ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Transkript

1 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2009 ISBN (häftad) ISBN (pdf)

2 ISBN (häftad) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2009 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)

3 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET Bokföringsnämndens kommunsektion Helsingfors , , ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet Gruppering av noterna Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Frivillig redovisning av miljöaspekter Noter angående personalen Specifikation av noter...44

4 4 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet I 68 i kommunallagen (365/1995) bestäms om en kommuns och en samkommuns bokslut. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna (KomL 68 och BokfL 3:2 ). En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds (KomL 68 a ). Stadgandena om noternas innehåll finns i huvudsak i bokföringslagen (1336/1997) och -förordningen (1339/1997). Med noter avses enligt 3:1.1 punkt 4 i BokfL uppgifter som skall lämnas i bilagor till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. I kommunsektionens allmänna anvisning om finansieringsanalys ingår tills vidare inga krav på noter. Om en kommun, då detta krävs för att ge en rättvisande bild, redovisar noter till bokslutets finansieringsanalys skall dessa upptas efter noterna angående säkerheter och ansvarsförbindelser. Bokslutet och dess noter skall vara överskådliga och bokslutet skall bilda en helhet. (BokfL 3:1.7 ). Avvikelse från principerna i 1 och 2 mom. får göras endast av särskilda skäl, om inte avvikelsen baserar sig på lag eller andra bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Noterna skall innehålla en redogörelse för avvikelser från de allmänna bokslutsprinciperna, grunderna för avvikelsen samt en beräkning av dessa (BokfL 3:3.3 ). Vid upprättande av noter till kommunens bokslut iakttas i tillämpliga delar stadgandena i bokföringslagens 3 kapitels samt bokföringsförordningens 2 och 4 kapitel. Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och kommunallagens stadganden om bokföring och bokslut (KomL 67 ). Kommunsektionens anvisningar hör till grunderna för god bokföringssed i fråga om bokföring och bokslut för en kommun. Bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat följande allmänna anvisningar: Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning för upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning för upprättande av finansieringsanalys för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen ( ) Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2008) Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner )

5 5 Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner ( ) [ ]. Denna allmänna anvisning ersätter bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner från Denna allmänna anvisning tillämpas på upprättande av bokslut för kommuner från och med räkenskapsperioden Med kommun avses nedan i anvisningen även samkommun om inget annat sägs [ ]. Syftet med noterna till bokslutet är att komplettera den bokslutsinformation som ges i form av kalkyler så att en riktig och tillräcklig bild ges av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. Noterna utgör en del av bokslutet (BokfL3:1.1 och KomL 68 ). Utgångspunkten är att kommunen inte kan välja om en enskild uppgift redovisas i balansräkningen, resultaträkningen, finansieringsanalysen eller i noterna. I vissa fall medges dock flexibilitet i fråga om var en uppgift redovisas. Alternativa sätt att redovisa uppgifter konstateras i denna allmänna anvisning. Bokföringslagen innehåller ingen uttrycklig skyldighet att ge jämförelseuppgifter beträffande noterna. För att bokslutet ska ge en rättvisande bild är jämförelseuppgifter ändå att rekommendera. Noterna kan uppges som belopp i tusen euro. I det första bokslutet efter en kommunsammanslagning rekommenderas jämförelseuppgifter med beaktande av principen om att informationen ska produceras ekonomiskt [ ]. [ ] Om särredovisningen av en kommuns affärsverk stadgas i kapitel 10 a i kommunallagen. Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall enligt 87 h kommunallagen särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring. För en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall upprättas ett särskilt bokslut som omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkets verksamhet och om dess ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Affärsverkets särskilda bokslut sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut (KommunalL 87 i ). Även vissa stadganden om särredovisning av affärsverksamheter kräver att särskilda bokslut och särredovisad affärsverksamhet upptas i kommunens bokslut. Enligt 7:32 i elmarknadslagen (386/1995), 5:5 i naturgasmarknadslagen (508/2000) och 20 i lagen om vattentjänster (119/2001) skall bokföringen för en kommunal inrättning som idkar ifrågavarande affärsverksamhet redovisas skilt och så att det för varje räkenskapsperiod upprättas ett skilt bokslut. Dessutom skall elverken särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och övrig affärsverksamhet. På motsvarande sätt skall naturgasverken särredovisa naturgasnätverksamhet, försäljnings- och lagerverksamhet samt affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen. I den ändrade 7:32 i elmarknadslagen (1172/2004) stadgas: bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter skall offentliggöras. Boksluten skall fogas till det officiella bokslutet över ett företag, en koncern, en kommun, en samkommun eller en statlig inrättning som ut-

6 6 övar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som skall offentliggöras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som är tillgänglig för intressentgrupperna. I 5:5 i naturgasmarknadslagen stadgas: bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultaträkningarna och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för särredovisade verksamheter skall presenteras i kommunens bokslut Också i lagen om vattentjänster (119/2001) 20 stadgas: ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens bokföring, och verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod. Med särredovisning avses i ovan nämnda lagar att affärsverksamhetens inkomster och utgifter samt tillgångar och kapital hålls skilt från kommunens bokföring så att en resultaträkning och en balansräkning kan upprättas för affärsverksamheten. I förordningar 1 stadgas ytterligare om tilläggsuppgifter (bl.a. särredovisningsprinciper) till bokslutet. Dessa redovisas i samband med bokslutskalkylerna för ifrågavarande affärsverksamhet. I sin allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner ger bokföringsnämndens kommunsektion anvisningar om presentation av en kommuns eller samkommuns affärsverks separata bokslut i kommunens eller samkommunens bokslut. Separata bokslut för övriga balansenheter och särredovisad affärsverksamhet kan presenteras på motsvarande sätt i bokslutet för en kommun eller en samkommun. 2. Gruppering av noterna Grupperingen av noterna har i denna allmänna anvisning skett enligt grupperingen av kraven på noter i bokföringsförordningens 2 kapitel. Noterna till en kommuns bokslut indelas i noter angående: - tillämpade bokslutsprinciper - resultaträkningen - balansräkningens aktiva och passiva - säkerheter och ansvarsförbindelser - personal - koncernbokslut. [ ] Bokföringsnämndens kommunsektion har i sin allmänna anvisning Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen ( ) gett anvisningar om hur ett affärsverk skall särskiljas i bokföringen för en kommun eller samkommun. Finlands Kommunförbund har i sin rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet utöver modellen med affärsverk presenterat två andra modeller för särredovisning. Dessa är annan balansenhet och kalkylmässig åtskiljning. En kommuns eller samkommuns affärsverks noter redovisas sammanställda med noterna till kommunens eller samkommunens bokslut. Enligt 87 i kommunallagen ska dock en kom- 1 I handels- och industriministeriets förordningar 79/2005 och 222/2005 stadgas om tilläggsuppgifter till bokslut för särredovisade elaffärsverksamheter och naturgasaffärsverksamheter.

7 7 muns eller en samkommuns affärsverk upprätta ett bokslut som omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. [ ] I noterna till koncernbokslutet för en kommun skall i tillämpliga delar anges motsvarande noter till kommunens bokslut (BokfF 4:1 ). Som noter gällande koncernen anges 1. noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut (presenteras i kapitel 3.2) [ ]: och följande noter beträffande koncernresultaträkningen, aktiva och passiva i koncernbalansräkningen samt garantier och ansvarsförbindelser, som i exemplen i denna anvisning anges vid sidan av noterna för kommunen (notens nummer inom parentes) [ ]: 2. verksamhetens intäkter uppdelade i olika helheter som kommunen definierat (not 8). 3. poster som hör till extraordinära intäkter och kostnader (11) 4. redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (14) 5. redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva som ingår i verksamhetsintäkterna och väsentliga försäljningsförluster av bestående aktiva som ingår i övriga verksamhetskostnader (15) 6. principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna(19) 7. överförbara anslutningsavgifter som är väsentliga till sitt belopp, om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter har aktiverats av koncernsamfunden i balansposten Mark- och vattenområden bland bestående aktiva, såvida de inte tagits upp i balansräkningen som en egen post (21, exemplet på s. 25). 8. noter angående innehav i andra samfund (22, 23, 24) 9. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (26) 10. en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av posterna i det egna kapitalet samt om överföringar mellan dessa poster under räkenskapsperioden (28) 11. specifikation av väsentliga poster som tagits upp bland avsättningarna, om detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (32) 12. en specifikation av hur posten Övriga skulder fördelar sig på anslutningsavgifter och övriga skulder, om anslutningsavgifterna inte upptagits som en separat post i balansräkningen (36) 13. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (37) 14. uppgift om skulder för vilka samfundet eller stiftelsen som sammanställs med koncernbokslutet har pantsatt, intecknat eller på något annat sätt gett egendom som säkerhet, specificerade per säkerhetsslag för varje post av främmande kapital som enligt 1 kap. 6 redovisas bland balansräkningens passiva (40) 15. i fråga om säkerheter som ett samfund eller en stiftelse som sammanställs med koncernbokslutet har ställt för egen del på något annat sätt än vad som avses i 40 punkten, det sammanlagda värdet specificerat per säkerhetsslag (41) 16. det sammanlagda värdet av andra säkerheter ställda av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i koncernbokslutet än sådana som avses i punkten, specificerat per slag.

8 8 17. det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal, om beloppet är väsentligt (44) 18. övriga ansvarsförbindelser av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs med koncernbokslutet (46) 19. övriga ekonomiska ansvar för ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i koncernbokslutet, vilka inte upptagits i balansräkningen (47) [ ]. Koncernbokslutets noter utgörs i princip av en sammanställning av noterna till de särskilda boksluten. Elimineringar och rättelser i samband med upprättandet av koncernbokslut bör beaktas även i noterna. Informationen i noterna till koncernbokslutet gäller således penningbeloppet för ifrågavarande post i koncernbokslutet. Samkommunernas noter sammanställs till sifferbelopp i relation till grundkapitalandel (Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut kapitel 8.1). Till denna anvisning om noter har bifogats exempel på noter till bokslutet för en kommun. I bokföringslagen, bokföringsförordningen och i denna allmänna anvisning anges s.k. obligatoriska noter. Bokföringslagens krav på riktiga och tillräckliga uppgifter förutsätter att den som upprättar bokslutet bedömer huruvida det utöver ovan nämnda noter krävs att noter gällande situationen eller någon händelse utöver detta anges för att tillfredsställa kravet på en rättvisande bild. Noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut presenteras i kapitel 3.2. Övriga noter gällande en koncern presenteras för de uppgifter där noter angående koncernen skall anges. De finns i den exempeltablå som ingår i denna anvisning. Dylika noter kan även i bokslutet anges som skilda noter efter de noter som gäller kommunen. 3. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 3.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun skall innehålla: 1) uppgift om de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av bokslutet (BokfF 2:2.1 punkt 1); Bestående aktiva Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Enligt en av kommunfullmäktige godkänd ändring i avskrivningsplanen har avskrivningstiden för administrations- och inrättningsbyggnadernas vatten- och avloppsnät justerats från och med x.x.xxxx. Ändringen grundar sig på en omvärdering av tillgångarnas ekonomiska verkningstid. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan.

9 9 Om värdet hos en tillgång innefattar fasta utgifter, anges de noter som detta kräver i enlighet med bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång). Omsättningstillgångar Värdering av placeringar Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller lägre värde. Grunden för värderingen utgörs av de sannolika framtida inkomster som sammanhänger med tillgången eller dess värde för produktionen av tjänster. Poster av placeringskaraktär bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift eller till sannolikt lägre överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-princip till beloppet för anskaffningsutgiften eller till beloppet för den sannolika anskaffningsutgiften om den är lägre eller till beloppet för det lägre sannolika överlåtelsepriset om det är lägre. X El affärsverkets omsättningstillgångar har värderats enligt vägt medelanskaffningspris eller enligt sannolikt försäljningspris om detta har varit lägre. Om fasta utgifter har inräknats i värdet på omsättningstillgångar skall de noter som krävs anges enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång). Finansieringstillgångar Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till sannolikt värde om detta är lägre. Finansiella värdepapper har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller till sannolikt överlåtelsepris om detta är lägre. Av särskilda skäl har en kommun eller en samkommun undantagsvis kunnat värdera värdepapper vilka noterats på börsen eller eljest offentligt till verkligt värde. Gällande värderingen av värdepapper vilka upptagits till verkligt värde bör man i noterna bl.a. ange grunderna för tillämpade värderingsmodeller och metoder. Noggrannare stadganden om dessa noter ingår i handels- och industriministeriets förordning 1315/2004. Om kommunen har använt derivatavtal, skall noterna till bokslutet innehålla uppgifter om värderings- och andra kalkyleringsprinciper för derivatavtalen.

10 10 Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen gäller fram till och med x.x.xxxx. Om detta anses förutsättas för att bokslutet skall ge en rättvisande bild kan noterna även innefatta en utredning om hanteringen av understöd. Hanteringen av understöd Finansiella understöd för anskaffning av materiella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits som minskningar av anskaffningsutgiften för ifrågavarande tillgång. De understöd för kommunsammanslagning och den ersättning för minskade statsandelar som erhållits på basis av att kommunerna X och Y från början av år 2005 sammangick med kommunen har med tilllämpning av kontantprincip upptagits som intäkter bland Understöd och bidrag. 2) motivering, om sättet att ställa upp resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats jämfört med föregående räkenskapsperiod (BokfF 2:2.1 punkt 2), eller uppställningen avviker från de föreskrifter som bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat, samt effekterna av ändringen; Ändring av sättet att redovisa resultaträkningen Samkommunens inkomstskatt för näringsverksamhet har i bokslutet för räkenskapsperioden upptagits som en skild post i resultaträkningen före raden för räkenskapsperiodens överskott. Tidigare har inkomstskatten upptagits bland övriga verksamhetskostnader. Motsvarande ändringar har gjorts gällande jämförelseuppgifterna för föregående räkenskapsperiod. 2 3) uppgift om rättelser som har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden (BokfF 2:2.1 punkt 3); Rättelser av uppgifter för föregående räkenskapsperiod Indelningen av balansräkningen för föregående räkenskapsperiod har ändrats så att den motsvarar indelningen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Aktier och andelar i placeringsfonder vilka till sin karaktär utgör placeringar, totalt x euro, har i balansens jämförelseuppgifter överförts från placeringar bland bestående aktiva till finansiella värdepapper bland rörliga aktiva. Från lånefordringar som ingår i placeringar bland bestående aktiva har poster som inte till sin karaktär är bestående, totalt x euro, överförts till lånefordringar bland finansieringstillgångar. 4) redogörelse, om uppgifterna beträffande den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut (BokfF 2:2.1 punkt 4); 2 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning punkt 4.5. Övriga verksamhetskostnader, not 10.

11 11 Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Då uppgifterna för räkenskapsperioden jämförs med uppgifterna för föregående räkenskapsperiod bör man beakta att kommunen i början av räkenskapsperioden sålde sin elaffärsverksamhet. Årsbidraget i föregående bokslut var x varav elverkets andel var y. Av egendoms- och skuldposterna i balansräkningen överfördes bestående aktiva för x, kassa och banktillgodohavanden för x samt anslutningsavgifter och övriga skulder för x till bolaget. Som en följd av försäljningen ökade posten aktier och andelar i balansräkningen med x och räkenskapsperiodens överskott med x. 5) uppgift om intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel, om dessa inte är av ringa betydelse (BokfF 2:2.1 punkt 5); Ändringar gällande bokslutsprinciper samt rättelser av väsentliga fel som uppkommit under tidigare räkenskapsperioder görs genom att ändra posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 3. Uppgift om till tidigare räkenskapsperioder hörande intäkter och kostnader samt rättelser av fel anges i noterna, om de inte är av ringa betydelse. Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder Bland räkenskapsperiodens övriga verksamhetsintäkter upptas retroaktiva mervärdesskatteåterbäringar som på basis av MomsL erhållits av skatteverket för åren 1, 2 och 3 totalt x euro. De retroaktiva mervärdesskatteåterbäringarna beror på en felaktig tidigare tolkning. Inköp för underhållet av fastigheter som hör till socialsektorns servicehus hade under åren 1 3 hanterats som icke till avdrag berättigande trots att inköpen berättigade till mervärdesskatteåterbäring. Hantering av fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder I bokslutet för räkenskapsperioden har rättelser gällande tidigare felaktigt bokförda avtal om markanvändning gjorts. Markägare och kommunen har slutit ett flertal avtal om markanvändning enligt vilka markägarna överlåter markområden till kommunen som vederlag för planeringskostnader som kommunen åsamkats. Eftersom avtalen inte medfört penningvederlag har kommunen tidigare tolkat det så att avtalen inte medför affärshändelser som skall bokföras. Balansvärdena för kommunens markområden har till denna del varit bristfälligt redovisade i kommunens bokföring. I bokslutet för räkenskapsperioden har gjorts en x euro stor korrigering av balansvärdet för kommunens markområden och motsvarande korrigering har gjorts beträffande Överskott från tidigare räkenskapsperioder. Jämförelseuppgifterna har rättats på motsvarande sätt. Någon korrigering av jämförelseperiodens resultaträkning har inte gjorts. 6) uppgift om sådana delar av en enskild balansräkningspost som gäller flera balansräkningsposter, om denna uppgift är väsentlig (BokfF 2:2.1 punkt 6); Uppgiften kan exempelvis gälla en fusionsförlust som hanterats som en enda post och som inte kunnat hänföras till de balansposter den gäller. 3 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner ( ), kapitel 1 samt den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning ( ) kapitel 1.

12 12 Redogörelse för fusionsförlust som upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid Den fusionsförlust som uppkommit vid upplösning av samkommun Y, x euro har, till den del den inte har kunnat hänföras till de balansposter den gäller, upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid. 7) grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om bokslutsdagens kurs inte har tillämpats (BokfF 2:2.1 punkt 7). Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs. De fordringar och skulder som har säkrats med valutaterminsavtal har dock undantagsvis värderats till terminskurs. Terminens ränteandel har periodiserat på avtalets giltighetstid. 3.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut Noterna gällande koncernbokslutet skall innehålla (BokfF 4:2 ): - principerna för upprättande av koncernbokslutet; - redogörelse för de ändringar som skett i principerna och metoderna vid upprättandet av koncernbokslutet samt för inverkan av ändringarna på koncernens resultat och ekonomiska ställning; - redogörelse för sådana förändringar i koncernstrukturen som på ett väsentligt sätt inverkar på koncernbokslutets jämförbarhet med det koncernbokslut som har upprättats för den föregående räkenskapsperioden. Redogörelsen omfattar ändringar gällande innehavet i dottersamfunden samt i betydande ägarintressesamfund; - motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för koncerngoodwill är längre än fem år. Noter angående tillämpade koncernbokslutsprinciper [ ] Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund sammanställts utom fastighetsdottersamfund x, eftersom kommunen inte har andra andelar i fastighetssamfund och utlämnandet ur sammanställningen endast har en ringa betydelse för koncernens egna kapital. I koncernbokslutet har samtliga samkommuner sammanställts utom samkommun x, där kommunens andel är ringa, 0,0x %, och där beloppen av kommunens andel av samkommunens tillgångar och skulder inte har någon väsentlig betydelse med tanke på koncernbalansen.

13 13 Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens och stiftelsernas avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av övereller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. Avvikande värderings- och periodiseringsmetoder Om vid upprättandet av koncernbokslutet inte har följts samma värderings- och periodiseringsprinciper som i bokslutet för kommunen skall en motiverad redogörelse för detta ingå i noterna. Avvikande räkenskapsperioder Räkenskapsperioden för dottersamfund x gick ut enligt vilket dottersamfundet har sammanställts i koncernbokslutet.

14 14 Jämförbarheten hos uppgifter från föregående räkenskapsperiod Intressesamfunden sammanställdes enligt kapitalandelsmetoden första gången i koncernbokslutet för 2008, då sammanställningens inverkan på det egna kapitalet var x euro. Intressesamfundens inverkan har inte korrigerats i jämförelseuppgifterna för föregående räkenskapsperiod. Kommunen har under räkenskapsperioden sålt dottersamfundet X. Kommunen har under räkenskapsperioden köpt aktier i Z Ab som i och med förvärvet, från att ha varit intressesamfund har blivit dottersamfund. Resultatet för dottersamfund Y har påverkats av en betydande försäljningsvinst från försäljningen av ett markområde. Försäljningsvinsten har till fullt belopp även förbättrat koncernens resultat. 4. Noter till resultaträkningen Noterna till resultaträkningen skall innehålla: 8) uppgift om verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat. Kommunens eller samkommunens affärsverksamhets verksamhetsintäkter redovisas inkluderade i ifrågavarande uppgiftsområde eller inkomstslag; Verksamhetsintäkter uppdelade på inkomstslag *) Koncernen Allmän förvaltning x x x x Social- och hälsovårdstjänster x x x x Undervisnings- och kulturtjänster x x x x Samhällstjänster x x x x Övriga tjänster (kan x x x x Kommunens verksamhetsintäkter totalt *) x x x x *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster Kommunen I stället för specifikationen enligt uppgiftsområde kan det finnas orsak för en samkommun att specificera verksamhetsintäkterna på annat sätt. vis en samkommun för yrkesutbildning kan ha behov av att särskilja finansiering enligt enhetspris från övriga försäljningsintäkter. Ett sjukvårdsdistrikts samkommun kan t.ex. uppge försäljningsintäkter från medlemskommuner, försäljningsintäkter från utomstående kommuner, utjämning av dyrbar vård och andra motsvarande poster på en specifikationsnivå som ifrågavarande samkommun anser ändamålsenlig. Om en samkommun upprättar koncernbokslut skall motsvarande tabeller redovisas även på koncernnivå.

15 15 på specifikation i en samkommun för yrkesutbildning Samkommunens verksamhetsintäkter *) Finansiering enligt enhetspris x x Övriga försäljningsintäkter x x Avgiftsintäkter x x EU-understöd x x Övriga bidrag och understöd **) x x Övriga verksamhetsintäkter x x Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) x x *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster **) väsentliga poster bland övriga bidrag och understöd kan redovisas på egen rad på specifikation för ett sjukvårdsdistrikts samkommun Samkommunens verksamhetsintäkter *) Försäljningsintäkter från medlemskommuner x x Försäljningsintäkter från utlandet x x Särskilda statsandelar x x Övriga försäljningsintäkter x x Avgiftsintäkter x x Bidrag och understöd x x Övriga verksamhetsintäkter x x Utjämning av dyr vård samt avgift för särksilda åtaganden x x Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) x x *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster på specification för en samkommun för social- och hälsovård Samkommunens verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde *) Specialsjukvård x x Bashälsovård x x Hälsoskydd och veterinärverksamhet x x Socialservice x x Övriga tjänster x x Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) x x *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster 9) skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster (kommunsektionens anvisning om resultaträkningen punkt 5.1); 4 4 Skatteintäkterna kan specificeras antingen i resultaträkningen eller i noterna till den (kommunsektionens anvisning om resultaträkningen ( ) punkt 5.1).

16 16 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt x x Andel av samfundsskatteintäkter x x Fastighetsskatt x x Övriga skatteinkomster x x Skatteinkomster totalt x x 10) statsandelarna specificerade; [ ] 2009: [ ] Specifikation av statsandelarna Kalkylerade statsandelar Den allmänna statsandelen x x Statsandelen för social- och hälsovård x x Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet x x Kalkylerade statsandelar sammanlagt *) x x Behovsprövat finansieringsunderstöd x x Statsandelar totalt x x *) I de kalkylerade statsandelarna ingår utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen [ ] fr.o.m. 2010: [ ] Specifikation Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) x x Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster x x Utjämning till följd av systemändringen x x Övriga statsandelar för undervisnigs- och kulturverksamhet x x Behovsprövad höjning av statsandelen x x Statsandelar sammanlagt x x *) I bokslutet för 2010 räcker statsandelarnas totala belopp som jämförelseuppgifter år 2009 [ ]

17 17 Statsandelen för kommunernas basservice består från och med 2010 av följande bestämningsgrunder och kostnader: - Bestämningsgrunderna för den allmänna delen (tidigare allmän statsandel) - Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader - Förskoleundervisningens, den grundläggande utbildningens samt de allmänna bibliotekens kalkylerade kostnader - Bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmänt kulturväsende - Bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av exceptionellt gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer [ ]. Till systemet hör också liksom tidigare utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, genom vilken statsandelen höjs eller sänks [ ]. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. De kommuner som förlorat på systemändringen kommer tillsvidare att få ett statsandelstillägg varje år, medan de kommuner som vunnit på förändringen kommer att få ett avdrag [ ]. Den statsandel enligt huvudmannasystemet som står utanför reformen gäller gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt andra kalkylerade statsandelar som inte hör till reformen och inte räknas med i finansieringsandelen, men som behandlas som en helhet vid sidan av huvudmannasystemet. Till de sistnämnda hör idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, grundläggande konstundervisning (timbaserad), teatrar, orkestrar och museer samt morgonoch eftermiddagsverksamhet [ ]. Hemkommunsersättningarna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, vilka införs år 2010 i och med det nya systemet med statsandelar för kommunal basservice, bokförs bland verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter. De hör alltså inte till posten Statsandelar för kommunal basservice (en enda penningström) [ ]. 11) uppgift om poster redovisade som extraordinära intäkter och kostnader (BokfF 2:3.1 punkt 2);

18 18 Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader Koncernen Kommunen Extraordinära intäkter Försäljningsvinst av aktier i El Ab x x x x Försäkringsersättning för byggnaden K x x x x Extraordinära intäkter totalt x x x x Extraordinära konstnader Försäljningsförlust av fastighet vid avslutandet av verksamhet X x x x x Extraordinära kostnader totalt x x x x 12) redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringarna i dem (BokfF 2:3.1 punkt 3). Som redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem ges särskilt för varje tillgångsgrupp uppgifter om planavskrivningarnas beräkningsgrund (avskrivningsmetod, avskrivningstid) och ändringar i dem samt orsak till ändringar i avskrivningsplanen. Ifrågavarande uppgifter kan också redovisas i samband med ovan nämnda värderings och periodiseringsprinciper 5 (not 1). Som redogörelse kan också redovisas en fastställd avskrivningsplan och grunderna för ändringar i den; Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder: Övriga utgifter med lång verkningstid Datorprogram 2 5 år Jämnstora avskrivningar % Övriga 2 5 år Jämnstora avskrivningar % Byggnader år Jämnstora avskrivningar 2,5 4,0 % Gator, vägar, torg och parker Utgiftsrestavskrivningar 15 % av utgiftsresten Övriga fasta konstruktioner och anordningar 8 15 år Jämnstora avskrivningar 6,7-12,5 % Maskiner och inventarier 5 10 år Jämnstora avskrivningar 10,0-20,0 % Grustäkter Avskrivning enligt användning Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro, har i kommunen bokförts som årskostnader [ ]. 5 Bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan ( ), kapital 10.3

19 19 13) redogörelse gällande överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas; En kommun eller en samkommun skall i bokslutet presentera noter som anger överensstämmelsen mellan genomsnittliga avskrivningar enligt plan och genomsnittliga reinvesteringar som skall avskrivas, om beloppen skiljer sig från varandra i avsevärd grad. Som avsevärd skillnad kan anses en differens på 10 % eller mer. Den genomsnittliga reinvesteringsgraden bestäms utgående från medeltalet av de egna anskaffningsutgifterna för sådana investeringar under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och enligt gällande ekonomiplan (inklusive affärsverken) för vilka avskrivningar görs. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsunderstöd). Investeringar som skall avskrivas utgörs av anskaffningar av andra tillgångar bland bestående aktiva än mark- och vattenområden samt placeringar (RP 8/2006 sb.). Om de nämnda åren innefattar poster vilkas belopp är exceptionella, kan en sådan exceptionell faktor beaktas i kalkylen. Om perioden för en godkänd investeringsplan är längre än perioden för ekonomiplanen kan medeltalet beräknas utgående från flera år. Noterna bör innehålla redogörelser för avvikelsens huvudsakliga orsaker samt eventuella behov av att justera avskrivningsplanen. Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Åren : Planavskrivningar i medeltal Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal Differens ( ) Differens % -35 Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror delvis på de finansieringsandelar som minskat byggnadernas anskaffningsutgift och delvis på en exceptionellt stort investeringsprojekt under den period som nu granskas. Avskrivningsplanen kommer att justeras under pågående räkenskapsperiod. Inom uppgiftsområdena för grundservicen finns det behov av att tillämpa kortare avskrivningstider för byggnader än de som tillämpas enligt gällande avskrivningsplan. För vattenförsörjningsnätet som är i behov av grundförbättring är det befogat att förkorta den återstående avskrivningstiden. 14) redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (BokfF 2:3.1 punkt 4);

20 20 Ändringar i avsättningar Koncernen Kommunen Pensionsansvar 1.1.*) x x x x Ökningar under räkenskapsperioden x x x x Minskningar under räkenskapsperioden -x -x -x -x Pensionsansvar *) x x x x Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen 1.1. x x x x Ökningar under räkenskapsperioden x x x x Minskningar under räkenskapsperioden -x -x -x -x Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen x x x x Patientansvarsförsäkringsavgift 1.1. (sk) x x x x Ökningar under räkenskapsperioden x x x x Minskningar under räkenskapsperioden -x -x -x -x Patientansvarsföräkringsavgift (sk) x x x x *) Innehåller pensionsansvar för s.k. gamla pensioner och för pensioner som har beviljats som ersättning för sänkt pension vid förtidspensionering. 15) redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva som bokförts som övriga verksamhetsintäkter samt för väsentliga försäljningsförluster av bestående aktiva som bokförts som övriga verksamhetskostnader (Kommunsektionens allmänna anvisning om resultaträkning kapitel 2.3 och 4.5); Försäljningsvinster och -förluster av tillgångar bland bestående aktiva Koncernen Kommunen Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster av mark- och vattenområden x x x x Försäljningsvinster av byggnader x x x x Övriga försäljningsvinster x x x x Försäljningsvinster totalt x x x x Övriga verksamhetskostnader Försäljningsförlust av fastighet X x x x x Försäljningsförluster totalt x x x x 16) uppgift om de sammanlagda beloppen av intäkter som har erhållits av andelar i andra företag (BokfF 2:3.1 punkt 5), om dessa är väsentliga. I resultaträkningen för en kommun och för en samkommun upptas ränteintäkter och räntekostnader som separata poster och behöver därför inte särskiljas bland noterna.

21 21 Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital Dividendintäkter från anda samfund Ränta på grundkapital från samkommuner Totalt x x x x x x 17) specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen. I vissa fall kan en kommun eller samkommun bokföra en avskrivningsdifferens också av skatteskäl (NSL 54 ). Denna fråga har utretts mer detaljerat i 6. kapitlet i kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkningen. Om ändringen av avskrivningsdifferens innefattar avskrivningsdifferens som uppkommit av skatteskäl, bör ändringen i avskrivningsdifferens specificeras i noterna. Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen Ändringar av avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering Differens mellan planavskrivningar och avskrivningar för beskattningen (- eller +) Ändring i avskrivningsdifferens totalt x x x x x x 5. Noter till balansräkningen 5.1 Noter till balansräkningens aktiva Noterna till balansräkningens aktiva skall innehålla: 18) uppgift om vid emission av lån uppkomna utgifter som inte har tagits upp som kostnad och kapitalrabatter (BokfF 2:4.1 punkt 5), om sådana kostnader har aktiverats; Utgifter och kapitalrabatter som inte upptagits som kostnader Emissionskostnader för ett masskuldebrevslån som emitterats under föregående räkenskapsperiod har aktiverats bland övriga utgifter med lång verkningstid Av beloppet för de aktiverade utgifterna återstår: x x 19) principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna i fråga (BokfF 2:4.1 punkt 6); På basis av noten skall det framgå vilka poster i bokslutet som påverkats av uppskrivningar. Dessutom skall det ur noten framgå huruvida kommunens

22 22 principer för uppskrivningar innebär att uppskrivningar görs för alla de uppskrivningsobjekt som bokföringslagen tillåter eller bara för tillgångar som hör till en viss egendomsgrupp eller eljest på särskild grund. Grunderna för uppskrivningar bör framgå ur noten. Dessutom bör det framgå huruvida tidigare gjorda uppskrivningar fortfarande uppfyller de krav som bokföringslagen ställer. Exem pel Uppskrivningar Koncernen Kommunen Mark- och vattenområden Värde 1.1. x x x x Uppskrivningar x x x x Återförda -x -x -x -x Värde x x x x Byggnader Värde 1.1. x x x x Återförda -x -x -x -x Värde x x x x Uppskrivningar totalt x x x x *) Uppskrivningarna på byggnader har gjorts före Värdet på de markområden och byggnader vilka utgör grund för uppskrivningar har fastställts med iakttagande av principen om försiktighet. Uppskrivningsbeloppet baserar sig på utlåtanden från utomstående sakkunniga om markområdenas och byggnadernas sannolika överlåtelsepriser. Uppskrivning har gjorts för alla de markområden för vilka förutsättningarna för uppskrivning enligt bokföringslagen uppfylls. 20) i det fall att ränteutgifter har räknats in i en tillgångs anskaffningsutgift, redogörelse för beloppet av ränteutgifter aktiverade under räkenskapsperioden (BokfF 2:4.1 punkt 8); Aktiverade ränteutgifter I anskaffningsutgiften för byggnad A som färdigställts under räkenskapsperioden 2008 och vars byggnadsskede räckte xx månader, har inräknats ränteutgifter totalt x euro. Den oavskrivna delen av de aktiverade ränteutgifter som ingår i balansposten "Byggnader" utgörs av följande belopp: Byggnader Aktiverat under räkenskapsperioden x Oavskrivna aktiverade ränteutgifter x x

23 23 21) Uppgifter om bestående aktiva per balanspost: - oavskriven anskaffningsutgift vid räkenskapsperiodens början; - ökningar och minskningar under räkenskapsperioden samt överföringar mellan balansposter; - räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan; - räkenskapsperiodens nedskrivningar och deras återföringar (BokfF 2:4.2 punkt 6); - räkenskapsperiodens finansieringsandelar (Kommunsektionen). I räkenskapsperiodens planavskrivningar upptagna väsentliga tilläggsavskrivningar för materiella eller immateriella tillgångar på vilka planavskrivning tillämpas, skall specificeras i noterna till bokslutet (Kommunsektionens resultaträkningsanvisning kapitel 8.1.). Materiella och immateriella tillgångar Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immate- Övriga ut- Förskotts Total Mark- Bygg- Fasta Maskine Övriga Förskotts Total riella gifter med betalningar & nade läggningar & inven- materiell betalningar & rättigheter lång verkningstid område & konstruktioner tarie tillgångar påg. Oavskriven ansk.utg x x x x x x x x x x x Ökn. under räkenskapsperioden x x x x x x x x x x x Finansieringsand. under räkensk.per. x x x x x x x x x x x Minskningar under räkensk.per. x x x x x x x x x x x Överföringar mellan poster x x x x x x x x x x x Räkenskapsperiodens avskrivning x x x x x x x x x x Nedskrivningar och återföringar av dem x x Oavskriven ansk. utg x x x x x x x x x x x Uppskrivningar x x Bokföringsvärde x x x x x x x x x x x Betydande tilläggsavskrivningar Specifikation av bet. till. avskrivn. x x x x x x x x På raden för överföringar mellan balansposter redovisas bl.a. överföringen av pågående anskaffningar till ifrågavarande tillgångsgrupp då anskaffningen färdigställts (exempelvis till byggnader). Totalbeloppet för raden Överföringar mellan poster bör vara +-0. Överföringar mellan balansposter vilka jämställs med investeringsutgifter och investeringsinkomster upptas på raderna för ökningar och minskningar under räkenskapsperioden. Som exempel på sådana kan nämnas överföringen av egendom som överlåtits vederlagsfritt från exempelvis inventarier till övriga utgifter med lång verkningstid. 6 I sin rekommendation om ordnandet av ekonomin för regionala redningsväsenden ( Alueellinen pelastustoimi taloudenhoidon järjestäminen) rekommenderar Finlands Kommunförbund att man vid vederlagsfri överlåtelse av egendom skall tillämpa en metod där den överlåtande kommunen överför balansvärdet för den egendom som överlåtits vederlags- 6 Bl.a. Kommunsektionens utlåtande 19/1997 och 48/2000.

24 24 fritt som en finansieringsandel från ifrågavarande inventariepost till övriga utgifter med lång verkningstid. Om kommunen har aktiverat utvecklingsutgifter skall noterna innehålla en redogörelse över oavskrivna utvecklingsutgifter. I allmänhet finns inte aktiverade utgifter av detta slag i kommunen. Därtill behövs en motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för aktiverade utvecklingsutgifter eller aktiverad goodwill överstiger fem år (BokfF 2:4.1 punkterna 3 4); Om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter på egen tomt har aktiverats i balansposten Mark- och vattenområden bland bestående materiella tillgångar skall anslutningsavgifterna i det fall att de är väsentliga uppges i noterna till balansräkningen om de inte upptagits som en egen post i balansräkningen. [ ] Specifikation av mark- och vattenområden Koncernen Kommunen Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter x x x x Övriga mark- och vattenområden x x x x Mark- och vattenområden totlat x x x x Om tillgångarna bland bestående aktiva innefattar tillgångar vilka saknar balansvärde (exempel en tillgång som helt och hållet avskrivits eller som erhållits genom donation), bör noterna innehålla en redogörelse för tillgångsposterna i fråga om de är väsentliga. 7 Placeringar Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Aktier Aktier Andelar- Övriga Totalt Msb Fordringar Fordringar FordringarTotalt koncern- intresse- i sam- aktier och fordringar på koncern- på på övriga bolag bolag kommune andelar samfund kommuner samfund Anskaffningsutg x x x x x x x x x x Ökningar x x x x x x x x x x Minskningar x x x x x x x x x x Överföringar x x x x x x x x x x Anskaffningsutg. x x x x x x x x x x Nedskrivningar x x x x x x x x x x Uppskrivningar x x x x x Bokföringsvärde x x x x x x x x x x 7 Bl.a. Kommunsektionens utlåtande 19/1997 och 48/2000.

25 25 Masskuldebrevsfordringar utgörs vanligtvis av placeringar som enligt sin karaktär skall upptas bland finansiella värdepapper eftersom det i allmänhet är fråga om tillfälliga placeringar. Om finansieringsandelar har erhållits för aktier och andelar redovisas dessa i noterna på motsvarande sätt som för immateriella och materiella tillgångar. En statsandel som en samkommun erhållit för en tillgång bland bestående aktiva kan inverka på fördelningen av grundkapitalet bland medlemskommuner. Den grundkapitalandel som samkommunen redovisar för en medlemskommun i sin balansräkning motsvarar därefter inte den samkommunandel som medlemskommunen har upptagit i sin balansräkning. En kommun redogör i sina noter för väsentliga ändringar i samkommunandelarnas värde. Väsentliga ändringar i värdet på samkommunandelar Balans- Ökningar Minskningar Balans- Kommunens andel i Differens värde under under värde samkommunens 1.1. räkensk.per. räkensk.per grundkapital samkommun X x x x x x x samkommun Z x x x x x x Noter angående innehav i andra samfund Noterna angående innehav i andra samfund skall innehålla: 22) i fråga om dottersamfund, inklusive föreningar och stiftelser där kommunen har bestämmande inflytande, namn, hemort och kommunens ägarandel i dottersamfundet (BokfF 4:3 ) samt kommunkoncernens andel av samfundets egna och främmande kapital samt vinst eller förlust i senast uppgjorda bokslut (för dottersamfund vilka sammanställts med koncernbokslut redovisas andelar enligt koncernbokslutet); 23) i fråga om samkommuner i vilka kommunen är medlem, samkommunens namn, hemort och kommunens ägarandel av samkommunen samt kommunens andel av dess egna och främmande kapital samt överskott och underskott i senast upprättade bokslut; 24) i fråga om samägda samfund samt i fråga om företag eller samfund där ägarandlen är en femtedel eller mer, eller i fråga om andra ägarintressesamfund, namn, hemort och kommunens och kommunkoncernens ägarandel (BokfF 2:9.1 ) samt kommunkoncernens andel av det egna och det främmande kapitalet och av vinsten eller förlusten i senast upprättade bokslut.