Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Författare: Nasrin Hamad Amin Larissa Odile Irakoze Handledare: Birgit Lundin Examinator: Lena Gunningberg Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeutbildningen 180 hp HT 2010

2 SAMMANFATTNING Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ett problem som förekommer i vården särskilt hos patienter som har KAD, äldre människor samt kvinnor. Sveriges Kommun och Landsting(SKL) har upprättat ett åtgärdsprogram för att förebygga detta. Syftet med studien var att undersöka om SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner följs på vald vårdavdelning. För att samla in data på avdelningen valdes en retrospektiv kvantitativ metod med användning av en granskningsmall som författarna till studien har utarbetat efter SKL: s förebyggande åtgärder för att kunna granska patientjournalerna. Datainsamlingen genomfördes under tre dagar på en ortopedavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I studien granskades 151 patientjournaler och där hittades 92 patienter med KAD och 24 med UVI. Resultatet visade att SKL: s förebyggande åtgärder inte hade följts fullständigt på avdelningen som rekommenderat. Det upptäcktes vissa brister till exempel i dokumentation av tidpunkt för KAD- insättning för de patienter vars KAD inte var insatt på avdelningen, läkarordination av behandlingstid för KAD vid insättning, dokumentation av antibiotikabehandlingstid samt i personalens sätt att dokumentera. Det som författarna föreslår som vidare undersökningar är att journalgranskning skulle kunna kombineras med muntlig information från vårdpersonal i form av intervjuer. Dessutom är det värdefullt att kunna granska andra avdelningars journalanteckningar där patienten har vårdats. Nyckelord Förebyggande, urinvägsinfektion, nosokomiala, åtgärder, ortoped. Abstract Hospital-related urinary tract infection (HRUTI) is a problem that occurs in health care particularly in patients with long-term urinary catheter, older people and women. Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) has established various measures to prevent HRUTI. The aim of this study was to examine if the SALAR: s measures to prevent hospital acquired urinary tract infections are followed in a specific ward. To collect data on the ward a retrospective quantitative method was chosen and an assessment outline worked on the basis of SALAR: s preventive measures were used to be able to review patient s records. Data collection was carried out during three days at the orthopedic ward at Uppsala University Hospital. The study examined 151 patients and it was found 92 patients with

3 catheter and 24 with urinary tract infection. The results showed that SKL's preventive measures were not fully adhered to the ward as recommended. It was discovered some shortcomings such as the documentation of the timing of catheter-insertion for those patients whose catheter wasn t inserted in the ward, medical prescription of length of catheter duration at the insertion, documentation of antibiotic treatment and in the staff s different ways to document. In the further investigations it is proposed by the authors to combine record review with verbal information from health professionals through interviews. Moreover, it is valuable to examine other health care services' records where the patient has been treated. Keywords Prevention, urinary tract infection, nosocomial, measures, orthopaedic.

4 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning Nyckelord Abstract Keywords Introduktion Inledning 1 Katetrelaterande urinvägsinfektion 2 Diagnos och behandling av vårdrelaterad UVI 2 Nationell satsning för att förebygga vårdrelaterade UVI 4 Problemformulering 6 Syfte 7 Frågeställningar 7 Metod 7 Design 7 Urval 7 Datainsamlingsmetod 7 Procedur/ Tillvägagångssätt 8 Bearbetning och analys 8 Etiska överväganden 8 Resultat 9 Diskussion 12 Resultatdiskussion 13 Metoddiskussion 15 Studiens kliniska betydelse 16 Slutsats 16 Referenser 17

5 INTRODUKTION Inledning Begreppet urinvägsinfektion (UVI) innefattar olika infektioner som drabbar urinvägarna. Varje infektionstyp har sina egenskaper gällande patofysiologi, prognos, etiologi, behandling diagnostik och epidemiologi. Kännetecken för dessa tillstånd är att bakterier tillväxer i urinen (bakteriuri) och tränger in i underliggande vävnader i varierande grad. UVI kännetecknas av patologiska mikroorganismer i urinblåsa, njure eller urin (Sjöberg, 2001). UVI är den mest vanliga infektionen med uppskattningsvis 150 miljoner patienter/år i hela världen och kostar den globala ekonomin mer än sex miljarder dollar (Hagen, Sinclair & Cross, 2010). UVI kan vara symptomatisk eller asymptomatisk beroende på hur brett infektionen har spridit sig i kroppen. Det kan handla om liten irritation vid urinkastning till sepsis eller död (Foxman, 2002; Tambyah & Maki, 2000). Asymptomatisk bakteriuri karakteriseras av två morgonurinprov tagna med några dagars mellanrum som visar sig ha riklig växt av samma bakterie utan urinvägsbesvär (Praktisk Medicin, 2010). Symptomatisk UVI är mycket vanligt bland sexuellt aktiva kvinnor och betydligt vanligare bland kvinnor än män. Uppskattningsvis 1 av 3 kvinnor kommer att ha minst en UVI diagnos som kräver antibiotika behandling vid 24 års ålder och 40 % till 50 % av kvinnorna kommer att uppleva minst en UVI under sin livstid (Foxman, 2002). Symptom som kan uppträda är feber, sveda, suprapubisk smärta mm. Asymptomatisk UVI förekommer ofta bland geriatriska patienter (Tambyah, Knasinski & Maki, 2002). UVI inträffar i alla åldersgrupper och alla patientgrupper. Inom pediatrik är ca 3 % av flickor och 1 % av pojkar i förpubertet diagnostiserad UVI. Kateterbärande patienter och ryggmärgskadade patienter får ofta UVI. UVI uppträder ofta bland diabetespatienter särskilt bland kvinnor. För personer med HIV/AIDS är incidensen att utveckla UVI hos både kvinnor och män som är HIV seropositiva större än bland kvinnor och män som är HIV seronegativa. Patienter med multipel skleros har ökad risk för UVI och bakteriuri (Foxman, 2002). UVI är den vanligaste bakteriella infektion hos gravida kvinnor och pyelonefrit är den vanligaste allvarliga bakteriell infektion som kan komplicera graviditeten. Hos geriatriska patienter är UVI den mest frekventa infektionen och asymtomatisk bakteriuri tros drabba upp till 50 % av de äldre kvinnor och 30 % av äldre män (Tambyah et al., 2002). 1

6 Det finns olika faktorer som ökar risken för insjuknande i UVI som bland annat att vara kvinna (pga. anatomiska skillnader än män), patienter med diabetes mellitus, felaktig vård av katetern, mikrobakteriell kolonisering av uppsamlingspåse samt förändringar i status av njurfunktion mm (Tenke, Jackel & Nagy, 2004). Stephan, Sax, Wachsmuth, Hoffmeyer, Clergue, & Pittet (2006) undersöker i sin artikel hur uppkomst av UVI samt antibiotikabehandling kan minskas efter ortopedisk kirurgi och magkirurgi. UVI minskar betydligt från 10,4 till 3,9 fall per 100 patienter. Detta är resultat från olika åtgärder som vårdavdelningar vidtagit för att förebygga UVI. Katetrelaterande urinvägsinfektion Ett antal studier har undersökt risken för sjukhusrelaterade urinvägsinfektioner. Majoriteten av dem identifierar urinkateter som den huvudsakliga orsaken till urinvägsinfektion (Markovic, Mijovic & Jankovic, 2010; Pfefferkorn et al., 2009; Rebmann & Greene, 2010). Detta utgör en betydlig försämring av kvaliteten på hälso- och sjukvården i de flesta hälsooch sjukvårdssystem vilket kräver extra vård samt kostnad på sjukhus (Markovic et al., 2010; Pfefferkorn et al., 2009). Forskning visar att cirka 26 % av patienter som har en kvarliggande urinkateter i 2-10 dagar kommer att utveckla bakteriuri (Pfefferkorn et al., 2009; Rebmann & Greene, 2010). Andra komplikationer som kan förekomma men är mindre vanliga är förekomsten av bakteriemi och njursjukdom (Madigan & Neff, 2003). Katetrar anses stödjande för inkontinens hos personer som inte kan hantera den på något annat sätt (Wilde, 2003). Däremot när urinkateter används olämpligt eller när den lämnas på plats för länge, är det en fara för patienten och kan få konsekvenser (Elpern, Killeen, Ketchem, Wiley, Patel & Lateef, 2009; Kunin, 2001). Cochrane (2007) visar i sin studie att vissa tecken tyder på att tidpunkten för kateterborttagande är viktigt att ta hänsyn till under vissa omständigheter. Exempelvis hos patienter som genomgår urologiska operationer, kan förtida borttagande av katetern leda till oförmåga att urinera, medan sena avlägsnande kan öka risken för urinvägsinfektion. Diagnos och behandling av vårdrelaterad UVI Urinvägsinfektion är den vanligaste sjukhusrelaterade infektionen. Var tredje vårdrelaterad infektion är urinvägsinfektion (Almås, 2004). Vårdrelaterade urinvägsinfektioner minskar 2

7 patientens säkerhet och välbefinnande samt ökar hälso- och sjukvårdens ekonomiska belastning genom att patientens vårdtid förlängs (Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2008; Wilde, 2003). Vårdrelaterade urinvägsinfektioner definieras i socialstyrelsens kunskapsunderlag som fynd av bakteriuri på tredje vårddygnet eller senare, utan föregående negativa odling ( SKL, 2008). Escherichia Coli är den vanligaste bakterien som orsakar urinvägsinfektion och finns i normalfloran i tarmen och i analöppningen (Vårdguiden, 2009). De ekonomiska konsekvenserna av UVI är enorma, främst till följd av den höga förekomsten av UVI. Direkta kostnader omfattar utgifter för besök hos en öppenvårdsläkare, medicinska kostnader, kostnader för sjukhusvistelse liksom de icke-medicinska kostnaderna i samband med resor, sjukdagar, och morbiditet. De indirekta kostnaderna för förlorad produktion måste också tas hänsyn till (Foxman, 2002). Anamnes kan vara betydelsefull för diagnos av UVI särskilt bland kvinnor. Detta kan vara frågor om typiska symptom som sveda, trängningar och täta vattenkastningar. Andra sorter av prover kan exempelvis vara urinodling, nitrit och leukocyttest som finns för att ställa diagnosen (Sjöberg, 2001). Asymptomatisk UVI tycks inte behöva behandlas. Standard hantering av svåra urinvägsinfektioner rekommenderar sjukhusvistelse och behandling med intravenös antibiotika (Pohl, 2008). Hos äldre människor som är mer benägna att få biverkningar av läkemedel omfattar antibiotikabehandlingen: Engångsdos, korta (3 till 6 dagar) eller långa (7 till 14 dagar) (Lutters & Vogt- Ferrier, 2002). Pohl (2008) tar i sin artikel upp studier som visar att många korta behandlingar med antibiotika (1 till 3 dagar) hos unga kvinnor med okomplicerad nedre UVI är lika effektivt som traditionella längre behandlingar (från 7 till 14 dagar) dessutom billigare samt ger färre biverkningar. Å andra sidan påpekar Pohl (2008) att det finns andra studier som uppvisar att engångsdos behandling är mindre effektivt än längre behandlingar. Oralt intag av antibiotika, jämfört med intravenös administrering, anses ge samma resultat och förebygger skador på långt sikt, samt minskar sjukhuskostnader (Pohl, 2008). Antibiotikaprofylax vid avlägsnande av katetern minskar förekomst av bakteriuri efter kateterisering och symptomatiska UVI (Pfefferkorn et al., 2009). Nackdelen med längre tids antibiotikabehandling är att den ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens (Nazarko, 2009). 3

8 Nationell satsning för att förebygga vårdrelaterade UVI Kateterrelaterad UVI (KRUVI) förebyggande program är viktigt för att betydligt minska sjukhusrelaterade UVI. Detta kan tillämpas med hjälp av olika lämpliga strategier såsom: Genomförande av riskbedömningar, samarbete med personer i klinisk praxis och handläggning, ett system med varningar eller påminnelser för att identifiera alla patienter med urinkatetrar och bedöma behovet av fortsatt kateterisering är viktigt för att förebygga UVI. Dessutom ska personal tänka på att säkerställa lämplig användning av katetrar, identifiera och avveckla katetrar som inte längre behövs, handhygien och korrekt skötsel av katetrar samt överväga intermittent kateterisering i stället för kvarliggande katetrar (Rebmann & Greene, 2010; Elpern et al., 2009). Ytterligare åtgärder är att minimera användningen av kvarliggande urinkatetrar hos alla patienter särskilt de som löper större risk för UVI och använda endast sluten urinuppsamlingssystem om en urinkateter är nödvändig (Elpern et al., 2009). För operativa patienter som har en indikation för en kvarliggande kateter ska katetern tas bort så snart som möjligt postoperativt, helst inom 24 timmar, om inte det finns lämpliga indikationer för fortsatt användning. Längden på behandlingstid med kateter är det starkaste orsaken för utveckling av KRUVI (Gould, Agarwal, Craig, Kuntz, & Pegues, 2009; Rebmann et al., 2010). Vidare är det viktigt att införa ett system för dokumentation där indikation samt tid och datum för kateterinsättning ska finnas. Tillräckligt med utbildad personal och tekniska resurser för att stödja övervakning vid användning av urinkateter och utvärdering av resultat är nödvändig (Gould et al., 2009). Evidensbaserade rekommendationer för hantering av kvarliggande urinkateter omfattar screening för riskfaktorer, utvärdering av urinodling och vita blodkroppar, bedömning av katetertyp och lumenstorlek. Silikonkateter och kateter med större lumen är mer motståndskraftiga mot påväxt än andra katetertyper med mindre lumenstorlek. Vidare föredras slutna dräneringssystem framför dränerbara system för att förhindra kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Daglig hygien kring kateterområdet behövs samt bedömning av tömningsförmåga efter avlägsnande av kateter är viktigt (Madigan et al., 2003). Tillräckligt intag av vätska, särskilt vatten och information om fördelarna med tranbärsjuice som hindrar bakterier från att fastna i blåsväggen är värdefulla. Men den ska undvikas av patienter som tar Warfarin eftersom det kan interagera med tranbärsjuicen och orsaka allvarliga blödningar. (Jepson & Craig, 2009; Nazarko, 2009). Kvinnor kan enkelt överföra 4

9 E. coli och andra bakterier från anus till urinrör när de torkar sig bakifrån och framåt därför rekommenderas att göra tvärtom (Nazarko, 2009). Evidens baserad vård (EBV) är nyckeln till varje framgångsrikt genomförande av standarder i vården. EBV har utvecklats till följd av oro för fortsatt användning av traditionella-baserade metoder, vissa hade visat sig vara ineffektiva och vissa hade förknippats med skadliga resultat. Teorin kommer från Archibald Cochrane, som under sina kliniska studier var frustrerad över att det saknades bevis för att stödja de behandlingar som rekommenderades av hans lärare. Hans publicering, ändamålsenlighet och effektivitet, blev ryggraden i ökande medvetenheten om EBV och ledde till skapandet av The Cochrane Library (Cochrane, 2007). SKL som är en arbetsgivar-och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner har utarbetat ett evidensbaserat program för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Detta program inriktar sig på att identifiera vilka patienter som löper högre risk att drabbas av urinvägsinfektion samt införa förebyggande åtgärder. De patienterna är till exempel de som har avflödeshinder pga. prostataförstoring, blåsdivertiklar och patienter med urologisk eller neurologisk avvikelse. Sänkt östrogenvärde hos äldre kvinnor ökar också risken för UVI (SKL, 2008). De obligatoriska åtgärder som Sveriges kommuner och landsting etablerade i förebyggande syfte mot urinvägsinfektion består av tre viktiga områden: Infektionsförebyggande åtgärd, korrekt diagnostik och korrekt behandling. Förebyggande åtgärder mot infektioner omfattar identifikation av riskpatienter och dokumentation av bedömd risk i patientjournalen samt förebyggande av kvarurin. Vårdpersonal ska sätta urinkateter enbart efter läkarordination samt följa en korrekt urinkatetervård som går ut på att dokumentera tidpunkt, indikation och planerad längd vid insättning av urinkateter. Dessutom ska de använda endast slutna urinuppsamlingssystem och utvärdera behovet av KAD i sluten vård dagligen. 5

10 Korrekt diagnostik är viktigt vid behandling av UVI därför ska vårdpersonal ta nitrit- och leukocyttest endast efter läkarordination och vid misstanke på symtomgivande UVI samt alltid ta urinodling vid misstänkt vårdrelaterad UVI. De ska även kontrollera eventuell förekomst av kvarurin (residualurin). Korrekt behandling inkluderar ordination av rätt preparat och längd av terapi enligt gällande rekommendationer samt att asymtomatisk bakteriuri (ABU) inte ska behandlas med antibiotika. Problemformulering Vårdrelaterade urinvägsinfektioner minskar patientsäkerheten och välbefinnandet, samt ökar hälso- och sjukvårdens ekonomiska belastning genom att patientens vårdtid förlängs (SKL, 2008; Wilde, 2003). Vårdrelaterade urinvägsinfektioner leder till ökat intag av antibiotika vilket medför utveckling av antibiotikaresistens både hos urinbakterierna och hos bakteriestammar i patientens normala flora. Vårdpersonalens hantering av infekterad urin medför en extra risk för spridning av resistenta stammar (SKL, 2008). UVI kan vara symptomatisk eller asymptomatisk beroende på hur brett infektionen har spridit sig i kroppen. Det kan handla om liten irritation vid urinkastning till sepsis eller död (Foxman, 2002; Tambyah & Maki, 2000) SKL: s förebyggande åtgärder syftar till att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner samt öka patientens säkerhet som är en del av socialstyrelsens föreskrift 2005:12. Det ingår i sjukhusets verksamhetsplan att arbeta enligt SKL:s riktlinjer. Därför ska följsamhet av dessa åtgärder undersökas i det här arbetet på en ortopedisk vårdavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 6

11 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner följs på en ortopedavdelning. Frågeställning Följs SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner på vårdavdelningen: 1. Har infektionsförebyggande åtgärder vidtagits? 2. Har korrekt diagnos ställts? 3. Har korrekt behandling utförts? METOD Design En kvantitativ retrospektiv journalgranskningsstudie. Urval I studien granskades journaler av patienter som hade vårdats på en ortopedavdelning på Akademiska sjukhuset. Författarna fick ca 1000 personnummer på patienter som varit inneliggande på avdelningen. Ordningen på personnummerslista var från den äldsta patienten till den yngsta. Författarna begränsade sig till att undersöka geriatriska patienter som var 65 år och äldre, därför togs de sista personnumren som representerade yngre patienter än 65 år bort från studien. Vidare hade patienterna varit inneliggande på ortopedavdelningen under perioden från 1 september 2009 till 31 maj Det beslutades att undersöka endast några månader av hela perioden. Studien kom att innefatta januari, februari, mars och en del av april Sammanlagt blev det 151 patientjournaler. Datainsamlingsmetod Datainsamlingen utfördes genom att söka data i olika delar i COSMIC, som är en elektronisk datajournal. För att hitta data granskade författarna enbart vårdavdelningens anteckningar 7

12 genom att titta i olika delar av datajournalen. Data togs fram efter en av författarna utarbetad granskningsmall som bestod av tio ja/nej frågor som byggde på SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterad UVI. Frågorna handlade om följsamhet av infektionsförebyggande åtgärder, korrekt diagnos samt korrekta behandlings- åtgärder. Med de olika frågorna (bilaga1) kunde författarna finna relevanta svar till frågeställningarna. Procedur/ Tillvägagångssätt Tillstånd söktes från verksamhetschef inom verksamhetsområde ortopedi på Akademiska sjukhuset för journalgranskning. Vecka 42 besökte författarna avdelningen för att testa granskningsmallen i samarbete med en dokumentations- och patientsäkerhetsansvarig sjuksköterska. Med hjälp av olika delar i COSMIC såsom: Standardvårdplan (elimination, observation/ övervakning), vårdplan (elimination), rapportblad, läkemedelslista (kan även sökas i KOVIS), ordinationslista, remiss och svar (provtagningsunderlag, svar provbunden), läkaranteckningar kunde författarna hitta relevanta svar på frågeställningarna. I slutet av V.42 och början av V.43 började datainsamlingen som varade tre dagar från kl till kl Data som insamlats från patientjournalerna bearbetades utifrån granskningsmallen. Författarna gick tillsammans igenom varje patientjournal som i granskningsmallen gav oklara svar i syfte att försäkra sig om dess validitet. Bearbetning och analys Författarna använde sig av beskrivande statistik för bearbetning av data. Insamlade data analyserades av författarna noggrant utifrån granskningsmallen. Med hjälp av program som Excel och Word presenterades resultatet i tabellform och i löpande text där frekvensen beräknats i både antal och i procent. Resultatet uppvisades även i form av grafer. För att resultatet av granskningen skulle anses som ett bra resultat, så skulle avdelningen ha följt målen för SKL:s förebyggande åtgärder, som är att dessa ska följas till 100 % på vårdavdelningarna. Etiska överväganden Material som samlades in utifrån patientjournaler behandlades konfidentiellt. Författarna satte fokus på personalens åtgärder och inte på patientens personliga uppgifter. Patienternas 8

13 personuppgifter identifieras inte i resultatsammanställningen. Författarna som samlade in data hade tystnadsplikt. RESULTAT Av 151 patientjournaler som granskades i studien fanns 92 patientjournaler med KAD och 24 med UVI. Resultatet är indelat i tre kategorier för att besvara frågeställningar: A. Infektionsförebyggande åtgärder Av de 92 patientjournaler med KAD (se tabell och figur 1) hade 71 patientjournaler (77 %) dokumentation om risk för utveckling av UVI. Indikation för kateterinsättning uppgavs i 51 journaler (55 %) men indikationen var oklar i en patientjournal (1 %). Av alla patientjournaler med KAD hade tidpunkt för katetrisering angivits i 77 patientjournaler (84 %) medan att det var oklart i 3 fall (3 % ). Längd för kateterbehandling var dokumenterad i 72 (78 %) patientjournaler men det var oklart i två fall (2 %). Av 92 patientjournaler med KAD hade nitrit och leukocyttest tagits för 26 (28 %) respektive 25 stycken (27 %) vid misstanke av UVI. Vad gäller urinodling hade den tagits i 22 fall (24 %). Till sist hade kontroll av kvarurin genomförts i 77 av 92 patientjournaler (84 %). Tabell 1: Dokumenterade infektionsförebyggande åtgärder i 92 patientjournaler där patienten har KAD Dokumenterat risk för UVI n=92 Indikation för katetinsättning n=92 Tidpunkt för katetrisering n=92 Längd för katetrisering n=92 Nitrittest n=92 leukocyttest n=92 Urinodling n=92 Kontroll av kvarurin n=92 nej = 21 nej = 40 nej = 12 nej = 18 nej =66 nej = 67 nej = 70 nej = 15 ja =71 ja = 51 ja = 77 ja = 72 ja =26 ja = 25 ja = 22 ja = 77 vet ej = 1 vet ej = 3 vet ej = 2 9

14 % Figur 1. Dokumenterade infektionsförebyggande åtgärder i 92 patientjournaler där patienten har KAD. B. Korrekt diagnos Korrekt diagnos ställs genom att nitrit- och leukocyttest tas endast efter läkarordination och vid misstanke på symtomgivande UVI. Dessutom tas alltid urinodling vid misstänkt vårdrelaterade UVI samt kontroll av kvarurin ska utföras. Som visas i tabell och figur 2 hade olika åtgärder vidtagits för att diagnostisera UVI bland de 24 patientjournalerna med UVI: Kvarurin hade kontrollerats på alla 24 patienter med UVI. I 15 av 24 (63 %) hade risk för UVI dokumenterats. I 19 av fallen (79 %) kunde observeras att nitrit och leukocyttest hade tagits vid misstanke av UVI samt urinodling i 20 av fallen (83 %). 10

15 Tabell 2. Dokumenterade diagnostiska åtgärder på 24 patienter med UVI Dokumenterat risk för UVI n= 24 Nitrittest n= 24 Leukocyttest n= 24 Urinodling n= 24 Kontroll av kvarurin n= 24 nej= 9 nej= 5 nej= 5 nej= 4 nej= 0 ja=15 ja= 19 ja= 19 ja= 20 ja= 24 % Figur 2. Dokumenterade diagnostiska åtgärder på 24 patienter med UVI 11

16 C. Korrekt behandling I denna undersökning märktes att bland patienter med asymptomatisk bakteriuri (ABU) hade 3 av 6 (50 %) behandlats med antibiotika. I 8 av 24 patientjournaler (33 %) hade behandlingstid med antibiotika dokumenterats i datajournalen. Se tabell 3 och 4. Tabell 3. Dokumenterad behandling bland 6 patienter med asymtomatisk bakteriuri (ABU) Behandling av ABU med antibiotika n= 6 nej= 3 ja= 3 Tabell 4. Dokumenterade behandlingstid med antibiotika bland 24 patienter med UVI. Behandlingstid med antibiotika n= 24 nej= 16 ja= 8 DISKUSSION Målet med SKL: s förebyggande åtgärder mot UVI är att åtgärderna ska följas till 100 %, vilket inte var fallet på avdelningen. Enbart kontroll av kvarurin gällande patienter med UVI hade följts enligt målet. 12

17 Resultatdiskussion Infektionsförebyggande åtgärder I enlighet med SKL: s förebyggande åtgärder (2008) ska infektionsförebyggande åtgärder syfta till att kontrollera kvarurin för att överväga behovet av KAD. Dessutom rekommenderas strikt användning av KAD och denna ska sättas in endast efter läkarordination därför att KAD ofta är orsaken till vårdrelaterade UVI. Läkare ska därtill bestämma behandlingstid för KAD. Vårdpersonal ska följa en korrekt urinkatetervård genom att dokumentera tidpunkt, indikation samt planerad tid vid insättning av kateter. Riskpatienter som kan utveckla UVI ska identifieras för att sedan dokumenteras i journalerna. Vidare bör behovet av KAD utvärderas dagligen i sluten vård (SKL, 2008). I journalgranskningen som detta arbete baseras på fann författarna att kontroll av kvarurin utfördes på nästan alla patienter oavsett om patienter hade KAD och/eller UVI eller inte. Detta var dessutom väl dokumenterat i journalerna vilket ökar medvetenhet om att förebygga samt upptäcka tidig UVI. Det märktes att dokumentation av riskpatienter underlättades av förutbestämd standardvårdplan, till exempel att alla patienter som opererades hade dokumenterats för risk för miktionsrubbningar relaterade till operation. Riskpatienter dokumenterades även om de inte hade opererats. Däremot på de patienter där standardvårdplan inte hade införts var det svårare att hitta information om dokumenterad risk för UVI. Stephan et al (2006) påpekar vikten av förebyggande åtgärder för att minska uppkomst av UVI för ortoped- och magopererade patienter. Det uppmärksammades däremot brist i dokumentation av indikation för KAD på avdelningen. I några patientjournaler stod det endast KAD- insättning utan att det stod vilken läkare som hade ordinerat den. En orsak till det kunde delvis vara att vissa patienter fick KAD under operation eller inkom till avdelningen med en KAD så att indikationen inte var registrerad i avdelningens anteckningar. När det gäller tidpunkt för KAD- insättning hade det dokumenterats i (84 % ). Dock fanns ingen dokumentation om KAD- insättningstid för de patienter som kom in på avdelningen med en KAD eller hade en permanent KAD. Längd för kateterbehandling fanns dokumenterad på de flesta patienter, däremot om patient hade inkommit eller hade skrivits ut med en KAD kunde inte behandlingstiden för KAD beräknas. Pfefferkorn et al (2009) poängterar i sin studie att ca 26 % av patienter med en kvarliggande kateter i 2-10 dagar kommer att utveckla bakteriuri. 13

18 Det märktes inte i dokumentationen vilken behandlingstid för KAD som läkare ordinerat vid insättning samt om behov av KAD utvärderades dagligen. Som Cochrane (2007) visar i sin studie finns det vissa omständigheter där KAD- borttagande kan ge vissa problem för patienter, till exempel för dem som genomgår urologiska operationer kan tidigt borttagande av KAD leda till komplikationer att urinera. Däremot påpekar Madigan & Neff (2003) att långsiktiga kvarliggande katetrar kan leda till andra komplikationer förutom bakteriuri, såsom förekomsten av bakteriemi och njursjukdom. Korrekt diagnos Enligt SKL: s förebyggande åtgärder (2008) ska korrekt diagnos ställas för att förebygga UVI. Korrekt diagnos ställs genom att nitrit- och leukocyttest tas endast efter läkarordination och vid misstanke på symtomgivande UVI. Dessutom tas alltid urinodling vid misstänkt vårdrelaterade UVI samt kontroll av kvarurin ska utföras. Som framgår av resultatet hade nitrit- och leukocyttest samt urinodling tagits vid misstanke på UVI på avdelningen. Vad gäller kontroll av kvarurin hade det genomförts nästan på alla patienter i hög grad. Enligt Sjöberg (2001) kan anamnes vara betydelsefull för att kunna ställa UVI- diagnosen särskilt bland kvinnor. Detta kan vara frågor om typiska symptom som sveda, trängningar och täta vattenkastningar. Dessutom finns prover såsom urinodling, nitrit och leukocyttest vilka är andra metoder som används för att kunna ställa diagnosen. I en annan studie av Madigan et al (2003) framkom att kontroll av kvarurin är viktig för bedömning av patientens förmåga att urinera efter avlägsnande av kateter. Korrekt behandling Med korrekt behandling menas att behandling av symptomfri bakteriuri med antibiotika inte ska utföras samt ordinera rätt preparat och längd på terapi enligt gällande rekommendationer (SKL, 2008). I denna undersökning märktes att 50 % av patienter med asymtomatisk bakteriuri hade behandlats med antibiotika på avdelningen. Antalet var dock bara 3 av totalt 6 patienter. 14

19 Enligt Pohl (2008) kan UVI vara symptomatisk eller asymptomatisk. Svåra symtomgivande UVI kräver sjukhusvistelse och behandling med intravenös antibiotika medan symtomfri baktriuri inte anses behöva behandlas. I studien av Lutters et al (2002) visas att engångsdos, korta (3 till 6 dagar) eller långa (7 till 14 dagar) antibiotikabehandlingar ordineras för äldre människor som är mer benägna för biverkningar av läkemedel. Nazarko (2009) framhöll i sin studie att utveckling av antibiotikaresistens kan framkomma i stor utsträckning vid längre tids antibiotikabehandling. Vad gäller antibiotikabehandlingen på avdelningen användes preparat såsom Selexid, Lexinor, Zinacef, Ciproxin, Tazocin mot UVI. Däremot hade inte behandlingstiden dokumenterats i flesta patientjournaler. Metoddiskussion Metoden som användes i studien är journalgranskning. Som nämnts ovan gick författarna igenom olika delar i COSMIC för att besvara frågor utifrån granskningsmallen. Författarna hade förväntningar att finna data under samma del på alla patientjournaler. Detta visade sig vara felaktigt och det ledde till att författarna undersökte med stor noggrannhet patientjournalerna för att hitta svar på granskningsmallen. Författarna fick försäkra sig om att svaren på granskningsmallsfrågor var exklusiva och att det inte fanns ett annat svar. Exempelvis sågs UVI- diagnos inte ofta under läkaranteckningar, rapportblad eller vårdplan utan det kunde finnas dokumenterat under remiss och svar: svar provbundet: mikrobiologi. Ytterligare kunde det finnas brist på ordentlig dokumentation på några utlokaliserade patienter, till exempel saknades delen Standardvårdplan i deras journaler. I vissa patientjournaler kunde inte Vårdplan ortopediska sjukdomar hittas där sjuksköterskors anteckningar finns. Detta berodde delvis på hur lång tid patienten hade varit inneliggande på avdelning. Resultaten från de olika patientjournalerna blev då oklara vad gäller information om både KAD och UVI. Som nämnts ovan träffade författarna på svårigheter att hitta data under insamlingen därför att vårdpersonalen dokumenterade information på olika sätt och/eller på olika ställen i COSMIC. En svaghet med datajournal är att man endast ser vad som har dokumenterats, inte 15

20 vad som egentligen utförts. Dessutom hade fortfattarna begränsat sig till enbart vårdavdelningens dokumentation vid granskningen. Det måste också påpekas att det är korta vårdtider för patienterna på den undersökta avdelningen. Per definition utvecklas vårdrelaterad UVI 2-3 dagar efter att patienter blivit inlagd på avdelningen. Vissa patienter kunde ha varit inlagda på avdelningen i bara en dag eller två. Detta kan ha påverkat resultatet samt förklara det få antal UVI- patienter som upptäcktes i journalgranskningen Vidare undersökningar skulle kunna vara att kombinera journalgranskningen med muntlig information i form av intervjuer från vårdpersonal. Dessutom är det värdefullt att kunna granska andra avdelningars anteckningar där patienten har behandlats eller vårdats. Detta för att få en uppfattning om hur dokumenterad information påverkar vård av patienter med KAD och/ eller UVI. Studiens kliniska betydelse Författarna tycker att studien kan bidra till att öka medvetenheten av SKL: s förebyggande åtgärder hos vårdpersonalen på avdelningen för att förbättra patientsäkerheten och välbefinnandet. Dessutom minskas risken för insjuknande av UVI vilket leder till mindre hälso- sjukvårdkostnader samt utveckling av antibiotikaresistens. Slutsats Enligt denna journalgranskningsstudie så följdes inte SKL:s rekommendationer för att förebygga vårdrelaterade UVI helt på avdelningen. Det fanns brister i form av saknad dokumentation av vissa åtgärder såsom tidpunkt för KAD- insättning för de patienter vars KAD inte var insatt på avdelningen. Dessutom blev behandlingstid för KAD inte ordinerad av läkaren vid insättning, samt antibiotikabehandlingstid dokumenterades inte ofta i journalen av personalen. Olika sätt att dokumentera information tycktes också påverka följsamhet av SKL förebyggande åtgärder av UVI och detta kan då beröra kontinuiteten i vården av patienten. En dokumentationsmetod utarbetad enligt SKL:s riktlinjer för att förebygga UVI skulle underlätta att tidig upptäckt av patienter som löper risk att utveckla UVI samt förebygga dessa. 16

21 REFERENSER Almås, H. (2004). Klinisk omvårdnad del 2 (1. Uppl.). Stockholm: Liber AB. Cochrane, S. (2007). Care of the Indwelling Urinary Catheter Is It Evidence Based? Journal of wound, Ostomy and Continence Nursing, 34 (3): Elpern, H. E., Killeen, K., Ketchem, A., Wiley, A., Patel, G & Lateef, O. (2009). Reducing Use of Indwelling Urinary Catheters and Associated Urinary Tract Infections. American Journal of Critical Care, 18: doi: /ajcc Fox, B. (2002). Epidemiology of urinary tract infections: incidence, morbidity, and economic costs. The American Journal of Medicine, 113(1): Gould, C.V., Craig. A., Agarwal, R. K., Kuntz, G. & Pegues, D. A. (2009). Guideline for Prevention of Catheter-Associated Urinary Tract Infections. Infection Control & Hospital Epidemiology, 31(4). doi: / Hagen, S., Sinclair, L. & Cross, S. (2010). Washout policies in long-term indwelling urinary catheterisation in adults (Review). The Cochrane Collaboration, issue 3. doi: / CD pub4. Jepson, R.G., Craig, J.C. (2009). Cranberries for preventing urinary tract infections (Review). The Cochrane Collaboration, issue 4. doi: / cd Kunin, M.C. (2001). Nosocomial Urinary Tract Infections And the Indwelling Catheter What Is New and What Is True? CHEST, 120 (1): doi: /chest Lutters, M. &Vogt-Ferrier, N. B. (2002). Antibiotic duration for treating uncomplicated, symptomatic lower urinary tract infections in elderly women. The Cochrane Collaboration, issue 3. Art. No.: CD doi: / CD Madigan, E. & Neff, D. F. (2003). Care of patients with long-term indwelling urinary catheters. Online journal of issues in nursing, 8 (3): 7. Markovic, L., Mijovic,B.& Jankovic, S. (2010). Risk factors for hospital-acquired urinary tract infection: a case control study. International urology and nephrology. doi: /s

22 Nazarko, L. (2009). Urinary tract infection: diagnosis, treatment and prevention. British Journal of Nursing, 18 (19): Patrizzi, K., Fasnacht, A. & Manno, M. (2009). A collaborative, nurse-driven initiative to reduce hospital-acquired urinary tract infections. Journal of Emergency Nursing, 35(6): doi: 10,1016/j.jen.2 009, Pfefferkorn.U., Lea. S., Moldenhauer. J., Peterli. R., von Flüe, M., & Ackermann C. (2009). Antibiotic Prophylaxis at Urinary Catheter Removal Prevents Urinary Tract Infections. Annal of surgery, 249 (4): Pohl, A. (2008). Modes of administration of antibiotics for symptomatic severe urinary tract infections (Review). The Cochrane Collaboration, issue 4. doi: / CD pub2. Praktisk Medicin. (2010). Urinvägarnas sjukdomar: Asymtomatisk bakteriuri. Hämtad 23december, 2010, från Rebmann, T. & Greene, L.R. (2010). Preventing catheter-associated urinary tract infections: An executive summary of the Association for Professionals in Infection Control and Epidemiology, Inc, Elimination Guide. American journal of infection Control, 38(8): Stephan, F., Sax, H., Wachsmuth, M., Hoffmeyer, P.,Clergue, F. & Pittet, D. (2006). Reduction of Urinary Tract Infection and AntibioticUse after Surgery: A Controlled, Prospective, Before-After Intervention Study. Clinical Infectious Diseases, 42:

23 Saint, S., Meddings, A. J., Calfee, D., Kowalski, C. P. & Krein, S.L. (2009). Catheter- Associated Urinary Tract Infection and the Medicare Rule Changes. Annals of intern Medicine, 15(12): Sjöberg, L. M. (2001). Riktlinjer för diagnostik av urinvägsinfektion: Fastställda av styrgruppen för laboratoriemedicin, Landstinget i Uppsala län, oktober Akademiska sjukhuset, Centrum för laboratoriemedicin. Sveriges kommuner och landsting (2008). Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Stockholm: Modin Tryckoffset. Tambyah, P.A. & Maki, D.G. (2000). Catheter-associated urinary tract infection is rarely symptomatic: a prospective study of 1,497 catheterized patients. Archives of Internal Medicin, 160 (678): 682. Tambyah, P.A., Knasinski, V. & Maki, D.G. (2002). The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infection control and hospital epidemiolog, 23 (1): Tenke P., Jackel, M., Nagy, E.(2004). Prevention and Treatment of Catheter-Associated Infections: Myth or Reality? EAU-EBU update series, 2 (3): Vårdguiden. (2009). Urinvägsinfektion. Hämtad 25 maj, 2010, från Wilde, M. H. (2003). Urinary Tract Infection in People with Long-term Urinary Catheters. Journal of wound, Ostomy and Continence Nursing, 30 (6):

24 BILAGA1 Granskningsmall. Granskningsmallen innefattar ja/nej frågor och har utarbetats utifrån SKL s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterad UVI(SKL, 2008). Frågor: 1-Har patienten haft en kateter under vårdtid på Akademiska sjukhuset? JA NEJ 2- Har patienten haft UVI under vårdtid på Akademiska sjukhuset? JA NEJ 3- Står det dokumenterat i patientjournalen att patienten är en riskpatient? JA NEJ 4- Har personalen dokumenterat vården av kateter enligt rådande rutiner? tidpunkt för kateterinsättning JA NEJ indikation JA NEJ planerad längd JA NEJ 5- Har nitrit och leukocyttest tagits vid misstanke på symptomgivande UVI? JA NEJ 6- Har urinodling tagits vid misstänkt vårdrelaterad UVI? JA NEJ 7- Har kontroller av eventuellt förekomst av kvarurin utförts? JA NE 20

25 8- Har asymtomatisk bakteriuri behandlats med antibiotika? JA NEJ 9- Har rätt preparat ordinerats enligt gällande rekommendationer? JA NEJ 10. Har rätt behandlingstid ordinerats enligt gällande rekommendationer? JA NEJ 21

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen. PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls

Läs mer

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Sveriges Kommuner och Landsting 2008 foto: lars forsstedt form: etc tryck: modin tryckoffset stockholm 2008 Eventuella

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson

Läs mer

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner nationell satsning för ökad patientsäkerhet Vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Effekter på antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner av nya rutiner för kateteranvändning

Effekter på antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner av nya rutiner för kateteranvändning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Effekter på antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner av nya rutiner för kateteranvändning Författare Camilla Johansson Handledare Ann-Carin

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19 Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar

Läs mer

Mödradödlighet i Sverige

Mödradödlighet i Sverige Mödradödlighet i Sverige Maternal Mortality in Sweden. Classification, Country of birth, and Quality of care Annika Esscher September 2014 1 Varför studera mödradödlighet i Sverige??? Varje fall är en

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd

Läs mer

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated

Läs mer

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer