Demostad. Sveriges Elbil2020 AB 1 (50)

Transkript

1 Demostad för Elfordon Elbil2020 Slutrapport februari 2016 Sveriges Tekniska Forskningsinstitutt SP Elbil2020 AB Sten Bergman Richard Uusijärvi 1 (50)

2 Energimyndighetens projekt Projektet beslutades av Energimyndigheten den 21 jan 2014, påbörjades den 1 mars 2014 och avslutades i denna fas den 1 februari (50)

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Elfordon Laddning Användare Projektets omfattning och struktur Måluppfyllelse Projektets genomförande Aktörer och roller Demostad som Living Lab Beteendeforskning i praktiken Forskning om beteende hos elbilsmarknaden Doktorandprojekt vid KTH kopplat till Hammarby Sjöstad och bilanvändare Forskningsresultat från fältprov m.m Forskningsresultat från KTH forskning om beteende Elbilsintroduktion erfarenheter från olika samarbeten Atrium Ljungberg Sickla Köpkvarter Sjöstadsföreningen i Hammarby Sjöstad Bilpooler från MoveAbout och Hertz Gobyel Clean Motion Upplands Motor ICA Sjöstaden och Gordon Deliveries Power Circle och Roadmap:Sweden Stockholms Stads miljökontor Tekniska Muséet Bilföretag som medverkat Sammanfattande kommentar Elbilsanvändaren Testapp för analys av provkörningar av elbil Testpanelen för elfordon Beteendestudie i Hammarby Sjöstad av White Arkitekter Enkätundersökning vid PiSK körningar Enkätundersökningar via TNS/SIFO Sammanfattande kommentarer rörande elbilsanvändning (50)

4 6 Demoflottor och provkörningar av olika elfordon Egna provkörningar av elfordon Elbilspool för företagen i Sickla Köpkvarter Mikropool för ladd hybridfordon i BRF Demokörningar i Sjöstaden Provkörningar i Sickla Köpkvarter (PiSK) Sammanfattning av lärdomar från bilpooler och demokörningar Laddinfrastruktur i stadsmiljö Laddning i garage hos bostadsrättsföreningar och samfälligheter Laddning publikt i Sjöstaden Laddning i Sickla köpkvarter ICA Allégaraget Publik och privat laddning vid Upplands Motor Snabbladdning i Sjöstaden Batteribytessystem som snabbladdningsalternativ Framtidens attraktiva laddplatser Laddplan Stockholm Laddplan Stockholm för tyst och ren biltrafik Varför Laddplan Stockholm? Vad säger EU direktivet att Sverige skall göra? Laddplan Stockholm mål och strategi Koncept för bokningsbara laddplatser Ladda Hemma utveckling av en idé rörande en nationell kampanj Sammanfattande lärdomar rörande laddinfrastruktur Information och resultatspridning Evenemang Seminarier & konferenser Medverkan i Almedalen Sjöstadsdagarna i Hammarby Sjöstad Utställning om Elbilen ett projekt tillsammans med Tekniska Muséet Utställning om elbilen Demodagen för Elfordon Digitala media Filmer Sammanfattande kommentarer rörande information och resultatspridning Slutkommentarer Referenser (50)

5 1 Sammanfattning Den 5 juli 2012 beslutades vid regeringssammanträdet att: Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Där antogs också visionen att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning, utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Det råder en stor enighet i samhället om att åtgärder för vår miljö blir allt mer viktiga. Resultaten från COP21 i Paris ger också en klar färdriktning för elektrifierade transporter. En av de viktigaste åtgärderna är således att övergå från fossil drift av våra fordon till eldriven drift. Projektet Demostad för Elfordon Elbil2020 har genom praktisk demonstration under perioden effektivt kunna identifiera både hinder, hot och identifierat nya möjligheter kring framtida elektromobilitet. Genom affärsmässigt drivna projekt har användarorienterad kunskap genererats kring affärsmodeller och vilka incitament som föredras/accepteras av olika användare, samt vilka legala och andra hinder som är hämmande på introduktionen av elfordon. Likaså har allmänhetens kunskapsnivå om elbilar och laddning undersökts. Hammarby Sjöstad, med ca boende och fordon, erbjuder olika aktörer en verklig demonstrationsmiljö. Projektet har velat skapa en verksamhet som fungerar som ett nav i Stockholm med möjligheter till expansion även till andra kommuner. En viktig del i projektet är att kritiskt utvärdera de processer som berör anskaffning och användning av elfordon i stadsmiljö och på ett effektivt sätt förmedla kunskaper kring elfordon och ändamålsenlig laddningsteknik. Genom dessa kunskaper bedöms att hinder kan minimeras och att positiva erfarenheter kan snabba upp omställningen till fossiloberoende transporter. Genom att parallellt med demoverksamheten även ha bedrivit akademisk forskning tillsammans med KTH forskare kring elbilsanvändning, beteenden etc. har demoverksamheten fungerat som ett praktiskt Urban Living Lab. Tester som påbörjats visar på olika metoder och sätt men det är idag för tidigt att säga om slutsatser är generella eller specifika. En grundläggande lärdom är att alla former av etableringar och omställning tar betydligt längre tid än vad som först uppskattas. Elbil2020 och SP som arbetar med elbilstriangeln: användarna, fordonen och laddinfrastrukturen har i projektet Demostad för Elfordon, som delfinansieras av Energimyndigheten, SP och Atrium Ljungberg, identifierat påtagliga hinder för anskaffandet och ägande av elfordon. Följande har kunnat konstateras vad gäller den eldrivna personbilen i stadsmiljö: Elbilen i stadsmiljö en möjlighet till ren och tyst trafik Endast 20 % av allmänheten anser att man har en god bild av elbilen och vad den kan erbjuda i jämförelse med en konventionell fossilbil. De som provkört en elbil upplever körningen positivt och uppskattar den tysta och rena miljön. 5 (50)

6 Intresset och tankar på en möjlig anskaffning av elbil i framtiden väcks och ökar om provkörning av elbilen har erbjudits. Bilföretagen är dock dåligt förberedda och saknar många gånger information om elbilen och dess ekosystem. Bilpooler som riktar sig till både företag och privatpersoner är en möjlighet för elbilen att komma ut i samhället. Laddningsproblematiken ett alvarligt hinder för tillväxten En av des stora frågorna för de som avser att skaffa eller har skaffat elbil, speciellt i större städer, är hur var laddning av elbilen skall ske. Upprättande av laddinfrastruktur i både privat och publik miljö är omgärdat av en mängd regler och betraktas typiskt som endast parkering med därtill hörande lagstiftning. Privata företag värderar idag parkeringsplatser och mark högt och vågar därför inte riskera att upplåta mark för elfordon (enbart). Laddning i hemmamiljö är ett lika stort problem, då garageägare i form av Bostadsrättsföreningar och garagesamfälligheter inte har nödvändig kunskap om hur laddningen skall arrangeras och vilka affärsmodeller som kan tillämpas vad gäller betalning av infrastruktur/elförbrukning. Endast 2 av 10 tillfrågade svenskar vet att en elbil går att ladda i ett vanligt vägguttag. Projektet har utvecklat en enkel modell/strategi för etablering av laddning i garage. Några BRF test Projektet Demostad för Elfordon har genom affärsmässiga samarbeten studerat processen kring elbilsanskaffning, bilpoolsetablering, laddplatsetablering och elbilsanvändning ur ett användarperspektiv. Allmänhetens uppfattning om elbilen i stadsmiljö har analyserats ur praktiska demonstrationer, vid speciella demotillfällen och via olika enkäter. Företagens attityder till elfordon liksom beteende hos ansvariga inom garageverksamheter inom framförallt Bostadsrättsföreningar har utvärderats ur ett antal möten och de svar som erhållits via faktiska offerter och erbjudanden. Projektet har visat att praktiskt orienterade delprojekt är en framkomlig väg för att erhålla relevant kunskap om hur elbilsmarknaden fungerar idag, vilka hinder som finns och givit upphov till nya innovationer färdiga att testas i pilotskala. Ett fortsättningsprojekt rörande laddinfrastruktur, testpanel och andra fordonstyper har lämnats till Energimyndigheten (Demostad 2.0) liksom specifika satsningar på lätta fordon i Stadsmiljö (LEV) 6 (50)

7 2 Elfordon Laddning Användare Ett grundläggande problem med hittillsvarande insatser för omställning till elbilar har bl.a. varit att dessa varit teknikdrivna och dåligt koordinerade; användarperspektivet har också ofta haft en undanskymd plats. Det finns inget samlat grepp som knyter samman de insatser som behövs, varken på det nationella planet eller på det konsumentnära, lokala planet. Bilföretagen har ännu inte visat hur de ska nå ut till dem som kan väntas vara föregångare i teknikomställningen och de har inte utvecklat affärsmodeller som gör de eldrivna fordonen intressanta för en större allmänhet. En annan och mera positiv slutsats, som vi har dragit, framför allt från den internationella debatten om elbilar är att Smart Connected ElectroMobility holds the potential to fundamentally change today's transport system and patterns and make a quantum leap towards sustainable mobility (ERTICO; Intelligent Transport Systems and Service for Europe). Mot denna bakgrund föreslogs till Energimyndigheten under 2013 ett sammanhållet demo och forskningsprojekt, som tar ett samlat grepp på omställningen som ska: a) omfatta hela fordonsflottan, b) bygga på samspelet mellan användare, fordon och laddteknik, som vi benämner elbilstriangeln och c) bestå både av demoverksamhet och en forsknings och innovationsverksamhet, med demoverksamheten som grund. Programmet omfattade ursprungligen (resultatet från förstudien Dnr ): Personbilar. Demoverksamheten kommer att bestå av flera delar: Stockholms Demoflotta av Elbilar, Stockholms Testpanel för Elbilar, en plan för laddinfrastruktur samt demoprojekt med elbilspooler. Bussar. En demolinje med laddhybridbussar planeras från Nacka via Hammarby Sjöstad till Södermalm. Lastfordon. Med hjälp av erfarenheterna från ett par större företag kommer ett koncept att tas för elektrifiering av lastfordon för att prövas i Hammarby Sjöstad/Stockholm. Båtar/färjor. I samarbete med intressenter inom båtbranschen är avsikten att skapa intresse för en övergång till eldrift och verka för elektrifiering av den lokala färjetrafiken. Tvåhjuliga fordon. I samarbete med intressenterna inom branschen kommer en plan att tas fram för att visa hur elcykeln kan utgöra ett alternativ till biltransporter på korta sträckor. Ansökan Dnr omfattade dock enbart punkt 1 ovan och fokuserar på personbilen i stadsmiljön. Projektets delar framgår nedan: 7 (50)

8 2.1 Projektets omfattning och struktur Projektet baseras på den förstudie (Dnr ) som genomförts under perioden , vilka avrapporterats under Demostad för Elfordon Elbil2020 är att betrakta som ett kunskapsuppbyggande användardrivet projekt, som via affärsmässiga samarbeten avser att etablera en testpanel för elfordonsanvändare, medverka till etablering av demoflottor och bilpooler, samt etablera en ändamålsenlig laddningsinfrastruktur. Projektets ambition är att ta ett helhetsgrepp inom området för elektromobilitet då det kombinerar en mångfald av teknisk och affärsmässig demonstration i samspel med akademisk forskning och omfattar alla tänkbara fordonsslag och användargrupper. Fokus har varit stadsmiljön. Projektet har kraftsamlat för att skapa en fokuserad, sektorsövergripande demonstrationsmiljö som kan fungera som förebild och har som målsättning att fram till 2016 ta fram en plan på hur omställning till elbaserade transporter kan ske i framförallt urbana miljöer baserad på användares erfarenheter och preferenser. Arbetspaketen och delmål beskrivs nedan: AP0: Projektledning Projektledningen omfattar etablering, koordinering, övervakning och uppföljande analys av delprojekten nedan, samt koordinering gentemot forskningsprojekt (KTH) och utvärderingsprojekt (VI). Projektledning omfattar också ekonomisk projektadministration, rapportering m.m. Projektledningen har skett genom SP/Energiteknik. AP1: Stockholms Testpanel för Elfordon Detta delprojekt utgör kärnan i projektet kring Demostad för elfordon. Testpanelen använder och utvärderar olika elfordon, laddningssystem, infrastrukturlösningar och är den kunskapsbas som också utnyttjas inom den akademiska forskningsdelen (KTH). Testpanelen rekryteras via marknadsföring, webbsidor, bilföretag, m.fl. och uppgår f.n. till över 350 personer. Avsikten var att den skulle växa till över 4000 personer inom ramen för projektet. Informationsinsamling kommer att ske genom en speciellt utvecklad Testapp som på ett enkelt sätt samlar information om upplevelser, beteenden och tekniska data. Delar av testpanelen kommer vidare att ingå i olika fokusgrupper för att bedöma hur användarvänlig övergång till elfordonsdrifter kan eller bör ske. Projektet omfattar uppbyggnad av testpanelen, utveckling av Testapp, hantering av databas, genomförande av workshops/fokusgrupper och löpande dokumentation av erfarenheter, upplevelser, beteende etc. rörande elfordonsanvändning huvudsakligen i stadsmiljö. 8 (50)

9 AP2: Demoflottor för Elfordon Detta arbetspaket är fokuserat mot att göra elfordon tillgängliga för testpanelen, företag i Hammarby Sjöstad och allmänheten. Projektet omfattar samarbeten med olika operatörer och flottägare (Hertz, Sunfleet, MoveAbout, OKQ8 m.fl.). I delprojektet ingår att etablera demoflottor i form av elbilspooler. En första sådan sker i nära samverkan med Atrium Ljungberg och Sickla köpkvarter. I projektet kommer förutom direkta insatser mot potentiella bilpoolsintressenter även reguljära demodagar anordnas i Hammarby Sjöstad och Sickla köpkvarter. Bilpooler kommer att erbjudas BRF er, företag och boende i Hammarby sjöstad och projektet innebär vidare medverkan att tillsammans med olika finansieringspartner hitta och bedöma värdet av kommersiellt intressanta affärslösningar. AP3: Etablering av Laddinfrastruktur i Hammarby Sjöstad/Sickla köpkvarter Detta arbetspaket omfattar utveckling av en samlad och diversifierad laddinfrastruktur i Hammarby Sjöstad och Sickla köpkvarter. Projektet omfattar behovsinventering, kartläggning av laddningsbehov inom en 10 års period. Samverkan med BRF er samt parkeringsbolag kring etablering av laddplatser i både privata garage och publik miljö, samverkan med arkitekter, stadsplanerare och Nacka Designgymnasium om attraktiv laddplatsutformning i urban miljö. Likaså ingår uppbyggnad av demoladdplatser och laddpunkter till Bilpooler i Sickla köpkvarter, tillsammans med Atrium Ljungberg. Projektet omfattar vidare samverkan med Drive Energy kring etablering av en Power Swap, batteribytesstation i Hammarby Sjöstad samt med Vattenfall kring induktiv laddning av elfordon i Hammarby Sjöstad. AP4: ElecTriCity ett Innovationskluster runt elektromobilitet fördjupad förstudie. Detta arbetspaket omfattar första steget i etablering och planering av ett framtida innovationskluster för elektromobilitet och kan ses som en förlängd/fördjupad förstudie fram till hösten 2013, där projektet omfattar; slutlig lokalisering av Democenter i Hammarby Sjöstad, partnermedverkan formaliseras, organisationsstrukturen etableras och medverkan från övriga svenska kommuner för nationellt kunskapsutbyte kring elektromobilitet. Det bör dock påpekas att i Energimyndighetens beslut av den 21 jan 2014 togs detta arbetspaket bort och ingår således ej i projektresultatet. Det finns dock med som ett exempel på hur projektet lyckats intressera företag till en gemensam aktivitet runt elektromobilitet och att utveckla Hammarby Sjöstad som demostad. 2.2 Måluppfyllelse Ansökan kring Demostad för Elfordon skickades in till Energimyndigheten under våren Under hösten 2013 gjordes justeringar i projektutformningen varvid bl.a. de tunga fordon, lätta elfordon, båtar och bussar togs bort för att renodla problemställning. Likaså lyftes delprojektet ElectriCITY (AP4) ut ur ansökan då det ansågs för komplext och inte bedömdes tillhörde Demoprogrammet för Elfordon. 9 (50)

10 Efter diskussioner med Energimyndigheten beslutades att projektet skulle fokusera på den första punkten, medan övriga delar kunde bli aktuella i en eventuell andra fas. Energimyndigheten beslutade formellt den 21 januari 2014 att bevilja projektet ett stöd på kr, dvs till 49 % av uppskattad kostnader. Vid projektstarten den 1 mars 2014, alltså ca. ett år efter ansökan skrivits, behövde projektet därför förhandla på nytt med berörda parter och vissa avvikelser kunde redan då konstateras. Bl.a. hade budgetläget för Atrium Ljungberg drastiskt förändras vilket innebar att laddplatsetablering, gemensam bilpool etc. fick utgå, medan fokus istället lades på en enkel laddningslösning och provkörningar. Likaså skedde under programmets inledning en förändring hos en annan av parterna. Elforsk uppgick i ny organisation, Energiforsk, och har sedan dess varit en vilande part. Detta har krävt vissa justeringar i bemanning/genomförande och upplägg, men inte nämnvärt påverkat projektets allmänna inriktning och målsättning. Projektet har uppfyllt de satta målen till olika grad. Det övergripande målet att projektet skulle bidra till att skapa kunskap och erfarenheter för en väl underbyggd plan hur en elbilsomställning kan ske i storstadsmiljö kan anses uppfyllt till stor del vad gäller personbilar i stadsmiljö. Likaså har kunskap utanför projektets ram avseende introduktion av elbussar i stadsmiljö byggts upp kring hur denna omställning troligtvis skulle kunna ske. Målet att nå 4000 personer, som delaktiga i Testpanelen, är ett mer tveksamt och svårmätbart mål. I dagsläget kan projektet direkt nå ca 750 personer (medlemmar +följare) via digitala (e post) och sociala medier, hur många som informerar sig via hemsidorna från elbil2020 och Demostad för elfordon, FB och Twitter/Youtube är okänt. Målet med Demoflottor kan anses delvis uppfyllt då projektet tillhandahållit över 600 provkörningar vid ett 40 tal tillfällen för allmänheten i Sickla Köpkvarter och Hammarby Sjöstad. Provkörningar har omfattat även elcyklar, lätta elfordon och både batterielbilar och ladd hybrider. Projektet har också med partner (Sunfleet/Hertz) utformat ett koncept för mikro pool för ladd hybrider. Diskussioner med användare pågår. Någon etablering har dock ännu ej skett. Målet rörande etablering av relevant laddinfrastruktur har uppnåtts i den bemärkelsen att antalet laddplatser i Sjöstaden/Sickla mer än tredubblats under projektets gång. Från 3 stycken till över 10 stycken i dagsläget. Antalet laddplatser som nu planeras i privata garage kommer uppskattnings att uppgår till ett 20 tal installationer i minst fyra bostadsrättsföreningar. Installationer pågår under våren Erfarenheterna från publik laddning är goda från Sickla köpkvarter där hittills över 1800 laddningar skett med ett energiuttag av ca 13 MWh. Medelladdningstiden uppgår här till drygt 2,5 tim och laddmängden drygt 7 kwh. Målet med etableringen av Innovations klustret, ElectriCITY Innovation ekonomisk förening (som skedde utanför projektets ram) bör dock nämnas. Här finns idag över (50)

11 större företag, organisationer och myndigheter nu som medlemmar. IVL ansvarar för export orienterad verksamhet, KTH, SP m.fl. för etablering av living lab och Innovationsklustret har en bred ansats på att nu utveckla demoverksamheten. Av projektets sammanlagt 20 delmål kan alltså ca 15 bedömas som uppfyllda medan 5 inte kunnat uppfyllas som avsett. Dessa mål var starkt sammanlänkade med andra parter som inte kunnat leverera under projektets gång. Endast ett mål kan sägas vara ett misslyckande och det är att Testpanelen inte kunnat byggas ut i den omfattning (4000) som var avsett. Detta kan dock jämföras med antalet fordon i Elbilsupphandlingen som trots goda intentioner levererade ca 900 fordon mot uppskattat Sammanfattningsvis kan sägas att många av delprojektet har varit komplexa i och med projektoch affärsuppgörelser mellan en mängd aktörer samt ofta långa ledtider hos beslutsfattare. Bakslag och om planering efter ansökningsomgångar kring nya projekt. Lärdomarna har dock varit goda från alla projektets aktiviteter, då verklig kunskap har kunnat erhållas från moment, som inte varit forskningsmässigt tillrättalagda, utan baserats på marknadsmässiga kontakter/principer. 2.3 Projektets genomförande Projektet har genomförts som olika samarbeten och med olika parter. SP har verkat som sammanhållande projektadministration, koordinator i vissa delprojekt medan praktiska arrangemang och kontakter med underkonsulter/projektpartners skötts av Elbil Aktörer och roller Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP SP har fungerat som huvudprojektledare, projektadministratör och svarat för kontakten mot Energimyndigheten, ekonomisk rapportering, projektsammanställningar och avräkning m.m. Elbil2020 Elbil2020 har svarat för praktiska delar av projektet och koordinator för partnerföretagen, underkonsulter etc. samt alla lokala arrangemang i Hammarby Sjöstad. Atrium Ljungberg Atrium Ljungberg har svarat för upplåtande av plats i Sickla Köpkvarter och beställare/ägare av laddutrustning för elfordon och fungerat som koordinator i samband med Demodagarna i Sickla köpkvarter (Se PiSK avsnitt 6.5) Sjöstadsföreningen Sjöstadsföreningen har fungerat som sammanhållande för kontakter mot bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad och varit kommunikationskanal gentemot de boende i Sjöstaden, garageansvariga etc. 11 (50)

12 Flock Flock har ansvarat för upprättande av hemsida för Demostad.se samt Facebook/Twitter och YouTube. Likaså har Flock genomfört filmning av olika delar inom projektet, vid symposier etc. Stockholm Stads Miljökontor Stockholms Stads Miljökontor har bistått projektet med lånefordon vid demonstationskörningar i Sjöstaden och medverkat i olika sammanhang där laddinfrastrukturfrågor diskuterats, samt som partner vid olika konferenser/workshops. Mjukvarukraft Mjukvarukraft har svarat för utformning och systemutveckling avseende Testappen för elfordon Tekniska Museet Tekniska Museet har svarat som utvecklingspartner avseende framtagande av utställning (permanent och mobil sådan) om elbilen och potentiell mottagare av utställningen. (Se mer under avsnitt 8.2 ) Power Circle och Roadmap: Sweden Dessa organisationer har verkat som partners i projektet framförallt vid gemensam presentation i Almedalen, där elfordonsinitiativen i Sverige redovisats för en intresserad allmänhet. Fordonsföretag Upplands Motor (Volvo), Mitsubishi, Tesla, BMW, Nissan, Volkswagen, Mercedes, Kia, Renault, Hertz, QPark, OK&Q8, Statoil, Clean Motion, GobyEL 10 talet elcykelhandlare m.fl. har varit involverade i olika delar av projektet. Laddinfrastrukturföretag Vattenfall, Fortum, ABB, Siemens, GARO, Schneider Electric, Kamstrup, Park&Charge, Charge Amps m.fl. har varit engagerade i olika delar av projektet. Figur: Laddning av elfordon i Sickla Köpkvarter 12 (50)

13 3 Demostad som Living Lab Beteendeforskning i praktiken Demostad för Elfordon är ett praktiskt orienterat forskningsprojekt som sätter användaren i fokus. De tekniska aspekterna kommer in i bilden då dessa ofta kräver förändringar i vardagsmiljön medan de mjuka faktorerna ofta påverkar besluten och beteendet. Forskningsprojektet är därför mångfacetterat och har inneburit att både teoretiska angreppsmetoder som praktisk heuristik forskning har bedrivits. 3.1 Forskning om beteende hos elbilsmarknaden Den forskning som avses beträffande elbilsmarknaden baseras på kontakter med olika aktörer och syntes av hur dessa aktörer resonerar och agerar på marknaden. Forskningen är en del av projektets kunskapsuppbyggnad och kommer att ligga till grund för de rekommendationer som kan delges intresserade parter i en förlängning syftande till introduktion av elfordon i stadsmiljöer. 3.2 Doktorandprojekt vid KTH kopplat till Hammarby Sjöstad och bilanvändare Målet med dessa doktorandprojekt har varit att återkoppla till användarna och beslutsfattare den omedelbara teknikpåverkan som elektromobiliteten har och föreslå de mest optimala system och regeländringar som är acceptabla för användarna. Projektledning har skett genom David Bauner, KTH. Projektet har omfattat: Understanding present and aspiring electric vehicle users Team: Jenny Janhager Stier, Jens Hagman (KTH IPU), Yusak Susilo (KTH TLA) Effects of route planning management on mobility and use Team: Anders Lundström, SICS/KTH (CSC MID) Impacts of electric car adoption into individuals' travel behavior and patterns Team: Joel Franklin, Joram Langbroek, Yusak Susilo (KTH TLA) 3.3 Forskningsresultat från fältprov m.m. Forskningen om marknaden kan sammanfattas med: Elbilsmarknaden befinner sig i ett dynamiskt skede med stark tillväxt i försäljning (ca +100% per år). Osäkerheter kring elfordons andrahandsvärden är påtagliga för uthyrningsföretag och bilköpare(hyrare) Kunskapen kring laddning av elfordon är låg och kompletta laddsystem kan ännu inte upphandlas. Många aktörer och brist på etablerad standard gör det svårt vid val av laddning. 13 (50)

14 Regelsystemen för laddning i publik miljö är inte anpassade till elfordon. Detta är ett stort hinder för anskaffning av elfordon. Myndigheter som bidrar till utveckling av elfordonsmarknaden har fortfarande inte anpassade ansöknings/bedömningssystem som underlättar. Snarare försvåras utvecklingen Forskningsresultat från KTH forskning om beteende De resultat som hittills kommit fram från forskningen vid KTH kan sammanfattas i: Delprojekt Brukare Litteraturstudien har visat på flera intressanta spår framåt, där diffusioner, den process som en innovation genomgår från att vara en nischprodukt till en produkt på en massmarknad, har identifieras som den mest angelägna. Då elbilar endast utgör några få promille av den totala marknaden formuleras den övergripande forskningsfrågan enligt följande: Vilka barriärer hindrar elbilar från att ta större marknadsandelar? Nedan några exempel: Faktorer vid val av bil: Tidigare studier har fastställt att bilköpares (brukare/presumtiva brukare) val av bil influeras av både logiska (pris, storlek, bränsleförbrukning ect) och känslomässiga (design, status, livsstil ect) faktorer där de logiska faktorerna är av större vikt. Diffusionsteori: Olika studier som pekar på vikten av social smittsamhet, befintlig marknadsandel, köpkraft, relativa fördelar, kompatibilitet, testbarhet, komplexitet och synbarhet. Energi paradoxen: Ett fenomen som framförallt återfinns bland energibesparande produkter där konsumenter konsekvent undervärderar de kostnadsfördelar som långsiktiga energibesparingar ger, med konsekvensen att energibesparande produkter säljer mindre än rationella ekonomiska modeller skulle förutse. Felaktig uppfattning av totalkostnaden av fordonsägande (Total Cost of Ownership, TCO) som står som grund innan köpbeslut tas. Konceptet har använts flitigt av företag vid större inköp av produkter och omfattar fasta så väl som löpande kostnader. Baserat på detta har delprojektet genomfört en undersökning kring den totala kostnaden av elbilsägande jämför med konventionella bilar och funnit att elbilar trots sitt högre inköpspris inte behöver vara dyrare att äga under en normal ägandeperiod. Delprojektet har även analyserat genomförda intervjuer samt en enkät som har gått ut till 1000 bilägare, både elbilsbrukare och presumtiva brukare, för att i mer detalj undersöka de faktorer som påverkar elbilars diffusion. 14 (50)

15 Delprojekt Mobilitet Under projekttiden har delprojektet genomförts enligt plan, inklusive en pilotstudie med samt ett försök med 10 försökspersoner. Försökspersonerna har fått köra en förbestämd rutt i verklig trafik med manipulerad laddstatus för att ge föraren en utmaning att anpassa sin körning för att nå målet. Till sitt förfogande har föraren ett verktyg ( app ) som utformats för att stödja förståelsen hur hastighet och klimatanläggning påverkar räckvidden. Resultat visar att föraren har svårt att kontinuerligt bedöma hur räckvidden förändras under den planerade resan. En möjlighet för att förbättra bedömningen att med teknik tillhandahålla en kontinuerlig referenspunkt. En artikel som beskriver det koncept som verktyget bygger på har under perioden accepterats för publicering på konferensen Automotive User InterfacesGenom artikeln blev forskarna inbjudna som medarrangörer för en workshop som fokuserar på elbilens informationssystem. Delprojekt Resvanor Två delenkäter har genomförts bland cirka 100 elbilsägare (ungefär en tredjedel av alla privata elbilsägare september 2014 i Stockholms län deltog i studien) och 200 ickeelbilsförare. Första enkätdelen består av en resedagbok samt frågor om socio psykologiska determinanter och framgång i förändringsprocessen, samt socio ekonomiska frågor. Det antas att en förändringsprocess som består av olika steg, från precontemplation, contemplation, preparation, action och maintenance, sker för föraren. Uppföljningsenkäten berör elbilköp, elbilsanvänding såväl som laddningsbeteende. Baserat på preliminära forskningsresultat visar det sig att de som ofta åker kollektivt är mindre benägna att vara längre framme i förändringsprocessen för att byta till elbil än de som sällan åker kollektivt. Därutöver är de som i allmänhet tycker de är starkt miljömedvetna också längre framme i förändringsprocessen. Det finns också samband mellan inkomst och antalet bilar och steget i förändringsprocessen Inget samband har dock visat sig mellan utbildningsnivå och steget i förändringsprocessen Baserat på en jämförelse mellan resmönster bland elbilister och icke elbilister visar det sig att elbilister i genomsnitt gör fler förflyttningar och använder bilen för en större del av sitt totala reseavstånd, även efter att vissa socio ekonomiska aspekter beaktats. Beteendet vid byte till elbil påverkas av räckviddsbegränsningar, höga investeringskostnader och förhållandevist låga driftskostnader. Vid en storskalig övergång till elbil riskeras en så kallad rebound effekt på grund av en del av fördelarna av elbilsanvändning tillintetgörs på grund av bland annat ökad trängsel och ökad energianvändning för nya bilresor. 15 (50)

16 4 Elbilsintroduktion erfarenheter från olika samarbeten Inom projektet har olika samarbeten legat till grund för studier av elbilsintroduktion, användning, bilpooler, laddplatsetablering etc. nedan beskrivs några av samarbetena och parter som varit engagerade. 4.1 Atrium Ljungberg Sickla Köpkvarter Atrium Ljungberg har varit en aktiv part under projektets inledningsfas. Diskussioner har förts om etablering av laddinfrastruktur, samt bilpooler och demokörningar. Ursprungligen bygges mycket av projektets struktur upp runt hur Sickla Köpkvarter skulle byggas ut med både elbilspooler, laddplatser och demoverksamheter. Då projektet var ca 1 år försenat vid start hade dock förutsättningar ändrats för Atrium Ljungbergs medverkan. Koncentration gjordes då på att etablera publika laddplatser (4 st) och få igång demokörningar. Dessa skedde under 2014 och 2015 under totalt 10 veckors tid. Under denna period erbjöds provkörningar vid minst 30 tillfälle och 500 personer har provkört en elbil. Erfarenheterna från laddsystemen rapporteras under kap Sjöstadsföreningen i Hammarby Sjöstad Sjöstadsföreningen i Hammarby Sjöstad är en ideell intresseförening för bostadsrättsföreningar, boendeföreningar och bostadsföretag i Hammarby Sjöstad. Föreningen bildades 2003 och har 42 Brf föreningar och två SKB kvarter som medlemmar med över lägenheter och cirka boende. Föreningens huvudsakliga uppgifter är: Att vara kontaktorgan med Stockholms stad och andra myndigheter i frågor av gemensamt intresse Att inom området etablera ett utbyte medlemmarna emellan vad gäller samtliga boendefrågor, service, tjänster, information, erfarenhet och kunnande Att bidra till att stärka Hammarby Sjöstads profil som en stadsdel för hållbar utveckling Föreningen genomför Valborgsfirandet i Hammarbybacken årligen, det största publika evenemanget och medverkar till Sjöstadsdagen i månadsskiftet augusti september. Föreningen arbetar aktivt med medlemsföreningarnas och de boendes intressefrågor och med att utveckla Hammarby Sjöstad till en hållbar stad: Sjöstadsföreningen i Hammarby Sjöstad har kommit att få en central roll vad gäller laddning i garage. Och via intern kommunikation verkat för att föreningarna skall påbörja arbete med etablering av laddning i garage. 4.3 Bilpooler från MoveAbout och Hertz Inledningsvis i projektet fördes en diskusison med Atrium Ljungberg om utökning av bilpool för Sickla Köpkvarters många företag. Ett koncept utvecklades tillsammans med Sunfleet/Hertz 16 (50)

17 rörande två stycken Volvo V60 Laddhybrider i bilpoolen samt en ny elbilspool mot Sickla Bro. Denna bilpool skulle bestå av 2 4 Nissan Leaf och administreras av MoveAbout. Bilpoolsparkeringen skulle vidare förses med Solcellsdriven laddning. I Sickla Köpkvarter planerades vidare en snabbladdare på synlig plast och ett tal publika elbilsladdningar. Diskussioner fördes under 2014 och 2015 med några Bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad och med Hertz Sunfleet Upplands Motor om etablering av mikropooler för elfordon. Dessa bilpooler avses omfatta endast 3 familjer som delar på en Volvo V60 laddhybrid. Hertz, Sunfleet och Upplands Motor står för bokningssystem, underhåll och fordonsbackup. Under september månad kommer konceptet att lanseras för några pilotföreningar i Sjöstaden. Kostnaden per familj är synnerligen lågt, endast 2000 kr/mån och då ingår all service, biltvätt och drivmedel (diesel). Arbetet med att etablera dessa pooler påbörjades under 2015 och är ännu ej slutförda. Nissan erbjöd privatpersoner att leasa en Nissan Leaf eller NV 2000 för ca 3000 SEK/mån inkl. moms. Flera intressenter fanns i Sjöstaden kring detta erbjudande. De första leveranserna av fordon skulle ske april/maj Pga oklarheter med laddning i garagen etc. blev dessa affärer ej slutförda. Idag finns dock några privatleasade elfordon (typ Renault Zoe). 4.4 Gobyel Gobyel är ett svenskt bolag från Göteborg som tillverkar och säljer elmopeder. Elbil2020 har samarbetat med företaget sedan Maj 2015 då de ställde ut elmopeder under Demodag för elektromobilitet den 1a juni till den 15 juni i GlashusEtt. Företaget har sedan tillgodosett Elbil2020 med en elmoped som verksamheten kan låna ut till intresserade för provkörningar. Utöver demodagen den 13 juni 2015 och utställningen i och kring GlashusEtt så har ett 20 tal personer provkört elmopeden varav 2 st har lett till köp enligt Gobyel. De flesta var positiva till upplevelsen av provkörning men anser att priset är ett stort problem. Räckvidden ansågs inte vara ett problem. 6 9 mil/laddning 4.5 Clean Motion Clean Motion har tagit fram Zbee som är ett lätt elfordon med tre hjul och kan transportera 3 personer cirka 4 mil i 45 km/h. Fordonet används i Sverige bland annat som taxi i storstäder av bland annat företaget Buzz. Projektet fick i maj månad 2015 tillgång till en Zbee i samband med utställningen Elfordon och grön el samt eventet Demodag för elektromobilitet i juni månad. Elbil2020 lottade även ut en fri månad med en Zbee till en medlem i Testpanelen under oktober månad. Zbeen utvärderades även av Gordon Deliveries/ICA (Se nedan) 17 (50)

18 4.6 Upplands Motor Upplands Motor i Hammarby Sjöstad är återförsäljare av bl.a. Volvos laddhybrid Volvo V60 PHEV. Enligt uppgift under 2015 var man en av de återförsäljare i landet som sålt flest Volvo V60 laddhybrider i Sverige. Elbil2020 har under perioden leasat fordonet för provkörningar i egen regi, samt vid elbilsdemonstrationer låtit allmänheten testa fordonet vid andra speciella evenemang. Volvo C30 Electric är en bil som endast hyrs ut av Volvo och således inte finns till försäljning. Projektets disposition av fordonet har dock varit av stort värde både för egna provkörningar och i de fall som allmänheten provkört. Under projektet etablerade därför Elbil2020/SP en laddare vid Upplands Motor vilket gav de första erfarenheterna från hur laddning kan gå till. 4.7 ICA Sjöstaden och Gordon Deliveries Under 2015 utreddes frågan om elfordon i kommersiell trafik för varutransporter. ICA i Sjöstaden hade som önskemål att utforma ett hemkörningssystem av varor inom en radie på ca 10 km från Sjöstaden. Önskemålet var ett elfordon. Projektet studera förutsättningar för detta genom att identifiera lämpligt fordon och ta fram underlag kring laddning etc. Fordonet som valdes var en Mercedes Vito, leveransbil med elkörsträcka upp mot 5 7 mil, vilket ansågs vara tillräckligt. Fordonet måste dock förses med inbyggt kylsystem för varuleveranser sommartid. När projektet skulle implementeras i försök kom dock en ny aktör in på arenan. Gordon Deliveries i Sjöstan erbjöd hemkörning av varor från vilken butik som helst mot en fast ersättning. ICA valde då att först testa denna service o i ett affärssamarbete och därmed slippa hela investering av fordon/laddning. Gordon Deliveries fick under hösten 2015 av projektet fritt disponera en Zbee för varutransporter. Erfarenheterna från dessa körningar beskrivs nedan. 4.8 Power Circle och Roadmap: Sweden Under projektet har ett nära samarbete utvecklats med både Power Circle och Roadmap: Sweden. Två organisationer involverade i elbilsutvecklingen. Projektet har vid olika tillfällen redovisat sina erfarenheter i gemensamma symposier, i Almedalen samt vid rundabordssamtal med politiker i Stockholm. 4.9 Stockholms Stads miljökontor Ett nära samarbete har skett med Stockholm Stads Miljökontor. Samarbetet har inneburit kunskapsöverföring, gemensamma seminarier och lån av miljöfordon i samband med 18 (50)

19 provkörningar. Likaså har samarbetet inneburit stöd vid diskussioner med bostadsrättsföretag och laddning i både privat och publik miljö Tekniska Muséet En av de aktörer projektet avsåg samarbeta med för att få en diskussionspartner med såväl tekniska och historiska erfarenheter som goda nätverk inom fordonsutveckling var Tekniska Museet i Stockholm. Ytterligare en aspekt var Tekniska Museets potential för pedagogisk kunskapsöverföring om vad elektrifieringen av fordonsflottan innebär. Under 2014 och 2015 diskuterades förutsättningarna för en utställning om elbilar som syftade att förbättra allmänhetens kunskaper inom området. Utställningen fick arbetsnamnet Elbilen. Diskussionerna ledde fram till ett upplägg på en mobil utställning för att få en bred geografisk spridning men samtidigt för att tjäna som praktiska underlag för stationära utställningar på olika orter i Sverige, se 8.2. Det planerades även för en elbilsdag på Tekniska Museet den 19 september 2015 med uppställning av alla elbilsmodeller som var kommersiellt tillgängliga för möjliggöra för besökarna att på ett och samma ställe både få se och provköra elbilar. På grund av sjukdom fick elbilsdagen tyvärr blåsas av men många av biltillverkarna är positiva att ställa upp om ett nytt tillfälle ordnas Bilföretag som medverkat Bavaria Stockholm deltog i PiSK med BMW i3, se 6.5, hösten 2014 och våren 2015, samt på Demodagarna i juni Citroën Sverige, fick erbjudande att delta i PiSK med sin elbil men hade inte praktiska möjligheter att delta. Mitsubishi Motors deltog i PiSK med Mitsubishi Outlander, se 6.5, hösten 2014 samt på Demodagarna i juni Mobility motors, generalagent för Nissan deltog i PiSK med Nissan Leaf, se 6.5, hösten Renault Nordic AB deltog i Pisk med Renault Zoe våren Upplands Motor AB deltog i PiSK med Volvo V60 och Volvo C30 (ej kommersiellt tillgänglig) hösten 2014 och våren 2015, samt på Demodagarna i juni Volkswagen Group Sweden AB deltog i PiSK med Volkswagen e Up samt e Golf hösten Tesla Motors deltog i PiSK med Tesla mod S, se 6.5, hösten 2014 och våren Kia, fick erbjudande att delta i PiSK med sin elbil men hade inte praktiska möjligheter att delta. 19 (50)

20 Daimler (Mercedes Benz), fick erbjudande att delta i PiSK med sin elbil men hade inte praktiska möjligheter att delta. Cleanmotion deltog med Zbee. NEVS National Electric Vehicle Sweden AB i Trollhättan (f.d. SAAB Personbilar), NEVS besöktes 14 april 2014 för att diskutera förutsättningarna för deras elbil på SAAB chassi. NEVS verkar ha goda förutsättningar för att producera elbilar efter ägarbytet, där huvudägaren Kai Johan Jiang är storproducent av biobaserad el i Kina. Man verkar ha en hel del erfarenheter om att elbilar, genom sin lägre komplexitet jämfört med fossilbilar, har mycket goda förutsättningar att svara mot kundens krav på komfort och säkerhet, redan genom den utveckling man igångsatte före konkursen och ombildandet i NEVS. Det intressanta med NEVS är att de enbart ska producera elbilar och således jämfört med de flesta andra bilmärken som till större delen tillverkar fossilbilar mer är att jämföra med Tesla dock med en (förhoppningsvis) lägre prislapp. Denna biltyp är, under förutsättning att den klarar av mer än 30 mil på en laddning, klart efterlängtad. Jämför med förhandsintresset för exempelvis Tesla mod 3 och Chevrolet Volt. Enligt nyligen kommunicerad information har NEVS redan en beställning på bilar att levereras de närmaste åren/5/. Figur Zbee har testats av både privatpersoner och företag i Sjöstaden. 20 (50)

21 4.12 Sammanfattande kommentar Sammanfattningsvis kan sägas att partnersamarbeten rörande elbilar och deras laddinfrastruktur är ett komplext område som periodvis också varit komplicerat. Skälet ligger framförallt att alla samverkande parter har egna agendor, egna budgetprocesser, begränsade resurser och ambitioner som kan variera över tiden. Projektet som beskrivs här påbörjades redan 2011 med stort engagemang från många parter. När projektet slutligen efter två förstudiefaser sedermera blev beviljat av Energimyndigheten våren 2014 hade situationen drastiskt ändrats. Nyckelpersoner hade flyttats i organisationerna, Budgetar som skulle finnas bortplockade, ekonomin hos partnerföretagen i vissa fall drastiskt försämrade etc. I praktiken innebar det att hela etableringsfasen behövdes göras om och nya avtal slutas. Av ca 40 talet tidiga intressenter var endast ett 20 tal kvar. Inom projektet drevs olika utvecklingslinjer för att nå de uppsatta delmålen. Det visade sig att vissa områden inledningsvis var lättare att driva så koncentration gjordes därför tidigt mot etablering av demokörningar i Sickla, samt uppbyggnad av nödvändig laddinfrastruktur för provkörningar. Därmed kunde också mycket lärdomar skaffas tidigt. Beträffande de många partners som projektet samverkat med kan sägas att en stor synergi har uppnåtts på grund av de olikheter som gjort att vi kompletterat varandra. Projektet har varit praktiskt orienterat och därmed kunnat svara för verklighetsförankring, när parter yttrat sig om Polices och hur situationen borde se ut. Samverkan har skett vid publika evenemang men också i mindre grupper dit projektet bjudits in för att rapportera resultat. 21 (50)

22 5 Elbilsanvändaren En central del i projektet har varit att medd utgångspunkt från elbilsanvändaren studera hinder och möjligheter, samt förändringarr attityder och beteenden, vilka rör elbilens anskaffning och vardagsanvändning. Syftet att nå elbilsanvändaren i flera stadier (tidigt, innan köp, efter köp av elbil) samt även kritiska användare av elbilar var att kunnaa bedöma upplevelser av a elbilar ochh hitta svagaa punkter i elbilens ekosystem. I projektets inledningsfas 2014 fanns i Sverige endast 3000 elbilar. I januari 2016 var antalet ca inräknat både batterielbilar och ladd hybrider. Antalet laddhybrider överstiger dock antalet laddelbilar med ca 50 %. Merparten av alla elbilar ägs av juridiska personer. 5.1 Testapp för analys av provkörningar av elbil För att studera elbilsanvändarens (både privat och i tjänsten) resmönster ochh möjliggöra en enkel metod för informations insamling från elbilsanvändare beslutades att inom projektet färdigställa en s.k. Testapp för smarta telefoner. Denna App avsåg att samlaa in kör data från elbilstester, samt efter provkörningar ställa frågor om färden samt allmänna frågor kring elbilar och laddning. Appen utvecklads i samarbete med Mjukvarukraft AB och avsåg både b smartaa telefoner som iphone och Androidd telefoner. Det specifika med appen är inte kördata informationen utan snarare enkelheten hos systemet att ändra frågepaketet. Dess struktur framgår i figur nedan och innebär att beroende på svarsalternativ kan flexibla frågemönster utformas i en enkel databas. Datamodell och Appp i iphone Appen färdigställdes i nuvarande form efter sommaren 2015 och utprovadess i betaversion från maj 2015 till juli Ca 150 testkörningar har hittills skett där appen använts. 22 (50)

23 Allmänheten har kunnat ladda ner appen sedan juli 2015 och fungerar f.n. endast för Android dock systemet f.n. taget ur bruk och versionen. Pga. höga serverkostnader och oklarheter kring en ev. projektförlängning är vilande. 5.2 Testpanelen för elfordon Elbil2020 påbörjade redan 2011 utvecklingen av en Testpanel förr elbilar. Ursprungligenn var då tanken att intresserade skulle anmäla sig via en blankett eller hemsida och fåå kommersiella erbjudanden. En anmälan som medlem gavv testpanelmedlemmenn direkt ett år gratis medlemskap i Sunfleets bilpool med rabatter av elbilshyra. Likaså gav OK&Q8, med säte i Slussen, en kraftig rabatt av elbilshyran (första tillfället) av en Mitsubishi imiev. Ytterst få använde sig dock av dessa erbjudanden. Testpanelen har sedan start vuxit med någon/några personer perr månad. I samband med evenemang och specifik marknadsföring har det kommit till ett större antal. Databasen kring Testpanelen ombesörjs sedan 2014 av Föreningshuset och vid några tillfällenn har en allmän information skickats ut till dess medlemmar. Fokus i kommunika tion har istället lagts på de sociala medierna Facebook/Twitter och YouTube. Facebook för Demostad för elfordonn Upplägget kring Testpanelen har kommit att diskuteras inom projektet vid ett antal tillfällen. Slutsatserna från diskussionerna kan sammanfattas i: 23 (50)

24 5.3 Beteendestudie i Hammarby Sjöstad av White Arkitekter En specifik beteendestudie genomfördes tillsammans med företaget White under Företaget samverkar med Projektet inom ramen för ElectriCITY Innovation. Beteendestudie av White 24 (50)

25 5.4 Enkätundersökning vid PiSK körningar Vid första provkörningstillfället genomfördes en snabbenkät (baserat på 25 enkätsvar) av två av KTH doktoranderna, som forskar på elbilsanvändning. På frågan Är det första gången du kör elbil? svarade 80 % ja! På frågan Hur många dagar per år tror du att denna elbil (vid enkättillfället en Volvo C30 med ca 15 mils körsträcka) inte kan uppfylla dina resbehov? var genomsnittliga svaret 17 dagar. Med tanke på att elbilsräckvidden ökar genom allt batterierna får högre kapacitet och att det redan finns bilar som klarar mil är en konservativ gissning att dessa 17 dagar kan minskas till 5, och troligen till ännu färre. På frågan Blev du överraskad (positivt eller negativt) av någonting med elbilen under provkörning? I så fall vad överraskade dig? var 80 % positivt överraskade. Ett av svaren var: Lika bra som en vanlig bil, men mycket tystare och smidigare. Ett annan var: Ja, jag hade höga förväntningar och de överträffades! På frågan Vad var som förväntat med elbilen under provkörningen? var det överväldigande svaret tyst och pigg! 5.5 Enkätundersökningar via TNS/SIFO Under hösten 2015 genomfördes en kunskapskontroll av svenska folket när det gäller vad man vet om elbilen, dess laddning och vilka attityderna är. Undersökningen gjordes av TNS/Sifo och omfattade ca 1171 personer fördelade över hela Sverige i åldrarna år. Enkätundersökningen genomfördes via Internetintervjuer under perioden nov 2015 och delades in i fem delar. 1) Kunskap, 2) Inställning, 3) Elbilens framtid, 4) Troligt välja elbil samt 5) attityder gentemot elbilen. Resultatet från studien sammanfattas nedan översiktligt: Generell kunskap om elbilar Den generella kunskapen om elbilar är relativt låg. Ungefär varv femte svensk (22 %) anser att man har stor eller ganska stor kunskap om elbilar, 3 % har aldrig hört talas om elbilar och hela 77 % anser att man har lite eller mycket liten kunskap om elbilar. Av de som anser man har stor kunskap så överväger män (36 %) medan endast 9% kvinnor anser sig ha god kunskap. Störst kunskap har de som bor i villa (25 %) medan endast 12 % av de som bor i gård på landet har god kunskap. Jämförs landsdelar toppar Stockholm med 30 % jämfört med 16 % i mellersta Norrland. Kunskap om laddningsmöjligheter Nästan hela svenska folket (96 %) kan ange en plast där man kan ladda en elbil. Det vanligaste stället är en särskild plats en laddstation av elbilar (85 %) 60 % känner till att man kan ladda på 25 (50)

26 parkeringsplats med elstolpe. Däremot vet endast 20 % att det går att ladda en elbil i ett vanligt jordat vägguttag. Hela 23 % tror att elbilen går att ladda på en bensinstation. Inställning till elbilar En stor majoritet av det svenska folket har en positiv inställning till elbilar. Tre av fyra svenskar är positiva och endast en liten andel (4 %) är negativa. Ca 20 % är tveksamma eller varken positiva eller negativa. Intressant är dock att de som har körkort men ej bil är i regel mer positiva (85 %) än dom har bil eller de som inte har körkort (73 %). Elbilens framtid På frågan om elbilens framtid svara 7 av 10 svenskar att man tror mindre än varannan bil som kommer att säljas i Sverige om fem år kommer att vara en elbil. 16% tror att varannan bil som säljs om fem år kommer att vara en elbil medan en liten del (8%) tror att mer än hälften av alla bilar kommer att drivas på el om 5 år! Intressant är dock att unga år och personer som inte har tillgång till bil idag är mest positiva. Blad de mest negativa återfinns äldre år boende i radhus/kedjehus/parhus. Troligt att välja elbil nästa gång? Varannan svensk (54 %) ser det inte som troligt att de skulle köpa elbil nästa gång de köper bil. De som dock anser det troligt eller mycket troligt uppgår till ca 15 %. Mest positiva till att köpa elbil är Stockholmare (21 %) medan de som bor i Norra Mellansverige är minst positiva (6 %) Attityder till elbilar Allmänhetens attityder till elbilen är i jämförelse med andra bilar på marknaden över lag reserverad. Den egenskap som svenska folket tydligt har uppfattat elbilen presterat mycket bra på är kostnaden per mil. Minst positiva är till elbilen är svenskar vad gäller dess inköpspris och tillgängligheten att ladda. Figur. Laddplats hos ICA i Allégaraget. 26 (50)