. Övriga anläggningstillgångar kan inte uppskrivas. När affärsverksamheten särredovisas för första gången kan man i ingående balansen ta in uppskrivningar och nedskrivningar som enligt nämnda grunder gjorts i kommunens anläggningstillgångar. Egendomen kan inte omvärderas enligt andra grunder när en särredovisad ingående balans bildas 14. Vid periodisering av anskaffningsutgiften iakttas praxisen med avskrivningar enligt plan. I övergångsskedet skall man lämna en beskrivning av de principer enligt vilka de särredovisade ingående balanserna har bildats. Finansiella intäkter och finansiella kostnader som tas upp i den särredovisade verksamhetens resultaträkning skall grunda sig på tillgångs- och skuldposter i den särredovisade verksamhetens balansräkning och på det grundkapital som tas upp i balansräkningen (affärsverk/annan balansenhet) eller på restkapitalet (kalkylmässig åtskiljning) HIM:s förordning (973/2000) Se den allmänna anvisningen om avskrivningar enligt plan, kap. 3.6 och HIM:s beslut om särredovisning av elaffärsverksamheter (885/1995) 4.3 och HIM:s förordning om särredovisning av naturgasaffärsverksamheterna (973/2000) 4.1.

17 Avvikande från bokföringsbestämmelserna upptas i den särredovisade verksamhetens resultaträkning och balansräkning, förutom externa inkomster och utgifter också interna inkomster, utgifter eller finansiella poster, där motparten utgörs av annan kommunal verksamhet. I en särredovisad verksamhets balansräkning upptas interna fordringar och skulder samt interna bidrag där motparten utgörs av annan kommunal verksamhet. I bokslutskalkyler för verksamheter som har separat bokföring upptas endast bokförda externa och interna poster. När det är fråga om kalkylmässig åtskiljning kan man i resultaträkningen som poster som skall överföras också ta upp kostnader som inte medtagits i bokföringen. De skall dock grunda sig på realiserade utgifter för kommunen. 4.2 Orsaksprincipen Orsaksprincipen är en central princip vid fördelningen av poster vid budgetering, bokföring och kostnadsberäkning. Enligt orsaksprincipen budgeteras och bokförs en utgift och en inkomst på den uppgift, det projekt eller den produkt som har gett upphov till den. Orsaksprincipen iakttas också när förmögenhets- och kapitalposter hänförs till en viss affärsverksamhet i balansräkningen och vid beräkning av kapitalkostnader eller kapitalintäkter. Vid särredovisning av affärsverksamheten förverkligas orsaksprincipen så att separata intäkter och kostnader hänförs till affärsverksamheten på basis av den externa eller interna fakturering som gäller överlåtelsen av en viss prestation. En kostnadspost kan också vara gemensam med annan kommunal verksamhet. Gemensamma kostnader är exempelvis centralförvaltningens personalutgifter, hyror för lokaler, adb-utgifter samt utgifter för fakturering och bokföring. Vid fördelning av dessa kostnader används en kalkylmässig fördelningsgrund som kan vara exempelvis antal arbetstimmar, antal fakturor, antal terminaler eller antal telefonsamtal. Vid en del gemensamma kostnader, exempelvis förvaltningskostnader, kan det vara svårt eller till och med omöjligt att tillämpa orsaksprincipen. Typiska fördelningsgrunder för sådana s.k. äkta gemensamma kostnader är inkomster av verksamheten, utgifter för verksamheten, personalutgifter eller antal anställda eller någon annan grund som beskriver verksamhetens volym. De fördelningsgrunder som tillämpas skall definieras i detalj och de definitioner som på detta sätt uppkommer skall förvaras som bokföringsmaterial i de dokument som bekräftar bokslutet Kontinuitetsprincipen Aktiva och passiva poster i ingående balansen för sådan affärsverksamhet som särredovisas skall grunda sig på balansvärdena i kommunens balansräkning för föregående räkenskapsperiod. I bokföringsmässigt åtskilda kommunala affärsverk och andra balansenheter iakttas principen om balanskontinuitet på så sätt, att överskott och underskott ackumuleras i affärsverkets eget kapital. När ingående balansen uppgörs för första gången överförs balansposterna till bokföringsvärdet mellan balanskontona utan att överföringarna behandlas i budgeten för det särredovisade året. Ingående balansen för den särredovisade affärsverksamheten fastställs av fullmäktige under den räkenskapsperiod som särredovisas, efter att bokslutet för kommunens föregående räkenskapsperiod har upprättats. Fullmäktige kan också fastställa principerna för uppgörande av den särredovisade ingående balansen i 15 HIM:s förordning (973/2000)

18 budgeten eller i samband med att den uppgörs, utgående från den preliminära balansräkningen. Om bokslutet inte i väsentlig grad ändrar posterna i en särredovisad ingående balans (särskilt grundkapitalet, restkapitalet eller lånebeloppen), behöver upprättandet av den ingående balansen inte behandlas på nytt i fullmäktige. Fullmäktigebehandlingen av ingående balansen kan härledas ur bestämmelsen i 13 kommunallagen enligt vilken fullmäktige skall fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som skall ställas upp för kommunens affärsverk. En ersättning som betalas för grundkapital eller restkapital är ett centralt ekonomiskt mål i affärsverksamheten och ersättningens rimlighet värderas på basis av de poster som tagits upp i balansen. Ersättningen skall således basera sig på ett grundkapital eller restkapital som fastställts av fullmäktige. Det valda särredovisningsförfarandet (bokföringsmässig eller kalkylmässig åtskiljning) skall tillämpas fortlöpande om det inte finns någon grundad anledning att ändra det. Ändringar i förfarandet för särredovisning under räkenskapsperioden skall jämte motivering anges i noterna till de särredovisade boksluten 16. De fördelningsgrunder för gemensamma kostnader som valts för särredovisningen skall också tillämpas fortlöpande. Det skall finnas grundad anledning att ändra fördelningsgrunden. Avvikelser utreds i noterna till boksluten för särredovisade verksamheter. I de särredovisade boksluten skall i fråga om samtliga poster i den särredovisade resultaträkningen och balansräkningen ingå en jämförelse med den nästföregående räkenskapsperioden i enlighet med bokföringslagen, om man har ålagts att tillämpa särredovisning under den nästföregående räkenskapsperioden. Om specificeringen av poster i den särredovisade resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats eller om jämförelseuppgiften av någon annan anledning inte är användbar, skall jämförelseuppgiften i mån av möjlighet rättas till HIM:s förordning (973/2000) HIM:s förordning (973/2000) 6. 18

19 5 Bokföring och bokslut för kommunala affärsverk och andra balansenheter 5.1 Hur bokföringen ordnas och affärshändelserna bokförs Ett kommunalt affärsverk och en annan balansenhet är en del av den kommunala organisationen och deras bokföring utgör en del av kommunens bokföring. När bokföringen skiljs åt och separata bokslut görs upp iakttas kommunallagen och bokföringslagen i tillämpliga delar. Bokföringsnämndens kommunsektion utfärdar anvisningar. Den kronologiska bokföringen av affärshändelserna utgör grundbokföringen för en särredovisad affärsverksamhet och samtidigt är den en del av kommunens grundbokföring. Den systematiska bokföringen av affärshändelserna utgör huvudbokföringen för affärsverksamheten och samtidigt en del av kommunens huvudbokföring. Enligt bokföringslagen 2:4 skall affärshändelserna bokföras kronologiskt (grundbokföring) och systematiskt (huvudbokföring). Noteringarna får göras som sammanställningar i huvudbokföringen. 18 Affärshändelserna bokförs på de särredovisade affärsverksamheterna på basis av de verifikat som hänförts till dem. För interna affärshändelser mellan verksamheterna behöver man inte skriva ut och skicka någon faktura, utan affärshändelserna kan bokföras som interna överföringar. Interna debiteringar och krediteringar kan följas upp på separata konton vilka elimineras när bokslutet för hela kommunen görs upp. När man tillämpar ett förfarande med kontokurantkonton i stället för kassakonton för affärsverksamheten behöver man inte göra penningöverföringar mellan affärsverksamheten och kommunens övriga verksamhet. I en annan balansenhet tillämpas främst förfarandet med kontokurantkonto. Av ett kommunalt affärsverk eller en annan balansenhet kan bildas en separat bokföringsenhet. Alternativt kan de hållas åtskilda med hjälp av uppgiftskoder och på separata konton. I bokslutet kan en särredovisad bokföringsenhet sammanställas med kommunens övriga bokföring genom bokföringsposter eller så kan sammanställningen göras i en sammanställningstabell. Bokföringen kan skötas med ett separat bokföringsprogram eller i samma bokföringssystem som övrig verksamhet beroende på datasystemtillämpningen. I särredovisad bokföring består affärshändelserna dels av externa affärshändelser, dels av interna utgifter, inkomster, finansiella transaktioner och deras rättelse- och överföringsposter, där motparten är annan kommunal verksamhet. Ersättning för kapital som kommunen investerat i ett affärsföretag eller annan balansenhet, där kapitalet kan vara ett internt lån av kommunen eller en grundkapitalplacering, behandlas som finansiell kostnad. Ett kommunalt affärsverk kan göra en investeringsreservering från sitt resultat som uppvisar överskott. Om räkenskapsperiodens resultat i kommunen inte räcker till för en överföring till reserven kan överföringen ändå göras förutsatt att det finns ett acku- 18 Se HIM:s beslut (47/1998). 19

20 mulerat överskott i kommunens balansräkning som täcker räkenskapsperiodens underskott efter överföringen till reserven. En överföring till en investeringsreserv kan även göras i en annan balansenhet. En överföring till investeringsreserven innebär att ett överskott bokförs på ett bestämt investeringsprojekt. Fullmäktige skall anvisa anslag för en annan balansenhets investeringsutgift oberoende av investeringsreserven. När bokföringen för ett affärsverk och en annan balansenhet sammanställs med kommunens bokslut skall interna inkomster och utgifter, interna fordringar och skulder samt en intern grundkapitalplacering och interna bidrag elimineras. Vid sammanställningen och elimineringen av interna poster i kommunens bokslut iakttas bokföringsnämndens affärsverksanvisning. 5.2 Bokslutskalkyler för kommunala affärsverk och andra balansenheter Bestämmelser och anvisningar om bokslutskalkyler Bokslutsscheman I bokföringsmässigt åtskild affärsverksamhet utgörs bokslutskalkylerna av resultaträkningen, finansieringskalkylen och balansräkningen. Vid upprättandet av bokslutet tillämpas bokföringslagen och bokföringsförordningen i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar och bokslutsscheman. För varje post i resultaträkningen och balansräkningen skall motsvarande uppgift för den närmast föregående räkenskapsperioden anges (jämförelseuppgift). Om specificeringen av resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats, skall jämförelseuppgiften om möjligt rättas till. På samma sätt skall förfaras om jämförelseuppgiften av något annat skäl inte är användbar. Motsvarande sätt att presentera jämförelseuppgifter iakttas också i finansieringskalkylen. Bokslutskalkylernas uppställning får inte ändras, om det inte finns särskild anledning till detta. Kalkylerna skall uppgöras mer detaljerat än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som inverkat på räkenskapsperiodens resultatbildning, uppgifterna om finansieringen eller balansräkningsposterna skall kunna klargöras. I resultaträkningen skall intäkts- och kostnadsposterna redovisas var för sig utan att de dras av från varandra, om det inte är motiverat att sammanslå intäkter och kostnader i en enda salderad post för att ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. Om en enhet som bedriver affärsverksamhet har en fordran hos den till vilken den själv står i skuld, skall fordran och skulden tas upp var för sig i balansräkningen. Också de övriga balansräkningsposterna skall tas upp utan att dras av från varandra, om en saldering av posterna inte behövs för att ge en rättvisande bild. Om det inte finns några sifferuppgifter för räkenskapsperioden och för föregående räkenskapsperiod att uppta under en enskild rubrik kan denna lämnas bort i resultaträkningen eller balansräkningen. Resultaträkningen och balansräkningen görs upp med en pennis (cents) noggrannhet. Finansieringskalkylen får också presenteras i tusen mark eller euro. Resultaträkningen för ett kommunalt affärsverk eller en annan kommunal balansenhet upprättas med tillämpning av schemat i 1:1 bokföringsförordningen (1339/1997) enligt kommunsektionens affärsverksanvisning 19. I kapitel i affärsverksanvisningen står vad som skall ingå i resultaträkningens intäkts- och kostnadsposter Allmän anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner (1999).

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER 1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 22 december 1998 Nr 1020 1025 INNEHÅLL Nr Sidan 1020 Lag om ändring av 67 inkomstskattelagen... 2765 1021 Förordning om ändring av 12 förordningen

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet. SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1987-11-23 146 1987-11-24 1987/440-015.942 Kf 1996-03-25 26 1996-03-26 1995/525-000 REDOVISNINGSREGLEMENTE

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND MODELLSTADGAR FÖR EN PERSONALFOND FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND 1 Fonden och dess hemort 2 Fondens ändamål 3 Medlemskap Fondens namn är Företag Ab:s personalfond

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer