BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Transkript

1 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000

2 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens kommunsektion Helsingfors Reviderad ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet Noter till bokslutet Gruppering Finansieringskalkylen Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Noter angående innehav i andra samfund Bokslutskalkyler för affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter Noter till kommunens koncernbokslut Noter till affärsverks och övriga balansenheters separata bokslut BILAGOR 1. Exempel på noter angående anläggningstillgångar och finansiella värdepapper Exempel på noter angående innehav i andra samfund... 15

3 4 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet I 68 i kommunallagen bestäms om en kommuns och en samkommuns bokslut. Till kommunens bokslut hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En kommun som på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig, skall upprätta en koncernbalansräkning jämte bilagor och ta in den i sitt bokslut. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett allmänna anvisningar om upprättandet av balansräkning och resultaträkning för kommuner och samkommuner samt om avskrivningar enligt plan ( ), om upprättande av finansieringskalkyl ( ), om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter ( ) samt om upprättande av koncernbokslut ( ). I 3 kap. i bokföringslagen finns bestämmelser om bokslutet. Enligt 3 kap. 2 i bokföringslagen skall bokslutet ge en riktig och tillräcklig bild av resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning (rättvisande bild). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Enligt 65 i kommunallagen ger bokföringsnämndens kommunsektion anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av i kommunallagen. Finansieringskalkylen presenteras som obligatorisk information i bokslutet. Den kompletterar den bild av inkomstfinansieringens tillräcklighet, investeringar och kapitalfinansiering som ges i resultaträkningen, balansräkningen och noterna till dem. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett en särskild allmän anvisning om upprättandet av finansieringskalkyl ( ). I den finansieringskalkyl som skall presenteras i kommunens bokslut har affärsverkens och som balansenheter redovisade fonders skilda finansieringskalkyler sammanställts så att interna poster har eliminerats. Noterna till kommunens bokslut upprättas med beaktande av tillämpliga delar av 3 kap. i bokföringslagen samt 2 och 4 kap. i bokföringsförordningen. Syftet med noterna till bokslutet är att komplettera den bokslutsinformation som ges i form av kalkyler så att en riktig och tillräcklig bild ges av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. Det är obligatoriskt att offentliggöra noterna som en del av bokslutet. Med denna allmänna anvisning ger bokföringsnämndens kommunsektion föreskrifter om noterna till en kommuns och en samkommuns bokslut från och med räkenskapsåret Med kommun avses i denna anvisning även samkommun om inget annat sägs uttryckligen. Denna allmänna anvisning ersätter kommunsektionens allmänna anvisningar om uppgörande av balansräkning, uppgörande av resultaträkning och om avskrivningar enligt plan från , de allmänna anvisningarna om bokföringsmässig behandling av affärsverk och om uppgörande av koncernbokslut från samt den allmänna anvisningen om registrering av fonder och reserveringar från till den del dessa berör noterna. Förutom de noter som presenteras nedan i denna allmänna anvisning, skall de uppgifter som är nödvändiga för att klarlägga någon post i resultat- eller balansräkningen upptas bland noterna om detta förutsätts för att ge en rättvisande bild.

4 5 Bokföringslagen innehåller ingen uttrycklig förpliktelse om att uppge jämförelseuppgifter beträffande noterna. Noterna kan uppges som belopp i tusen mark eller från och med i tusen euro. 2. Noter till bokslutet 2.1 Gruppering I denna anvisning har noterna i tillämpliga delar grupperats enligt kraven på noter i 2 kap. i bokföringsförordningen med tillägg för de tilläggsdirektiv som kommunsektionen har meddelat beträffande kommuner och samkommuner på följande sätt: finansieringskalkylen, noter angående tillämpade bokslutsprinciper, noter till resultaträkningen, till balansräkningens aktiva, till balansräkningens passiva, angående säkerheter och ansvarsförbindelser, angående personalen och innehav i andra samfund, bokslutskalkyler för affärsverk och som balansenheter hanterade fonder samt noter till koncernbokslutet. Därtill presenteras kraven på noter till separata bokslut för affärsverk och för fonder vilka upptagits som balansenheter. Inom ramen för noterna till kommunens bokslut upptas även noterna till koncernbalansen samt resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl utan noter för affärsverk och övriga balansenheter. Enligt 32 i elmarknadslagen ( /386) skall bokslutet för en kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet och enligt 5 kap. 5 i naturgasmarknadslagen (508/2000) bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultat- och balansräkningar jämte tilläggsuppgifter för särredovisade enheter redovisas i kommunens bokslut. 2.2 Finansieringskalkylen Som komplettering till den bild som resultaträkningen, balansräkningen och noterna ger av inkomstfinansieringens tillräcklighet, investeringar, placeringar, kapitalfinansiering samt ändringar i finansieringssituationen upptas bland noterna: 1) en finansieringskalkyl i enlighet med föreskrifterna i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av finansieringskalkyl för kommuner och samkommuner ( ). 2.3 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noterna angående tillämpade bokslutsprinciper skall innehålla: 2) uppgift om de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av bokslutet (BokfF 2:2 punkt 1);. 3) motivering, om sättet att ställa upp resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats jämfört med föregående räkenskapsperiod (BokfF 2:2 punkt 2), eller uppställningen avviker från de föreskrifter som bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat, samt effekterna av ändringen;

5 6 4) uppgift om rättelser som har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden (BokfF 2:2 punkt 3); 5) redogörelse, om uppgifterna beträffande den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut (BokfF 2:2 punkt 4); 6) uppgift om intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel, om dessa inte är av ringa betydelse (BokfF 2:2 punkt 5); 7) grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om bokslutsdagens kurs inte har tillämpats (BokfF 2:2 punkt 7). 2.4 Noter till resultaträkningen Noterna till resultaträkningen skall innehålla: 8) uppgift om verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat. För affärsverk redovisas omsättningen separat från övriga verksamhetsintäkter (tillämpning av BokfF 2:3 punkt 1); 9) uppgift om poster redovisade som extraordinära intäkter och kostnader (BokfF 2:3 punkt 2); 10) redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringarna i dem (BokfF 2:3 punkt 3). Som redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem ges särskilt för varje anläggningstillgångsgrupp uppgifter om planavskrivningarnas beräkningsgrund (avskrivningsmetod, avskrivningstid) och ändringar i dem samt orsak till ändringar i avskrivningsplanen. Ifrågavarande uppgifter kan också redovisas i samband med ovan nämnda värderings och periodiseringsprinciper 1 (bilaga 2). Som redogörelse kan också redovisas en fastställd avskrivningsplan och grunderna för ändringar i den; 11) redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (BokfF 2:3 punkt 4); 12) redogörelse för bland övriga verksamhetsintäkter upptagna väsentliga försäljningsvinster från anläggningstillgångar och bland övriga verksamhetskostnader 1 Bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan

6 7 upptagna väsentliga försäljningsförluster från anläggningstillgångar (Bokföringsnämndens resultaträkningsanvisning kapitel 2.3 och 4.5); 13) uppgift om de sammanlagda beloppen av intäkter som har erhållits av andelar i andra företag (BokfF 2:3 punkt 5), om dessa är väsentliga. I resultaträkningen för en kommun och för en samkommun upptas ränteintäkter och räntekostnader som separata poster och behöver därför inte särskiljas bland noterna. 2.5 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noterna till balansräkningens aktiva skall innehålla: 14) uppgift om vid emission av lån uppkomna utgifter som inte har tagits upp som kostnad och kapitalrabatter (BokfF 2:4 punkt 5), om sådana kostnader har aktiverats; 15) principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna i fråga (BokfF 2:4 punkt 6); 16) i det fall att ränteutgifter har räknats in i en tillgångs anskaffningsutgift, redogörelse för beloppet av ränteutgifter aktiverade under räkenskapsperioden (BokfF 2:4 punkt 8); 17) uppgifter om bestående aktiva per balanspost: - oavskriven anskaffningsutgift vid räkenskapsperiodens början; - ökningar och minskningar under räkenskapsperioden samt överföringar mellan balansposter; - räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan; - räkenskapsperiodens nedskrivningar och deras återföringar (BokfF 2:4.2 punkt 6); - räkenskapsperiodens finansieringsandelar (Kommunsektionen). I räkenskapsperiodens planavskrivningar upptagna väsentliga tilläggsavskrivningar för materiella eller immateriella tillgångar på vilka planavskrivning tillämpas skall specificeras i noterna till bokslutet (Kommunsektionens resultaträkningsanvisning kapitel 9.1). I bilaga 1 finns exempel på noter per balanspost beträffande bestående aktiva. I medlemskommunen bokförs inte ändringar av samkommunens grundkapital på basis av medlemskommunandelens statsandel vare sig i resultat- eller balansräkningen. Det belopp enligt vilket medlemskommunens grundkapitalandel finns upptaget i samkommunens balansräkning motsvarar därefter inte beloppet för samkommunsandelen i medlemskommunens balansräkning. För väsentliga ändringar av värdet på andelar i samkommuner ges redogörelse i noterna till

7 8 kommunens bokslut (Kommunsektionens avskrivningsanvisning kapitel och balansräkningsanvisning kapitel 2.1.3). Om kommunen har aktiverat grundläggnings-, forsknings- eller utvecklingsutgifter skall noterna innehålla en redogörelse över oavskrivna grundläggningsutgifter, forskningsutgifter och utvecklingsutgifter. I allmänhet finns inte aktiverade utgifter av detta slag i kommunen. Därtill behövs en motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för aktiverade forskningsutgifter, utvecklingsutgifter eller aktiverad goodwill överstiger fem år. (BokfF 2:4 punkterna 1 4); Om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter på egen tomt har aktiverats i balansposten Mark- och vattenområden bland bestående materiella tillgångar eller om dylika anslutningsavgifter som hänför sig till fastigheter på arrendetomt har aktiverats i en underordnad post med benämningen Arrenderättigheter till fastigheter eller Anslutningsavgifter som hänför sig till fastigheter, skall anslutningsavgifterna i det fall att de är väsentliga uppges i balansräkningen eller i noterna till balansräkningen som en egen post. [ ] 18) separat för koncernens samfund, separat för samkommuner där kommunen är medlem och separat för intresse- och andra ägarintressesamfund skall för de fordringar som ingår i rörliga aktiva, skilt för långfristiga och skilt för kortfristiga fordringar, uppges: - kundfordringar (Aktiva C II långfristiga 1, kortfristiga 1); - lånefordringar (Aktiva C II långfristiga 2, kortfristiga 2); - övriga fordringar (Aktiva C II långfristiga 3, kortfristiga 3); - resultatregleringar (Aktiva C II långfristiga 4, kortfristiga 4); (BokfF 2:4.3 punkt 3). 19) väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (BokfF 2:4.1 punkt 11 och Kommunsektionens balansräkningsanvisning ); 20) för finansiella värdepapper uppgift per balanspost om skillnaderna mellan återanskaffningspris (marknadsvärde) och aktiverad anskaffningsutgift (BokfF 2:4.1 punkt 10; exempel i bilaga 1) Noter till balansräkningens passiva Noterna till balansräkningens passiva skall innehålla: 21) en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av posterna i det egna kapitalet samt om överföringar mellan dessa poster under räkenskapsperioden (BokfF 2:5 punkt 1). I noterna till en samkommuns bokslut redogörs därtill för grundkapitalets fördelning på medlemskommunerna. Om också någon annan post inom det egna kapitalet fördelas på medlemskommunerna, skall man också redogöra för detta

8 9 i noterna. (Kommunsektionens avskrivningsanvisning kapitel och balansräkningsanvisning kapitel 2.1.3); 22) enligt balansräkningspost specificerad uppgift om sådana till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år (BokfF 2:5 punkt 2). Specifikationen avser de skulder och delar av skulder som förfaller till betalning senare än efter fem år; 23) specifikation av väsentliga poster som tagits upp bland avsättningarna, om detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (BokfF 2:5 punkt 6); 24) separat för koncernens samfund, separat för samkommuner där kommunen är medlem och separat för intresse- och andra ägarintressesamfund skall, skilt för långfristiga och skilt för kortfristiga skulder, uppges: - erhållna förskott (Passiva E I 5, II 5); - leverantörsskulder (Passiva E I 6, II 6); - anslutningsavgifter och övriga skulder (Passiva E I 7, II 7); samt - resultatregleringar (Passiva E I 8, II 8) (BokfF 2:5.2 ); Anslutningsavgifter som kan återbetalas (återbetalningsskyldighet föreligger), bokförs på balansräkningen under Övriga skulder, för vilka benämningen Anslutningsavgifter och övriga skulder rekommenderas. Det rekommenderas att anslutningsavgifter som kan återbetalas bokförs som en särskild post under Anslutningsavgifter och övriga skulder. Indelningen i anslutningsavgifter och övriga skulder kan också redovisas i noterna. 2 [ ] 25) det är önskvärt att en checkräkningslimit som är av betydelse för likviditeten redovisas i noterna till bokslutet, om man på det sätt som avses i anvisningen, för checkräkningslimiten har upptagit beloppet för bokslutsdagens checkräkningsskuld i balansräkningen (Kommunsektionens balansräkningsanvisning kapitel 9.1.2); 26) till hyresobjekt hörande inlösningsskuld, om inte skulden upptagits separat i balansräkningen (Kommunsektionens balansräkningsanvisning kapitel 9.1.7); 27) en specifikation över hur posten Övriga skulder fördelar sig på anslutningsavgifter och övriga skulder, om anslutningsavgifterna inte upptagits som en separat post i balansräkningen (Kommunsektionens balansräkningsanvisning kapitel 9.1.7); 28) väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (BokfF 2:5.1 punkt 4). 2 Kommunsektionen 65/2004, även Bokföringsnämnden 1566/1999 [ ].

9 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noterna skall i fråga om ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen innehålla: 29) det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal, om beloppet är väsentligt (BokfF 2:7.2 punkt 2); 30) ansvarsförbindelser givna av kommunen till förmån för samfund i samma koncern (BokfF 2:7.2 punkt 3); 31) övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen (BokfF 2:7.2 punkt 4); 32) övriga ekonomiska ansvar för kommunen som inte har tagits upp i balansräkningen. (BokfF 2:7.2 punkt 5). Som ekonomiska ansvar under denna punkt skall kommunen bland annat redogöra för tilläggsborgen som kommunen beviljat för annans bostadslån; 33) medel som tillhör personer ställda under förmyndarskap, grupperade i totalbelopp, så att stadganden om personens datasekretess beaktas (Kommunsektionen); 34) totalbeloppet för kommunens egen fordrans andel av regressfordran för underhållsstöd (Lagen om underhållstrygghet 671/1998) och förändringar i beloppet under räkenskapsperioden så att regressfordringarnas totalbelopp vid årets början, belopp för vilket indrivningen under året upphört och totalbeloppet vid årets slut samt beloppet som upptagits bland övriga fordringar under finansieringstillgångar uppges (Kommunsektionen). 2.7 Noter angående personalen Noterna angående personalen skall innehålla: 35) antalet anställda enligt uppgiftsområde eller enligt annan av kommunen definierad gruppindelning; 36) räkenskapsperiodens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader, om de inte har specificerats i resultaträkningen (BokfF 2:8 ). Uppgifterna anges enligt bokföringen inklusive den del av ovan nämnda kostnader som ingår i investeringarna, från vilka avdragits enligt prestationsprincip bokförda personalersättningar för enskilda tjänsteinnehavare eller arbetstagare såsom sjuk-, moderskaps- och föräldradagpenningar och försäkringsersättningar för lön samt från vilka, för pensionskostnadernas del, avdragits andel som motsvarar minskningen av avsättningar.

10 Noter angående innehav i andra samfund Noterna angående innehav i andra samfund skall innehålla: 37) i fråga om dottersamfund, inklusive föreningar och stiftelser där kommunen har bestämmande inflytande, namn, hemort och kommunens ägarandel i dottersamfundet (BokfF 4:3 ) samt kommunkoncernens andel av samfundets egna och främmande kapital samt vinst eller förlust i senast uppgjorda bokslut, (för dottersamfund vilka sammanställts med koncernbokslut redovisas andelar enligt koncernbokslutet); 38) i fråga om samkommuner i vilka kommunen är medlem, samkommunens namn, hemort och kommunens ägarandel av samkommunen samt kommunens andel av dess egna och främmande kapital samt överskott och underskott i senast upprättade bokslut; 39) i fråga om samägda samfund samt i fråga om företag eller samfund där ägarandelen är en femtedel eller mer, eller i fråga om andra ägarintressesamfund, namn, hemort och kommunens och kommunkoncernens ägarandel (BokfF 2:9 ) samt kommunkoncernens andel av det egna och det främmande kapitalet och av vinsten eller förlusten i senast upprättade bokslut. Exempel på noter angående ägarandelar i övriga samfund som bilaga Bokslutskalkyler för affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter Noterna till kommunens bokslut skall innehålla: 40) Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl för kommunens affärsverk och fonder som utgör balansenhet, utan egna separata noter, upprättade enligt kommunsektionens allmänna anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter. Enligt 32 i elmarknadslagen ( /386) skall bokslutet för en kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet och enligt 5 kap. 5 i naturgasmarknadslagen (508/2000) bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultat- och balansräkningar jämte noter för särredovisade enheter redovisas i kommunens i bokslut Noter till kommunens koncernbokslut I 4 kap. i bokföringsförordningen finns bestämmelser om koncernens noter. Då kommunen upprättar endast koncernbalansräkning redovisar kommunen de noter som i bokföringsförordningen förutsätts om upprättandet, om balansräkningen samt noter om dotter- och ägarintressesamfund och övriga noter i tillämpliga delar samt noter om ansvarsförbindelser. Uppgifterna kan redovisas i samband med motsvarande noter för kommunen. Noterna till kommunens koncernbalansräkning skall innehålla:

11 12 41) I tillämpliga delar uppgifter som motsvarar uppgifterna i noterna till kommunens balansräkning (BokfF 4:1 ); 42) noter angående upprättande (BokfF 4:2 ); - principerna för upprättande av koncernbokslutet; - redogörelse för de ändringar som skett i principerna och metoderna vid upprättandet av koncernbokslutet samt för inverkan av ändringarna på koncernens resultat och ekonomiska ställning; - redogörelse för sådana förändringar i koncernstrukturen som på ett väsentligt sätt inverkar på koncernbokslutets jämförbarhet med det koncernbokslut som har upprättats för den föregående räkenskapsperioden. Redogörelsen omfattar ändringar gällande innehavet i dottersamfunden samt i betydande ägarintressesamfund; - motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för koncerngoodwill är längre än fem år. 3. Noter till affärsverks och övriga balansenheters separata bokslut De noter som kompletterar resultat- och balansräkningen för kommunens affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter redovisas sammanställda med noterna till kommunens bokslut. Det rekommenderas dock att affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter till de delar det kan anses nödvändigt, i sitt eget bokslut också genom att tillämpa kommunens anvisningar om noter, redovisar egna noter till bokslutet.

12 13 Bilaga 1 Exempel på noter angående anläggningstillgångar och finansiella värdepapper Räkenskapsperiod Noter till bokslutet Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan (not nr 10) Avskrivningarna på förslitning underkastade anläggningstillgångar har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från anläggningstillgångens anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Övriga utgifter med lång verkningstid 3 år Lineär avskrivning 33,3 % Byggnader år Lineär avskrivning 2,5 % - 4,0 % Gator, vägar, torg och parker Restvärdesavskrivning 15 % av utgiftsresten Övriga fasta konstruktioner och anordningar 8 15 år Lineär avskrivning 6,7 % - 12,5 % Maskiner och inventarier 5 10 år Lineär avskrivning 10,0 % - 20,0 % Grustäkter Avskrivning enligt användning Små anskaffningar av anläggningstillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under euro, har upptagits som årskostnad. Principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna (not nr 15) Beloppet för uppskrivning av markområden baserar sig på utlåtanden om markområdenas sannolika överlåtelsepris från oberoende externa experter. Som värderingsmetoder har använts avkastningsvärde och tilläggsvärde för outnyttjad byggrätt. Som grund för uppskrivning av aktier vilka upptagits som placeringar, har använts noterat börsvärde. Anläggningstillgångar (not nr 17) Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateri- Övriga ut- Totalt Mark- Bygg- Fasta Maskiner Grus- Totalt ella rättig- gifter med områden nader konstr. o. och täkter heter lång verkn.tid anl. inventarier Oavskriven ansk.utgift 1.1. x x x x x x x x x Ökningar under räkenskapsper. x x x x x x x x x Investeringsandelar unde r.per. x x x x x x x x x Minskningar under r.per. x x x x x x x x x Överföringar mellan poster x x x x x x x x x Räkenskapsperiodens avskr. x x x x x x x x x Nedskrivningar och deras återf. x x Oavskriven ansk.utgift x x x x x x x x x Uppskrivningar x x Bokföringsvärde x x x x x x x x x

13 14 I räkenskapsperiodens avskrivningar på byggnader ingår x euro tilläggsavskrivning, eftersom skolan Y har upphört med sin verksamhet och skolbyggnadens sannolika överlåtelsepris är mindre än den tidigare oavskrivna anskaffningsutgiften. Placeringar bland bestående aktiva (not nr 17) Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateri- Övriga ut- Totalt Mark- Bygg- Fasta Maskiner Grus- Totalt ella rättig- gifter med områden nader konstr. o. och täkter heter lång verkn.tid anl. inventarier Oavskriven ansk.utgift 1.1. x x x x x x x x x Ökningar under räkenskapsper. x x x x x x x x x Investeringsandelar unde r.per. x x x x x x x x x Minskningar under r.per. x x x x x x x x x Överföringar mellan poster x x x x x x x x x Räkenskapsperiodens avskr. x x x x x x x x x Nedskrivningar och deras återf. x x Oavskriven ansk.utgift x x x x x x x x x Uppskrivningar x x Bokföringsvärde x x x x x x x x x Om aktiernas bokföringsvärde skiljer sig från marknadsvärdet, meddelas marknadsvärdet separat. Eventuella finansieringsandelar för anskaffning av aktier och andelar redovisas på samma sätt som för anläggningstillgångar. Finansiella värdepapper (not nr 20) Aktier och Placeringar i penning- Övriga andelar marknadsinstrument värdepapper Återanskaffningspris x x x Bokföringsvärde x x x Differens x x x

14 15 Exempel på noter angående innehav i andra samfund Bilaga 2 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägarintressesamfund (not nr 37 39) Namn Hemort Kommu- Koncer- Kommunkoncernens andel (1000 euro) nens äg- nens äg- av eget av främm. av r.per. arandel arandel kapital kapital vinst/ förlust Dottersamfund Arbetskraftsservice Ab X kommun 100 % 100 % x x x Trafikbussar Ab X kommun 90 % 90 % x x x Bostadsanskaffning Ab X kommun 100 % 100 % x x x Musikskolstiftelse X kommun 100 % 100 % x x x Fastighets Ab Kommväg X kommun 100 % 100 % x x x Fastighets Ab Kommväg X kommun 90 % 90 % x x x Åldringshemsförening X kommun medlem x x x Dottersamfund som inte sammanställts Ab XXXX X kommun 51 % 51 % x x x Totalt x x x Samkommuner Samkommun: Sjukhus Y kommun 18 % 18 % x x x Samkommun: Yrkesskola B kommun 50 % 50 % x x x Samkommuner som inte sammanställts XX Tandvårds sk. Y kommun 0,25 % 0,25 % x x x Totalt x x x Samägda samfund och ägarintressesamfund Teatersamfund Ab B kommun 50 % 50 % x x x Torgparkering Ab X kommun 15 % 15 % x x x Musikteater Ab X kommun 20 % x x x Bushållplats Ab X kommun 45 % x x x Totalt x x x