BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 6 / 2013 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Oenighet i riksdagen om EU-målen för energi och klimat 2030 De politiska partierna är oense om hur Sverige ska ställas sig till EU-målen för energi- och klimatpolitiken Regeringen ställer sig tills vidare bara bakom ett klimatmål och vill att förutsättningarna för de andra målen andel förnybar energi och energieffektivisering ska utredas vidare av kommissionen. Den rödgröna oppositionen vill ha mål för förnybar energi och energieffektivisering, precis som i de nu gällande 2020-målen. Sverigedemokraterna vill inte ha några mål alls. EU-kommissionen presenterade den 27 mars en grönbok om den framtida energi- och klimatpolitiken, och denna grönbok är nu ute på konsultation. Tiden för att lämna synpunkter går ut 2 juli. Regeringen har med anledning av grönboken skickat en skrivelse till riksdagen, och saken har behandlats i näringsutskottet, som avgivit ett yttrande. Av dokumenten kan man utläsa tydliga skiljelinjer. Regeringen ställer sig i skrivelsen tydligt bakom ett stärkt FORTS. s.2 4 Sedan 1980 har Sveriges BNP fördubblats. Samtidigt har energiförbrukningen legat stilla, och halverats per producerad enhet. Elintensiteten har minskat med 25 procent. Behandlingen av ILUC-förslaget i EU Europaparlamentet och rådet har under de gångna veckorna behandlat EU-kommissionens förslag om biodrivmedel, som presenterades i oktober förra året. SID 2 Energiindikatorer visar långsiktiga trender Energimyndighetens rapport Energiindikatorer 2013 kom ut i början av juni. Energiindikatorer ges ut varje är och är en bra sammanfattning av långsiktiga trender i svensk energiförsörjning. SID 5. Innehållsförteckning Oenighet i riksdagen om EU målen 1 Behandlingen av ILUC-förslaget i EU 2 Andra generationens biodrivmedel ökade snabbt Vill avskaffa skatteundantaget för egenproducerad vindkraft - men säger nej till nettodebitering 4 Ecodesign kan slå ut många biobränslepannor 4 Energiindikatorer visar långsiktiga trender 5 IEA rita om energi-klimatkartan 5 Kritik mot EU:s skyddstullar 5 Samarbetsavtal med Minnesota 6 Riksrevisionen kritiserar svenskt exportstöd 6 Vattenfall köper mark vid Ringhals 6 Marknaderna 7 Låga elcertifikat något stigande utsläppsrätter 7 Oljepris som pendlar 7 Dörren öppnas för samarbete med Minnesota om bioenergi 7 Ny chans att få upp priset på utsläppsrätter 7 Pressmeddelanden 8 Bioenergi i pressen 9 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. klimatmål. Man skriver följande: Regeringen anser att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket unionens utsläpp av växthusgaser bör minska till Men längre fram skriver man: Ett eventuellt förslag om bindande mål för andelen förnybar energi och energieffektivisering för 2030 behöver analyseras vidare för att ett principiellt ställningstagande ska kunna göras. Man skriver om interaktionen med EU:s handel med utsläppsrätter, ändrade omvärldsförutsättningar mm. Den rödgröna oppositionen är starkt kritisk till att regeringen passar i frågan om mål för förnybar energi och effektivisering. I en gemensam reservation från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet tar man ställning både för ett nytt förnybartmål 2030 och ett nytt effektiviseringsmål. Man skriver också att man vill se ett fossilfritt samhälle, ett samhälle utan några utsläpp av växthusgaser och med 100 procent förnybar energi. Man vill förutom målen för 2030 också ha mål för 2040 för att kunna garantera att man kan nå EU:s ambitiösa mål 2050, att minska utsläppen med procent. Oppositionspartierna varnar också för att knyta för stor tilltro till kärnkraft och CCS-teknik. Sverigedemokraternas representant i näringsutskottet, Anna Hagwall, har skrivit en reservation som i alla avseenden skiljer sig från de rödgröna. Hon vill inte att Sverige ska agera som föregångsland i klimatpolitiken. Hon skriver att det är orimligt att Sverige, som redan idag har en näst intill koldioxidfri elproduktion, ska behöva axla ett mycket kostsamt och ineffektivt klimatok. Hon ser klimatomställningen främst som en kostnad för företag och enskilda. Hon vill avskaffa subventioner till intermittenta energislag som vindkraft och solenergi och satsa på baskraft, som kärnkraft. Hon vill inte heller att Sverige ska bygga ut elförbindelserna till kontinenten innan vår nationella kapacitet är fullt utbyggd. Svebio kommentar: Att regeringen passar i frågan om mål för förnybar energi 2030 kan säkert förklaras med att delar av regeringen vill hålla öppet för ny kärnkraft och för koldioxidlagring (CCS). Det är också sedan länge Svenskt Näringslivs linje att enbart arbeta med ett klimatmål. Tyvärr blir därmed den svenska linjen i EU mindre radikal och tydlig, trots att Sverige i praktiken ligger i täten i EU när det gäller omställning av energiförsörjningen. Det är ingen tvekan om att Sverige kan klara en 100 procent förnybar energiförsörjning. Vi har redan kommit halvvägs och de naturliga förutsättningarna är mycket gynnsamma. Behandlingen av ILUC-förslaget i EU Europaparlamentet och rådet har under de gångna veckorna behandlat EU-kommissionens förslag om biodrivmedel, som presenterades i oktober förra året, och som bland annat innehåller förslag om så kallade ILUC-faktorer, begränsningar av volymerna biodrivmedel från åkergrödor och införande av dubbel- och fyrdubbelräkningar för att stimulera biodrivmedel från cellulosa och avfall. Miljödepartementet beskrev förhandlingsläget på följande sätt i en kommentar inför miljöministermötet 18 juni: I den mer kontroversiella frågan om en restriktion för konventionella drivmedel (genom ett tak på t.ex. 5 procent), alternativt införandet av s k ILUC-faktorer (där biodrivmedlen tillskrivs en beräknad mängd ILUC-relaterade koldioxidutsläpp), är förhandlingsläget låst eftersom de synpunkter som framförts från olika medlemsländer är svåra att förena. Ordförandeskapet har föreslagit flera alternativ som innebär en mildare restriktion. Dessa kompromissförslag har inte fått en bredare acceptans varken av de länder som inte vill ha någon restriktion, eller av de länder som vill gå längre än kommissionens ursprungliga förslag genom att introducera ILUC-faktorer. I Europaparlamentet är utskottet för Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) ansvarigt utskott och utskottet för Industrifrågor, forskning och energi (ITRE), bland flera andra utskott, avger yttranden. Förhandlingsläget i Europaparlamentet är ungefär detsamma som i rådet. Ordförandeskapet har därför föreslagit att restriktionen ersätts med en bindande kvot på 2 procent för avancerade biodrivmedel, vilket hittills stött på stort motstånd bland medlemsstaterna. Ordförandeland under våren har varit Irland, och man lyckades alltså inte ena rådets medlemmar om en gemensam linje. Frågan går därför vidare till Litauen, som är ordförandeland under hösten. Ryktet säger att den ansvariga ministern i Litauen inte kommer att prioritera frågan. Som framgår av artikeln om biodrivmedel i Sverige (nedan) exporterar Litauen stora mängder jordbruksråvaror till etanol- och biodieselindustrin, och har därför knappast intresse av att införa restriktioner för biodrivmedel från grödor. I EU-parlamentet har frågan behandlats av flera utskott, och de svenska EU-parlamentarikerna har lämnat in ändringsyrkanden. Omröstning i det ledande miljöutskottet genomförs 10 juli. Sedan kan det bli omröstning i plenum i september. Industriutskottet röstade redan den 24 juni och fastnade för ett tak på 6,5 procent för grödebaserade biodrivmedel istället för de 5 procent som EUkommissionen föreslagit. Man röstade också emot införandet av ILUC-faktorer. De svenska EU-parlamentarikerna har producerat tilläggsyrkanden i långa banor. Marit Paulsen (FP) vill sätta ett tak för grödebaserade biodrivmedel på 3 procent istället för de 5 procent som kommissionen föreslagit. Det är ungefär hälften av den nivå vi har i Sverige idag för grödebaserad etanol och biodiesel. Både Kent Johansson (C) och Marita Ulvskog (S) följer upp den linje som den svenska regeringen driver, nämligen att sätta tak för oljeväxtbaserad biodiesel. Kent Johansson föreslår 3 procents tak och Marita Ulvskog 4 procent. Det betyder att de båda har köpt kommissionens argumentation om indirekta effekter. Kent Johansson motsätter sig helt och hållet systemet med dubbel- och fyrdubbelräkning. 2

3 Andra generationens biodrivmedel ökade snabbt 2012 Användningen av så kallade andra generationens biodrivmedel, dvs biodrivmedel framställda av annat än jordbruksråvara, ökade kraftigt Det gäller både HVO från olika fettsyror och biogas. Totalt användes 7 TWh biodrivmedel 2012, en ökning med 1 TWh jämfört med året innan. Dessutom användes 4,6 TWh flytande biobränslen, främst tallolja och andra biooljor, vilket också var en ökning med 1 TWh. Det här framgår av rapporten Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012 som publicerats av Energimyndigheten. Användningen av biodrivmedel minskade klimatgasutsläppen med 1,33 miljoner ton CO2, medan användningen av biooljor minskade utsläppen med 0,8 miljoner ton CO2. De här minskningarna är beräknade utifrån de faktiska eller beräknad utsläpp i hela livscykeln som redovisats för respektive bränsle. Utsläppsminskningarna kan jämföras med att Sverige rapporterade utsläpp av växthusgaser ligger kring 58 miljoner ton CO2. I enlighet med hållbarhetslagstiftningen och de hållbarhetskriterier som finns fastlagda i EU-direktiv ska företagen rapportera till Energimyndigheten, för att få del av skattebefrielse och andra förmåner. Sverige måste också rapportera användningen av hållbara drivmedel och flytande bränslen till EU-kommissionen. Det är den här rapporteringen som ligger till grund för Energimyndighetens sammanställning. Jämfört med 2011 var det framför allt användningen av HVOdiesel som ökade, från kubikmeter till kubikmeter (från 0,3 TWh till 1,4 TWh), dvs mer än en fyrdubbling. Råvaran för HVO var 44 procent råtallolja, 24 procent vegetabilisk eller animalisk avfallsolja, 21 procentavfall från slakteri och 10 procent palmolja. Den genomsnittliga utsläppsreduktionen för HVO var 84,5 procent. Användningen av biogas ökade från 75 miljoner kubikmeter till 94 miljoner kubikmeter, en ökning med 25 procent. För första gången redovisas biogas i flytande form. Råvaror för biogasen var 34 procent avloppsslam, 19 procent källsorterat hushållsavfall, 16 procent avfall från livsmedelsindustrier, men bara 3,5 procent från gödsel. Biogasens utsläppsminskning var 72,7 procent. Användningen av etanol låg i stort sett på samma nivå som året innan en svag minskning från kubikmeter till kubikmeter (från 2,27 TWh till 2,25 TWh). En tydlig trend var att sockerrörsetanolen minskade kraftigt medan spannmålsetanolen ökade. Främst ökade importen från europeiska länder som Ungern, Litauen och Tyskland. Konventionell biodiesel (FAME, i huvudsak RME) blev under året efter energiinnehåll det ledande biodrivmedlet, från 2,18 TWh till 2,48 TWh, från kubikmeter till kubikmeter. Under året blev Litauen ledande råvaruleverantör för raps och passerade Danmark. Stor import kommer också från Tyskland och Storbritannien, medan användningen av svensk råvara är obetydlig. När det gäller det som i EU:s förnybarhetsdirektiv kallas flytande biobränslen (bioliquids) ökade volymen hållbara bränslen från 3,3 till 4,3 TWh. Av detta var 64,9 procent tallbeckolja och råtallolja, medan 24,7 procent rubricerades MFA (Mixed Fatty Acid) och 6,5 procent var råmetanol. Alla andra bränslen utgjorde bara någon procent eller mindre. Utsläppsreduktionen låg för de flesta av dessa bränslen på procent. Utsläppsminskningen för biodrivmedel uppdelat på bränslekategori för år 2011 respektive Den totala utsläppsminskningen jämfört med den fossila motsvarigheten enligt förnybartdirektivet är drygt ton CO2ekv för I Tabell 2 redovisas utsläppsminskningen för samtliga kategorier rapporterade biodrivmedel för 2011 och

4 Vill avskaffa skatteundantaget för egenproducerad vindkraft - men säger nej till nettodebitering En statlig utredning kring beskattning av el lämnades 14 juni, och den innehåller ett par förslag som kan få stor betydelse för de fortsatta investeringarna i sol- och vindkraft, men indirekt även påverka biokraften. Utredningens huvuduppdrag var att undersöka möjligheterna att införa så kallad nettodebitering av småskalig elproduktion eller mikroproducerad el, som utredningen själv benämner småskalig el. Det handlar alltså om el som produceras i solcellsanläggningar av enskilda hushåll, fastighetsägare eller mindre företag, eller små vindkraftverk. Utredarna vill inte införa nettodebitering eftersom det anses strida mot EU:s mervärdesskattedirektiv. Istället föreslår man att mikroproducenterna ska få en skattereduktion som ungefär ska motsvara det belopp producenten skulle tjänat på nettodebitering. Skattereduktionen ska enligt förslaget gälla producenter med en säkring på maximalt 63 ampere och ges både till företag och till privatpersoner. Skattereduktionen skulle ges för maximalt kwh och vara cirka 60 öre/kwh, motsvarande elskatt och mervärdesskatt, dvs maximalt kr om året. Utredningen lämnar också en del andra förslag: Viktigast är att man vill stoppa det skatteundantag för egenproducerad el som idag gör att vissa fastighetsbolag och andra kan investera i vindkraft, så länge denna förbrukas inom det egna företaget och man inte yrkesmässigt producerar el. Den nu gällande regeln skapar en sund konkurrenssituation och gynnar särskilt vindkraftsinvesteringar på bekostnad av annan ny förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet. Enligt utredningens förslag ska skatteundantaget slopas redan från årsskiftet. Utredningen förslår också att det skatteundantag som redan idag finns för små produktionsanläggningar under 100 kw ska modifieras så att det för vindkraftverk hamnar på 250 kw och för solcellsanläggningar på 450 kw. Detta för att undantaget ska gälla samma årliga elproduktion. Utredarna vill också flytta skattskyldigheten för el från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. I den här delen finns det en reservation i utredningen. Utredningen heter Beskattning av mikroproducerad el mm och har nummer SOU 2013:46. Svebio kommentar: Det är bra att man vill täppa till den lucka i lagstiftningen som innebär att man kan bygga ut vindkraft utan beskattning så länge man förbrukar el i det egna företaget och inte yrkesmässigt producerar el. Den här skattefriheten kan ge märkliga effekter idag. En kommun kan exempelvis låta sitt kommunala fastighetsbolag bygga vindkraftverk för sin elförbrukning och slippa skatt, istället för att låta det kommunala energibolaget bygga samma vindkraftverk eller ta den förnybara elen från det egna biobränsleeldade kraftvärmeverket. Enbart organisationsformen styr hur man gör investeringarna, inte vad som blir billigast och mest rationellt. Mikroproducenter kan få skattereduktion, enligt förslaget. Men det är en ganska dyrbar hantering jämfört med miljövinsten. Det finns en mellankategori som kan hamna i kläm i det nya regelverket. Det gäller mindre produktionsanläggningar som inte är mikrokraftverk och som byggts i huvudsak för egen användning av el, och där produktionen sker på den egna platsen. Det kan vara vindkraftverk på lantbruk och skulle i framtiden kunna gälla både solkraft och småskalig biokraft. Ecodesign kan slå ut många biobränslepannor EU:s ecodesign-direktiv ska tillämpas också på biobränslepannor och det finns ett förslag till förordning som diskuterats bland annat vid ett möte på Energimyndigheten med branschens företrädare 31 maj. Avsikten med ecodesign-direktivet är att ställa högre krav på miljö- och energiprestanda på olika produktområden. Kraven regleras genom förordningar som medlemsländerna måste följa. När det gäller kraven på nya fastbränslepannor finns det stora osäkerheter om effekterna av de nya kraven och branschföretagens organisation SBBA (Swedish Heating Boilers and Burners Association) har lämnat ett papper med detaljerade synpunkter på kraven. SBBA skriver att man ställer sig bakom generellt skarpa krav på utsläppsgränser och verkningsgrader för fastbränslepannor. Men man anser att de krav som nu ställs är så skarpa att de kommer att få negativa marknadskonsekvenser. Biobränslepannorna kommer att bli så dyra att de får svårt att konkurrera med värmepumpar och gaspannor. SBBA menar att underlaget för regleringen verkar ha hämtats från vissa speciella marknader (läs: Österrike och Tyskland). Tolkningen av BAT (Best Available Technology) ifrågasätts också. Man har hämtat bästa värden från olika mätningar för olika faktorer, men att det är omöjligt att tillverka en kommersiell produkt utifrån dessa värden eftersom man måste göra en avvägning mellan olika parametrar. Man påstår i underlaget från EU att det går att uppnå ecodesign-kraven utan märkbara kostnadsökningar, men SBBA menar tvärtom att det kommer att krävas dyrbar extra utrustning som partikelfilter, lambdasonder, katalysatorer och rökgaskondensering. Det innebär extrakostnader på flera tal kronor. Huvuddelen av de produkter som idag finns på marknaden kommer att slås ut. SBBA pekar också på osäkerheten i den testning som görs och kommer att behövas. Testresultatetn från olika testinstitut i Europa varierar kraftigt, och med de låga utsläppsnivåer som föreslås kommer man att närma sig samma nivåer som mätosäkerheten. Svebio kommentar: Ved- och pelletspannor ska givetvis använda bästa möjliga teknik för att få så liten miljöpåverkan som möjligt. Men samtidigt är småskalig uppvärmning med biobränslen en mycket viktig del när vi ska uppnå ett helt förnybart och klimatneutralt energisystem till rimlig kostnad. Kraven får inte vara så hårda att biobränslealternativen slås ut från marknaden. Det bästa får inte bli det godas fiende. 4

5 Energiindikatorer visar långsiktiga trender Energimyndighetens rapport Energiindikatorer 2013 kom ut i början av juni. Energiindikatorer ges ut varje är och är en bra sammanfattning av långsiktiga trender i svensk energiförsörjning. Man kan se hur den svenska energimixen blir gradvis allt mer förnybar, hur oljeberoendet hela tiden minskar och hur energianvändningen minskar i förhållande till BNP. Rapporten illustreras med 69 diagram över utvecklingen i en lång rad avseenden. Diagrammen gäller både tillförsel och användning av energi, liksom priser och andra marknadsfaktorer. Vi använder idag ungefär lika mycket energi som 1980, trots att BNP fördubblats. Det betyder att den svenska ekonomin blivit bara hälften så energiintensiv. En viktig förklaring är att den tunga industrin inte växt lika mycket som ekonomin i övrigt, och att energin används allt mer effektivt i de flesta sektorer. Av diagrammen ser man att transportsektorn under de senaste åren gått in i en period av snabb effektivisering och ökad andel förnybar energi. Men trots detta är transportsektorn fortfarande den del av ekonomin där användningen av fossila bränslen helt dominerar. Svebio kommentar: Tyvärr hamnar bioenergin i flera samman- hang i skymundan jämfört med sin betydelse i energibalansen. Det gäller exempelvis prisjämförelsetabellerna, både för industrin och för hushållen. Här saknas sifferserier för biobränslen. Det är anmärkningsvärt eftersom biobränsle är det största bränslet i industrin. För hushållens uppvärmningskostnader saknas pellets och ved, med förklaringen att det saknas officiell statistik. Det är en dålig bortförklaring, särskilt som Energimyndigheten är ansvarig myndighet för energistatistiken och därmed själv ansvarar för att det finns relevant statistik. När det gäller andelen förnybar energi i det svenska energisystemet finns det bara en siffra för 2011 medan det saknas en siffra för Det är en alldeles för långsam uppföljning av EU-målet. IEA vill rita om energi-klimatkartan IEA, International Energy Agency, som varje år ger ut boken World Energy Outlook, har kommit ut med en specialutgåva som heter Redrawing the Energy-Climate Map. IEA har en mycket tydlig verklighetsbeskrivning: Världen är inte på väg att klara målet att begränsa uppvärmningen till högst 2 graders ökad medeltemperatur. Med nuvarande trender och politiska styrmedel är det sannolikt att medeltemperaturen stiger med 3,6 5,3 grader Celsius jämfört med förindustriell tid. Koldioxidhalten har just passerat 400 ppm, för första gången på flera hundra tusen år. Även om man inte nu är på spåret är det fullt möjligt, men mycket utmanande, att klara 2-gradersmålet. Men det kräver omfattande åtgärder redan före 2020, det årtal då ett nytt globalt klimatavtal måste vara i kraft. Energisektorn är den helt avgörande sektorn om man ska lyckas. Energianvändningen står för två tredjedelar av klimatgasutsläppen, och energianvändningen är till 80 procent baserad på fossila bränslen. De energirelaterade klimatgasutsläppen steg med 1,4 procent 2012 till 31,6 miljarder ton CO2. Länderna utanför OECD står nu för 60 procent av utsläppen, en kraftig ökning sedan år 2000, då de stor för 45 procent. Kritik mot EU:s skyddstullar EU har infört tull på solceller från Kina och hotar att höja de här tullarna kraftigt i flera steg. Motivet är att Kina anses dumpa solcellerna på den europeiska marknaden till priser som ligger långt under tillverkningskostnaderna. EU vill ha till stånd förhandlingar med Kina. Energiminister Anna-Karin Hatt kritiserade i hårda ordalag beslutet i samband med Dagens Industris konferens om förnybar energi 13 juni. Hon sa att det är att skjuta sig i foten att införa strafftullar på solceller med tanke på EU:s höga mål för förnybar energi. Kommerskollegium gjorde samma dag ett utspel om EU:s tullpolitik och publicerade en rapport som kritiserar unionen för att Utvecklingen i de två största utsläppsländerna, Kina och USA, visar en del positiva tecken. Kina ökade visserligen utsläppen, men mindre än på tio år, främst tack vare snabbt ökad produktion av förnybar energi och effektivisering. USA:s utsläpp minskar främst på grund av skifte från kol till naturgas, och de amerikanska utsläppen ligger nu på samma nivå som vid mitten av 1990-talet. Vad tycker då IEA att man nu främst ska prioritera? Rapporten nämner fyra områden: Energieffektivisering, främst genom att tillämpa känd teknik för effektivare bilar, belysning och apparater, och tuffare standarder för byggnader. Stopp för ineffektiva nya kolkraftverk. Istället bör man satsa på förnybar elproduktion och gas. Minimera utsläppen av metan i gas- och oljeproduktionen. Det sker fortfarande mycket stora utsläpp främst i Mellanöstern och Ryssland, men även i USA och Afrika. Avskaffa subventionerna till fossila bränslen. De totala subventionerna låg 2011 på 523 miljarder dollar, sex gånger så mycket som det globala stödet till förnybar energi. På den senare punkten innehåller rapporten lista på länder där man redan avskaffat subventioner eller lagt fram förslag. Ur de senaste veckornas nyhetsflöde kan man notera att Zambia och Ghana under våren avskaffat subventioner på bensin och diesel. man lagt flera tullar inom förnybar energi. Vi citerar ur Kommerskollegiums pressmeddelande som rubricerades EU:s skyddstullar påverkar klimatet negativt : EU:s skyddstullar fördyrar förnyelsebar energi och minskar användningen av miljövänliga produkter. Klimatet kan därmed påverkas negativt och skyddstullarna går emot ambitionen i EU:s klimatstrategi, visar Kommerskollegium i en ny rapport. EU har under de senaste fem åren infört skyddstullar på olika sorters förnyelsebar energi, främst på biobränslen som biodiesel och bioetanol samt på solpaneler. Men även insatsvaror som glasfibrer, som används vid tillverkningen av vindturbiner, och solglas för tillverkningen av solpaneler omfattas av högre tullar. Skyddstullarna tenderar även att införas på stora importvärden. Tre av EU:s fem största skyddsåtgärder med avseende på import- FORTS 4 5

6 FORTS FRÅN SID 4. Samarbetsavtal med Minnesota värden är riktade mot förnyelsebara energikällor. De nyligen införda antidumpningstullarna på solpaneler från Kina omfattar ett importvärde på 11.5 miljarder euro och är den värdemässigt största skyddsåtgärden någonsin. Kommerskollegium konstaterar i rapporten att EU:s användning av skyddstullar mot förnyelsebar energi går emot ambitionen i EU:s klimatstrategi. Klimatstrategin har som målsättning att användningen av förnyelsebar energi inom EU ska öka till 20 procent av den totala energiförbrukningen år Den svenska regeringen tecknade 14 juni ett samarbetsavtal ett så kallat MoU, Memorandum of Understanding med Minnesota i samband med att delstatens guvernör Mark Dayton besökte Sverige. Från Sveriges sida undertecknades avtalet av statssekreterare Daniel Johansson. Syftet med pappret är att breda vägen för ökat samarbete kring en rad konkreta projekt, främst kring bioenergi. Svebio har sedan ett par år tillbaka ett konkret samarbete med BE- BAM Bioenergy Business Alliance of Minnesota. Inriktningen på projektet är att få till stånd investeringar inom små- och mellanskalig värmeproduktion med skogsbränslen. Se även Pressmeddelande sidan 8. Riksrevisionen kritiserar svenskt exportstöd Riksrevisionen har under de senaste åren gjort en omfattande granskning av svensk klimatpolitik. Senast med en rapport om energieffektivisering i industrin. Riksrevisionen har under de senaste åren gjort en omfattande granskning av svensk klimatpolitik. Senast med en rapport om energieffektivisering i industrin. Till samma kategori kan man också räkna granskningen av svenskt exportstöd, eftersom en betydande del av exportstödet gäller cleantech, som innefattar inte bara förnybar energiteknik utan även områden som miljövård, vattenrening, hållbart byggande mm. Riksrevisionen framför grundläggande kritik på flera punkter. Så här sammanfattar man själv slutsatserna: Granskningen visar att det saknas tillräcklig kunskap om företagens behov av insatser för att främja export. Det innebär att de insatser som erbjuds enbart delvis motsvaras av en efterfrågan hos företagen. De aktörer som erbjuder insatser med syfte att främja företags exportförmåga är inte heller tillräckligt samordnade och insatser som erbjuds är inte synliga för företagen. Det saknas också kunskap om insatsernas effekter. För att statens insatser ska vara motiverade bör de vara effektiva i den meningen att de är rätt utformade utifrån företagens behov, når fram till och används av företagen. Det förutsätter att aktörerna styrs utifrån tillräcklig kunskap om företagens behov och att verksamhetens inriktning och effekter följs upp. Svebio kommentar: I det åtföljande pressmeddelandet pekar Riksrevisionen att det särskilt är de mindre och medelstora företagen som har svårt att få del av statens exportfrämjande åtgärder. De vet inte vart de ska vända sig, och det är svårt att få överblick över alla de olika myndigheter och organisationer som ger exportstöd. Svebio arbetar idag med exportfrämjande projekt i Minnesota och ryska Karelen. Vi har tidigare varit engagerade i Baltikum och Polen. Det är lätt att känna igen sig i den bild som tecknas av Riksrevisionen. De olika myndigheterna gör var för sig goda insatser, men det saknas samordning och överblick. Det är inte lätt för ett mindre företag som vill ha stöd att orientera sig. Huvudansvaret ligger på regering och riksdag som måste se till att systemet är effektivt. Vattenfall köper mark vid Ringhals Vattenfall meddelar att man inlett en dialog med markägare för att köpa mark vid Ringhals. I pressmeddelandet avslöjar företaget också att man tidigast om åtta år kommer att ta eventuellt beslut om ersättningskraft, dvs beslut om att bygga en ny kärnkraftsreaktor på platsen. Enligt den nu gällande lagstiftningen får kraftföretagen bara uppföra nya reaktorer vid befintliga kärnkraftverk. Så här lyder pressmeddelandet: Vattenfall har inlett en dialog med fastighetsägare och hyresgäster intill Ringhals kärnkraftverk. Vattenfall gör bedömningen att mer mark kan behövas än vad vi idag äger vid Ringhals kärnkraftverk. Dialogen är en del av det pågående utredningsarbetet kring framtida kraftproduktion men beslut om eventuell ersättningskraft ligger långt fram i tiden. Marken som Vattenfall önskar köpa har flera möjliga användningsområden: i samband med den framtida avvecklingen av befintliga reaktorer som plats för eventuell ersättningskärnkraft eller för annan kraftproduktion, då området kring Ringhals är utpekat av staten som riksintresse för energiproduktion. Vattenfall är majoritetsägare i kärnkraftverken Forsmark och Ringhals där ersättningskärnkraft kan bli aktuell. Vattenfalls analysarbete strävar efter att klarlägga förutsättningarna för ett generationsskifte vid både Forsmark och Ringhals. Ambitionen är att säkerställa att det är en möjlighet att ersätta befintlig kraftproduktion på båda orterna. Analysarbetet består av flera delar och på alla dessa områden finns betydande utmaningar som kan innebära att investeringen till slut inte anses lönsam eller möjlig. Vattenfall inleder nu en dialog och erbjudandet om fastighetsköp är en del av en flerårig analysprocess. Det är en öppen fråga vilka slutsatser som kommer att dras i det pågående analysarbetet. Ett eventuellt beslut om ersättningskraft beräknas kunna fattas tidigast om åtta år. 6

7 Marknaderna Negativa elpriser när det blåser På den tyska elbörsen EEX (som ligger i Leipzig) noterades i mitten av juni negativa spotpriser på el. Så blir det när det blåser och solen skiner och man har mycket vindkraft och solceller i elsystemet. Sverige kunde också notera import av el både från Danmark och från Tyskland, trots att vi har en starkt egen produktionsbalans. Vårfloden har varit normal, men hade en kraftig topp vecka 21, varefter tillrinningen sjönk tillbaka. Magasinen var vecka 24 fyllda till omkring 60 procent, vilket är lite under normalt. Kraftföretagen drog under senvåren ner på vattenkraftsproduktionen. Kärnkraften fungerade onormalt bra under hela vintern, men från slutet av våren drogs produktionen ner kraftigt. Oskarshamns andra reaktor ska vara avställd under ett helt år för reinvesteringar och effekthöjning. Effekten ska höjas från 660 till 840 MW. Vindkraftsproduktionen närmar sig 8 TWh i årstakt - det motsvarar den produktion Barsebäcks båda reaktorer hade. Elanvändningen ligger, temperaturkorrigerat, en procent under förra året. Det finns en tydlig tendens att elanvändningen i industrin går tillbaka. Oljepris som pendlar Råoljepriset har pendlat upp och ner mellan 100 och 105 dollar/fat under de senaste tre månaderna. Bensin- och dieselpriserna ligger vid semesterstarten lite lägre än tidigare i vår och vinter. Priset på E85 ligger drygt 4 kr under bensinpriset, vilket räcker bra för att motivera flexifuelbilisterna att tanka E85. Detta till trots sjunker försäljningen av E85 kraftigt jämfört med samma tid Nedgången är på 29 procent hittills i år. Försäljningen av diesel har ökat med 2 procent, medan förbrukningen av bensin minskat med 6 procent. Ny chans att få upp priset på utsläppsrätter EU-parlamentets miljöutskott kom vid ett möte i mitten av juni fram till en kompromiss om hanteringen av utsläppsrätter, som kan ge ett nytt beslut om så kallad backloading inom ETS-systemet. Det tidigare förslaget förlorade oväntat i en omröstning i parlamentet 16 april. Den nya kompromissen kommer upp till omröstning i parlamentet i juli. Liksom i det tidigare förslaget ska man tillfälligt lyfta ut 900 miljoner utsläppsrätter ur systemet. Dessutom har man nu lagt in ett förslag om att intäkterna från 600 miljoner utsläppsrätter ska användas för innovationsstöd i industrin. Den svenska regeringen stödjer backloading, men trots det valde de fyra moderata EU-parlamentarikerna i april att rösta emot förslaget. Men nu säger de att de stödjer det nya förslaget. I en debattartikel i Europaportalen skriver Gunnar Hökmark och Chistofer Fjellner (båda M) att de stöttar förslaget eftersom man nu får en konsekvensanalys om risken för koldioxidläckage och stöd till grön teknikutveckling i energiintensiva industrier. Carl Schlyter (MP), som är vice ordförande i miljöutskottet, tycker däremot att kompromissen är urvattnad. Svebio kommentar: Backloading är bara en kortsiktig åtgärd för att få upp priset på utsläppsrätterna från den nuvarande nivå på endast ett per euro per ton. Men eftersom de indragna utsläppsrätterna ska släppas ut på marknaden vid ett senare tillfälle kan effekten bli att de relativt låga priserna består under lång tid. Därför borde man istället dra in utsläppsrätterna för gott, och erkänna att tilldelningen av utsläppsrätter varit för stor. Mycket viktigare än backloading är att få beslut om större utsläppsminskningar efter 2020, och ett skarpare utsläppsmål, som gör att industrin kan räkna med högre pris på utsläppen även på sikt. Priset på utsläppsrätterna måste upp till åtminstone euro/ton för att få effekt på investeringar och bränslebyte. Låga elcertifikat något stigande utsläppsrätter Elcertifikaten föll kraftigt under slutet av våren, från öre/ kwh till omkring öre/kwh. Tillsammans med svaga elpriser betyder det att producenterna av förnybar el får dåligt betalt just nu. Både spotpriser och terminspriser på el har också visat en tydligt nedåtgående trend de senaste veckorna. Priserna på utsläppsrätter har däremot återhämtat sig något efter den rekordlåga nivån i samband med EU-parlamentets beslut om att avvisa backloading 16 april. Marknadens aktörer hoppas på ett nytt och annorlunda beslut i juli. MISSA INTE! ÅRETS BIOENERGIDAGAR den 5-6 november, Göteborg, PELLETS 2014 den 4-5 februari, WORLD BIOENERGY 2014 den 3-5 juni 2014, Elmia, Jönköping, 7

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Dörren öppnas för samarbete med Minnesota om bioenergi - Bioenergi av svensk modell med kraftvärme och fjärrvärme som försörjs med skogsbränslen är en bra modell även för Minnesota. Samarbetet öppnar dörrar för svenska företag och svensk bioenergiteknik. Det säger Svebios vd Gustav Melin som kommentar till det MoU (Memorandum of understanding) om bioenergisamarbete som undertecknats i samband med att Minnesotas guvernör Mark Daytons besökt Sverige. Svebio arbetar sedan ett par år med ett konkret samarbetsprojekt kring utveckling av bioenergi i Minnesota tillsammans med BEBAM Bioenergy Business Alliance of Minnesota. Syftet med projektet är att genomföra investeringar i mellanskalig fjärrvärme och kraftvärme i Minnesota. Även andra bioenergilösningar kan bli aktuella. Som ett led i samarbetet med Minnesota anordnades 14 juni ett frukostseminarium på Svebio med Ken Smith från District Energy i S:t Paul, ett företag som sedan många år arbetat med kraftvärme och fjärrvärme. Syftet med seminariet var att informera om marknaden för bioenergiteknik i Minnesota och skapa kontakter med svenska företag. Pressmeddelande Ny video - Så produceras biobränsle från skogen Tidningen Bioenergi träffade tre entreprenörer i ett försommarvarmt Sörmland för att ta reda på hur rester från skogsavverkningar, samlas in, flisas och transporteras till värmeverk eller till en depå där bränslet lagras inför kommande vinter. De flesta städer i Mälardalen och i resten av Sverige värms upp med biobränsle. Hela 32 procent av Sveriges energianvändning kommer från bioenergi, största delen hämtas från skogen, så här kan det gå till. Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Konferens, workshops och studiebesök. Bioenergi Sveriges största energislag! 5-6 november, Arken Hotel & Art Garden Spa, Göteborg. Läs mer på Välkommen! I samarbete med: Arrangerat av:

9 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Rusforest bygger pelletsfabrik i Archangelsk Svenska skogsbolaget Rusforest ska bygga en träpelletsfabrik vid sitt sågverk i Archangelsk. Anläggningen kommer att ha en kapacitet på ton per år. Genom den kan Rusforest börja tjäna pengar på de biprodukter som sågverket genererar. Tanken är att träpellets ska gå på export till Europa. Investeringen uppgår till cirka 10 miljoner euro före moms, enligt ett pressmeddelande från Rusforest. Ur artikel i ATL Sweco bidrar till fördubblad eltillgång i Rwanda Sweco har anlitats för utredning och projektering av ett nytt torvkraftverk i Rwanda. Den nya anläggningen bidrar till att mer än fördubbla Rwandas eltillgång. Det sammanlagda uppdragsvärdet för Sweco är 13 miljoner SEK. Sweco har utfört uppdrag i Rwanda i uppemot tio år och det är inspirerande att vara med och bidra till den positiva utveckling som landet genomgår, säger Erik Severin, vd för Swecos energiverksamhet. Swecos uppdrag pågår till 2014 och det nya kraftverket förväntas kunna tas i bruk under Ur pressmeddelande från Sweco Nya biobränslepannan i Workington invigd Idag, den 28 maj, invigde Iggesund Paperboard den nya biobränslepannan vid sitt kartongbruk i engelska Workington. På plats var hela styrelsen i Holmenkoncernen. Investeringen gör bruket självförsörjande på både el och värme. I mars startade Iggesund Paperboards nya biobränslepanna i Workington, England. Genom att byta energikälla, från fossil naturgas till biobränslen medför den nya pannan en årlig sänkning av de fossila utsläppen av koldioxid motsvarande utsläppen från drygt personbilar som vardera körs km per år. Utöver att bli självförsörjande på elektricitet och värme räknar Iggesund Paperboard också med att kunna leverera både grön el och värme till närbelägna Workington. Under en dryg tioårsperiod har Iggesund Paperboard investerat upp en från början ganska medelmåttig kartongfabrik till att vara state of the art. Med biopannans 1,1 miljarder kr inräknade har vi satsat drygt 2 miljarder kr på denna förvandling, berättar Ola Schultz-Eklund, brukets VD. Ur artikel i Packnyheter.se Norrbottens län Seminarium inspirerar till biobränslen Solenergi, vindkraft och biobränslen står högts på agendan när projektet Kraftkälla Tornedalen inleds. Projektet syftar till att inspirera till ökad kunskap och intresse för alternativa energikällor. Seminariet hölls i Hedenäset och handlade om biobränslen från jord- och skogsbruk och arrangerades av Studieförbundet vuxenskolan, LRF Norrbotten och ABCD-projektet vid Tillväxtenheten i Övertorneå. Målet är att under det här året skapa idégrupper i alla Tornedalskommunerna. Lennart Mansikka och Ulf Zakariasson berättade om Hedenäset närvärme AB. Nu köper Hedenäsets närvärme in lokal skogsråvara som de sedan gör till flis och som i värmepannan omvandlas till fjärrvärme som levereras till ett 60-tal kunder, varav de största är Övertorneå kommun och Matarengi hem. Ur artikel i Norran Ytterligare projekt i Mwanga Kunskap från Glommersträsk i Arvidsjaur skapade alternativa energislag i Mwanga i Tanzania. Nu ska den kunskapen genom ett nytt samverkansprojekt spridas vidare till övriga Tanzania. Avverkning av skogar är ett stort problem i många afrikanska länder. Veden behövs som bränsle vid matlagning. Kunskap som Glommers Miljöenergi AB förvärvat överfördes till Mwanga. Där fanns ett grässlag som inte användes till något alls men som visade sig vara mycket lämpligt att göra bränslebriketter av. Ett nytt ICLD-projekt mellan Arvidsjaur och Mwanga ska nu startas. Projektet, som pågår i tre år, syftar till att sprida informationen och kunskapen om nya alternativa energislag från Manga till övriga Tanzania. Ur artikel i Piteå-Tidningen Hortlax kraftvärme på väg ut i Europa Den teknik som används i det nybyggda el- och värmekraftverket i Hortlax är på väg ut på den europeiska marknaden. - Vi för konkreta förhandlingar med köpare, säger Göran Nyström, styrelseordförande för Meva energy AB som byggt kraftverket. I går besökte handelsminister Eva Björling (M) det kraftvärmeverk i Hortlax som skulle ha tagits i drift förra året men där Mevas styrelseordförande beräknar att det sker först sommaren Projektet som kostat 40 miljoner kronor har kantats av förseningar och fördyringar. Trots det vill Meva, som byggt verket för Pite energis räkning, exportera tekniken. Hortlax lilla verk eldas med biobränsle (pellets) där det tillsätts en begränsad mängd syre. I processen tas den tjära som bildas bort, och den gas som bildas driver en 90 liters V18-motor som i sin tur driver en generator som ger el. I processen bildas också värme som går till Pite Energis fjärrvärmenät och som räcker till värme för FORTS 4 9

10 FORTS FRÅN SID hushåll. Nöjd vd Daniel Fåhraeus, vd för Pite Energi, är nöjd med anläggningen i Hortlax. Tidigare har Pite Energi odlat idén att bygga fler minikraftverk typ Hortlax i flera kommundelar, men det har energibolaget släppt. Nivån på elpriser och elcertifikat gör att det inte går att få lönsamhet i projekten. Ur artikel i Piteå-Tidningen Jämtlands Län Grannar vill ha bort störande pelletspanna Den ryker, för oväsen och står på fel ställe. Det tycker kringboende som fortfarande störs av Jämtkrafts fjärrvärmepanna i centrala Åre. De kräver att den ska bort. När Jämtkraft byggde pelletspannan vintern 2012 blev den omedelbart föremål för klagomål från boende och företagare i området. Att de ingenting fått veta förrän de läste om pannan i Länstidningen var illa nog, men placeringen var obegriplig. På Jämtkraft försvarade man sig med att anläggningen skulle minska oljeberoendet vid Jämtkrafts fjärrvärmeverk Sösia på Åresjöns södra strand. Bullerproblemen jobbade man med. I juni i fjol skulle Åres miljö-, bygg- och räddningsnämnd besluta om bygglovet skulle permanentas. Men i sista stund drog Jämtkraft tillbaka sin ansökan. I stället ville de förlänga det tillfälliga bygglovet ett år till. Det tillfälliga lovet går ut vid årsskiftet och i april i år lämnade Jämtkraft in en ny ansökan om permanent lov för pannan. I en skrivelse till kommunen kräver 19 fastighetsägare att lovet inte förnyas. Ur artikel i Länstidningen Östersund Herrfors investerar mer i Härjedalen 2010 gick Herrfors in som huvudägare i Härjedalens Miljöbränsle AB, som har tillgång till 1700 hektar torvmarker och en effektiv ångtork och briketteringsanläggning i Sveg. Bolaget har nu effektiviserat avvattningen av mossmarkerna, utökat produktionsmaskineriet och sanerat fabriksverksamheten. Som bäst byggs en pelleteringsanläggning för närmast träbränsle med en kapacitet på ton per år. Vi är nu redo för följande steg, att bygga ett nytt kraftverk. Målsättningen är att bränna egen torv i kraftvärmeverket och förädla främst biobränsle till energirika och kompakta pellets eller briketter. Vår preliminära processdesign är baserad på en årlig biobränslekapacitet på ton per år, berättar Stefan Storholm, vd för Herrfors och koncernchef för Katternö AB. Ur artikel i Länstidningen Östersund Västernorrlands län Ny fjärrvärmeledning mellan Timrå och Sundsvall ska lösa oljeberoendet SCA:s fabriker på Östrand i Timrå och Ortviken i Sundsvall blir stora leverantörer av energi till Sundsvalls Energis fjärrvärmenät. Det när en sju kilometer fjärrvärmeledning dras från Timrå till Sundsvall och nya biobränslepannor installeras på fabrikerna. Investeringen gör att oljeberoendet på ton per år försvinner. SCA investerar 380 miljoner kronor för att kunna leverera energi till Sundsvalls fjärrvärmenät. Sundsvall Energi går in med 100 miljoner kronor i bygget, och innebär att de inte behöver bygga om en befintlig oljepanna till biobränsle, vilket skulle ha kostat nästan en miljard. Den nya ledningen från Östrand till Ljustadalen beräknas vara klar för att leverera värme i början på november. Projektet i sin helhet beräknas vara klart våren Ur Nyheter P4 Västernorrland Leaderpengar till algodling Jordbruksveket skjuter till 1,5 miljoner kronor till ett algodlingsprojekt i Härnösand. Det kommunala energi- och miljöföretaget Hemab får tillsammans med Hugo Wikström från Algkraft pengarna för att genomföra ett algodlingsprojekt under 2013 och 2014 i Härnösands energipark. Finansieringen kommer från Leader, EU:s stöd till landsbygdsutvecklingen och energieffektivtet. Syftet med algodlingsprojektet är att producera vegetabilisk olja och förnybar energi. Fyra stora bassänger för odlingen av algerna ska byggas med hjälp av EU-medlen. Ur artikel i ATL Lantbruketsaffärstidning Gävleborgs län Kommunen håller med Iggesund om utsläpp Iggesund paperboard får nu stöd kring sin linje vad gäller utsläppen från biobränslepanna P12. Företaget vill ha rätt att släppa ut upp till 75 milligram stoft per kubikmeter gas med 6 procents syrgas. Det anser Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd är en godtagbar nivå. Nämnden går därmed emot Mark- och miljödomstolen som vill att stoftutsläppen ska vara lägre. Norrhälsingslands miljö och räddningsnämnd anser i ett yttrande till Mark- och miljööverdomstolen att det inte är en rimlig nivå med tanke på att bolaget ska kunna höja produktionen och samtidigt avveckla användningen av fossila bränslen och öka produktionen av egen el. Ur artikel i Hudiksvalls Tidningen

11 Nya jättepannan invigdes Han gick upp på en ställning ett tiotal meter upp. Han var nöjd. Han höll tal när biopannan invigdes, Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten. Tack vare pannan har Gävles koldioxidutsläpp minskat med 13 procent. I tisdags eftermiddag invigdes biopannan vid Billerud Korsnäs som ägs till hälften av kommunala Gävle Energi. Investeringen ligger på knappt en miljard för Gävle Energi. För det får kommunen fjärrvärme som skulle räcka till att värma ungefär villor i ett år, enligt Per Laurell, vd för Gävle Energi. Ur artikel i Arbetarbladet Dalarnas län Nybildad förening vill stoppa biogasanläggning I Dalarna har nu en särskild förening, Rädda Pellesberget, bildats för att få bort fem mjölkbönders dröm om en biogasanläggning för fordonsgas. Motståndarna befarar luktproblem och sänkta fastighetspriser. Den närmaste byn börjar 350 meter från anläggningen, och en hel del hus ligger inom meter från anläggningen. En annan kritik gäller själva konceptet, en anläggning med gödsel från flera gårdar och avfall från kommunen, som producerar fordonsgas. Torsten Gustavsson, en av mjölkbönderna som driver biogasprojektet, tycker det kan vara bra att ha en organiserad motståndare att diskutera med. Man kan inte garantera luktfritt, men det kommer inte vara en lukt som stör någon. Vi har som mål att ha en skitbra anläggning. Vi är inte ett dugg oroliga. Ur artikel i ATL Värmlands län 32 ton biobränslepanna På tisdagen fick fjärrvärmeföretaget Rindi Energi i Sunne en ny biobränslepanna på plats. Det handlar inte om någon liten pjäs. - Den väger 32 ton och räcker till att värma upp 600 villor i Sunne, sa Tommy Persson, regionchef på Rindi. Fossila bränslen ersätts med nu miljövänligt biobränsle. AKJ Energiteknik AB i Karlstad har aldrig byggt en större panna än just den här. Ur artikel i NWT Metanolprojekt åter på banan Det är en nöjd Björn Gillberg som kan konstatera att det senaste emissionen övertecknades och gav bolaget de drygt 11,7 miljoner kronor som man hade gått ut med i prospektet. Efter emissionen har man cirka ägare. Den 26 juni är det bolagsstämma i Värmlandsmetanol AB och styrelsen föreslår nu att ägarbasen i bolaget ska breddas och att man skall fatta beslut om publika emissioner i större skala. Planen är att Värmlandsmetanol ska bygga världens första kommersiella fabrik för tillverkning av skogsmetanol, eller träsprit som Björn Gillberg föredrar att kalla slutprodukten. Investeringsbeloppet är cirka 3,5 miljoner kronor. Tekniskt och industriellt anser Björn Gillman att det inte finns några stora problem. Det är givetvis en gigantisk investering, men tekniken är känd och genom samarbetet med Tyska Thyssen Krupp Uhde som är världsledanden på området får vi en nyckelfärdig anläggning, säger Gillberg. Metanolfabriken har en planerad kapacitet på liter metanol per dygn. Till det behövs ton skogsråvaraper dygn eller 35 virkesbilar. Ur artikel i Västerbygden Mer och renare tvätt med biobränsle Limatvätten är medlemmar i Rikstvätt, som är en sammarbetsorganisation med 14 stycken tvätterier i landet och är Sveriges största privatägda tvätterikedja. För två år sedan kom vi till ett läge där det inte längre gick att bygga ut den dåvarande fastigheten. För att kunna fortsätta utvecklas behövde vi nya lokaler. En stor del i våra investeringar är att vi har konverterat från eldningsolja till biobränsle. Energin används för ångproduktion, fastighetsvärme samt värme till våra maskiner, manglar och tumlare. Inom ramen för miljöcertifiering finns det bland annat krav på oss att vi skall vara koldioxidneutrala. Då vi nu har övergått till pellets klarar vi av detta, säger Hans Andersson, delägare. Ur artikel i Dalabygden

12 Örebro län Generationsskifte väntar för salix Många gamla salixodlingar från 1990-talet håller på att gå ut och bönderna måste nu välja väg: satsa på ny salix eller sluta med energigrödan. På Vallbytorp har hela gården, över 100 hektar, planterats med salix. Nu, över 20 år senare, har björk och al invaderat och salixodlingarna måste rivas upp. För arrendatorn Elisabeth Edstam och Sven Jönsson, som sköter hennes odlingar, är det givet att det skall bli en omgång salix till. Det nya sorterna svarar direkt, de är 100 procent bättre och de växer rakt och är lätta att skörda, säger Sven Jönsson som var värd för en informationsdag i onsdags, och därbland andra konsulten Håkan Rosenqvist presenterade sina nya kalkyler. Den som vill satsa på nya salix har flera olika sorter att välja på. Konkurransen är hård mellan marknadsledande SW och uppstickaren EWB, vars företrädare munhöggs på mötet. Ur artikel i ATL Fliskombo gör honom oberoende Stefan Larsson är skogsbonden från Degerfors som satsat på bioenergi. Förutom driften av skogsbruket i det egna Sävsjöns skogar tar han på sig gallringar och röjningar för bioenergi. Det som utmärker honom särskilt är hur han satsat på och tror på små maskiner i denna typ av skogsbruk. En av hans maskiner är en liten Malwa 406 skotare, som utrustas med energiklipp från Narva. Den klipper och skotar bränsleved från bestånd med eftersatt gallring. Tack vara maskinens lilla format är det möjligt att skörda energived med minimal påverkan och utan stickvägar. Ur artikel i ALT Västmanlands län De sparar tusenlappar med hjälp av solen Grannarna Erik Lundell och Janne Johansson sparar mellan och kronor var på sina solceller och solfångare varje år. Solpanelerna, som i slutändan ger el, har varit i gång på de två grannarnas hus sedan mitten av maj. Intresset för solceller väcktes hos Erik Lundell på ett möte hos Sala-Heby Energi för ett år sedan. Resan mot solen kallas projektet där företaget försöker få fler villaägare att satsa på solel. När inte sol elen räcker till slår Erik Lundells luft/vattenvärmepump till, vilket är ganska sällan en fin sommar. Janne Johansson har en panna som han eldar med pellets och ved som back up. Jag kör med pellets sommartid och ved på vintern när inte sol elen räcker till, säger Janne Johansson. På sommaren kan det bli så mycket el att de kan sälja överskottet till SHE. Båda är väldigt nöjda med det stöd och de råd de fått av Sala- Heby Energi. Ur artikel i Sala Allehanda Pannan skall spara flis Ända sedan Jarmo och Marianne Koskela startade Kolbäcks gästgiveri år 2005 har de velat ställa om från uppvärmning med olja till pellets eller flis men pengarna har saknats - bankerna har inte vågat satsa. Men nu har det hela ordnat och sedan i mitten på februari finns nu en flispanna som dock eldats med pellets på grund av platsbrist - flis är mer skymmande. Från att ha gjort av med 25 kubikmeter olja per år gör man nu en betydande ekonomisk besparing och på köpet mår miljön bättre. Vi bökade igenom regelverket och fick till slut bidrag från Jordbruksveket, EU-pengar, plus att Almi lånade ut pengar och nu har vi också fått med banken på ett hörn. Just nu eldar vi med pellets, vilket är mest effektivt, men siktar på att börja elda med flis, säger Jarmo. En kubikmeter olja kostar kronor och det räckte bara i en vecka om det var 20 grader kallt. Nu kostar det en tredjedel mot oljan då det är som kallast. Vi har bara haft pannan sedan februari men den kommer att spara kronor per år i bränslekostnad. Den är betald på några år, spår Jarmo. Ur artikel i Västmanlands Nyheter Uppsala län Fossilfritt i Uppland 2020 All kollektivtrafik i Uppsala län kan komma att vara fossilfri 2020 enligt en plan som kollektivtrafiknämnden i länets landsting ska klubba på torsdagen. I regionbusstrafiken ska huvudinriktningen vara att använda biogas för att nå fossilfri trafik. Som komplement kan biodiesel med maximal bioinblandning användas. I stadsbusstrafiken gäller biogas för att nå fossilfri trafik, kompletterad med el i form av hybridbussar eller ren eldrift. Även biodiesel kan tänkas som kompletterande drivmedel. I planen konstaterar landstinget att tillgången på biogas är en kritisk fråga. Ur artikel i Bussmagazinet Kottar kan driva kandidataggregat Sista maj var dagen då Pauline Saers och hennes fem studentkollegor skulle få veta om deras gengasaggregat byggt för biobränslen skulle bli godkänt som kandidatprojekt. Alla var inte övertygade om att aggregatet, som kan drivas med pellets, ved eller kottar, skulle fungera, men när motorn startade på första försöket blev glädjen desto större i studentgruppen, berättade Pauline Saers på eftermiddagen. Vi följde ritningarna vi gjort, och har också gjort en datasimulering för en uppskalning av aggregatet. Ur artikel i Uppsala Nya Tidning

13 Södermanlands län Eskilstunas energiresa Stubbar blir fjärrvärme i kraftvärmeverket. Vi har tittat på Eskilstuna kommun som energiproducent. Vi fann en kommun som är på väg att klara en stor del av den egna energiförsörjningen. I tusentals år var elden vår främsta källa till överlevnad. Energin var nära och privat. Det måste ha stigit ett tyst jubel ur folkdjupet när slitet med att hugga, stapla och bära ved och aska tog slut i mitten av 1900-talet. Då kom tankbilarna med energi från andra sidan jordklotet till Eskilstunas stugor. Under och 80-talen byggdes fjärrvärmen ut i Eskilstuna. Den första tiden eldades fjärrvärmeverket med olja. - Den första hetvattenpannan för biobränsle stod färdig Idag värmer vi 95 procent av centrala Eskilstuna med fjärrvärme från skogsavfall. Det som eldas kallas grot - grenar, toppar och en lite del stubbar som blir över vid skogsavverkning. En fjärdedel är bark och avfall från skogsindustrin. Finessen med skogsbränsle är att det växer upp igen och därmed inte bidrar till att höja jordens temperatur. Ett normalår kommer 98 procent av bränslet från skogar i Mellansverige. Hittills har fjärrvärmen varit en god affär för eskilstunaborna. I fastighetsägarnas årliga Nils Holgerssonjämförelse av fjärrvärmetaxor i landets kommuner är det bara 24 av 256 kommuner som har billigare fjärrvärme än Eskilstuna. När pannan ändå kokar vatten går det att driva en generator och få miljövänlig el. Den tanken fick fast form och sedan år 2000 producerar Energi och Miljö också kommunal el. Cirkeln är sluten. Centrala Eskilstuna får åter nästan all värme och en tredjedel av vår elektricitet från skogar i närområdet, men vi producerar energin gemensamt i stället för privat. Ur artikel i Folket Östergötlands län Dahlia växer för varje år Louise och Johan Jardstål har haft verksamheten sedan I lördags firade Dahlias blommor tio år. Dahlia har expanderat lite år för år. I år har vi gjort i ordning en förbutik, berättar Johan Jardstål. Fjolårets investering var en ny biobränslepanna, som värmer allt med flis. Det blir både miljövänligare och billigare, säger Johan. Korvgrillning, lotterier, ponnyridning och tipspromenad lockade också en strid ström gäster till gården. Dessutom fanns det möjlighet att titta på de tre mysiga alpackorna Alice, Pimpinella och Brunett som vandrar omkring i hagen. Ur artikel i Folkbladet Kolsyra till hela landet på gång Idag togs det första spadtaget till den anläggning på Händelö som ska rena och ta tillvara den koldioxid som bildas när företaget Agroetanol tillverkar sin etanol. Slutprodukten blir kolsyra. Att spannmål även kan bli miljövänligt etanolbränsle det visste vi redan, men att det kan bli kolsyra till läsk är inte så känt. I den nya anläggningen, som ägs av Lantmännen Energi och AGA gemensamt, kommer den koldioxid som blir en restprodukt när spannmål jäser i Agroetanols fabrik strax bredvid, renas och bli till kolsyra. Kolsyran kommer sedan att lagras i stora tankar och det handlar om en så pass storskalig produktion att det kommer att täcka hela Sveriges behov av kolsyra. Agroetanols VD Bengt Olof Johansson framhåller gärna att den kommer göra att etanolen kommer att minska växthusgasutsläppen ytterligare från dagens 70 procent till 95 procent i jämförelse med bensin. Ur Nyheter P4 Östergötland Första spadtaget för miljonbygge I går togs första spadtaget för AGAs och Lantmännen Agroetanols nya koldioxidanläggning på Händelö. Renare drivmedel och en möjlighet att ta tillvara på det som tidigare släpptes rakt ut. Vi har i AGA hittat en partner som möjliggör för oss att bli ännu bättre, säger Bengt-Olof Johansson, vd Lantmännen Agroetanol. Den kolsyra som nu kommer att tillverkas används förutom för att kolsyra olika drycker även inom exempelvis livsmedelshanteringen. Inplastade grönsaker håller sig längre om man använder kolsyra under plastfilmen och på så sätt blir det syrefritt, säger Bengt- Olof Johansson. Även i större växthus används kolsyra för fotosyntesens skull, och inom papperstillverkning. Rent ekonomiskt är det en vinst för Agroetanol som nu kan ta tillvara på den koldioxid som tidigare gått rakt ut i luften byggdes Agroetanols första anläggning, 2008 den andra och nu 2013 tar man ett tredje steg. Anläggningen kostar ett par hundra miljoner kronor att bygga och vi räknar med att kunna starta om ett år nästan precis, säger Bengt-Olof Johansson. Ur artikel i Folkbladet Mer energi från avfall i Linköping Det nya kraftvärmeverket som ska förse Linköpingsborna med energi ska klara olika typer av bränsle från avfall till skogsbränsle. Planen är det värmeverket ska vara i drift vid årsskiftet Det nya kraftvärmeverket som planeras att byggas på Gärstadsområdet ska främst eldas med avfall, och bränslen som kol och olja kommer att fasas ur produktionen. Den ska minska användningen av fossila bränslen för att säkerställa försörjningstryggheten för Linköpingsborna och i framtiden göra det möjligt att avveckla vår gamla anläggning som är mitt i stan säger Mile Elez. I framtiden hoppas vi att avfallsmängderna ska minska och genom att vi bygger en flexibel panna så kan man elda andra bränslen som exempelvis biobränslen. Ur Nyheter P4 Östergötland

14 Västra götalands län Gynnsamt samarbete mellan Göteneföretag Svenska Foder AB och Götene Vatten & Värme AB har ingått ett samarbete där GVV köper spillvärme från Svenska Foders fabrik. Värmen ska användas till GVV:s fjärrvärmenät i Hällekis. -Vi hoppas komma igång till vintersäsongen, säger GVV:s VD Stina Cassidy. Svenska Foder producerar idag ånga som de använder till sina foderpressar för att tillverka foderpellets. Det finns ett överskott av ånga som inte tas tillvara på idag. Svenska Foder har installerat en turbin som drivs av ångan och genererar el, när energin i ångan har tagits tillvara i turbinen återstår det kondensat som fortfarande innehåller mycket energi. Det är denna energi som ska bli fjärrvärme. GVV kommer att köpa MWh av Svenska Foder, vilket motsvarar ungefär 90 procent av energibehovet till Hällekis fjärrvärmenät. Ur artikel i Götene Tidningen Nej till torvbrytning Länsstyrelsen vill skydda sjön Viken. Protesterna har varit massiva mot torvbrytning på Ryholms stormosse. Länsstyrelsens beslut i ärendet har dröjt. Men sent i går eftermiddag meddelade myndigheten att Rölunda produkters ansökan avslås. Många är de som har protesterat mot torvföretagets planer på att ta ut upp till kubikmeter torv per år från mossen. Det har skickats otaliga skrivelser i ärendet. Länsstyrelsen konstaterar att det i dagsläget finns en stor osäkerhet kring Vikens status, utifrån de mätresultat som har gjorts. Man anser att en negativ påverkan i Tåtorpsviken och i Örlan inte kan uteslutas och bedömer även att det finns risk för omfattande utsläpp i samband med högflöden. Planerad verksamhet är ytterligare en tillkommande källa till utsläpp av organiskt material, näringsämnen, metaller och humusfärgat vatten, skriver länsstyrelsen i beslutet. Ur artikel i Mariestads Tidning Hallå där Martin Karlsson, vd på ULMA AB Har de nya lokalerna motsvarat era förväntningar? - Ja, verkligen. Tack våra större lokaler har vi kunnat satsa på att ta fram nya produkter och testa dem på plats, det kunde vi inte tidigare. Hur går det för er nu? - Vi har känt av lågkonjunkturen, men vi ser positivt på framtiden. Vi har fått avtal med en tillverkare i USA som tillverkar våra produkter på licens, och de ser att det ljusnar nu. Vad har ni för planer den närmaste framtiden? -Vi var i Sydafrika nyss och demonstrerade produkter, där använder man inte alls pellets idag. Det är en marknad vi tror på. Vi har också en ny återförsäljare i Danmark. Ur artikel i Svenljuna & Tranemo Tidningen Tvätteriet blir mer miljövänligt Alingsås tvätteri har köpt in en ny ångpanna. Prislappen är 20 miljoner kronor. I Västra Götalands-regionen finns ett mål att samtliga av regionens anläggningar ska drivas med fossilfria bränslen Arbetet med att bygga om ångpannan, som producerar den ånga som används för att värma upp vattnen samt torktumlare och manglar, från gasol- till pelletsuppvärmning påbörjades vid årsskiftet. Just nu pågår arbetet med proveldning och att justera inställningar för fullt, så att den fungerar i enlighet med de kravspecifikationer som finns. Den 19 juni kommer en invigningsceremoni av den nya ångpannan att äga rum. Ur artikel i Alingsås Tidningen Flerträdsskördare för klen skog Gallring i klen skog med flerträdsskördare var ett inslag under fredagens skogsdag i Höglund i Gustavsfors. - Det var lyckat. Vi hade ett 70-tal besökare, berättar Anders Skogsberg, virkesköpare på Stora Enso för Värmbodals distrikt. Lite speciellt var användningen av flerträdsskördare. Genom att använda den i klen skog ville man visa att det går att öka lönsamheten genom snabbare avverkning. I samband med detta går det även att få ut mer underlag till biobränsle. Ur artikel i Dalslänningen Hoppet om biogas i Grästorp grusas Grästorps biogasförening bildasdes Ambitionen var att bygga en produktionsanläggning för biogas i Grästorp. Nu läggs föreningen ner. Den avgörande orsaken är att utvecklingskurvan för biogasanläggningar inte alls blivit som man trott och hoppats. Det finns också ett lokalt intresse för ägande, leverans av substrat och mottagning av rötrester. Men sedan är det stopp. Det finns inte köpare för biogas i de nödvändiga volymerna. Trollhättan energi meddelade i slutet av projektet att de då hade ett överskott på en miljon kubikmeter biogas. Ur artikel i Nya Lidköpingstidningen Stubbarna blir bioenergi Lundby Maskinstation har sin bas på gården Lundby. Fastigheten är på drygt 600 hektar, varav 500 är skog. Maskinstationen är delaktig i ett projekt för att utveckla lokala bränsleterminaler och demonstrera en hel bränslekedja fram till slutanvändning i värmeverk. Projektet finansieras bl.a genom Jordbruksverket och Hushållningssällskapet. Det mesta av flisen går till Borås Energi som har ett väl utbyggt fjärrvärmenät sedan 1960-talet. Testerna med stubbflis har fallit väl och volymen stubbflis har ökat med ca 20 procent på senare år, säger Anders Johnsson, driftchef på Dalkia AB som driver värmeverket för Borås Energi AB. Skälet till en ökad inblandning av stubbflis är priset som ligger procent lägre än flis från grot (grenar, rötter och toppar). Ur artikel i Västerbygden

15 Gården ger energi i överskott Lantbrukarparet Karin och Per-Olof Hilmér på Bäckensgård på dalsländska Dalsboslätten är utsedda till ett av LRF:s framtidsföretag för sitt sätt att jobba med energi. Paret har satsat på vindkraft, biogas och en halmpanna. På Bäckensgård föder man upp smågrisar varje år och ungefär slaktsvin. Tillsammans med sex andra lantbrukare i området har paret Hilmér byggt en biogasanläggning. Efter 30 dygn är rötningen klar och gasen blåses via ett gasnät vidare till en uppgraderingsanläggning som ägs av Biogas Brålanda AB. Där förädlas den till fordonsgas. På marken som omgärdar gården står ett vindkraftverk och snurrar. Det ingår i en grupp av sex verk och paret Hilmér äger en åttondel av de 48 delarna. När gårdens panna skulle bytas ut 2006 tog man fasta på det och byggde en halmpanna. Grishusen, torken, bostadshus och kyrkan värms av pannan. Ur artikel i ATL Jönköpings län Man skadades vid brand i pelletsfabrik En man fördes med ambulans till Höglandssjukhusets akutmottagning efter att ha skadats vid en brand på en pelletsfabrik i Malmbäck på onsdagsförmiddagen. Den skadade överflyttades senare till Linköping, men skadorna var enligt ett pressmeddelande lindriga. Själva branden var en utmaning för räddningstjänsten, som satte in personal från sju stationer i arbetet. Sammanlagt ett 40-tal brandmän behövdes och de fick leta efter brandhärdar inne i anläggningen, ett ganska komplicerat arbete. Branden började med en explosion. Ur artikel i Smålands Tidningen Kronobergs län Växjös dyraste byggprojekt någonsin Nu har Växjö Energi påbörjat byggandet av Sandvik 3, Växjös genom tiderna dyraste byggprojekt. Budgeten är på 1,2 miljarder kronor. När verket tas i drift i december 2014 förpassas de sista resterna av oljebränning till historien. Björn Wolgast, affärsområdeschef för kraft och värme på Växjö Energi, berättar att beslutet att bygga Sandvik 3 grundas på fyra skäl. - Det viktigaste är att bygga ett uthålligt Växjö som får energin från förnyelsebara bränslen. Med den nya pannan får vi bort de sista resterna av oljebränning och kan köra 100 procent förnyelsebara bränslen. Skäl nummer två är att Växjö växer och att det därmed finns ett ökat kapacitetsbehov. Vidare börjar de befintliga verken, särskilt Sandvik 1, bli ålderstigna. Ett fjärde skäl är att vi tilldelats ytterligare elcertifikat. Redan idag står Växjö Energi för leveransen av procent av värme och varmvatten samt 40 procent av all el som används. Nu kan andelen el som kommer från förnyelsebara bränslen ökas ytterligare till över 50 procent. Ur artikel i Magazinet i Växjö Per-Åke lyfter fram biobränsle Första maj tillträdde Per-Åke Claesson som ny VD på Tingsryd Energi. Han ser ljust på fjärrvärmens potential och berättar att det i höst blir en fortsatt utbyggnad i Urshult. - Inom en femårsperiod kommer vi även investera i en ny biopanna i Tingsryd. Mellan 2003 och 2006 jobbade Per-Åke åt YIT och därefter blev han platschef på NCC. - På NCC var jag med att anlägga fjärrvärmeledningar och bygga panncentraler, bland annat åt Tingsryd Energi i Väckelsång. Tingsryd Energi kan idag erbjuda fjärrvärme på fyra orter, Tingsryd, Linneryd, Väckelsång och Urshult. I Linneryd och Urshult köper vi in färdig värme till våra nät medan vi har egna pannor i Tingsryd och Väckelsång. Vad finns i framtidsplaneringen för Tingsryd Energi? Blir det ytterligare utbyggnad? - Någon fjärrvärmeutbyggnad på nya orter är inte planerad men däremot förtätning på befintliga orter. I höst ansluter vi Urshult skola till fjärrvärmenätet. Ur artikel i Växjöbladet Kalmar Län Fler industrier i Vimmerby får bioeldad energi Fler hushåll och stora industrier, som Åbro Bryggeri, ansluter sig till Vimmerbys fjärrvärme. För att klara det ökade behovet byggs ett nytt kraftvärmeverk. Med enbart biobränsle kommer verket att producera 80 procent av Vimmerbys energi. VEMAB:s order är värd 125 MSEK. Vid årsskiftet anslöt sig Åbro Bryggeri och fyra andra industrier till fjärrvärmenätet. Åbro ser ut att behöva mer energi från oss på sikt. Vimmerby växer också mest i Kalmar län och fler hushåll ansluter sig. Så det känns väl värt att vi gör vår största satsning någonsin, säger Mats-Lennart Karlsson, projektledare, VEMAB, Vimmerby Energi & Miljö AB. Tack vare det nya kraftvärmeverk Tallholmen kommer fjärrvärmen att miljöanpassas till 100 procent med enbart förnyelsebar energi av träflis. Det minskar koldioxidutsläppen med ton per år. NCC bygger husen för panna och turbin och fyra andra byggnader. NCC:s arbete börjar i juni 2013 och är klart våren Tallholmens kraftvärmeverk börjar leverera energi i slutet av Ur artikel i NCC pressmeddelande

16 36,5 miljoner till energibolag Ingen reserverade sig då Högsby Energi AB fick ett lån på 33,5 miljoner kronor. Dessutom gavs bolaget ett villkorat aktieägartillskott på tre miljoner kronor. Styrelseordförande Birger Svanström i Högsby Energi AB fick tillfälle att ge sin syn på bolaget och gav först en historisk återblick och förklarade att de tre panncentralerna inte var lika bra som väntat. - Vi ska installera en ny panna som kommer att vara klar nästa höst och den kan eldas med ett helt annat fastbränsle än den nuvarande. Den får en så stor kapacitet att vi kan värma upp alla fastigheter i Högsby centralort. Än så länge får vi använda pellets, som är mycket dyrare än flis, som ska användas i den nya pannan och vi får då en helt annan ekonomisk situation, säger Birger Svanström. Ur artikel i Barometern God idé med ett kraftvärmeverk Nybro Energi och kommunledningen informerade på lördagen om det stora kraftvärmeverksbygget. Som vi tidigare berättat kostar projektet 480 miljoner kronor och investeringen beräknas vara inhämtad på tio år. Paret Marianne Smedberg och Conny Antonsson, Nybro, informerade sig om projektet. - Det verkar vara en miljövänlig lösning att värma anläggningen med bland annat hushållsavfall, men det är dyrt att ansluta sig till fjärrvärmenätet, sade Marianne Smedberg. Paret värmer bostaden med pellets miljoner kronor är mycket pengar, men det verkar som att projektet är mycket välplanerat, sade Conny Antonsson. Ur artikel i Barometern Företagare fick lära sig att spara energi Genom att kombinera värmekällorna på rätt sätt gick det att minska energiåtgången med 65 procent i en industrilokal. På måndagen berättade Åke Hjort om sina erfarenheter vid ett seminarium i Pukeberg. Ett 25 tal företagare inledde arbetsveckan med att delta i ett halvdagsseminarium om energi. Åke Hjort från Kalmarföretaget Euronom fanns på plats för att berätta om hur han lyckats sänka energiförbrukningen i en kvadratmeter stor industrilokal med 65 procent genom att kombinera solenergi, värmepumpar och pellets på rätt sätt. - Det finns bara solenergi så att det räcker på sommaren, men om man kombinerar med värmepumpar vår och höst och sedan eldar med pellets när det blir riktigt kallt så kan man spara energi, säger Åke Hjort. Ur artikel i Barometern Dalsjö Energi lägger ner Småländska pelletsproducenten Dalsjö Energi slår igen för gott. Det sista säckarna är sålda och nu står fabrikslokalerna i Ankarsrum tomma. Råvarupriserna blev för höga, det sänkte lönsamheten, säger Birger Andersson till Västerviks-Tidningen. Han har drivit företaget tillsammans med delägaren och hockeyprofilen Jan-Erik Modig sedan Familjeföretaget har försett regionens husägare med både pellets och briketter, som levererats direkt till dörren. Delar av fabriksområdet har hyrts ut till Södra och Stora Enso som använder det för lagring av flis och massaved. Ur artikel i ATL Blekinge län Etanolsatsning skjuts fram ännu en gång Det har gått sju år sedan planerna på en etanolfabrik i Karlshamn presenterades. Sedan dess har datumet för bygget av fabriken skjutits fram ett flertal gånger. Nu är tidsplanen framflyttad ytterligare ett år i väntan på politiska beslut. Det handlar om stora investeringar för att fåt till den planerade etanolfabriken i Stilleryd, där det också ska tillverkas biogas. Totalt rör det sig om över 1,5 miljarder kronor som bygget beräknas kosta. Från början var tanken att fabriken skulle stå färdig i början av 2009, men den prognosen har ändrats ett flertal gånger. Nu är det tidigast 2015 som gäller. Mikael Runesson förklarar att orsaken till att den planerade starten skjutits fram är att man avvaktar långsiktiga politiska beslut. Ur artikel i Sydöstran Hallands län Miljövinster med Södra Cells satsningar Södra Cell Värö håller på att byta ut sin fyrtio år gamla mesaugn, som används för att bränna kalk vid pappersmassaframställningen, mot en ny och har ansökt om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen som i en färsk dom beviljar ansökan. Den nya ugnen med högre kapacitet ska drivas med biobränsle i form av torkat spån från närliggande Södra Timbers nya sågverk, i stället för som idag med fossila bränslen. För att kunna göra spånet till pellets, som både kan säljas på marknaden och användas till den egna ugnen, byggs även en pelletsanläggning. Förnyelsen, som kostar omkring en halv miljard kronor, innebär flera miljövinster. Pelletsanläggningen och mesaugnen har redan börjat byggas och börjar användas i oktober respektive i början på nästa år. Ur Hallands Nyheter

17 Skåne län Gyllene åkrar smörjer Skåne I år växer det raps på var nionde hektar skånsk åker. Mer än var tredje svensk rapsplanta växer i Skåne. - Det är nivåer vi inte har haft sedan flera decennier. Men andelen raps har i stort sett stigit stadigt under många år, säger Henrik Strindberg, vd för branschorganisationen Svensk Raps. I världen i stort går omkring femton procent av rapsen till drivmedel. I Tyskland runt sjuttio procent. - Biodiesel följer råoljepriset, därför är prisutvecklingen gynnsam. Det finns nog utrymme för hektar rapsodling i landet, nästan dubbelt så mycket som i dag. Men sedan finns en gräns med tanke på växtföljd och annat, säger Henrik Strindberg. För femton år sedan var avkastningen kanske tre ton per hektar, nu är den fyra. Raps har också andra fördelar för lantbrukarna, påpekar han. Den mognar tidigt, vilket gör att skörden inte krockar med övrig skörd. Dessutom är rapsen bra för efterföljande grödor, främst höstvete. Ur artikel i Sydsvenskan Ny teknik leder ledning under jord Som en mullvad letar sig borren fram genom marken under järnvägsspåret vid Kapphög norr om Trelleborg på måndagens förmiddag. Arbetet med att bygga ut ledningen från biogasanläggningen på Jordberga har satt igång på allvar. -Vi kan gå under järnvägsspår som här, under pilevallar och även använda tekniken inne i samhällen för att undvika störningar och spara miljön, säger Karin Froborg, chef för gasnätet på E.on, en av delägarna i det stora biogasprojektet på Jordberga. Övriga delägare är Swedish biogas, Skånska biobränslebolaget samt Nordic Sugar. - Ledningen ska kopplas in på gasnätet här vid Trelleborg. Sammanlagt blir gasledningen ungefär 1,5 mil lång, berättar Karin Froborg. Swedish Biogas International AB (SBI) äger 55 procent, Eon 20 procent, Skånska biobränslebolaget 20 procent samt Nordic sugar 5 procent. Meningen är att anläggningen ska leverera gas till Skånetrafikens biogasbussar, och kopplas in på det svenska gasnätet. Själva anläggningen på Jordberga, som blir den största i Sverige, ska enligt planerna leverera biogas från årsskiftet 2013/2014. Anläggningen ska fullt utbyggd leverera cirka 120 GWh energi per år. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda Festligheter på hög höjd På Örtoftaverket har alla byggnader fått tak och är nu täta. Detta delmål firades på måndagen med en taklagsfest för de anställda. Den 3400 ton tunga och 50 meter höga pannan, som hänger från pendlar i taket, är även den på plats. Den symboliska stafettpinne som tidigare i vintras överlämnades från Skanska till Foster Wheeler, som levererade pannan, vandrade under måndagen vidare till Doosan Skoda Power som tillverkat turbinen. Örtoftaverket ska förse hushåll i Eslöv, Lund och Lomma med fjärrvärme per år. För det krävs 50 fullastade lastbilar per dag men man räknar med att 30 procent av den totala transporten år 2016 kommer att ske med tåg på Stambanan. I höst ska verket testköras och den 31 mars nästa år räknar man med att ha kommersiell drift. - Vi håller tidsplanen och ligger till och med under budget, säger Richard Bengtsson. Ur artikel i Skånska Dagbladet Rätt recept fixar värmen i Örtofta Richard Bengtsson försöker beskriva den komplicerade processen. - Att elda biobränsle är lite som att vara kock, där man blandar till ett recept av rätt fukthalt, olika träd och bark. Det handlar om fingertoppskänsla, säger han. När Örtoftaverket står färdigt till våren tar femtio ingenjörer och tekniker över ansvaret för den dagliga driften. Mängder av virke ligger redan och väntar i långa rader utanför verket. Allt är kasserat av olika skäl, men kommer till nytta ändå. Trädgrenar och toppar som finns kvar efter gallring och skogsavverkning samlas in och forslas till verket. Returträ och torv eldas också. Upphandling av biobränsle sker inom femton mils radie. När ett stickspår från stambanan blir verklighet väntas trettio procent av bränslet istället forslas in den vägen. Ur artikel i Sydsvenskan MISSA INTE! ÅRETS BIOENERGIDAGAR den 5-6 november, Göteborg, PELLETS 2014 den 4-5 februari, WORLD BIOENERGY 2014 den 3-5 juni 2014, Elmia, Jönköping, 17

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer