0(37) Kommunekonomi kvartalsvis DATAINSAMLING OCH ANVISNINGAR

Transkript

1 0(37) 2017 Kommunekonomi kvartalsvis DATAINSAMLING OCH ANVISNINGAR

2 1(37) Innehåll Inledning 3 Datainsamling 3 Innehållet i datainsamlingen 4 Poster ur kommunens/samkommunens resultaträkning 4 Poster ur kommunens/samkommunens finansieringsanalys och balansräkning 5 Affärsverk inom företagssektorn 5 Kvartal 5 Poster ur resultaträkning, kommunen/samkommunen 6 Verksamhetsintäkter 6 Förändring av produktlager 8 Tillverkning för eget bruk 8 Verksamhetskostnader 8 Övriga verksamhetskostnader 10 Verksamhetsbidrag 10 Skatteinkomster 11 Statsandelar 11 Finansiella intäkter och kostnader 11 Årsbidrag 12 Avskrivningar och nedskrivningar 12 Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader 12 Räkenskapsperiodens resultat 12 Poster ur finansieringsanalysen, kommunen/samkommunen 13 Investeringsutgifter 13 Mark- och vattenområden 13 Byggnader 13 Fasta konstruktioner och anordningar 13 Maskiner och inventarier 13 Övriga investeringstillgångar 14 Aktier och andelar 14 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 14 Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva (inkl. försäljningsvinster) 14 Försäljningsinkomster av mark- och vattenområden 14 Försäljningsinkomster av aktier och andelar 14 Frågas bara under 4:e kvartalet: 14 Ökningar och minskningar av lånefordringar från årets början 14 Ökning och minskning av långfristiga lån från årets början 15 Ökning (+) och minskning (-) av kortfristiga lån från årets början 15 Poster ur balansräkningen, kommun/samkommun 16 AKTIVA 16 BESTÅENDE AKTIVA 16 RÖRLIGA AKTIVA: 17 PASSIVA 19 Förvaltat kapital 19 FRÄMMANDE KAPITAL 19 RESULTATRÄKNING, affärsverk inom företagssektorn 22 Omsättning 22 Förändring av produktlager 22 Tillverkning för eget bruk 22

3 2(37) Övriga rörelseintäkter 22 Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen 22 Material och tjänster 23 Personalkostnader 23 Avskrivningar och nedskrivningar 23 Övriga rörelsekostnader 23 Rörelseöverskott (-underskott) 23 Finansiella intäkter och kostnader 23 Överskott (underskott) före extraordinära poster 24 Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader 25 Överskott (underskott) före reserver 25 Poster ur finansieringsanalysen, affärsverk inom företagssektorn 26 Investeringsutgifter 26 Mark- och vattenområden 26 Byggnader 26 Fasta konstruktioner och anordningar 26 Maskiner och inventarier 27 Övriga investeringstillgångar 27 Aktier och andelar 27 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 27 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva (inkl. försäljningsvinster)28 Förändringar av lån och fordringar som bara insamlas under fjärde kvartalet 28 Poster ur balansräkningen, affärsverk inom företagssektorn 29 AKTIVA 29 BESTÅENDE AKTIVA 29 RÖRLIGA AKTIVA: 30 PASSIVA 32 FÖRVALTAT KAPITAL 32 FRÄMMANDE KAPITAL 32 Sektorindelningen 35 Offentlig sektor 35 Finansiella institut och försäkringsanstalter 35 Övriga kreditgivare 36 Uppgiftsklasser 36

4 3(37) Inledning Datainsamling De här anvisningarna innehåller närmare information om datainnehållet och klassificeringarna i den kvartalsvisa datainsamlingen och statistiken över kommunekonomin. Först presenteras grunderna för datainsamlingen och statistikföringen rent allmänt och sedan följer en beskrivning av innehållet radvis och av klassificeringarna. I anvisningarna har följande allmänna anvisningar i tillämpliga delar använts som källor: Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen, Allmän anvisning om upprättande av finansieringsanalys för kommuner och samkommuner, Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner, Mall för JHS-kontoplan och Beskrivningar av innehållet i statistiken över kommunekonomin. I datainsamlingen insamlas uppgifter om resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningsposter efter kvartal gällande kommuner och samkommuner och deras affärsverk inom företagssektorn. Uppgifterna från resultaträkningen och investeringarna samlas in för perioden mellan årets början och kvartalets slut enligt utfallet av budgeten. Uppgifterna från balansräkningen samlas in enligt situationen i slutet av kvartalet. Uppgifterna för 1:a 3:e kvartalet samlas bara in från de kommuner och samkommuner som har valts med i urvalet. Uppgifterna om bokslutsprognoserna för hela året samlas in från alla kommuner och samkommuner i Fasta Finland i samband med 4:e kvartalets datainsamling. Uppgifterna används för den kvartalsvisa uppföljningen av den kommunala ekonomin och för kvartalsstatistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och som utgångsdata för kvartalsstatistiken över nationalräkenskaperna. De används också som källdata för den kvartalsvisa statistiken över den offentliga sektorns inkomster och utgifter, den offentliga sektorns kvartalsvisa finansräkenskaper och den offentliga sektorns rapportering av underskott och skuld (EDP) som behövs i EU. Datainsamlingen grundar sig på statistiklagen (280/2004). Enligt 14 i lagen är kommunerna och samkommunerna skyldiga att lämna Statistikcentralen för statistikframställningen nödvändiga uppgifter om ekonomi, tillgångar och anställda och om var verksamheten är belägen samt om andra resurser som verksamheten förutsätter. Fjärde kvartalets datainsamling genomförs tillsammans med Finansministeriet och Finlands Kommunförbund. Uppgifterna publiceras i statistiken över kommunekonomin kvartalsvis enbart på hela landets nivå. Finlands Kommunförbund och Finansministeriet får till sitt förfogande det granskade materialet för fjärde kvartalet efter kommun och samkommun. Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt. Uppgifterna på enhetsnivå kan bara behandlas av sådana personer vid Statistikcentralen som behöver uppgifterna för att sköta sina arbetsuppgifter. Efter kontroll överlämnas svaren på enhetsnivå gällande fjärde kvartalet till Finansministeriet och Finlands Kommunförbund. Finansministeriet och Finlands Kommunförbund har förbundit sig att följa Statistikcentralens principer vid behandlingen och offentliggörandet av material.

5 4(37) Innehållet i datainsamlingen I kvartalsstatistikens datainsamling samlas uppgifter in om poster i kommunens/samkommunens resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. Primärkommunens/-samkommunens och dess affärsverks uppgifter frågas sammantaget. I uppgifterna om kommunens och samkommunens resultaträkningsposter ska också interna poster ingå. Posterna i finansieringsanalysen och balansräkningen frågas som externa poster så att affärsverkens uppgifter finns med och de interna posterna har eliminerats. När det gäller affärsverk inom företagssektorn frågas dessutom separat uppgifter om poster i resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen. Dessa uppgifter anges bara av kommuner och samkommuner som har sådana affärsverk som under statistikåret kan klassificeras till företagssektorn. Affärsverkssamkommuner behandlas i den kvartalsvisa datainsamlingen på samma sätt som samkommunerna, dvs. samma tabeller ifylls som när det gäller övriga samkommuner. Det vill säga, för affärsverkssamkommunerna ifylls inte affärsverkstabellerna. Poster ur kommunens/samkommunens resultaträkning I siffrorna för resultaträkningen gällande kvartalsstatistiken inkluderas också alla sådana interna poster där intäkten och kostnaden hänför sig till kommunens eller samkommunens olika uppgifter. Uppgifterna i resultaträkningen för kvartalsstatistiken ska anges så att de är jämförbara med summan för uppgiftsklasserna i tabellen för driftsekonomi efter uppgift, dvs. summakolumnen, i statistiken över kommunekonomin. Anvisningar för statistikföringen i fråga om tabellen driftsekonomi efter uppgift i statistiken över kommunekonomin beskrivs nedan. Anvisningarna tillämpas också vid rapporteringen av uppgifterna om resultaträkningen i kvartalsstatistiken. Kostnaderna och intäkterna fördelas på uppgiftsklasser. Uppgiftsklassen fastställs enligt typen av den tjänst som köps och säljs, inte enligt hurdan position instansen som köper eller säljer har i organisationsstrukturen. I kostnaderna och intäkterna inkluderas sådana interna poster där kostnaden och intäkten hänför sig till olika uppgiftsklasser. Interna poster som hänför sig till samma uppgiftsklass elimineras. På grund av bestämningsgrunderna för uppgiftsklassen ingår i siffrorna inte t.ex. köp av kundtjänster av det egna affärsverket eller motsvarande intäkter. I siffrorna inkluderas inte heller interna understödsutgifter till det egna affärsverket eller till balansenheten eller motsvarande intäkter som kommunen/samkommunen beviljat. Vid användning av modellen beställare-producent ska man beakta att beställarens köpkostnad och producentens försäljningsintäkt inte ska ingå i statistiken, om kommunens egen enhet (t.ex. affärsverk eller balansenhet) har producerat tjänsten. I siffrorna inkluderas interna köp av andra tjänster t.ex. från affärsverk som producerar stödtjänster eller från kommunens andra interna enheter samt motsvarande intäkter, eftersom intern kostnad och intäkt i dessa fall oftast hänför sig till olika uppgiftsklasser. I kvartalsstatistikens verksamhetsintäkter och -kostnader ingår också kommunens/samkommunens alla interna hyresutgifter och -intäkter. Uppgiftsklassificeringen finns som bilaga i slutet av denna anvisning för statistikföringen.

6 5(37) Poster ur kommunens/samkommunens finansieringsanalys och balansräkning Posterna ur finansieringsanalysen och uppgifterna ur balansräkningen frågas också så att affärsverken och primärkommunen/-samkommunen har sammanslagits, men med eliminering av de interna posterna, till skillnad från resultaträkningsposterna. Från balansräkningen elimineras alltså t.ex. lån och lånefordringar samt samlingskonton mellan kommunen/samkommunen och dess affärsverk. Från finansieringsanalysens siffror elimineras eventuella interna investeringar. Till innehållet motsvarar posterna i finansieringsanalysen och balansräkningen posterna i det externa bokslutet. I avsnittet om poster ur finansieringsanalysen efterfrågas under kvartalen 1 3 bara uppgifter med anknytning till investeringar. Under fjärde kvartalet efterfrågas när det gäller finansieringsanalysen dessutom ändringar i lånefordringar och lånestocken för hela årets del. Affärsverk inom företagssektorn Till affärsverk inom företagssektorn klassificeras kommunala och samkommunala affärsverk som bedriver vattenförsörjning, energiförsörjning, avfallshantering, kollektivtrafik och hamnverksamhet. Datainsamlingen gäller inte bolagiserad verksamhet. Balansenheter som särredovisas i bokföringen behandlas inte heller som affärsverk. Uppgifterna om affärsverk inom företagssektorn samlas in för varje kvartal. Till uppgifterna om affärsverk hänförs interna poster mellan affärsverket och primärkommunen/- samkommunen. Till innehållet motsvarar uppgifterna affärsverkens bokslutsuppgifter. Om det inte är säkert att ett affärsverk hör till företagssektorn kontakta gärna Statistikcentralen (kommunekonomi@stat.fi). Kvartal Resultaträkningen och investeringsuppgifterna insamlas kumulativt från årets början. Uppgifterna från balansräkningen insamlas enligt situationen i slutet av kvartalet. Fjärde kvartalet motsvarar bokslutsprognosens uppgifter. Kvartalens utgångsdatum är: 1:a kvartalet :a kvartalet :e kvartalet :e kvartalet 31.12

7 6(37) Poster ur resultaträkning, kommunen/samkommunen I siffrorna för resultaträkningen gällande kvartalsstatistiken inkluderas också alla sådana interna poster där intäkten och kostnaden hänför sig till kommunens eller samkommunens olika uppgifter. Uppgifterna i resultaträkningen för kvartalsstatistiken ska anges så att de är jämförbara med summan för uppgiftsklasserna i tabellen för driftsekonomi efter uppgift, dvs. summakolumnen, i statistiken över kommunekonomin. Anvisningar för statistikföringen i fråga om tabellen driftsekonomi efter uppgift i statistiken över kommunekonomin beskrivs nedan. Anvisningarna tillämpas också vid rapporteringen av uppgifterna om resultaträkningen i kvartalsstatistiken. Kostnaderna och intäkterna fördelas på uppgiftsklasser. Uppgiftsklassen fastställs enligt typen av den tjänst som köps och säljs, inte enligt hurdan position instansen som köper eller säljer har i organisationsstrukturen. I kostnaderna och intäkterna inkluderas sådana interna poster där kostnaden och intäkten hänför sig till olika uppgiftsklasser. Interna poster som hänför sig till samma uppgiftsklass elimineras. På grund av bestämningsgrunderna för uppgiftsklassen ingår i siffrorna inte t.ex. köp av kundtjänster av det egna affärsverket eller motsvarande intäkter. I siffrorna inkluderas inte heller interna understödsutgifter till det egna affärsverket eller till balansenheten eller motsvarande intäkter som kommunen/samkommunen beviljat. Vid användning av modellen beställare-producent ska man beakta att beställarens köpkostnad och producentens försäljningsintäkt inte ska ingå i statistiken, om kommunens egen enhet (t.ex. affärsverk eller balansenhet) har producerat tjänsten. I siffrorna inkluderas interna köp av andra tjänster t.ex. från affärsverk som producerar stödtjänster eller från kommunens andra interna enheter samt motsvarande intäkter, eftersom intern kostnad och intäkt i dessa fall oftast hänför sig till olika uppgiftsklasser. I kvartalsstatistikens verksamhetsintäkter och -kostnader ingår också kommunens/samkommunens alla interna hyresutgifter och -intäkter. I ränteintäkterna och -kostnaderna samt i övriga finansiella intäkter och utgifter inkluderas däremot primärkommunens/-samkommunens alla interna finansiella intäkter och -kostnader samt alla interna finansiella intäkter och kostnader mellan affärsverken och primärkommuner/-samkommuner. Till exempel de interna räntekostnader som ett affärsverk betalar hänförs till resultaträkningsposten Räntekostnader och de interna ränteintäkter som primärkommunen får till posten Ränteintäkter. Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Uppgiftsklassificeringen finns som bilaga i slutet av denna anvisning för statistikföringen. Till verksamhetsintäkterna räknas försäljningsintäkter, avgiftsintäkter, understöd och bidrag samt övriga verksamhetsintäkter. Hit hör också interna verksamhetsintäkter och -kostnader (se ovan). Av verksamhetsintäkterna insamlas dessutom interna intäkter totalt separat.

8 7(37) Försäljningsintäkter är inkomster av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. Försäljningsintäkter är dessutom hemkommunsersättningar, ersättningsutgifter som grundar sig på hemkommunslagen och ersättningar av staten enligt den s.k. principen om full ersättning. Av försäljningsintäkterna anges skilt försäljningsintäkter av staten, samkommunerna och kommunerna, försäljningsintäkter av övriga samt interna försäljningsintäkter. Försäljningsintäkter av staten Hit hör alla försäljningsintäkter av staten samt ersättningar av staten enligt den s.k. principen om full ersättning. Till den här gruppen hör också den finansiering enligt pris per enhet för driftskostnader, inklusive finansiering för läroavtalsutbildning, som betalas till en samkommun som bedriver undervisningsverksamhet (yrkesutbildning och gymnasium). Försäljningsintäkter av kommuner och samkommuner Hit hör försäljningsintäkter av kommuner och samkommuner (se sektorindelningen i slutet av anvisningen). Försäljningsintäkter av övriga Här anges försäljningsintäkter av andra än staten, kommunerna och samkommunerna. Interna försäljningsintäkter Här anges kommunens/samkommunens interna försäljningsintäkter. Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas pris inte är avsett att i sin helhet täcka produktionskostnaderna eller vilkas pris bestäms utgående från kundens betalningsförmåga. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. klientavgifter inom hälso- och sjukvården såsom hälsostations- och poliklinikavgifter samt avgifter för anstaltsvård, kursavgifter, parkeringsavgifter och avgifter för avbytarservice. Obs! Inkomster från måltidsavgifter räknas till försäljningsintäkter, inte till avgiftsintäkter. Understöd och bidrag Hit hänförs sysselsättningsstöd och övriga understöd och bidrag av staten samt understöd och bidrag av kommuner, samkommuner, socialskyddsfonder (inkl. Fpa), EU och övriga. Obs! Här anges inte kommunens/samkommunens interna bidrag, såsom bidrag till dess egna affärsverk eller balansenheter.

9 8(37) Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter omfattar övriga än ovan angivna verksamhetsintäkter som inflyter regelbundet, t.ex. hyresintäkter, bibliotekens förseningsavgifter och intäkter av återkrav av utkomststöd. Obs! Hit ska också hänföras interna hyresintäkter. Förändring av produktlager Förändringar av produktlager anges i statistiken enligt samma principer som i kommunens/samkommunens resultaträkning. Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk anges i statistiken enligt samma principer som i kommunens/samkommunens resultaträkning. Verksamhetskostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av kundtjänster Löner och arvoden anges i statistiken enligt samma principer som i kommunens/samkommunens resultaträkning. I lönebikostnaderna anges pensionskostnader och övriga personalkostnader. Pensionskostnader som anges i lönebikostnaderna är pensionsförsäkringsavgifter och pensioner. Kundtjänster är slutprodukttjänster som är avsedda för kommuninvånarna och som kommunen eller samkommunen köper av andra serviceproducenter. Här anges kommunernas och samkommunernas alla köp av kundtjänster, också kundtjänster som köpts åt andra än invånare i den egna kommunens eller samkommunens medlemskommuner. I statistiken anges inte kommunens/samkommunens interna köp av kundtjänster. Till dem hör bl.a. köp av slutprodukttjänster av egna affärsverk. Till köp av kundtjänster räknas också hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt ersättningsutgifter som grundar sig på hemkommunslagen. Till kundtjänster räknas inte andra tjänster än s.k. slutprodukttjänster. Köp av s.k. kollektivtjänster, såsom vägunderhållstjänster, livsmedelskontrolltjänster, övriga miljö- och hälsoskyddstjänster eller veterinärtjänster och tjänster inom brand- och räddningsväsendet räknas till övriga köp av tjänster. Köp av kundtjänster av staten

10 9(37) Kundtjänster som köpts från staten är till exempel köp av vårdtjänster av statliga sjukhus. Obs! Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning uppges i den sektor där eleven är placerad. Om eleven är placerad i en annan kommuns skola, hänförs utgifterna för hemkommunsersättningar till köp av kundtjänster av kommuner. Utgifterna för hemkommunsersättningar för elever i privata skolor hänförs till köp av kundtjänster av övriga. Köp av kundtjänster av kommuner Kundtjänster som köpts från kommuner är till exempel köp av social- och hälsovårdstjänster av en annan kommun (eller dess affärsverk). Som kundtjänster räknas t.ex. inte laboratorietjänster eller diagnostisk avbildning, om de köps för kommunens/samkommunens egen hälsovårds behov. Till kundtjänster räknas bara slutprodukttjänster, t.ex. boendeservice för handikappade eller köp av hela primärvården av en annan kommun. Inom ett samarbetsområde hänför avtalskommunen köpen av tjänster av värdkommunen till köpen av kundtjänster av kommuner. Här anges också hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som betalats till en annan kommun. Köp av kundtjänster av samkommuner En medlemskommuns betalningsandelar av en samkommuns (eller affärsverkssamkommuns) driftskostnader hör i allmänhet till köp av kundtjänster. Undantag är sådana betalningsandelar som inte härrör från anskaffning av kundtjänster till kommuninvånarna, till exempel andel av kostnaderna för samhällsplanering, tjänster inom brand- och räddningsväsendet, veterinärtjänster och övriga tjänster inom miljö- och hälsoskyddet. Dessa hör till utgiftsslaget Köp av övriga tjänster. Köp av kundtjänster av övriga På motsvarande sätt anges köp av kundtjänster av andra serviceproducenter än staten, kommuner eller samkommuner enligt definitionen ovan, bl.a. arvode till familjevårdare (kostnadsersättningar för familjevård hör däremot till köp av övriga tjänster), köp av förskoleundervisning samt morgon- och eftermiddagsverksamhet av församlingar eller privata serviceproducenter. Köp av övriga tjänster Köp av övriga tjänster är i regel tjänster inom insatsförbrukningen, som är avsedda att stöda kommunens eller samkommunens egen serviceproduktion (bl.a. laboratorie- och röntgentjänster). Till köp av övriga tjänster hör bl.a. kontors- och experttjänster, ICTtjänster, posttjänster, personalhyrning, försäkringar, renhållnings- och tvätteritjänster, bygg- och underhållstjänster, rese-, inkvarterings- och transporttjänster samt t.ex. socialoch hälsovårdstjänster samt undervisnings- och kulturtjänster för personalen.

11 10(37) Även andelar av beskattningskostnader samt andelar av sådana samarbetskostnader som t.ex. betalningar till landskapsförbund, köp av s.k. kollektiva tjänster och medlemsavgifter till kommunernas centralorganisation hör till köp av övriga tjänster. När det är fråga om s.k. kollektiva tjänster kan man inte identifiera en enskild kund och köpen hänförs alltid till köp av övriga tjänster. Följande uppgiftsklasser i statistiken är kollektiva tjänster: Allmän förvaltning, Miljö- och hälsoskydd, Samhällsplanering, Byggnadstillsyn, Miljövård, Trafikleder, Parker och allmänna områden, Brand- och räddningsväsendet, Fastighetsservice och uthyrningstjänster, Stödtjänster, Främjande av näringslivet, Vatten- och avloppsverk, Avfallshantering, Kollektivtrafik, Energiförsörjning, Hamnverksamhet samt Jord- och skogsbrukslägenheter. Alla köp av tjänster som hör till uppgiftsklasserna ovan hänförs alltid till köp av övriga tjänster också när det gäller kvartalsstatistiken. Material, förnödenheter och varor Understöd Till material, förnödenheter och varor hör bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, kläder och textilier, mediciner och förbrukningsartiklar, städ- och rengöringsmedel, bränsle och smörjmedel, uppvärmning, el och vatten, inventarier, byggmaterial och övrigt material. Understöden indelas i statistiken i understöd som betalats till hushåll och sammanslutningar. I statistiken anges inte kommunens/samkommunens interna understöd t.ex. till dess egna affärsverk eller balansenhet. Understöd till hushåll I den här posten anges stöd för hemvård av barn, kommuntillägg till stödet för hemvård av barn, stöd för privat vård, kommuntillägg till stödet för privat vård, stöd för närståendevård, utkomststöd, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, understöd till handikappade, servicesedlar, stöd för skolresor, mottagningspenning till asylsökande, brukspenning till asylsökande samt övriga understöd till hushållen. Obs! Servicesedlarna är understöd till hushållen. Understöd till sammanslutningar Understöd som beviljas till andra än hushåll är t.ex. verksamhetsunderstöd till olika föreningar, sällskap och väglag. Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag I övriga verksamhetskostnader ingår bl.a. hyreskostnader och direkta skatter som kommunen betalat, t.ex. samfundsskatt för affärsverksamhet, fastighetsskatter och indirekta skatter såsom avfallsskatt. Hit hör också moms på eget bruk eller på måltid som utgör naturaförmån till den del skatten inte kan hänföras till resp. kostnadsslag. Obs! Hit ska också hänföras interna hyreskostnader.

12 11(37) Skatteinkomster Statsandelar Hit hänförs kommunens skatteinkomster (inkomstskatter, andel av samfundsskattens avkastning, inkomster från fastighetsskatter och övriga skatteinkomster) i enlighet med definitionen i den allmänna anvisningen. Hit hänförs kommunens statsandelar i enlighet med definitionen i den allmänna anvisningen för resultaträkningen. Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Bland ränteintäkterna anges ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och bankinsättningar samt ränteintäkter från betalningsrörelsekonton periodiserat enligt prestationsprincip. Varav: interna ränteintäkter Här specificeras de interna ränteintäkterna från ränteintäkterna, inkl. ränteintäkter från det egna affärsverket. Obs! Kom ihåg att hänföra motsvarande kostnader till räntekostnaderna. Övriga finansiella intäkter I övriga finansiella intäkter ingår skatteredovisningsräntor och -förhöjningar, dividender och räntor på andelskapital, räntor på skattekonton, avkastning av affärsverks och andra balansenheters grundkapital, ersättning för restkapital i kalkylmässigt avskild affärsverksamhet, dröjsmålsräntor, ränteintäkter av icke-säkrande ränteswapavtal samt kursvinster på finansieringslån och överlåtelsevinster av värdepapper. Av övriga finansiella intäkter specificeras dessutom i egna underposter: Övriga finansiella intäkter, interna Här ska ingå övriga finansiella intäkter från det egna affärsverket. Obs! Kom ihåg att hänföra motsvarande kostnader till övriga finansiella kostnader. Dividendintäkter och räntor på andelskapital Räntor på grundkapital från samkommuner Räntekostnader

13 12(37) Till ränteintäkterna hör räntor på långfristiga och kortfristiga lån. Här ska också ingå kommunens/samkommunens interna räntekostnader, inkl. interna räntekostnader mellan primärkommunen och affärsverket. Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Till övriga finansiella kostnader hör bl.a. ersättning för grundkapitalet från ett affärsverk eller någon annan balansenhet eller ersättning för restkapitalet i en kalkylmässigt åtskild affärsverksamhet (till kommunen). Övriga finansiella kostnader är dessutom bl.a. skatteredovisningsräntor, räntor på skattekonton, dröjsmålsräntor, räntekostnader för icke-säkrande ränteswapavtal, garanti-, kredit- och kreditkortsprovisioner liksom även andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, t.ex. kursförluster samt nedskrivningar av lånefordringar och värdepapper som hör till finansieringstillgångarna samt nedskrivningar av andra sådana finansiella medel. Kreditförluster på lånefordringar, också kreditförluster inom social kreditgivning, är nedskrivningar som ingår i övriga finansiella kostnader. Hit hänförs också kommunens/samkommunens övriga interna finansiella kostnader, inkl. övriga interna finansiella kostnader mellan primärkommunen och affärsverket. Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar och nedskrivningar anges bland avskrivningar och nedskrivningar. Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som baserar sig på väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens egentliga verksamhet. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bl.a. av betydande överlåtelsevinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva på grund av nedläggning av någon verksamhet. överlåtelse av äganderätten till dotter- och intressesammanslutningar eller upplösning eller fusion av dessa sammanslutningar. Räkenskapsperiodens resultat

14 13(37) Poster ur finansieringsanalysen, kommunen/samkommunen I avsnittet Poster ur finansieringsanalysen samlar man varje kvartal in variabler som beskriver kassaflödet för investeringarnas del i finanseringsanalysen. Dessutom samlar man under fjärde kvartalet in uppgifter om ökningar och minskningar av lånefordringar och lån. I den här statistiken behandlas investeringsutgifter och -inkomster på samma sätt som i finansieringsanalysen och omfattar både primärkommunens/-samkommunens och affärsverkens investeringsuppgifter. Kommunens/samkommunens interna investeringar anges inte. Också ändringar i lånefordringarna och lånestocken anges så att primärkommunen/- samkommunen och affärsverken har sammanslagits (interna poster mellan dem har eliminerats). Obs! Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ska hänföras direkt till varuslagen. Investeringsutgifter Mark- och vattenområden Byggnader Mark- och vattenområden är bl.a. mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, strömfallslägenheter och vattenområden. Byggnaderna omfattar bostads-, anstalts-, förvaltnings-, skol- och industribyggnader samt övriga byggnader. Fasta konstruktioner och anordningar Omfattar anskaffningsutgifterna för bland annat markkonstruktioner, dvs. gator, vägar, parkeringsområden, broar och parker samt rekreationsområden exkl. utgifter för markförvärv, anskaffningsutgifterna för vattenkonstruktioner, dvs. dammar, kanaler och bassänger, anskaffningsutgifterna för ledningsnät och anordningar i anslutning till dem, samt anskaffningsutgifterna för övriga fasta maskiner och anordningar som inte är en anskaffningsutgift för byggnaden. Maskiner och inventarier Posten maskiner och inventarier omfattar datautrustning, kommunikationsutrustning och transportmedel samt övriga maskiner och inventarier. Transportmedel är trafikmedel som är avsedda för person- och varutransporter, t.ex. bilar, släpvagnar, båtar, spårvagnar och invalidvagnar. Datautrustning omfattar bl.a. datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning för datorer. Kommunikationsutrustning omfattar bl.a. telefon-, audio-, vi-

15 14(37) deo- och övriga kommunikationsenheter. Övriga maskiner och inventarier är bl.a. kraftmaskiner, lyftanordningar och transportörer, schaktningsmaskiner och rörliga arbetsmaskiner, jord- och skogsbruksmaskiner, bearbetningsmaskiner, kontorsapparater, övriga elektriska maskiner och anordningar, möbler, musikinstrument och idrottsredskap. Hit hör inte maskiner och inventarier som är fast förankrade i byggnaden utan de hör till anskaffningsutgiften för byggnaden. Övriga investeringstillgångar Här anges investeringar i övriga materiella och immateriella tillgångar. Aktier och andelar Här anges anskaffningsutgifterna för sådana aktier och andelar som hör till placeringar bland bestående aktiva. Finansieringsandelar för investeringsutgifter Hit hänförs finansieringsandelar för investeringsutgifter som erhållits såväl av staten, kommuner, samkommuner och EU som av andra aktörer. Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva (inkl. försäljningsvinster) Som inkomster från försäljning av investeringstillgångar anges de verkliga försäljningsprisen (= icke avskriven anskaffningsutgift + försäljningsvinst - försäljningsförlust). För statistiken anges dessutom följande separat från överlåtelseinkomster av investeringstillgångar: Försäljningsinkomster av mark- och vattenområden Här specificeras försäljningsinkomsterna av mark- och vattenområden från försäljningsinkomsterna av investeringstillgångar. Försäljningsinkomster av aktier och andelar Här specificeras försäljningsinkomsterna av aktier och andelar från försäljningsinkomsterna av investeringstillgångar. Frågas bara under 4:e kvartalet: Ökningar och minskningar av lånefordringar från årets början

16 15(37) Lån som kommunen beviljat och som i balansräkningen redovisas bland bestående aktiva i gruppen Placeringar (Masskuldebrevsfordringar, Övriga lånefordringar, Övriga fordringar) behandlas som ökning eller minskning av lånefordringar. Ökning och minskning av långfristiga lån från årets början Ökningar eller minskningar av långfristiga lån består av ökningar eller minskningar av följande långfristiga låneposter i balansräkningen under räkenskapsperioden: Masskuldebrevslån Lån från finansiella företag och försäkringsföretag Lån från den offentliga sektorn Lån från övriga kreditgivare Ökning (+) och minskning (-) av kortfristiga lån från årets början Ökningar eller minskningar av kortfristiga lån består av ökningar eller minskningar av nedan nämnda kortfristiga låneposter i balansräkningen under räkenskapsperioden: Masskuldebrevslån Lån från finansiella företag och försäkringsföretag Lån från den offentliga sektorn Lån från övriga kreditgivare

17 16(37) Poster ur balansräkningen, kommun/samkommun Uppgifterna om balansräkningsposterna anges så att primärkommunen/-samkommunen och affärsverken har sammanslagits, men med de interna posterna eliminerade, dvs. i motsats till det som gäller för resultaträkningens poster. Från balansräkningsposterna elimineras t.ex. lån och lånefordringar samt samlingskonton mellan kommunen/samkommunen och dess affärsverk. Till innehållet motsvarar balansräkningsposterna posterna i det externa bokslutet. AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar Aktier och andelar Till posten Aktier och andelar hör aktier och andelar som anskaffats för bestående bruk, till exempel aktier som berättigar till besittning av verksamhetsutrymmen för serviceproduktion och andra aktier och andelar vilka utgör placeringar som stöder kommunens verksamhet. Aktier och andelar specificeras på följande sätt: Samkommunsandelar Bland samkommunsandelar uppges andelarna i de samkommuner där kommunen är medlem. Övriga aktier och andelar Andra aktier och andelar än samkommunsandelar. Masskuldebrevsfordringar Hos staten Hos kommuner och samkommuner Hos övriga Övriga lånefordringar Som övriga lånefordringar anges beviljade lån som inte är masskuldebrevslån. Övriga lånefordringar specificeras i följande underposter: Hos staten Hos kommuner och samkommuner Hos övriga Övriga fordringar Posten Övriga fordringar kan innehålla poster som inte hör till balansräkningsposterna ovan men som betjänar kommunens egentliga verksamhet och som till sin natur är bestående.

18 17(37) Även återbäringsbara anslutningsavgifter vilka kommunen betalt bokförs inom denna balansräkningspost. Förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA: Varav: Statens uppdrag Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar En fordran eller en del av den är långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Långfristiga kundfordringar Kundfordringar är fordringar som uppstått till följd av överlåtelser av prestationer eller tjänster inom ramen för den egentliga verksamheten samt fordringar på basis av försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. Långfristiga lånefordringar Lånefordringarna har ett direkt samband med utlåningsverksamheten. Till lånefordringar hör bland annat lån för finansiering av dottersamfundens, samkommunernas samt intressesamfundens, övriga ägarintressesamfunds och övriga samfunds driftskapital och lån som beviljas för att stöda likviditeten. Lånefordringarna specificeras i följande underposter: Hos staten Hos kommuner och samkommuner Hos övriga Långfristiga övriga fordringar Som övriga fordringar redovisas de fordringar som inte ingår i ovan nämnda fordringar och som inte heller är resultatregleringar. Långfristiga resultatregleringar Till resultatregleringar räknas bl.a. i förskott betalda räntor, hyror och löner. Om en fordran eller en del av den förfaller till betalning efter ett år eller inom en kortare tid är den kortfristig.

19 18(37) Definitionerna av underindelningarna av de kortfristiga fordringarna stämmer till väsentlig del överens med underindelningarna av de långfristiga fordringarna (se ovan). Finansiella värdepapper Kortfristiga kundfordringar Kortfristiga lånefordringar Hos staten Hos kommuner och samkommuner Hos övriga Kortfristiga övriga fordringar Kortfristiga resultatregleringar Finansiella värdepapper är placeringar av likvida medel eller också kan de ha erhållits som betalning för kundfordringar. Alla i placeringssyfte förvärvade aktier, andelar, masskuldebrev och motsvarande värdepappersplaceringar bokförs under denna balansräkningspost också i sådana fall att de realiseras först efter ett längre tidsintervall. I statistiken ska finansiella värdepapper indelas i underposter enligt beskrivningen nedan. Aktier och andelar Aktier och andelar anges bland finansieringstillgångarna om avsikten är att realisera dem för att på kort eller lång sikt finansiera kommunens verksamhet då likviditetssituationen eller avkastningsmöjligheterna kräver en realisering. Hit hör börsaktier och andra aktier och andelar anskaffade för att placera kassamedel (inte aktier och andelar som hör till bestående aktiva och inte placeringar i aktie- eller andra placeringsfondandelar). Placeringar i penningmarknadsinstrument Placeringar av kommunens likvida medel i penningmarknadsinstrument är bland annat statens skuldförbindelser, bankcertifikat, kommuncertifikat och företagscertifikat. I statistiken insamlas uppgifterna om placeringar i penningsmarknadsinstrument enligt indelningen nedan. Placeringar i statens skuldförbindelser Placeringar i kommuncertifikat Placeringar i övriga penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Långfristiga masskuldebrevslån som hör till placeringar som stöder kommunens verksamhet och som är avsedda att kvarstå som placeringar till lånetidens slut, anges bland bestå-

20 19(37) ende aktiva. Däremot ska masskuldebrevsfordringar som är avsedda att realiseras när likviditeten eller ränteutvecklingen kräver det anges bland rörliga aktiva, även om de på basis av förfallodagen är långfristiga. I statistiken insamlas uppgifterna om masskuldebrevsfordringar enligt indelningen nedan. Masskuldebrevsfordringar hos staten Masskuldebrevsfordringar hos kommuner och samkommuner Masskuldebrevsfordringar hos övriga Övriga värdepapper Som övriga värdepapper redovisas värdepapper som hör till finansieringstillgångarna och som inte är aktier eller andelar, placeringar i penningmarknadsinstrument eller masskuldebrevsfordringar. Placeringar i aktiefonder och andelar i andra placeringsfonder hör till denna balansräkningspost. Kassa och bank Med kassa avses kommunens kontanta likvida medel (mynt och sedlar). Med bank avses banktillgodohavanden, dvs. insättningar (depositioner) på bankernas inlåningskonton. I banktillgodohavanden ingår insättningar på bankkonton oberoende av när de förfaller. PASSIVA Förvaltat kapital Till förvaltat kapital hör Statens uppdrag, Donationsfondernas kapital och Övrigt förvaltat kapital. Varav: Statens uppdrag FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Med långfristig skuld avses en sådan skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Långfristiga masskuldebrevslån

21 20(37) Masskuldebrevslån är skuldebrevslån som är utställda på innehavaren och som är omsättningsbara, dvs. kan säljas vidare. Masskuldebrevslån emitteras både av företag, finansiella företag och den offentliga sektorn. I allmänhet delas ett masskuldebrevslån på flera skuldebrev som utbjuds för teckning. Till masskuldebreven hör t.ex. kommuncertifikat, obligationslån, debenturlån, konvertibla skuldebrevslån och optionslån. Lån från finansiella företag och försäkringsföretag Till balansräkningsposten Lån från finansiella företag och försäkringsföretag hänförs lån från banker och andra finansiella företag samt från skade- och livförsäkringsbolag. Lån från arbetspensionsanstalter hör till balansräkningsposten Lån från den offentliga sektorn. Långfristiga lån från den offentliga sektorn Till den offentliga sektorn hör staten, kommunerna och samkommunerna samt socialskyddsfonderna. Se sektorindelningen i slutet av anvisningen. I statistiken ska långfristiga lån från den offentliga sektorn specificeras i underposterna nedan. Långfristiga lån från staten Långfristiga lån från kommuner och samkommuner Långfristiga lån från Keva Långfristiga lån från övriga socialskyddsfonder Långfristiga lån från övriga kreditgivare Till övriga kreditgivare hör övriga inhemska kreditgivare och övriga utländska kreditgivare. Se sektorindelningen i slutet av anvisningen. Långfristiga erhållna förskott Med erhållna förskott avses betalning för försäljning av prestationer i anslutning till den egentliga verksamheten då betalningen erhållits före överlåtelse av prestationen. Förskott för annat än egentlig produktion av prestationer (t.ex. ränteförskott) bokförs vanligen som resultatregleringar. Erhållna förskott anges under långfristigt främmande kapital, om den överlåtelse som de hör till kommer att ske senare än ett år efter räkenskapsperiodens utgång. Långfristiga skulder till leverantörer En leverantörsskuld är långfristig om den förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsperiodens utgång. Ifall skulden förfaller till betalning i flera rater, ska den del av skulden som förfaller inom ett år eller tidigare anges under kortfristigt främmande kapital. Långfristiga övriga skulder Till övriga långfristiga skulder hänförs bl.a. till skatter och socialskyddsavgifter hörande skulder, t.ex. förskottsinnehållning på utbetalda löner, socialskyddsavgifter och övriga i

22 21(37) samband med förskottsinnehållningen bokförda till socialavgifter hörande poster samt mervärdesskatteskuld. Långfristiga resultatregleringar En resultatreglering sammanhänger med en inkomst eller en utgift som enligt prestationsprincip realiseras under en annan räkenskapsperiod än då den erhålls eller betalas i pengar. Kortfristigt främmande kapital En kortfristig skuld förfaller till betalning efter ett år eller en kortare tid (BokfL 4:7.2 ). Definitionerna av underindelningarna av kortfristigt främmande kapital stämmer till väsentlig del överens med dem för underindelningarna av långfristigt främmande kapital (se ovan). I statistiken insamlas följande poster av kortfristigt främmande kapital. Kortfristiga masskuldebrevslån Kortfristiga lån från finansiella företag och försäkringsföretag Kortfristiga lån från den offentliga sektorn Kortfristiga lån från staten Kortfristiga lån från kommuner och samkommuner Kortfristiga lån från Keva Kortfristiga lån från övriga socialskyddsfonder Kortfristiga lån från övriga kreditgivare Kortfristiga erhållna förskott Kortfristiga skulder till leverantörer Kortfristiga övriga skulder Kortfristiga resultatregleringar Varav: Räntor som överförs I statistiken insamlas separat uppgifter om räntor som överförs, dvs. ränteskulder som periodiseras på räkenskapsperioden.

23 22(37) RESULTATRÄKNING, affärsverk inom företagssektorn Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från affärsverkets egentliga verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt moms och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4:1 ). Till omsättningen räknas både de försäljningsinkomster som erhållits av utomstående och de som erhållits av kommunens eller samkommunens övriga verksamhetsenheter. Enligt vedertaget bruk hänförs alla vederlag som härrör från omsättningstillgångar till omsättningen. Försäljningsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som intäkter i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Anslutningsavgifter som inte berättigar till återbäring (både överförbara och icke överförbara) bokförs i omsättningen. Omsättningen redovisas till nettobelopp. Förändring av produktlager Förändringar av produktlager anges i statistiken enligt samma principer som i affärsverkets resultaträkning. Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk anges i statistiken enligt samma principer som i kommunens/samkommunens resultaträkning. Övriga rörelseintäkter Till övriga rörelseintäkter räknas inkomster som har samband med affärsverkets produktion av prestationer utan att ingå i denna. Verksamhetsunderstöd och bidrag från andra än den egna kommunen eller samkommunen, eller i fråga om affärsverkssamkommunen från andra än medlemmar i samkommunen anges bland Övriga rörelseintäkter. Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen I denna grupp anges både stöd på basis av prestationsmängd och övriga verksamhetsunderstöd som affärsverket fått av den egna kommunen eller samkommunen eller som affärsverkssamkommunen fått av en medlem. Ett understöd anges här oavsett för vilken kostnadspost det har beviljats. Också en avtalskommun kan ge understöd till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunsmodellen och det anges då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om beloppet är väsentligt, bland Övriga understöd och bidrag. Övriga understöd och bidrag hänförs i denna statistik till posten "Övriga rörelseintäkter".

24 23(37) Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Till material, förnödenheter och varor räknas bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, kläder och textilier, mediciner och förbrukningsartiklar, städ- och rengöringsmedel, bränsle och smörjmedel samt anskaffningsutgifter för värme, el och vatten. Köp av tjänster Till köp av tjänster hör tjänster som används för produktion av affärsverkets prestationer. Här ingår både externa och interna köp. Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader I lönebikostnaderna ingår pensionskostnader och övriga personalkostnader. Pensionskostnader som anges i lönebikostnaderna är pensionsförsäkringsavgifter och pensioner. Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar och nedskrivningar anges bland avskrivningar och nedskrivningar. Övriga rörelsekostnader Till övriga rörelsekostnader hänförs bl.a. kostnader av myndighetsverksamhet och indirekta skatter såsom avfallsskatt. Skogsvårdsavgifter och fastighetsskatt för fastigheter på en annan kommuns område anges i den här posten. Inkomstskatt som affärsverket betalar för sin affärsverksamhet kan också anges här om den inte anges som en särskild post, Inkomstskatt, efter bokslutsdispositionerna. Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Som finansiella intäkter och kostnader anges intäkter och kostnader vilka till sin karaktär hör till finansieringsverksamheten.

25 24(37) Ränteintäkter Till ränteintäkter hänförs ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och bankinsättningar samt från betalningsförmedlingskonton periodiserade enligt prestationsprincipen. Övriga finansiella intäkter Till övriga finansiella intäkter hänförs skatteredovisningsräntor, dividender och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster av finansieringslån och försäljningsvinster av värdepapper. Varav: Dividendintäkter och räntor på andelskapital Till kommunen/samkommunen betalda räntekostnader Räntekostnader som betalats till den egna kommunen/samkommunen. Till övriga betalda räntekostnader Räntekostnader som betalats till andra än den egna kommunen/samkommunen. Ersättning för grundkapital Den ersättning för grundkapitalet som kommunala, samkommunala affärsverk och affärsverkssamkommuner betalat anges bland finansiella kostnader som en särskild post under Ersättning för grundkapital. Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader är bl.a. skatteredovisningsräntor, räntor på skattekonton, dröjsmålsräntor, räntekostnader för ränteswapavtal, garanti-, kredit- och kreditkortsprovisioner liksom även andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, t.ex. kursförluster samt nedskrivningar av lånefordringar och värdepapper som hör till finansieringstillgångarna samt nedskrivningar av andra sådana finansiella medel. Kreditförluster på lånefordringar, också kreditförluster inom social kreditgivning, är nedskrivningar som ingår i övriga finansiella kostnader. Överskott (underskott) före extraordinära poster

26 25(37) Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som baserar sig på väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens egentliga verksamhet. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bl.a. av betydande försäljningsvinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva på grund av nedläggning av någon verksamhet. överlåtelse av äganderätten till dotter- och intressesammanslutningar eller upplösning eller fusion av dessa sammanslutningar. Överskott (underskott) före reserver

27 26(37) Poster ur finansieringsanalysen, affärsverk inom företagssektorn I avsnittet Poster ur finansieringsanalysen samlar man varje kvartal in variabler som beskriver kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen. Dessutom samlar man under fjärde kvartalet in uppgifter om ökningar och minskningar av lånefordringar och lån. Till investeringsutgifterna hör inköp av aktier och andelar och investeringar i materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva. Investeringsutgifter och överlåtelsevinster av tillgångar bland bestående aktiva samt finansieringsandelar till investeringar upptas enligt prestationsprincipen. Som investeringsutgift anges också en anskaffningsutgift eller en del av den som täckts med en investeringsreserv eller -fond. Förskottsbetalningar på investeringar behandlas som investeringar. I den här statistiken behandlas investeringsutgifter och -intäkter på samma sätt som i finansieringsanalysen. Obs! Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar hänförs direkt till varuslagen Investeringsutgifter Investeringsutgifterna fördelas på posterna nedan. Mark- och vattenområden Till posten Mark- och vattenområden hänförs mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, strömfallslägenheter och vattenområden. Till den anskaffningsutgift som ska aktiveras räknas utöver det nominella anskaffningspriset också utgifter för områdets styckning och lagfart och dylika direkta utgifter som uppstått för att området ska kunna tas i bruk av kommunen. Byggnader Byggnaderna omfattar bostads-, anstalts-, administrations-, skol- och industribyggnader samt övriga byggnader. Gruppen Byggnader omfattar också konstruktioner, bland annat bränsle- och syratankar samt lätta tillfälliga lager, t.ex. konstruerade av trä. Fasta konstruktioner och anordningar Fasta konstruktioner och anordningar omfattar bl.a.

28 27(37) markkonstruktioner såsom anskaffningsutgifter för gator, vägar och broar samt parker och rekreationsområden samt motsvarande anläggningar, dock inte anskaffningsutgiften för själva markområdet. vattenkonstruktioner såsom anskaffningsutgifter för dammar, kanaler och bassänger anskaffningsutgifter för ledningsnät och därtill hörande anordningar anskaffningsutgifter för övriga fasta konstruktioner och anordningar som inte utgör anskaffningsutgift för byggnad. Maskiner och inventarier Posten Maskiner och inventarier omfattar transportmedel samt övriga maskiner och inventarier. Transportmedel är trafikmedel som är avsedda för person- och varutransporter, t.ex. bilar, släpvagnar, båtar, spårvagnar och invalidvagnar. Övriga maskiner och inventarier är bl.a. kraftmaskiner, lyftanordningar och transportörer, schaktningsmaskiner och rörliga arbetsmaskiner, jord- och skogbruksmaskiner, verktygsmaskiner, kontorsapparater och datorer, andra elektriska maskiner och anordningar, kommunikationsutrustning, precisionsinstrument, optiska instrument, möbler, musikinstrument och idrottsredskap. Hit hör inte maskiner och inventarier som är fast förankrade i byggnaden utan de hör till anskaffningsutgiften för byggnaden. Obs! Hit hör alla anskaffningar av datorer som aktiverats i balansräkningen och program som skaffats i samband med dem samt all kommunikationsutrustning. Övriga investeringstillgångar Här anges investeringar i övriga materiella och immateriella tillgångar. Aktier och andelar Till placeringar bland bestående aktiva hör aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet, vilka anskaffats för bestående bruk, t.ex. aktier och andelar i sammanslutningar som producerar kommunala tjänster, aktier och andelar i kommunens kund-, upphandlings- och finansieringssammanslutningar, bostadsaktier och höjningar av samkommunernas grundkapital. Finansieringsandelar för investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar i enlighet med utfallet av budgetens investeringsdel. Finansieringsandelen kan bestå av statsandelar eller andra finansieringsandelar (t.ex. ifråga om en samkommun en medlemskommuns finansieringsandel för anskaffningsutgiften för en investering). Hit hänförs finansieringsandelar för investeringsutgifter som erhållits av staten, kommuner, samkommuner och EU samt av andra.