BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER"

Transkript

1 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999

2

3 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet Helsingfors Reviderad och ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1 Inledning Bestämmelser om avskrivningar Definition av begreppen Aktiebolag och andra samfund där kommunen har bestämmanderätt Avskrivningsplan Bas för avskrivningarna Anskaffningsutgift och restvärde för anläggningstillgångar Anskaffningsutgifter som täckts med bidrag, statsandel eller annan finansieringsandel Anskaffningsutgift som täckts genom upplösning av reserv eller fond Utgifter för grundförbättring av anläggningstillgångar Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar tillverkade för eget bruk Avtal om finansieringsleasing Avskrivningstid Avskrivningstidens längd Påbörjande av avskrivningarna Avskrivningsmetod Gruppering av avskrivningsobjekt Ändring av avskrivningsplanen Ändrade förväntningar Nedskrivningar Uppkomsten av koncernförhållande Sammanslagning av kommuner och upplösning av bolag Bolagisering av kommunens verksamhet Grundande av kommunalt affärsverk Försäljning av anläggningstillgångar Bokföring över anläggningstillgångar Anläggningstillgångar vilka skall kostnadsföras genom avskrivningar Anläggningstillgångar vilka skall bokföras som årskostnader Avskrivningar som överskrider planen...19

4 LIITTEET Bilaga 1 Exempel på planenliga avskrivningstider och metoder...20 Bilaga 2 Exempel på beräkning av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar...21 Bilaga 3 Exempel på bokföring av linjära avskrivningar respektive restvärdesavskrivningar...22 Bilaga 4 Exempel på bokföring över anläggningstillgångar...24 Bilaga 5 Exempel på behandling av avskrivningar som överskrider planen Bilaga 6 Restvärdesavskrivningsmetodens avskrivningsprocenter...26 Bilaga 7 Det oavskrivna kapitalets värde som en funktion av avskrivningar och tid vid tillämpning av restvärdesavskrivningsmetoden...27 Bilaga 8 Värdeminskningen vid restvärdesavskrivningar...28 Bilaga 9 Statsandelens effekt på medlemskommunernas andelar i grundkapitalet och i nettoförmögenheten vid investeringar i en samkommun...29

5 5 1 Inledning 1.1 Bestämmelser om avskrivningar Bokföringen av avskrivningar regleras i 4 och 5 kap. i bokföringslagen (1336/1997). 4 kap. 4 Anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar. Enligt 1 mom. är anläggningstillgångar föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till bestående aktiva. 5 Anskaffningsutgift. Paragrafen definierar utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång 5 kap. 5 Periodisering av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar. Enligt 1 mom. skall anskaffningsutgiften aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. 7 Periodisering av grundläggningsutgifter 8 Periodisering av utvecklingsutgifter 9 Periodisering av anskaffningsutgiften för goodwill 10 Kapitalrabatt och emissionsutgifter för lån 11 Periodisering av andra utgifter med lång verkningstid 12 Andra än planenliga avskrivningar 13 Nedskrivning 17 Uppskrivning Bestämmelser om avskrivningar och bokföring av dem ingår också i bokföringsförordningen (1339/1997): 2 kap. 2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper (1 mom. 1 punkten) 3 Noter till resultaträkningen (1 mom. 3 punkten) 4 Noter till balansräkningens aktiva 1 mom. 1 9 punkten samt 2 mom. 1 5 kap. 1 Balansspecifikationer Enligt resultaträkningsschemat för kommuner och samkommuner visas raden Avskrivningar och nedskrivningar efter årsbidraget. I kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkning för kommuner och samkommuner beskrivs under punkt 2 Bestående aktiva indelningen av nyttigheter i anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid. Bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar i kommunens bokföring. Kommunsektionen ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen skall tillämpas. Dessa anvisningar hör till de normer för god bokföringssed som enligt 1 kap. 3 i bokföringslagen skall tillämpas vid bokföring och bokslut. 1 Bestämmelsen i 2 kap. 4 7 punkten i bokföringsförordningen om meddelande av anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier tillämpas inte i kommuner och samkommuner.

6 6 Bokföringsnämnden ger i denna anvisning, som skall tillämpas från och med , föreskrifter om avskrivningar enligt plan. Med kommun avses i denna anvisning även samkommun om inget annat sägs uttryckligen. Kommunfullmäktige godkänner en förvaltningsstadga som innehåller nödvändiga bestämmelser om hur kommunens ekonomi skall skötas. Motsvarande bestämmelser kan också ges i en särskild ekonomistadga. Fullmäktige kan ge särskilda föreskrifter om avskrivningar enligt plan. 1.2 Definition av begreppen Avskrivningar enligt plan innebär att anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid systematiskt bokförs som kostnader under sin ekonomiska verkningstid. Avskrivningar enligt plan kallas nedan planavskrivningar. Om en investeringsreservering tidigare har gjorts för investeringens anskaffningsutgift får avskrivningar som överskrider planen göras i bokslutet. Avskrivningar som överskrider planen upptas i resultaträkningen som ändring av avskrivningsdifferens. I balansräkningen kallas avskrivningar som överstiger planen avskrivningsdifferens. Det som i dessa anvisningar sägs om planavskrivningar på anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar gäller i tillämpliga delar också avskrivning på övriga utgifter med lång verkningstid. 1.3 Aktiebolag och andra samfund där kommunen har bestämmanderätt Enligt 5 kap mom. i bokföringslagen kan ett av kommunen ägt bolag, vars verksamhet baserar sig på besittning av fastighet eller en förening eller stiftelse i vilken kommunen har bestämmanderätt skriva av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan. Ett dylikt samfund måste dock räkna ut avskrivningar enligt plan för noterna till bokslutet och för kommunkoncernens bokslut. Sådana aktiebolag och andra samfund i vilka kommunen har bestämmanderätten och som bedriver rörelse inom en bransch där det också finns andra företag än sådana som ägs av offentligrättsliga samfund, skall iaktta bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan. [ ]. 2 2 Avskrivningsplan För att kunna göra planavskrivningar måste kommunen göra upp en avskrivningsplan, separat följa upp anläggningstillgångarna och upprätthålla ett system för beräk- 2 Fotnoten har slopats

7 7 ning av avskrivningarna. Bestämmelser om hur avskrivningsplanen skall godkännas tas med i förvaltningsstadgan eller en särskild ekonomistadga. När avskrivningsplanen görs upp rekommenderas att man i enlighet med väsentlighetsprincipen koncentrerar sig på att korrekt beräkna avskrivningar på de till sina belopp mest betydelsefulla posterna bland anläggningstillgångarna [ ]. Ett syfte med att kommunerna går över till bokslut enligt bokföringslagen är att förbättra jämförbarheten. Syftet med denna allmänna anvisning är att förenhetliga de avskrivningstider och avskrivningsförfaranden som används i kommunerna. En enskild kommun kan avvika från anvisningarna om det finns befogad anledning. Då skall de väsentliga avvikelserna beskrivas i noterna till bokslutet. 2.1 Bas för avskrivningarna Anskaffningsutgift och restvärde för anläggningstillgångar Basen för avskrivningarna i bokslutet är anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna. Med anskaffningsutgiften för en anläggningstillgång avses enligt huvudregeln i 4 kap. 5 1 mom. i bokföringslagen de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av anläggningstillgången. Förutsatt att den andel av de fasta utgifterna för anskaffning och tillverkning som kan hänföras till en anläggningstillgång till sin storlek är väsentlig, får den enligt 4 kap. 5 2 mom. i bokföringslagen räknas in i den anskaffningsutgift som utgör bas för avskrivningarna. Den mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset avdras innan anskaffningsutgiften upptas i bokföringen och avskrivningarna görs, frånsett de undantag som nämns i 114 och 130 i mervärdesskattelagen. Enligt 5 kap. 17 i bokföringslagen får uppskrivningar på byggnader inte göras efter Enligt 9 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen kan uppskrivningar som gjorts eller tidigare redovisas under anläggningstillgångar, såvida uppskrivningarna inte visar sig vara obefogade. Inga avskrivningar görs på uppskrivningar av anläggningstillgångar. En uppskrivning måste dock återföras om förutsättningarna för den inte längre finns. Som planavskrivningar bokförs i princip som kostnad skillnaden mellan anskaffningsutgiften och beräknat restvärdet efter användningstiden för en nyttighet som hör till anläggningstillgångarna. Restvärdet kan bestämmas t.ex. utgående från det sannolika överlåtelsepriset på likadana anläggningstillgångar som redan har använts hela den planerade användningstiden. Restvärdet bestäms med iakttagande av försiktighetsprincipen. På grund av svårigheterna att förutse restvärdet kan man som bas för planavskrivningarna också använda tillgångens hela anskaffningsutgift. Som restvärde antecknas således noll, och avvikelse från detta görs bara i särskilt motiverade situationer. 3 Enligt kommunsektionens utlåtande nummer 1999/37 tillämpas bokföringslagens (1336/1997) paragraf 5:17 om uppskrivning på kommunernas och samkommunernas bokföring för åren 1998 och 1999 förutom stadgandet att uppskrivningarnas belopp skall bokföras som uppskrivningsfond på balansräkningens passiva sida. Detta innebär att uppskrivningar, med beaktande av de förutsättningar som nämns i paragrafen i fråga kan göras bara beträffande anskaffningsutgiften för till bestående aktiva hörande mark- och vattenområden eller värdepapper.

8 8 Kommunen kan för att förenkla bokföringen över anläggningstillgångarna och beräkningen av avskrivningar bokföra hela anskaffningsutgiften för en tillgång som kostnad för den räkenskapsperiod då anskaffningen gjordes, trots att tillgången medför intäkter eller används för serviceverksamheten under flera räkenskapsperioder, om anskaffningsutgiften understiger euro (småanskaffning), och detta inte väsentligt påverkar räkenskapsperiodens resultat eller bilden av kommunens ekonomiska ställning. Om en tillgång består av flera olika komponenter för vilka den sammanräknade anskaffningsutgiften överstiger euro, bokförs den bland anläggningstillgångarna och upptas normalt som kostnad genom avskrivningar under sin verkningstid. Kommunen kan också bokföra sina småanskaffningar som anläggningstillgångar och som kostnader genom planavskrivningar [ ]. Enligt 5 kap. 5 3 mom. i bokföringslagen får materiella tillgångar av samma slag bland anläggningstillgångarna, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt. I kommunernas bokföring är det i regel inte nödvändigt att tillämpa denna bestämmelse Anskaffningsutgifter som täckts med bidrag, statsandel eller annan finansieringsandel Om kommunen för anskaffning av en anläggningstillgång får statsandel, investeringsbidrag eller någon annan finansieringsandel, bokförs detta belopp som ett avdrag från anskaffningsutgiften. 4 Vid beräkning av avskrivningar betraktas anskaffningsutgiftens belopp minskad med finansieringsandelen som bas för avskrivningarna. I noterna till balansräkningen redovisas då med iakttagande av väsentlighetsprincipen hela anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna i fråga och det belopp av anskaffningsutgiften som täckts med investeringsbidrag, statsandel eller annan finansieringsandel. [ ] Den statsandel som erhållits för anläggningsprojekt i en samkommun minskas enligt ovan beskrivna huvudregel från anskaffningsutgiften. Den statsandel som erhållits för anläggningsprojekt i en samkommun påverkar inte beloppet av samkommunens grundkapital, men kan inverka på fördelningen av grundkapitalet mellan medlemskommunerna. Medlemskommunerna beslutar huruvida grundkapitalet skall omfördelas på basis av den statsandel som samkommunen erhållit. Ändringen av grundkapitalets kommunandelar som beror på statsandelen bokförs inte vare sig i resultat- eller balansräkningen i medlemskommunerna. Det grundkapital som finns upptaget i samkommunens balansräkning motsvarar efter detta inte den samkommunsandel som finns upptagen i medlemskommunens balansräkning. Väsentliga ändringar tas upp i noterna till kommunens bokslut. Noterna till samkommunens bokslut skall innehålla en utredning över grundkapitalets fördelning mellan medlemskommunerna Hur statsandelen för anläggningsprojekt i en samkommun inverkar på grundkapitalet och samkommunsandelarna beskrivs med bokföringsexempel i bilaga 9. 4 Anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras bokförs fr.o.m som försäljningsintäkter. Sådana anslutningsavgifter kan inte avdras från anskaffningsutgiften. Anslutningsavgifter som avdragits från anskaffningsutgiften före rättas inte retroaktivt. [ ]

9 2.1.3 Anskaffningsutgift som täckts genom upplösning av reserv eller fond 9 Då anskaffningsutgiften täcks genom upplösning av en investeringsreserv eller en fond, används hela anskaffningsutgiften som bas för planavskrivningarna. Användningen av en investeringsreserv eller fond för att täcka anskaffningsutgiften för en anläggningstillgång innebär en ökning av avskrivningsdifferensen. Den avskrivningsdifferens som på så sätt uppstår minskar under senare räkenskapsperioder då planavskrivningar på basis av anskaffningsutgiften görs till ett belopp som är större än de avskrivningar som görs på basis av den del av anskaffningsutgiften som inte täckts med investeringsreserv eller fonder. Förfarandet i samband med avskrivningsdifferensen behandlas som helhet i kapitel 6. Föreskrifterna för bildande och utnyttjande av en investeringsreserv presenteras i kapitel 11 Ändringar i reserver och fonder, i kommunsektionens allmänna anvisning om resultaträkning för kommuner och samkommuner Utgifter för grundförbättring av anläggningstillgångar Utgifter för grundförbättring av anläggningstillgångar kan antingen adderas till den icke avskrivna anskaffningsutgiften eller upptas som en till anläggningstillgångarna hörande separat anskaffningsutgift med egen avskrivningsplan. Utgiften för grundförbättringen avskrivs under sin verkningstid som ofta sammanfaller med den återstående ekonomiska användningstiden för den grundförbättrade anläggningstillgången. Om grundförbättringen ökar inkomstförväntningarna på tillgången eller möjligheterna att använda den för serviceproduktionen genom att den återstående ekonomiska användningstiden väsentligt förlängs, skall avskrivningsplanen ändras i motsvarande mån Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar tillverkade för eget bruk Om kommunen själv tillvekar en anläggningstillgång (t.ex. en byggnad eller en fast konstruktion) för eget bruk upptas som anskaffningsutgift de rörliga kostnaderna för tillverkningen. Dessa kostnader bör kunna utredas genom bokföring på basis av bokföringsverifikat eller genom en kostnadskalkyl. Köpta varor, förnödenheter och tjänster som använts vid tillverkningen samt underleveranser beaktas som en del av anskaffningsutgiften så att rabatter på inköpspriset och såväl avdragbar mervärdesskatt som mervärdesskatt som berättigar till återbäring minskar beloppet av de utgifter som skall räknas in i anskaffningsutgiften. Också till utgifterna hörande frakter och avgifter för byggnadstillstånd kan inkluderas i anskaffningsutgiften. 5 [ ] Löne- jämte socialkostnader för de personer bland kommunens anställda som tillverkar en anläggningstillgång kan inkluderas i anskaffningsutgiften om de arbetsprestationer som dessa personer har använt för tillverkningen i bokföringen har hänförts till den tillgång som tillverkats. Arbetsprestationerna kan prissättas enligt personernas genomsnittliga timlöner, i vilka räknats in de genomsnittliga personalbikostnaderna. 5 Se förutsättningar, Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, fotnot 13.

10 10 I priset på en arbetstimme kan därtill en genomsnittlig andel av utgifterna för sociallöner (t.ex. semesterlöner) inkluderas. Enligt 4 kap. 5 2 mom. i bokföringslagen får den till anskaffningen hörande delen av fasta utgifter för anskaffning och tillverkning, samt enligt 3 mom. låneräntor som kan hänföras till anskaffningen, tas med i anskaffningsutgiften om beloppet av de fasta utgifterna för anskaffning och tillverkning är väsentligt i förhållande till anskaffningsutgiften. I kommunernas bokföring kan tillverkningens fasta utgifterna och ränteutgifter beaktas som en del av anskaffningsutgiften bara om särskilda skäl föreligger. I så fall iakttas bokföringsnämndens allmänna anvisning för företag beträffande aktivering av till anskaffning och tillverkning av en tillgång hörande fasta utgifter Avtal om finansieringsleasing Enligt 6 kap. 18 i bokföringslagen får en bokföringsskyldig hyrestagare som har slutit ett hyresavtal enligt vilket riskerna och fördelarna i anslutning till den tillgång som är föremålet för avtalet till väsentliga delar övergår på hyrestagaren i början av hyresperioden (finansieringsleasingavtal) i sitt koncernbokslut ta upp tillgången som om den vore köpt. Hanteringen av finansieringsleasing i kommunens koncernbalans har behandlats i den allmänna anvisningen om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. 2.2 Avskrivningstid Avskrivningstidens längd Anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid, vilka har aktiverats, skall avskrivas under sin verkningstid. Med verkningstiden för en tillgång som hör till anläggningstillgångarna avses dess ekonomiska användningstid. Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna periodiseras i regel genom avskrivningar till kostnad för hela den ekonomiska användningstiden. Efter den ekonomiska användningstidens slut skall anskaffningsutgiften för tillgången i sin helhet vara avskriven, med undantag för den del som motsvarar ett eventuellt restvärde. Den ekonomiska användningstiden för en anläggningstillgång beror på avkastningsförväntningarna i samband med tillgången. Med ekonomisk användningstid avses den tid under vilken anläggningstillgångarna förväntas gagna kommunen genom att generera inkomst eller den tid under vilken tillgångarna förväntas vara till nytta för kommunens serviceproduktion. Den ekonomiska användningstiden för en anläggningstillgång är i regel kortare än den tekniska användningstiden, som är beroende av huruvida tillgången är tekniskt användbar för kommunens verksamhet. När man fastställer de ekonomiska användningstiderna för anläggningstillgångar kan man dra nytta av erfarenheter av den ekonomiska användningstiden för motsvarande nyttighet i motsvarande verksamhet. Den ekonomiska användningstiden skall fastställas med iakttagande av försiktighetsprincipen. Om det förväntas att anläggningstillgångens inkomstgenererande verkan minskar väsentligt mot slutet av den ekonomiska användningstiden, är det motiverat att beakta

11 11 denna omständighet i avskrivningsplanen. Särskilt vid tillämpning av lineära avskrivningar är detta möjligt genom att som grund för planavskrivningarna använda en avskrivningstid som är kortare än anläggningstillgångarnas förväntade ekonomiska användningstid. Avskrivningstiden kan speciellt vid tillämpning av lineära avskrivningar, också av särskilda skäl vara kortare än den ekonomiska användningstiden för anläggningstillgången. Utöver anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar skall också övriga utgifter med lång verkningstid, såsom grundläggnings- och utvecklingsutgifter samt anskaffningsutgifter för goodwill avskrivas under sin verkningstid. Också i fråga om utgifterna med lång verkningstid avses med verkningstid den tidsperiod under vilken utgifterna förväntas generera inkomster eller vara till nytta för kommunens serviceproduktion. Grundläggningsutgifter måste enligt 5 kap. 7 i bokföringslagen alltid avskrivas inom högst 5 år. Utvecklingsutgifter kan enligt 5 kap. 8 i bokföringslagen avskrivas inom en längre tid än 5 år, dock inom högst 20 år om detta av särskild anledning kan anses vara förenligt med god bokföringssed. Anskaffningsutgiften för goodwill kan enligt 5 kap. 9 i bokföringslagen, ifall verkningstiden är längre än 5 år, avskrivas inom en längre tid än 5 år, dock inom högst 20 år. Enligt 5 kap. 10 i bokföringslagen kan kapitalrabatt som hänför sig till upptagande av lån och därmed jämförbara utgifter för emission av lån aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. De aktiverade posterna skall kostnadsföras enligt en plan som baserar sig på lånetiden, dock minst i samma förhållande som lånet återbetalas. Om övriga utgifter med lång verkningstid har aktiverats, skall dessa enligt 5 kap. 11 i bokföringslagen avskrivas enligt plan under högst fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses vara förenlig med god bokföringssed. På grund av de särskilda värderingssvårigheterna i detta sammanhang borde avskrivningstiden för övriga utgifter med lång verkningstid i allmänhet fastställas till högst fem år Påbörjande av avskrivningarna Avskrivningarna på anskaffningsutgiften för en anläggningstillgång påbörjas när tillgången har tagits i bruk. T.ex. sedvanlig provkörningstid för maskiner som hör till anläggningstillgångarna räknas inte till avskrivningstiden. Om provkörningen fortgår exceptionellt länge berättigar detta däremot inte till uppskov med påbörjandet av avskrivningarna. I avskrivningsbeloppet för den räkenskapsperiod under vilken anläggningstillgångarna tas i bruk beaktas i allmänhet när under räkenskapsperioden ibruktagandet skett. Avskrivningarna görs då med beaktande av bland annat hur många månader tillgången har varit i bruk under räkenskapsperioden. Också ett sådant förenklat förfarande är möjligt, att planavskrivningen för den första räkenskapsperioden blir hälften av hela

12 12 den normala avskrivningen för räkenskapsperioden eller hela den normala avskrivningen för räkenskapsperioden, om detta inte väsentligt snedvrider totalbeloppet av räkenskapsperiodens planavskrivningar. Avskrivningarna på övriga utgifter med lång verkningstid påbörjas genast den räkenskapsperiod då utgifterna uppkommer. 2.3 Avskrivningsmetod Planavskrivningarna följer i princip nedgången i en anläggningstillgångs förmåga att generera inkomst eller i dess förmåga att producera tjänster. Denna är för sin del är ofta beroende antingen på hur mycket tillgången används eller på tiden eller på båda dessa faktorer. Avsikten med avskrivningarna är dock inte i första hand följa tillgångens fysiska slitage eller minskningen av dess sannolika överlåtelsepris. I fråga om byggnader som hör till kommunens anläggningstillgångar rekommenderas lineära avskrivningar. Fasta konstruktioner och anläggningar samt maskiner och inventarier kan avskrivas antingen genom lineära avskrivningar eller restvärdesavskrivningar. Om gator, vägar, torg, parker och motsvarande tillgångar avskrivs med lineära avskrivningar är det ändamålsenligt att slå ihop anskaffningar under samma år till en rubrik för varje huvudgrupp. Vid valet av avskrivningsmetod kan man också beakta att bokföringen skall ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Inom grupper av tillgångar för vilka det inte lönar sig att föra anläggningstillgångsregister objektvis (till exempel gator, vägar torg och parker) är restvärdesavskrivningar av praktiska skäl den bäst lämpade metoden, eftersom avskrivningarna då räknas på den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för hela gruppen. Också för tillgångar av mindre värde är restvärdesavskrivningar en lämplig avskrivningsmetod. Då minskningen av anläggningstillgångarnas förmåga att generera inkomst eller producera tjänster huvudsakligen är beroende av i vilken utsträckning tillgången används, kan avskrivningarna göras enligt användning. Då bygger avskrivningen på att man uppskattar hur mycket tillgången kommer att användas under hela den ekonomiska användningstiden och avskrivningen för varje räkenskapsperiod görs i proportion till den verkliga användningen under räkenskapsperioden. Beroende på användningsändamålet för en anläggningstillgång kan användningen mätas med körtid t.ex. maskintimmar, per prestation, t.ex. körkilometer, eller enligt utnyttjande. Det sistnämnda alternativet innebär s.k. substansavskrivningar, som tillämpas som planavskrivningar på anskaffningsutgiften för markområden från vilka man småningom lösgör marksubstans för tillverkning eller för överlåtelse som sådan. För anläggningstillgångar av mindre värde kan man beräkna degressiva avskrivningar på den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för hela gruppen av tillgångar enligt en och samma avskrivningsprocent. Avskrivningsprocenten skall då vara tillräckligt hög för att tillgångarna skall bli avskrivna under sin ekonomiska användningstid.

13 13 För avskrivningar på anskaffningsutgifter för olika slag av anläggningstillgångar används konsekvent en avskrivningsmetod som beaktar nedgången i tillgångarnas förmåga att generera inkomster eller producera service. Som grund för planavskrivningar får inte väljas en avskrivningsmetod som skulle leda till att avskrivningarna uppenbart görs i en takt som avviker från den i vilken tillgångens förmåga att generera inkomster eller producera service sjunker. För likartade anläggningstillgångar används samma avskrivningsmetod. Den valda avskrivningsmetoden tillämpas kontinuerligt från räkenskapsperiod till räkenskapsperiod om inte särskilda skäl för att ändra avskrivningsplanen i fråga föreligger. 2.4 Gruppering av avskrivningsobjekt Planavskrivningarna beräknas i princip separat för varje objekt. Avskrivningsplanen kan dock uppgöras så att anläggningstillgångar och andra tillgångar med lång verkningstid indelas i grupper enligt avskrivningstiden och avskrivningsmetoden, med iakttagande av väsentlighetsprincipen. Grunderna för planavskrivningarna fastställs då enbart gruppvis. I allmänhet är det skäl att gruppera avskrivningsobjekten med beaktande av att bestående aktiva i schemat för kommunernas balansräkning har grupperats på följande sätt: Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Adb-program Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Med bestående aktiva avses i 4 kap. 3 i bokföringslagen nämnda poster som är avsedda att ge intäkter under flera räkenskapsperioder. Enligt 4 kap. 4 1 mom. är anläggningstillgångar föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till bestående aktiva. Till kommunens anläggningstillgångar hör också tillgångar som används för serviceproduktionen under flera än en räkenskapsperiod, oberoende av huruvida de är avsedda att ge inkomst. Bokföringslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om avskrivningar på övriga långfristiga placeringar. Också anskaffningsutgiften för en långfristig placering måste kostnadsföras genom avskrivningar, om det är sannolikt att den inte längre ger motsvarande inkomst. Om t.ex. avkastningsförväntningarna på aktier som hör till de långfristiga placeringarna varaktigt är mindre än den bokförda anskaffningsutgiften

14 14 för aktierna och om denna skillnad enligt god bokföringssed bör anses vara väsentlig, skall anskaffningsutgiften för aktierna till den del som motsvarar de uteblivna avkastningsförväntningarna upptas som kostnad genom en avskrivning. 6 På anskaffningsutgifterna för aktier och andelar samt andra sådana långfristiga placeringar och för värdepapper som ingår i anläggningstillgångarna görs i allmänhet inte planavskrivningar, eftersom de inte förväntas ha någon begränsad ekonomisk verkningstid. Om t.ex. den ekonomiska verkningstiden för anskaffningsutgiften för aktier som hör till anläggningstillgångarna i ett exceptionellt fall kan förväntas vara begränsad, skall anskaffningsutgiften avskrivas enligt en på förhand uppgjord plan. Kreditförluster till följd av förskottsbetalningar och lånefordringar som i balansräkningen hör till gruppen anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar skall inte bokföras som avskrivningar i resultaträkningen. I bilaga 1 till denna allmänna anvisning finns ett exempel på hur anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid har grupperats som avskrivningsobjekt samt på avskrivningstider och -metoder för dem. 3 Ändring av avskrivningsplanen 3.1 Ändrade förväntningar Om avkastningsförväntningarna för en anläggningstillgång eller dess förmåga att producera service förändras väsentligt, kan man bli tvungen att ändra avskrivningsplanen för tillgången i fråga. Avskrivningar gjorda under tidigare räkenskapsperioder korrigeras dock inte. Ändring i avskrivningsplanen gäller endast planavskrivningarna under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. Avskrivningsplanen skall ändras om avkastningsförväntningarna beträffande en anläggningstillgång eller dess förmåga att producera service försämras väsentligt. Då kan man också bli tvungen att göra en avskrivning av engångsnatur (tilläggsavskrivning) så att den icke avskrivna anskaffningsutgiften för tillgången kommer att svara mot de minskade avkastningsförväntningarna eller den försämrade förmågan att producera service. Också en förbättring av avkastningsförväntningarna kan kräva en ändring av avskrivningsplanen. Om förbättringen av avkastningsförväntningarna beror på att den ekonomiska användningstiden för en anläggningstillgång uppskattas bli väsentligt längre än vad man tidigare beräknat, ändras avskrivningsplanen så att den icke avskrivna anskaffningsutgiften som den gamla avskrivningsplanen resulterat i, periodiseras att bli avskriven under den nya användningstiden. 6 Också från aktier som hör till anläggningstillgångarna måste avskrivningar göras på ovan nämnda grund. Avkastningsförväntningarna på aktier som hör till anläggningstillgångarna begränsar sig dock vanligtvis inte till löpande dividendinkomster och vinst som realiseras vid överlåtelse. För aktier som hör till anläggningstillgångarna är det kännetecknande att de som en del av kommunens eller kommunkoncernens totala anläggningstillgångar ofta saknar ett (avkastnings)värde som går att utreda. Avkastningsförväntningarna i samband med dessa aktier ingår i värdet på hela investeringen i anläggningstillgången.

15 15 Den återstående icke avskrivna utgiftsresten för en tillgång som tagits ur produktion avskrivs i sin helhet det räkenskapsår då tillgången tas ur bruk. Om det antas att tillgången under senare år kommer att kunna användas för kommunens serviceproduktion, kan man tills vidare göra avskrivningar på tillgången enligt den ursprungliga avskrivningsplanen. Om en sådan tillgång inte längre används, och det inte heller finns användning för den under de följande tre åren, skall den återstående icke avskrivna utgiftsresten helt bokföras som en avskrivning till hela sitt belopp. Om ändringen av avskrivningsplanen väsentligt påverkar den bild som bokslutet ger av kommunens verksamhets resultatet och ekonomiska ställning, skall detta anges i noterna till bokslutet. 3.2 Nedskrivningar Om den sannolika framtida inkomsten för en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften skall skillnaden enligt 5 kap. 13 i bokföringslagen konstansföras som en nedskrivning. Som nedskrivningar bokförs i bokslut för kommuner och samkommuner bara värdeminskningar beträffande till bestående aktiva hörande mark och vattenområden, förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar, till anläggningstillgångarna hörande aktier och andelar samt som anläggningstillgångar bokförda konstföremål. 7 Värdeminskningar beträffande objekt inom bestående aktiva vilka avskrivs enligt plan bokförs som tilläggsavskrivningar enligt punkt 3.1 Ändrade förväntningar. [ ] 3.3 Uppkomsten av koncernförhållande När kommunen förvärvar bestämmanderätten i ett nytt dotterföretag, kan det bli nödvändigt att ändra avskrivningsplanen för anläggningstillgångarna. Detta är motiverat om användningsändamålet för de anläggningstillgångar som finns hos det nya dotterföretaget och inkomstförväntningarna i samband med dem eller deras förmåga att producera service, ur kommunkoncernens synvinkel är väsentligt annorlunda än de var innan koncernförhållandet uppstod. 3.4 Sammanslagning av kommuner och upplösning av bolag Om två eller flera kommuner sammanslås eller om ett kommunägt bolag upplöses eller på annat sätt fusioneras så att det blir en del av kommunens egen verksamhet föranleder det i princip inga ändringar i de sammangående kommunernas avskrivningsplaner. En sammanslagning kan dock medföra sådana förändringar i de sammangående kommunernas och samfundens verksamhet att avskrivningsplanen måste ändras. Om sammanslagningen leder till att en del av de anläggningstillgångar som är 7 Ifråga om anslutningsavgifter som bokförts bland mark- och vattenområden, se även den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning, kapitel Periodisering av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar. [ ].

16 16 avsedda för serviceproduktion tas ur bruk eller deras användningsändamål förändras, måste avskrivningsplanen ändras till denna del. Vid behov måste man göra en tilläggsavskrivning på den återstående icke avskrivna anskaffningsutgiften. 3.5 Bolagisering av kommunens verksamhet Om en del av kommunens verksamhet överförs genom bolagisering kan dottersamfundets bokföring över anläggningstillgångar fortsätta med kommunens bokföringsvärden som utgångspunkt, så att den enligt efter planavskrivningar återstående delen av anskaffningsutgiften för de överförda anläggningstillgångarna och en eventuell ackumulerad avskrivningsdifferens som sådana överförs till det mottagande dottersamfundet. Överföringen av anläggningstillgångarna förutsätter ingen ändring i avskrivningsplanen, om inte bolagiseringen innebär en väsentlig förändring i de överförda anläggningstillgångarnas förmåga att generera avkastning eller producera service under den återstående ekonomiska användningstiden. Om kommunen till ett nygrundat dottersamfund överför anläggningstillgångar till ett apportvärde eller överlåtelsepris som överstiger den icke avskrivna anskaffningsutgiften, bokförs överlåtelsen i kommunens bokföring som vid sedvanlig försäljning av anläggningstillgångar. Om bolagiseringen kräver en ändring av avskrivningsplanen, avskrivs anskaffningsutgiften för de mottagna anläggningstillgångarna, justerad med eventuella korrigeringar, under loppet av den återstående ekonomiska användningstiden. Anläggningstillgångar som kommunen överfört kan i det mottagande samfundets bokföring behandlas som per balanspost sammanslagna objekt för vilka man uppgör en genomsnittlig avskrivningsplan. Om det är tekniskt möjligt kan tillgångarna överföras en och en, varvid man som anskaffningsutgift kan bokföra den återstående utgiftsresten eller ett avtalat apport- eller försäljningspris. I så fall måste den tid under vilken tillgången redan tidigare har använts, i avskrivningsplanen beaktas som en faktor vilken förkortar avskrivningstiden. 3.6 Grundande av kommunalt affärsverk När kommunen överför anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid till ett affärsverk, skall överföringen göras till beloppet av den i bokföringen upptagna ännu oavskrivna anskaffningsutgiften eller till ett lägre sannolikt gängse värde. Om man i kommunens bokföring gjort uppskrivningar av värdet på anläggningstillgångar i enlighet med bokföringslagen, skall detta också i affärsverkets balansräkning behandlas som en uppskrivning, från vilka inga planavskrivningar skall göras. De överförda anläggningstillgångarna kan i affärsverkets bokföring behandlas som per balanspost sammanslagna objekt för vilka man uppgör en genomsnittlig avskrivningsplan. Om det är tekniskt möjligt kan tillgångarna överföras en och en, varvid man som anskaffningsutgift kan bokföra den återstående utgiftsresten eller ett avtalat överföringspris.

17 17 4 Försäljning av anläggningstillgångar Försäljningsvinster respektive förlust på anläggningstillgångar beräknas i princip separat för varje tillgång genom att från försäljningsinkomsten av anläggningstillgången minska tillgångens ännu oavskrivna anskaffningsutgift efter planavskrivningar. Hur försäljningsinkomsten för anläggningstillgångarna fördelar sig på försäljningsvinst eller -förlust och på täckande av den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften måste i allmänhet kunna utredas med hjälp av bokföringen över anläggningstillgångar. Under den räkenskapsperiod då en anläggningstillgång säljs, görs planavskrivningar på anskaffningsutgiften för tillgången fram till överlåtelsetidpunkten eller räkenskapsårets slut. Om planavskrivningen för räkenskapsperioden då tillgången säljs är ringa behöver den dock inte göras. För att förenkla bokföringen och förtydliga upprättandet av finansieringskalkyl tilllämpas vid försäljning av anläggningstillgångar väsentlighetsprincipen enligt vilken små försäljningsvinster och -förluster bokförs som rättelse till räkenskapsperiodens planavskrivningar i resultaträkningen. Väsentliga vinster på försäljning av anläggningstillgångar bokförs som övriga verksamhetsintäkter och väsentliga försäljningsförluster som övriga verksamhetskostnader. 8 Betydande försäljningsvinster eller -förluster som uppstått då anläggningstillgångar sålts i samband med nedläggning eller försäljning av någon verksamhet bokförs som extraordinära intäkter eller kostnader på resultaträkningen. Försäljning av maskiner, inventarier och andra motsvarande lösa anläggningstillgångar kan om förfarandet med restvärdesavskrivningar tillämpats också behandlas på ett enklare sätt än de ovan beskrivna. För en enklare behandling talar principen om att informationen skall produceras ekonomiskt. I denna situation kan försäljningspriset för en tillgång av ringa värde dras av från anskaffningsutgiften för tillgångar inom samma avskrivningsgrupp. 5 Bokföring över anläggningstillgångar 5.1 Anläggningstillgångar vilka skall kostnadsföras genom avskrivningar Med tanke på planavskrivningarna är det i allmänhet ändamålsenligt att upprätta bokföringen över anläggningstillgångarna som en särskild delbokföring i form av t.ex. ett kartotek eller en förteckning. Den separata bokföringen över anläggningstillgångarna avstäms åtminstone för varje räkenskapsperiod mot huvudbokföringen. 8 Försäljning av kommunens tomtmark utgör till sin karaktär försäljning av omsättningstillgångar, varför till detta hörande försäljningsvinster utgör övriga verksamhetsintäkter.

18 18 Bokföringen över anläggningstillgångarna görs i regel separat för varje tillgång så att bokföringen omfattar alla anläggningstillgångar för vilka den ekonomiska användningstiden inte ännu har upphört. Av bokföringen över anläggningstillgångar borde för varje objekt framgå åtminstone följande uppgifter: 9 identifikationsuppgifter för tillgången, såsom beteckning, typ och nummer; anskaffningsutgift; beloppet av statsandel eller annan finansieringsandel samt separat sådan finansieringsandel som måste återbetalas; anskaffningstidpunkt med månads och års noggrannhet; avskrivningsmetod; avskrivningstid, om den inte framgår av uppgifterna om avskrivningsmetod. Bokföringen över anläggningstillgångar kan för maskiner, inventarier och motsvarande övriga anläggningstillgångar samt fasta konstruktioner och anordningar, med beaktande av väsentlighetsprincipen också göras gruppvis, om detta har ringa betydelse för avskrivningarnas storlek. I så fall lönar det sig i allmänhet att beräkna avskrivningarna som restvärdesavskrivningar. Också principen om att informationen skall produceras ekonomiskt talar för detta förfarande vid bokföringen av anläggningstillgångar speciellt för tillgångar av ringa värde, då kostnaderna för beräkning av planavskrivningar kan överstiga den erhållna nyttan. Om avskrivningsplanen för en anläggningstillgång har uppgjorts gruppvis, kan uppgifterna om avskrivningsmetod och avskrivningstid tas in i bokföringen över anläggningstillgångarna genom att man anger till vilken grupp av avskrivningsobjekt en tillgång hör. Vidare antecknas i bokföringen över anläggningstillgångarna åtminstone följande uppgifter för avskrivningsplanen, grupperade enligt avskrivningsobjekt: räkenskapsperiodens planavskrivning; ackumulerade planavskrivningar; den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften enligt avskrivningsplanen. 5.2 Anläggningstillgångar vilka skall bokföras som årskostnader Också bland de anläggningstillgångar vilka skall bokföras som årskostnader finns tillgångar vilkas värde t.ex. vid privat konsumtion kan vara så stort att övervakningen bör ägnas särskild omsorg. Anskaffningsutgiften för detta slag av anläggningstillgångar, vilka bokförs som årskostnader, skall i huvudbokföringen upptas under ett eget utgiftskonto, så att beloppet kan följas upp. Det rekommenderas att tillgångarna också antecknas i bokföringen över anläggningstillgångar i en avskrivningsgrupp på vilken inga planavskrivningar görs. På detta sätt kan man enkelt skapa möjligheter till övervakning. 9 Med tanke på övervakningen kan det vara nödvändigt att bland basuppgifterna anteckna var tillgången är placerad eller den person eller enhet som är ansvarig för den.

19 19 Av bokföringen över detta slag av anläggningstillgångar skall åtminstone följande uppgifter framgå: identifikationsuppgifter för tillgången, såsom beteckning, typ och nummer; anskaffningsutgift; anskaffningstidpunkt med månads och års noggrannhet. Ett eventuellt statsandelsbelopp behöver dock inte upptas i bokföringen för varje tillgång, eftersom beloppet redan inkomstförts under anskaffningsåret. 6 Avskrivningar som överskrider planen Enligt 5 kap mom. i bokföringslagen får den bokföringsskyldige ta upp avskrivningar som överskrider planen, om det finns särskilda skäl. I en kommun kan det föreligga skäl att ta upp avskrivningar som överskrider planen då en investeringsreservering har använts för att täcka anskaffningsutgiften för en anläggningstillgång, vilket i sak innebär att en avskrivning som överskrider planen görs. 10 Direktiv om hur en investeringsreservering görs finns i kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning. Om en avskrivningsdifferens har upptagits i kommunens balansräkning, kan de planavskrivningar som ingår i balansräkningen minskas genom en ändring av avskrivningsdifferensen. Som avskrivningar i resultaträkningen redovisas i så fall räkenskapsperiodens planavskrivning, som korrigeras genom en ändring av avskrivningsdifferensen. Som minskning av avskrivningsdifferens i resultaträkningen får av den ackumulerade avskrivningsdifferensen upptas till högst samma belopp som planavskrivningen för räkenskapsperioden. Att upplösa avskrivningsdifferensen så att den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften ökar är inte förenligt med god bokföringssed. Om man för en såld anläggningstillgång har gjort avskrivningar som överskrider planen och för varje tillgång har följt upp den ackumulerade avskrivningsdifferensen, korrigeras de tidigare avskrivningarna senast när bokslutet upprättas så att man från den ackumulerade avskrivningsdifferensen drar av den sålda tillgångens andel och bokför den i resultaträkningen som minskning av avskrivningsdifferensen. Räkenskapsperiodens ökning eller minskning av avskrivningsdifferensen samt den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften efter avdrag för gjorda avskrivningar antecknas inte i bokföringen över anläggningstillgångarna, om dessa uppgifter tillräckligt tydligt framgår av huvudbokföringen. 10 Se exempel i bilaga 5: Exempel på behandling av avskrivningar som överskrider planen.

20 Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner Exempel på planenliga avskrivningstider och -metoder 20 Bilaga 1 Följande avskrivningstider är riktgivande beträffande kommunernas anläggningstillgångar. Bokföringsnämndens kommunsektion rekommenderar att avskrivningstiderna görs så korta som möjligt, så att de kortaste exempeltiderna väljs. Avskrivningstiden påverkas också av den avskrivningsmetod som tillämpas. Avskrivningstiden väljs normalt så att den blir kortare än den tid under vilken tillgången används för serviceproduktionen. Lineär Restvärdesavskrivning avskrivning Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 5år rekommenderas inte Övriga utgifter med lång verkningstid Grundläggnings- och organisationsutgifter 3-5år rekommenderas inte Forsknings- och utvecklingsutgifter 3-5år rekommenderas inte Koncerngoodwill 5 år rekommenderas inte Goodwill 5 år rekommenderas inte Adb-program 3-5år rekommenderas inte Övriga 3-5år rekommenderas inte Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader år 5 % - 10 % Fabriks- och institutionsbyggnader år 10 % - 15 % Ekonomibyggnader år 15 % - 20 % Fritidsbyggnader år 10 % - 15 % Bostadsbyggnader år 5 % - 10 % Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker år 15 % - 20 % Broar, kajer och badinrättningar år 10 % - 25 % Övriga jord- och vattenkonstruktioner år 10 % - 20 % Vattendistributionsnät år 7 % - 10 % Avloppsnät år 7 % - 10 % Fjärrvärmenät år 10 % - 15 % Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning år 15 % - 20 % Telefonnät, central och abonnentcentraler år 20 % - 22 % Naturgasnät år 12 % - 15 % Övriga rör- och kabelnät år 15 % - 20 % Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o dyl. verk år 15 % - 25 % Fasta lyft- och flyttanordningar år 15 % - 20 % Trafikregleringsanordningar år 20 % - 25 % Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner år 20 % - 25 % Maskiner och inventarier Fartyg av järn år 15 % - 20 % Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8-15 år 20 % - 27 % Övriga transportmedel 5-10 år 25 % - 30 % Övriga rörliga arbetsmaskiner 5-10 år 25 % - 30 % Övriga tunga maskiner år 20 % - 25 % Övriga lätta maskiner 5-10 år 25 % - 30 % Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5-15 år 20 % - 30 % Adb-utrustning 3-5år 30 % - 40 % Övriga anordningar och inventarier 3-5år 30 % - 40 % Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål Pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar avskrivning enligt användning ingen avskrivning ingen avskrivning ingen avskrivning

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-185-7 ISBN-13: 978-952-213-185-0

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

BESTÅENDE TILLGÅNGAR. MATERIELLA TILLGÅNGAR Jord- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid

BESTÅENDE TILLGÅNGAR. MATERIELLA TILLGÅNGAR Jord- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid BESTÅENDE TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 5-20 5 Linjär avskrivning 5-20 5-20 " Övr. utgifter med lång verkningstid Anläggnings- och organiseringsutg. 2--5 5 Linjär avskrivning

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012 Fullmäktige 100 08.12.2014 Justering av avskrivningsplanen 310//2012 KST 271 Kommunstyrelsen 25.11.2014 Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist, controller

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-729-6 (haftad) ISBN 978-952-213-730-2

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-731-9 (häftad) ISBN 978-952-213-732-6

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet. SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2010 ISBN 978-952-213-647-3 (häftad) ISBN 978

Läs mer

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga Kundfordringar Beräknade skattefordringar Övriga

Läs mer

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9)

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) ÖVERGÅNG TILL RAPPORTERING ENLIGT IFRS Viking Line koncernen övergår vid bokslutet för räkenskapsåret 2005/2006 från finländsk bokslutspraxis (Finnish

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

BOKFÖRING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/21) 12.6.2006

BOKFÖRING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/21) 12.6.2006 BOKFÖRING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/21) 12.6.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. BOKFÖRINGSVERKSAMHET och -MATERIAL... 4 2.1. Räkenskapsperiod... 4 2.2. Bokföringsarbetet... 4 2.3.

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Denna information vänder sig till ideella föreningar och registrerade

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 22 december 1998 Nr 1020 1025 INNEHÅLL Nr Sidan 1020 Lag om ändring av 67 inkomstskattelagen... 2765 1021 Förordning om ändring av 12 förordningen

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015

Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 1(31) Uppgiftsinnehåll Datainsamling: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 2015 De här anvisningarna innehåller närmare information om datainnehållet och klassificeringarna i statistiken

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER 1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(10) Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:2) Tillämpningsområde,

Läs mer

Så fyller Du i blanketten

Så fyller Du i blanketten Så fyller Du i blanketten Undersökningen Företagens ekonomi består av fyra olika delar: Resultaträkning, Balansräkning, Materiella anläggningstillgångar och Aktier. För de flesta rader i blanketten finns

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKSLUT I VÄRDEPAPPERS- FÖRETAG

FÖRESKRIFT OM BOKSLUT I VÄRDEPAPPERS- FÖRETAG tills vidare 1 (12) Till värdepappersföretagen Till värdepappersföretagens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKSLUT I VÄRDEPAPPERS- FÖRETAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 2/2012

Föreskrifter och anvisningar 2/2012 Föreskrifter och anvisningar 2/2012 Säkring av ansvarsskulden, behandling i bokföringen och bokslutet Dnr FIVA 10/01.00/2011 Utfärdade 23.2.2012 Gäller från 31.12.2011 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(12) Bostadsrättsföreningen Hedmans Fjällby i Åre Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 -

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL

ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL tills vidare 1(6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL Finansinspektionen meddelar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Verifikat nr Konto nr Kontonamn Debet (D) / Kredit (K) euro

Verifikat nr Konto nr Kontonamn Debet (D) / Kredit (K) euro VAHINKOVAKUUTUSYHTIÖ VAKAVARA OY DAGBOK 1.1 31.12.2009 1. En premieskatteskuld från december 2008 på 12 000 euro som inte redovisats samt en förskottsinnehållningsskuld från år 2008 på 4 000 euro betalas

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 5A, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon 029 551 1000 Struktur- och bokslutsstatistik över företag UPPGIFTER OM FÖRET AGET 2014 Företagets namn och postadress:

Läs mer

ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET

ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET Kommunikationsverket Promemoria 1 (6) ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET 1 SYFTE OCH INNEHÅLL I ansökningar om stöd och utbetalning för kommunikationsnät

Läs mer

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut Uppdaterad 2013-12-05 Innehållsförteckning Inledning... 5 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsredovisning och revisionsberättelse

Årsredovisning och revisionsberättelse Årsredovisning och revisionsberättelse Avseende räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg, Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer