Promemoria om justering av avskrivningsplaner
|
|
- Britta Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (8) Kommunförbundet Kommunalekonomi Promemoria Promemoria om justering av avskrivningsplaner 1. Ändringen i kommunsektionens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan 2011 Kommunsektionen ändrade år 2011 sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan bland annat genom att i slutet av kapitel Avskrivningstidens längd lägga till en rekommendation om användning av de nedre gränserna för avskrivningstiderna i bilaga 1 om det inte finns särskilda grunder för att använda en längre avskrivningstid för en enskild tillgång. Utgångspunkten är att avskrivningstiden för avskrivningar enligt plan bestäms enligt försiktighetsprincipen inom de avskrivningstider som anges i bilaga 1 utgående från respektive tillgångs förmåga att generera inkomst eller producera service. Det är särskilt viktigt att se över avskrivningstiderna och avskrivningsprocenterna för de tillgångar och grupper av tillgångar som har den största ekonomiska betydelsen, så att de bättre motsvarar tillgångarnas ekonomiska livslängd. Preciseringen har inte ändrat de anvisningar som tidigare getts i den allmänna avskrivningsanvisningen. Rekommendationen har främst syftat till att förenkla förfarandet, om det inte finns tillräckligt med resurser för att göra en avskrivningsplan och avskrivningar utgående från den sannolika ekonomiska livslängden för enskilda tillgångar eller specificerade grupper av tillgångar. Å andra sidan tillämpar kommunerna i allmänhet alltför långa avskrivningstider eller alltför små avskrivningsprocenter, vilket leder till att avskrivningarna inte räcker till för att täcka reinvesteringar och de genomsnittliga självfinansieringsutgifterna för investeringar som avskrivs. Ofta har kommunerna valt den längsta avskrivningstiden eller de lägsta avskrivningsprocenterna för en grupp av tillgångar enligt exemplen i bilagan utan att närmare motivera den ekonomiska livslängden, vilket strider mot den allmänna avskrivningsanvisningen och principerna för avskrivningar enligt plan. Också i de tidigare allmänna anvisningarna har kommunsektionen i bilaga 1 rekommenderat så korta avskrivningstider som möjligt, vilket innebär val av de kortaste tiderna i exemplen. Den reviderade anvisningen ska tillämpas senast från och med räkenskapsåret 2013, men den får tillämpas redan på bokslutet för tidigare räkenskapsperioder. Ändringen i den allmänna anvisningen har föranlett många frågor från kommunerna som undrat om de ska se över sin avskrivningsplan. Vi redogör därför nu i repetitionssyfte för de centrala principerna för avskrivningar enligt plan och de anvisningar som ges i kommunsektionens allmänna anvisning.
2 2 (8) 2. Syftet med avskrivningar Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som hör till bestående aktiva ska aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan (BokfL 5 kap. 5 ). Anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som hör till bestående aktiva ska avskrivas under sin verkningstid enligt plan inom högst fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskilda skäl kan anses överensstämma med god bokföringssed (BokfL 5 kap. 5 a ). Med avskrivningar enligt plan avses att anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva systematiskt bokförs som kostnader under sin ekonomiska verkningstid. Med verkningstiden för en tillgång som hör till bestående aktiva avses dess ekonomiska livslängd. Anskaffningsutgiften för bestående aktiva periodiseras som kostnad genom avskrivningar, i regel över tillgångens hela ekonomiska livslängd. Då den ekonomiska livslängden löpt ut ska anskaffningsutgiften för tillgången vara avskriven i sin helhet, med undantag för tillgångens eventuella restvärde. Tillgångens ekonomiska verkningstid beror på de inkomstförväntningar som tillgången är förknippad med. I kommunerna och samkommunerna beror den ekonomiska verkningstiden också på användningen av tillgången i kommunens serviceproduktion, dvs. tillgångens förmåga att producera service, oberoende av inkomstförväntningarna. Den ekonomiska livslängden är i allmänhet kortare än den verkliga livslängden. Försiktighetsprincipen bör alltid iakttas när en avskrivning dimensioneras. Också väsentlighetsprincipen bör beaktas så att man i första hand fäster vikt vid betydande tillgångar eller grupper av tillgångar. Den rätta nivån på avskrivningarna måste bedömas också utgående från bokföringslagens och kommunallagens krav på en rättvisande bild. Både försiktighetsprincipen och kravet på en rättvisande bild förutsätter att bokslutet inte ger en alltför positiv bild av räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. Om avskrivningarna har underdimensionerats till exempel genom alltför långa avskrivningstider, kan följden bli att räkenskapsperiodens resultat och överskott ser alltför bra ut samtidigt som balansräkningen ger en alltför positiv bild av den ekonomiska ställningen jämfört med den verkliga situationen, dvs. om man hade gjort tillräckliga avskrivningar utgående från den ekonomiska livslängden. 3. Principen om värdering per tillgång Bokföringslagen innehåller inga detaljerade bestämmelser om avskrivningsförfarandena eller avskrivningsplanen. Enligt 3 kap. 3 1 mom. 6 punkten i bokföringslagen är det en allmän bokslutsprincip att varje tillgång och annan post som tas upp i balansräkningen värderas för sig (även kap. 6 i den allmänna anvisningen om avskrivningar). Bland annat i det fall som bokföringsnämnden behandlade i sitt utlåtande 1883/2012 ansåg nämnden att det i ansökan inte framkommit sådana omständigheter som skulle ha berättigat till att avvika från denna prinicip med stöd av 3 kap. 3 3 mom. i bokföringslagen. Bokföringsnämnden ansåg att avskrivningarna enligt plan därför i princip ska beräknas för varje tillgång för sig (även kap. 6 i den allmänna anvisningen om avskrivningar).
3 3 (8) Kommunsektionen har i sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan också tillåtit en enklare metod (kapitel 3.4). Enligt anvisningen kan som utgångspunkt för gruppering av avskrivningsobjekten tas grupperingen av tillgångar bland bestående aktiva enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning (2010), men en gruppering som minst motsvarar exemplet i bilaga 1 i den allmänna anvisningen kan anses motiverad. Det är alltid möjligt att göra en ännu noggrannare gruppering. Enligt den allmänna anvisningen kan avskrivningsplanen göras upp så att materiella och immateriella tillgångar med iakttagande av väsentlighetsprincipen grupperas enligt avskrivningstid och avskrivningsmetod. Grunderna för avskrivningarna enligt plan fastställs då endast gruppvis. 4. Avskrivningsplanen och godkännande av den Planavskrivningarna förutsätter att kommunen gör upp en avskrivningsplan, ett särskilt uppföljningssystem för tillgångarna bland bestående aktiva och ett kalkylsystem för avskrivningar. Bestämmelser om hur man går tillväga när avskrivningsplanen godkänns skrivs in i kommunens förvaltningsstadga eller i en särskild ekonomistadga. När avskrivningsplanen görs upp är det att rekommendera att kommunerna enligt väsentlighetsprincipen koncentrerar sig på avskrivningarna för de ekonomiskt mest betydande tillgångsposterna bland bestående aktiva, så att de beräknas korrekt. 5. Ändring av avskrivningsplanen Avskrivningsplanen ska regelbundet kontrolleras i samband med bokslutet för att trygga att den valda avskrivningsmetoden och avskrivningstiden motsvarar tillgångens sannolika ekonomiska livslängd. Om inkomstförväntningarna för en tillgång bland bestående aktiva eller dess förmåga att producera service förändras väsentligt, kan man bli tvungen att ändra avskrivningsplanen för tillgången i fråga. Avskrivningar som gjorts under tidigare räkenskapsperioder och ackumulerade avskrivningsdifferenser korrigeras dock inte. En ändring i avskrivningsplanen gäller endast avskrivningarna enligt plan under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. Avskrivningar och ändringar i avskrivningsplanen får under inga omständigheter användas i syfte att förbättra räkenskapsperiodens resultat, utan avskrivningarna ska göras konsekvent enligt avskrivningsplanen. Ändringarna i avskrivningsplanen bör basera sig på tillgångens eller tillgångsgruppens förmåga att generera inkomster eller producera service. 6. Noter om överensstämmelsen mellan de genomsnittliga avskrivningarna enligt plan och de genomsnittliga investeringar som ska avskrivas Kommunerna och samkommunerna ska i bokslutet presentera noter som anger överensstämmelsen mellan de genomsnittliga avskrivningarna enligt plan och de genomsnittliga investeringar som ska avskrivas, om beloppen avsevärt skiljer sig från varandra. Som avsevärd skillnad kan enligt bilaga 13 i kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet (2009) betraktas en differens på 10 % eller mer. Den genomsnittliga avskrivnings- och investeringsnivån bestäms utgående från medeltalet av de egna anskaffningsutgifterna för sådana investeringar under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och enligt gällande ekonomiplan för vilka avskrivningar görs. Exceptionella investeringar under de nämnda åren kan beaktas i beräkningen. Noterna bör innehålla redogörelser om de huvudsakliga orsakerna till avvikelserna och eventuella behov av att justera avskrivningsplanen.
4 4 (8) 7. Praktiska frågor För att bokslutet ska ge en rättvisande bild av räkenskapsperiodens resultat och kommunens ekonomiska ställning har noter ansetts behövas då avskrivningarna i väsentlig grad (10 %) understiger de genomsnittliga egna anskaffningsutgifterna för investeringar. Detta kan också tyda på att avskrivningsplanen behöver ses över. Det är då befogat att kontrollera om den ekonomiska livslängden för olika tillgångar eller grupper av tillgångar fastställts enligt försiktighetsprincipen och om det finns behov av att se över dem samt om det förekommer sådana tillgångar som inte längre används för serivceproduktion eller som inte längre genererar inkomster. Det är ändå klart att kommuner som genomgår en utvecklingsprocess och måste göra omfattande investeringar inte alltid ens har möjlighet att dimensionera avskrivningarna inom ramen för den ekonomiska livslängden så att de täcker de genomsnittliga utgifterna för investeringar som avskrivs. Såsom redan påpekats i punkt 1 är det huvudsakliga syftet med avskrivningar inte att de årligen helt ska täcka de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs. En jämförelse behövs ändå med tanke på kravet på en rättvisande bild och för att utvisa ett eventuellt behov av att se över avskrivningsplanen. I de kommuner där avskrivningarna täcker de genomsnittliga egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs är det inte nödvändigt att på denna grund se över avskrivningsplanen. Enligt den allmänna anvisningen behöver ändå också dessa kommuner regelbundet kontrollera om avskrivningstiderna och avskrivningsprocenterna fortfarande motsvarar tillgångarnas ekonomiska livslängd, eller om det skett sådana förändringar som särskilt förkortar livslängden (se punkt 4). 7.1 Gäller den nya rekommendationen om användning av de nedre gränserna för avskrivningstider de avskrivningar som redan nu finns bland bestående aktiva i balansräkningen eller gäller den endast nya tillgångar? Kommunsektionen rekommenderar i sin allmänna anvisning att de undre gränserna för avskrivningstider som anges i bilaga 1 i anvisningen tillämpas, om inte en avskrivningsplan görs upp för enskilda tillgångar där en längre avskrivningstid motiveras av teknisk-ekonomiska skäl. En längre avskrivningstid för en enskild tillgång kan motiveras till exempel med att tillgångens användningstid uppenbart kommer att vara längre än vanligt av byggtekniska skäl, på grund av låg användningsgrad eller av någon annan orsak. I grunderna för avskrivningsplanen kan införas en bestämmelse om att man i beräkningen av avskrivningarna på nya tillgångar eller på befintliga tillgångar som blivit klara fr.o.m. ett visst år tillämpar ändrade avskrivningstider som baserar sig på den sannolika ekonomiska livslängden eller till exempel den nedre gränsen och större avskrivningsprocenter. Om avskrivningstiderna för alla tillgångar som avskrivs linjärt skulle justeras till den nedre gränsen på en gång, skulle man bli tvungen att göra betydande extra avskrivningar under det år förändringen sker, eftersom den nya avskrivningstiden skulle ha gått ut för tillgångar som tidigare avskrivits enligt en längre avskrivningstid. Det år då tilläggsavskrivningarna görs skulle avskrivningarna i resultaträkningen då öka exceptionellt mycket, rentav flerfaldigt, jämfört med det vanliga avskrivningsbeloppet. Också för de tillgångar som fortfarande har avskrivningstid kvar skulle avskrivningarna bli större när den återstående anskaffningsutgiften fördelas på de återstående åren enligt den nya avskrivningstiden. Om avskrivningsprocenterna höjs uppstår inga tilläggsavskrivningar, men avskrivningarna blir större då de
5 beräknas med en högre avskrivningsprocent, vilket också ökar avskrivningsbeloppet under det år då förändringen sker. 5 (8) Om tillämpning av den nedre gränsen vid en ändring i avskrivningsplanen skulle innebära att en tillgång avskrivs helt genom en tilläggsavskrivning, men tillgången fortfarande används för serviceproduktion och det är uppenbart att inkomstförväntningarna och/eller tillgångens förmåga att producera service fortfarande är väsentliga, bestäms en sannolik återstående ekonomisk livslängd under vilken den återstående anskaffningsutgiften avskrivs. På så sätt kan man undvika att det uppstår exceptionellt stora engångsavskrivningar det år då den justerade avskrivningsplanen tas i bruk, och avskrivningarna enligt plan fördelas jämnare över flera år. 7.2 Kan gruppen byggnader och konstruktioner specificeras när grunderna för avskrivningsplanen fastställs, till exempel utgående från byggnadernas användningsändamål? Kommunen kan själv bestämma hur avskrivningsobjekten grupperas. Vid bestämningen av grunderna för avskrivningarna enligt plan kan man som minimikrav betrakta en gruppering enligt bilaga 1 i den allmänna anvisningen. Det är alltid möjligt och även motiverat att tillämpa en noggrannare gruppering. Fullmäktige kan då till exempel indela huvudgruppen Byggnader och konstruktioner noggrannare med beaktande av byggnadernas användningsändamål och byggnadsmetoden eller liknande omständigheter som väsentligt inverkar på den ekonomiska livslängden och slå fast nedre och övre gränser för avskrivningstiderna för de olika typerna av byggnader. Avskrivningstiden kan också anges direkt om det till exempel finns bara en enda byggnad som har en viss egenskap eller ett visst användningsändamål. Exempel Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och anstaltsbyggnader Förvaltnings- och kontorsbyggnader, sten Förvaltnings- och kontorsbyggnader, trä Skolbyggnader, sten Skolbyggnader, trä Daghem, sten Daghem, trä Sjukhusbyggnader, sten Sjukhusbyggnader, trä Simhallar Idrottshallar Fabriks- och produktionsbyggnader Centralkök Tvätteri Ekonomibyggnader Lager, sten Lager, trä Fritidsbyggnader Servicebyggnader vid idrottsplaner Stugor/bastustugor på friluftsområden 30 40
6 6 (8) Bostadsbyggnader Flervåningshus, sten Radhus och småhus, sten Radhus och småhus, trä När fullmäktige enligt de beskrivna principerna har fastställt de nedre och övre gränserna för olika typer av byggnader, fastställer kommunstyrelsen därefter den ekonomiska livslängden för respektive byggnad inom gränserna för avskrivningstiden. Alternativt kan fullmäktige med en exaktare indelning till exempel bestämma att en viss undergrupp ska ha en bestämd avskrivningstid som alltid tillämpas på de tillgångar som hör till gruppen. Det förenklade förfarande som anges i den allmänna anvisningen möjliggör också detta alternativ, även om en avskrivningsplan per tillgång är att föredra. I förvaltningsstadgan bör införas bestämmelser om hur man går tillväga när avskrivningsplanen godkänns (se punkt 3 ovan). När de ekonomiska livslängderna motiveras per tillgång eller grupp av tillgångar enligt försiktighetsprincipen och med iakttagande av den allmänna anvisningen och kravet på att bokslutet ska ge en rättvisande bild, behöver man inte förkorta avskrivningstiderna eller höja avskrivningsprocenterna. Särskilt i samkommuner är det motiverat att göra upp avskrivningsplaner för enskilda tillgångar utgående från den ekonomiska livslängden, så att stora tilläggsavskrivningar av engångsnatur och stora ökningar i den årliga avskrivningsnivån kan undvikas. Om avskrivningarna ökar betydligt innebär det att priset på de tjänster som kommunerna köper måste höjas. 7.3 Ska avskrivningar enligt plan som gjorts under tidigare räkenskapsperioder rättas i enlighet med avskrivningsplanen? Avskrivningar som gjorts under tidigare räkenskapsperioder och ackumulerade avskrivningsdifferenser rättas inte. En ändring i avskrivningsplanen gäller endast avskrivningarna under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. Den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för en tillgång avskrivs enligt plan under de räkenskapsperioder som återstår under den ändrade avskrivningstiden. Avskrivningsplanen får inte rättas genom korrigeringar i det egna kapitalet. Utgångspunkten är att anskaffningsutgiften för en tillgång bland bestående aktiva minskas genom avskrivningar (enligt plan). Om avskrivningsplanen är alltför knappt dimensionerad rättas eftersläpningen genom ökningar i avskrivningsplanen. Detta förutsätter ofta att en engångsavskrivning införs i planen för det år då eftersläpningen uppdagades. På motsvarande sätt kan avskrivningar som gjorts till för stort belopp inte återföras till det egna kapitalet. Avskrivningsplanen kan rättas endast genom ändringar i periodiseringen av den återstående utgiftsresten. 7.4 Ska noterna till bokslutet innehålla uppgifter om ändringar i avskrivningsplanen? I noterna till kommunens bokslut ska anges de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av bokslutet (BokfF 2 kap. 2 1 mom. 1 punkten, kommunsektionens
7 allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner 2009, not 1). Också med tanke på att bokslutet ska ge en rättvisande bild är det motiverat att i noterna ange hur ändringen i avskrivningsplanen inverkar på avskrivningarna och räkenskapsperiodens resultat. 7.5 Är det möjligt att börja använda restvärdesavskrivningar i stället för de linjära avskrivningar som använts hittills? 7 (8) När det gäller materiella tillgångar anges både linjära avskrivningar och restvärdesavskrivningar som alternativa metoder i bilagan till den allmänna anvisningen. Uppgörandet av en avskrivningsplan och senare justeringar av den kräver alltid en bedömning av de enskilda fallen. I många fall är det tillåtet att använda flera olika avskrivningsmetoder och avskrivningsgrunder under förutsättning att den valda metoden leder till att anskaffningsutgiften för tillgången avskrivs under tillgångens verkningstid. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning rekommenderas linjära avskrivningar för byggnader som hör till kommunens bestående aktiva. Fasta konstruktioner och anläggningar samt maskiner och inventarier kan avskrivas genom antingen linjära avskrivningar eller restvärdesavskrivningar. För likartade tillgångar används samma avskrivningsmetod. Den valda avskrivningsmetoden tillämpas kontinuerligt under olika räkenskapsperioder, om det inte finns särskilda skäl att ändra avskrivningsplanen. Avskrivningsplanen ska ändras och till exempel avskrivningstiderna justeras om inkomstförväntningar för en tillgång eller dess användning i serviceproduktionen förändras väsentligt. Därför ska avskrivningsplanen regelbundet kontrolleras i samband med bokslutet för att trygga att den valda avskrivningsmetoden och avskrivningstiden motsvarar tillgångens ekonomiska livslängd. (Se närmare kap. 3.3 och 3.5 i den allmänna anvisningen) 7.6 Vilka är kriterierna för en tillräcklig motivering? Räcker det som tillgångsspecifik motivering att avskrivningsplanen har godkänts på en mer detaljerad nivå än indelningen enligt den allmänna anvisningen? En mer detaljerad indelning räcker antagligen som motivering, förutsatt att expertis har anlitats vid indelningen, till exempel sakkunniga från den tekniska förvaltningen, och att avskrivningstiden baserar sig på till exempel byggnadens sannolika ekonomiska livslängd, användbarhet i serviceproduktionen eller förmåga att generera inkomster m.m. När avskrivningsplanen justeras iakttas det förfarande som anges i förvaltningsstadgan. Motiveringarna och organets beslut om godkännande företes revisorerna. 7.7 Kan behovet av att uppdatera avskrivningsplanen motiveras enbart med ändringen i den allmänna anvisningen eller måste behovet motiveras med att det skett ändringar i inkomstförväntningarna för en tillgång eller dess förmåga att producera service eller att avskrivningarna enligt plan och de investeringar som ska avskrivas inte motsvarar varandra? Utgångspunkten är att behovet att uppdatera avskrivningsplanen härrör från syftet med avskrivningar, dvs. att en tillgång blir avskriven under sin ekonomiska livslängd. En ändring i avskrivningsplanen bör basera sig på tillgångens eller tillgångsgruppens förmåga att generera inkomster eller producera service i enlighet med bokföringslagen och kommunsektionens allmänna anvisning. Det är av allt att döma
8 inte en tillräcklig motivering att kommunsektionen i sin allmänna anvisning rekommenderar användning av de nedre gränserna i bilagan om den nuvarande avskrivningsplanen inte är förenlig med rekommendationen. 8 (8) Avskrivningsplanen för en tillgång ska alltid ändras om det skett väsentliga förändringar i inkomstförväntningarna för tillgången eller dess förmåga att producera service. Om avskrivningarna enligt plan och de genomsnittliga anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs inte motsvarar varandra kan det vara ett tecken på att avskrivningsplanen behöver ses över.
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 105 1 (3) 6.3.2012 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 1 Begäran om utlåtande Ordföranden i revisionsnämnden i stad X har bett bokföringsnämndens
Läs merFullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012
Fullmäktige 100 08.12.2014 Justering av avskrivningsplanen 310//2012 KST 271 Kommunstyrelsen 25.11.2014 Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist, controller
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag
1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande
Läs mer+ 22 % mervärdesskatt 2 027,30 Avdragbar skatt, räknas inte till anskaffningsutgiften Anskaffningen totalt ,30
Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan 27.9.1999 Bilaga 1 Exempel på beräkning av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar Exempel 1 Dator 4 900,00 Tilläggsminne 2 200,00 Skivminne 2 600,00
Läs merVARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING
VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från
Läs mer65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas
Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat
Läs mer1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 75 20.12.2005 BOKFÖRING MELLAN ETT RÄDDNINGSVERK SOM FUNGERAR SOM AFFÄRSVERK I EN STAD OCH DE ÖVERLÅTANDE KOMMUNERNA AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM ÖVERLÅTS AV
Läs mer16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)
Läs merAVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN OCH DELBOKFÖRING AV BESTÅENDE AKTIVA I FÖRSAMLINGAR OCH KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETER
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN OCH DELBOKFÖRING AV BESTÅENDE AKTIVA I FÖRSAMLINGAR OCH KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETER INNEHÅLL 1. Inledning... 2 2. Avskrivningsplan... 2 2.1. Basen för avskrivningarna... 3 2.1.1.
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5)
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5) 7.10.2008 Tillsyn över kommunens bokföring 1 Begäran om utlåtande Sökanden är ersättare i revisionsnämnden i X stad. Sökanden ber med hänvisning till
Läs merRESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000
1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas
Läs merFyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället.
Bokföringsnämndens kommunsektion, 23.10.2007 81. Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen 1 Begäran om utlåtande och utlåtandets innehåll Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning
Läs merByte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 84 24.6.2008 Byte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten 1 Begäran om utlåtande Sökanden
Läs merKommunalekonomi 2/12
Kommunalekonomi 2/12 Osäkerheten fortgår Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Ändringar i kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi Regeringens proposition om ändring av kommunallagen godkändes
Läs merFastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE Bokföring i samband med bildande av samkommun. 1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 92 15.12.2009 Bokföring i samband med bildande av samkommun 1 Begäran om utlåtande Kommun A ber kommunsektionen om ett utlåtande om vissa bokföringsfrågor i anslutning
Läs merBOKFÖRING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SAMT UPPSTÄLLNING AV AVSKRIVNINGSPLANER OCH REGISTRERING AV AVSKRIVNINGAR
1(7) STATSKONTORET FÖRESKRIFT 19.12.2005 Dnro 388/03/2005 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SAMT UPPSTÄLLNING AV AVSKRIVNINGSPLANER OCH REGISTRERING
Läs mer37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999
Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat
Läs mer1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 116 21.3.2017 UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT 1 Grunden för utlåtandet Enligt 112 i kommunallagen
Läs merBilaga. Exempel på avskrivningstider för avskrivningar enligt plan
Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet Helsingfors 31.5.1993 ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 1. INLEDNING 2 1.1. Stadganden om avskrivningar 2 1.2. Definition av begreppen 3 2.
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 65 och 86 kommunallagen
RP 157/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 65 och 86 kommunallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås kommunallagen bli ändrad
Läs merALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8
Läs merREKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018
REKOMMENDATION R6 Nedskrivningar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i sådan kommunal
Läs merALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010. Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010 Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal 1 Begäran om utlåtande Staden X har bett om anvisningar för bokföringen i fråga om markanvändningsavtal.
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens
Läs merALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2016 ISBN 978-952-293-522-9 (pdf) Fjärde reviderade
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet
Läs mer17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet
Läs merMagnasense Technologies Oy
Bokslut 1.5.2013 30.4.2014 Balansboken skall bevaras till den 2024 30.4. Adress Hermiankatu 6-8 H FO-nummer: 2336219-4 33720 Tammerfors Säte Tammerfors 1 /11 Bokslut för perioden 1.5.2013-30.4.2014 Innehåll
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merLag. om ändring av bokföringslagen
Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015
Läs merUTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
Läs merBESTÅENDE TILLGÅNGAR. MATERIELLA TILLGÅNGAR Jord- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid
BESTÅENDE TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 5-20 5 Linjär avskrivning 5-20 5-20 " Övr. utgifter med lång verkningstid Anläggnings- och organiseringsutg. 2--5 5 Linjär avskrivning
Läs merRP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.
RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna
Läs merDnr 11/002/2002
FÖRESKRIFT 30.12.2002 Dnr 11/002/2002 Till begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor Fullmaktstadgande: Lagen om försäkringskassor (1164/1992) 74 c, 77, 83, 83 f, 96,
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade
Läs merÖvergång till komponentavskrivning
INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har
Läs merKapitel 1 Tillämpning
Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)
Läs merStatrådets förordning
Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag
Läs merRekommendationer - BFN R 1
Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,
Läs merSPECIFIKATION AV RESERVERINGAR, VÄRDEFÖRÄNDRINGAR OCH AVSKRIVNINGAR AV FÖRSLITNING UNDERKASTADE ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (62)
SKATTEFÖRVALTNINGEN 4.4.2017 1.2 SPECIFIKATION AV RESERVERINGAR, VÄRDEFÖRÄNDRINGAR OCH AVSKRIVNINGAR AV FÖRSLITNING UNDERKASTADE ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (62) POSTBESKRIVNING 2017 INNEHÅLL 1 ÖVERSIKT... 2
Läs merSPECIFIKATION AV RESERVERINGAR, VÄRDEFÖRÄNDRINGAR OCH AVSKRIVNINGAR AV FÖRSLITNING UNDERKASTADE ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (62)
VEROHALLINTO 1.1.2017 1.0 SPECIFIKATION AV RESERVERINGAR, VÄRDEFÖRÄNDRINGAR OCH AVSKRIVNINGAR AV FÖRSLITNING UNDERKASTADE ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (62) POSTBESKRIVNING 2017 INNEHÅLL 1 ALLMÄN BESKRIVNING...
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-185-7 ISBN-13: 978-952-213-185-0
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1601 VM/2931/00.00.00/2015 Finansministeriets föreskrift om scheman för statsbokslutet och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till statsbokslutet Finansministeriet
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-729-6 (haftad) ISBN 978-952-213-730-2
Läs merStaden ber om svar på följande frågor:
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 90 7.4.2009 BOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT EFTER KOMMUNSAMMANSLAGNING 1 Begäran om utlåtande Staden ber kommunsektionen ge ett utlåtande om upprättande av stadens
Läs merBilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer
Läs merom ändring av lagen om pensionsstiftelser
RSv 205/1998 rd - RP 234/1998 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om pensionsstiftelser och lagen om rörsäkringskassor Till riksdagen har överlämnats
Läs merALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2009 ISBN 978-952-213-593-3 (häftad) ISBN 978-952-213-594-0
Läs merJobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.
Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna
Läs merLandskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.
Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet
Läs merBehandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 100 31.5.2011 Behandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen 1 Begäran om utlåtande Staden
Läs merRP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV KONCERNBOKSLUT FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV KONCERNBOKSLUT FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2015 ISBN 978-952-293-382-9 (pdf) Fjärde reviderade
Läs merREKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018
REKOMMENDATION R17 Delårsrapport November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av delårsrapport. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga
Läs merdet år under vilket egendomen har tagits i bruk.
RP 27/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 114 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merUttalande om anläggningsregister.
Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen
Läs merBryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen Lemland Fo nr: Balansbok
Bryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen 1865 22610 Lemland Fo nr: 1972533-5 Balansbok 1.1.2016 31.12.2016 Innehållsförteckning Denna balansbok för perioden 1.1.2016 31.12.2016 innehåller: Bokslut: Resultaträkning
Läs merRESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )
RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299
Läs merResultat presenteras i både RR och BR.
Agenda: Värdering och redovisning av tillgångar enligt: civilrättslig lagstiftning skattelagstiftning (huvudregel, kompletteringsregel) Resultat presenteras i både RR och BR. Eget kapital Kostnader Intäkter
Läs merBILAGOR Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av gemenskapsinterna
Läs merResultaträkning Not
Årsbokslut 2017 1 Resultaträkning Not 2017 2016 Föreningens Intäkter Nettoomsättning 2 4 016 169 4 065 484 Offentligrättsliga bidrag 3 610 872 512 363 Gåvor och övriga bidrag 4 164 483 105 842 Medlemsavgifter
Läs merHund- och Kattstallar i Stockholm AB
Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm
Läs merLAPPTRÄSK KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 8/2012. Ungdomsföreningshuset Soihtula, Soihtulavägen 8, Porlom
KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 8/2012 Mötestidpunkt 12.12.2012 kl 18.00 20.20 Mötesplats Ärenden för behandling Ungdomsföreningshuset Soihtula, Soihtulavägen 8, 07820 Porlom KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGENLIGHET
Läs merBILAGOR 1 (19) Bilaga Scheman för koncernresultaträkning och -balansräkning
1 (19) BILAGOR Bilaga 1 1. Scheman för koncernresultaträkning och -balansräkning Koncernresultaträkning enligt kostnadsslag (BokfF 1:1 ) (Räkenskapsperioden) (Föregående räkenskapsperiod) _._. - _._.._.
Läs merFriitalantie ULVSBY. FO-nummer Enersize OY
Enersize OY BALANSBOK Bokslut för räkenskapsperioden 1.1.2015 Innehållsförteckning Sida Balansräkning 1 2 Resultaträkning 3 Bilagor 4 9 Förteckning över bokslutsböcker 10 Bokslutets underskrift 10 Bokslutspåteckning
Läs merRekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011
Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen
Läs merStyrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009
1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009 Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har som ändamål att
Läs merAvstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering
Avstämningar Avstämningar Bokföringen ska hela tiden vara rättvisande. För att kontrollera det, bör du stämma av viktiga konton regelbundet, minst en gång i månaden. Avstämningar Kontantförsäljningskassa
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-
Läs merÅrsbokslut per 2007-12-31
1(8) KFUK-KFUM Ängsholmen Org nr Årsbokslut per 2007-12-31 Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - noter 5 2(8) Resultaträkning 2007 2006 Verksamhetens intäkter Deltagaravgifter 1 866 405
Läs merBrf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31
Brf Betonggjutaren 4(12) 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter 3 531 696 3 531 696 Hyresintäkter 467 661 411 172 Övriga rörelseintäkter 0 200 Summa
Läs merNot Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408
Bokslutsdokument RR KF BR Närhälsan vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 2 827 724 2 546 597 Verksamhetens kostnader 2-2 753 537-2 514 775 Avskrivningar
Läs merFARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter
FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU
Läs merSå här fungerar avskrivningarna i anläggningsredovisningen
Så här fungerar avskrivningarna i anläggningsredovisningen Bra att veta om Hogia Anläggningsredovisning. Programmet arbetar med månadsvis planmässig avskrivning. (ej på dagnivå) Avskrivning sker med utgångspunkt
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-
Läs merGRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN
1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1
Läs merALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3
Läs merEnersize OY BALANSBOK
Enersize OY BALANSBOK 31.12.2016 Bokslut för räkenskapsperioden 1.1.2016 31.12.2016 Innehållsförteckning: Sida Balansräkning 1 2 Resultaträkning 3 Bilagor 4 9 Förteckning över bokslutsböcker 10 Bokslutets
Läs merBRF HUNNEBERG NR 6. Org nr 757200-9533 ÅRSREDOVISNING. för räkenskapsåret 2011
BRF HUNNEBERG NR 6 Org nr 757200-9533 ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2011 2 ( 8 ) BRF Hunneberg nr 6 757200-9533 Styrelsen för BRF Hunneberg nr 6 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011.
Läs merFörslag till behandling av resultatet
Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden
Läs merÅrsbokslut. för Furusunds Samfällighetsförening Räkenskapsåret
Sida 1 av 7 Årsbokslut för 717906-7363 Räkenskapsåret 2012-01-01 -- 2012-12-31 Innehåll - verksamhetsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - tilläggsupplysningar 5 - noter 6 - underskrifter
Läs merKungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010
Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.
Läs merMateriella anläggningstillgångar December 2013
Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen
Läs merÅrsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan
Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.
Läs merÅrsbokslut. Hofterups Vägförening
Årsbokslut för Hofterups Vägförening 717905-0922 Verksamhets- & räkenskapsåret 2015 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 2 (8) Verksamhetsberättelse
Läs merKommunal Författningssamling för Staden Jakobstad
Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012
Läs merKBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:
KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande
Läs merGranskning av aktiverade utvecklingskostnader
Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN
Läs merTRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Delårsrapport
TRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Organisationsnummer 556606-9356 2004-01-01--2004-09-30 #20529 Stall Grön AB Förvaltningsberättelse avseende perioden 1 januari 2004 30 september 2004 Travkompaniet Stall
Läs merLag om ändring av 98 och 140 i landskapslagen
Bilaga Parallelltext 1. om ändring av 98 och 140 i landskapslagen ändras i landskapslagen ( / ) 98 2 mom. och 140 2 mom. som följer: 98 Bokföring På landskapets bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut
Läs mer- förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6
1(10) Botkyrka Ridsällskap Org nr Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 Om inte annat särskilt anges, redovisas
Läs merSTATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001
STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar
Läs mer