Innehållsförteckning

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 KAPITEL Bakgrund och dataunderlag... 3 En kommunal och regional gräsrotrsrörelse... 3 Dataunderlag... 4 Rapportens uppläggning... 7 Uppsummering... 7 KAPITEL Vem är studenten?... 9 Kön... 9 Ålder Utbildningsmässig bakgrund Social bakgrund Förankring i arbetslivet Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Varför börjar de? Motiv till studier Vad gör att studenterna faktiskt börjar? Tillgänglighet Tidsfaktorn Stöd från omgivningen Uppsummering Tabellbilaga..34 KAPITEL Situation under studierna De studerandes vardag Familjeförhållanden Arbetsförhållanden Tankar om avbrott och studerandes villkor Förväntningar på studiecentra Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Konsekvenser Studierelaterade konsekvenser..52 Förståelse av sig själv och familjen Konsekvenser relaterade till arbetet Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Diskussion Samverkan Män i minoritet Inte bara vuxna studerande Nya högskolestuderande En bättre situation på arbetsmarknaden

4 Tillgänglighet Trippelarbetande Att utvecklas som person och att behärska situationen Höga krav på studiecentra Avslutande kommentar Referenser Bilaga Enkätformulär

5 KAPITEL 1 Bakgrund och dataunderlag En kommunal och regional gräsrotrsrörelse I det så kallade Lissabonfördraget år 2000 satte Europeiska Unionen [EU] upp ambitiösa strategiska mål för det kommande decenniet. EU skulle nu bli världsledande inom den konkurrerande och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin. Särskilda satsningar inom utbildningsområdet ansågs vara en avgörande förutsättning för att nå målen. Genom utbildning skulle människorna göras redo för att leva och verka i kunskapssamhället. Det påpekades att utbildningssystemet måste anpassas till kunskapssamhällets krav och erbjuda utbildningsmöjligheter anpassade till målgrupper som befinner sig på olika stadier i livet. Livslångt och livsvitt lärande utsågs till en viktig komponent i den Europeiska sociala modellen (Council of the European Union, 2000). För att nå målen föreslog Europarådet bl.a. utveckling av flerfunktionella lokala lärcentra som skulle vara tillgängliga för alla. Genom en etablering av lokala lärcentra skulle en ny infrastruktur skapas som skulle förverkliga det sedan 1970-talet påtalade behovet av livslång utbildning och ett livslångt lärande, dvs. lärande över hela livsspannet. Lärcentra, eller det vi i den här studien benämner studiecentra, var vid den här tidpunkten redan en etablerad del av infrastrukturen för vuxnas lärande i Sverige. Den här typen av utbildningsinstitutioner började växa upp redan under mitten av 1980-talet, främst i de nordligare delarna av landet för att sedan successivt sprida sig över landet. År 2001 fanns studiecentra i drygt hälften (166 st.) av Sveriges 289 kommuner. År 2003 fanns studiecentra i 86 procent (248 st.) av kommunerna. Det skedde med andra ord en stor tillväxt av studiecentra i början av 2000-talet och det är detta Glesbygdsvärket karakteriserade som den tredje vågen i svensk högre utbildning. Först kom universiteten, så högskolorna och till slut studiecentra. Nationellt centrum för flexibelt lärande menade 2005 att det var rimligt att tala om en konsolideringsfas. De flesta av dessa studiecentra samarbetar i nätverk såväl regionalt som nationellt (Nationellt Centrum för Flexiblet Lärande, 2005). Motsvarande uppgifter saknas om utvecklingen av studiecentra i Norge men den går i samma riktning, om än inte i samma omfattning och tempo som i Sverige. Lokala studiecentra har etablerats i Norge under det senaste decenniet, icke minst i Nord-Norge. Vi har i dag ingen samlad översikt över antal studiecentra och var de är belägna, men vi kan i vart fall ge några exempel på sådana lokaliseringar. Vi i Nord [ViN], ett studiecentranätverk initierat av universitetet i Tromsö, omfattar i dag 14 kommuner från Kirkenes i norr till Brønnøysund i söder. I Oppland har man drivit ett projekt, kallat Kompetansemotor, med syfte att få flera vuxna in i utbildning, genom att utveckla kompetenscentra (karriärcentra) i var och en av de sex regionerna. Det mest omfattande nätverket är Studiesenteret.no som är ett icke-kommersiellt sällskap, ägt och drivet av de samarbetande kommunerna (www ). I januari 2010 var 74 kommuner direkt eller indirekt medlemmar i nätverket. De flesta av studiecentra i såväl Norge som Sverige är lokaliserade till glesbygdsområden med stort geografiskt avstånd till universitets- och högskoleorter (Glesbygdsverket, 2002), vilket avviker från mönstret i Europa där lokala lärcentra i huvudsak etablerats i urbana områden (Stang, Hesse & Clark 2006). 3

6 Bakgrunden till etablerandet av studie- och lärcentra är att kompetens blivit allt viktigare för alla invånare samtidigt som tillgången till denna kompetens var och är ojämnt fördelad inom och mellan regioner. Genom etablerandet av studiecentra finns förhoppningar om att människor som bor och verkar i glesbygd eller utanför regioncentra ska få tillgång till främst högre utbildning. Denna infrastruktur för vuxnas lärande har växt fram underifrån, från kommunernas och regionernas eget engagemang och kan beskrivas som en kommunal och regional gräsrotsrörelse (Roos & Grepperud, 2007). Det är därför helt i linje med utvecklingen att Glesbygdverket (2002, s. 7) beskriver lärcentra som: en lokalt initierad företeelse som under ganska lång tid växt fram, ibland har detta till och med skett i konflikt med redan etablerade strukturer för framför allt högskoleutbildning Det har både i Sverige och Norge visat sig problematiskt att få centrala myndigheter att engagera sig utvecklingen och driften av studiecentra. De har faktiskt i viss mån uppfattats som negativa till detta. Detta trots att antalet studerande inom högre utbildning vid studiecentra i Sverige 2001 motsvarade en medelstor svensk högskola (Glesbygdsverket, 2002). Det är därför heller inget tvivel om att studiecentrautvecklingen kan förstås som en konkret och handlingsinriktad kritik mot etablerade ordningar, perspektiv och prioriteringar inom den statliga vuxenutbildningspolitiken. Den är ett konkret uttryck för behovet av att gå andra och nya vägar. Det bristande utbildningspolitiska intresset bidrar också till att studiecentraverksamheten inte har fått tillräcklig fokus och uppmärksamhet. Den här rapporten är ett försök på att ändra något på detta genom att lägga fram en del fakta om aktivitet och betydelse. Så långt har vi i norskt sammanhang ingen samlad och helhetlig översikt över aktiviteten. I den grad det är gjord mer forskningsmässiga uppföljningar av studiecenteraktiviteten, är den primärt riktad mot enskilda studiecentra (Grepperud & Thomsen, 2000; Pettersen & Sandersen, 2001; Grepperud, 2009) eller avgränsade studiecentranätverk (Danielsen, under arbete). Forskningen är inte heller omfattande i Sverige, men den är ändock mer omfattande än i Norge. I tillägg till en rad rapporter från Hälsinglandområdet (se t.ex. Roos & Grepperud, 2007), har Glesbygdverket gjort nationella kartläggingar. Dessutom har det publicerats en rad rapporter om studiecentraverksamheten. I Det nya läroriket från formell vuxenutbildning till lärande regioner (Abrahamsson, Edling & Holmberg, 2007), visas till exempel studiecentra (här kallad lärcentra) stor uppmärksamhet. Avsikten med den här studien är att teckna en bild av vilka det är som studerar vid ett antal studiecentra i Norge och varför de i vuxen ålder påbörjar en högre utbildning. Genom undersökningen vill vi också få ett grepp om hur villkoren ser ut för dessa vuxenstuderande och vilka konsekvenser utbildningen så långt har haft för dem själva och omgivningen. Dataunderlag Som utgångspunkt för datainsamlingen utformades en enkät med 29 frågar (se Bilaga 1). Den första delen av enkäten innehåller frågor om den studerande och hans/hennes bakgrund, den andra delen om varför man börjar studera och villkoren för studierna medan den sista delen handlar om vad de studerande önskar för service från studiecentra samt vilket utbyte de har haft av studierna så långt. 4

7 Enkäten distribuerades våren och hösten Målgruppen var från början vuxna som följde studier på universitets- och högskolenivå via studiecentra knutna till ViN-nätverket och Studiesenteret.no. Enkätformuläret sändes till samtliga studiecentra i ViN-nätverket så att det både kunde delas ut och besvaras medan studenterna uppehöll sig där. För studiecentra som var anknutna till Studiesenteret.no blev formuläret distribuerat på nätet från koordinerande enhet. Formuläret sändes som bifogad fil och måste skrivas ut innan det kunde besvaras. Antal svar blev långt färre än förväntat. Från flertalet av studiecentraenheterna i de två nätverken kom det inget svar, och de svar som kom in droppade in då och då över en längre period. Tillsammans fick vi till slut in 230 svar från de här två nätverken. Det har heller inte varit möjligt att få konkret översikt över totalt antal studerande vid studiecentra. Det gör att vi inte kan säga något om svarsprocent eller representativitet, varken för det enskilda studiecentrumet eller nätverken som helhet. Dessa förhållanden försvagar naturligt nog rapportens informationsvärde och gör att det självfallet inte går att dra för långtgående slutsatser, varken om aktiviteten inom de två nätverken eller för studiecentra generellt. De tal och tendenser som vi presenterar måste därför läsas med försiktighet, och är i bästa fall exempel på vad studiecentra kan uppnå och betyda i sina närområden. För att pröva resultaten något har vi jämfört med motsvarande undersökningar som har gjorts i landskapet Hälsingland i Sverige, speciellt i slutet av rapporten. För att få ett något bättre analysunderlag inviterade vi OPUS- Hadeland, ett av karriärcentrumen i Oppland, till att delta i kartläggningen. Genom att inkludera Hadeland omfattar rapporten studiecentraaktörer i tre olika näverk. Antalet enkätsvar är från ViN-nätverket totalt sett 140 st. (43,6%), från Hadeland 91 st. (28,3%) och från Studiesenteret.no 88 st. (27,4%). Fyra studiecentra från ViN-nätverket deltar i undersökningen, nämligen Brønnøysund, Finnsnes, Kirkenes och Nord-Troms. De studerande som tillhör Studiesenteret.no är spridda över studiecentra i olika delar av Norge (se Tabell 1.2). Tabell 1.1. Studerande vid studiecentra i Norge som deltagit i undersökningen, fördelade på regioner och Studiesenteret.no. Absoluta tal och procent. Studiecentra n % Brønnøysund Finnsnes Kirkenes Nord-Troms 29 9 Hadeland Studiesenteret.no Ej identifierade 2 1 Total De studerande kommer från sammantaget 75 kommuner i elva fylken spridda över landet. Vi nöjer oss med att i Tabell 1.2 visa vilka elva fylken de kommer från. Ungefär hälften kommer från de nordligare delarna av Norge. 5

8 1.2. Antal studerande från olika fylken som studerar vid studiecentra. Absoluta tal. Fylken Antal studerande Oppland 72 Troms 68 Finnmark 50 Nordland 40 Hedmark 33 Sør-Trøndelag 18 Buskerud 11 Akershus 9 Vest-Agder 8 Rogaland 2 Møre og Romsdal 1 Ej identfierbar/ej svar 9 Totalt 321 Nästan två tredjedelar av dem som besvarat enkäten går en professionsutbildning och resten studerar enkeltfag. Här finns en markerad skillnad mellan de tre nätverken. I ViN-nätverket och Hadeland dominerar professionsutbildningarna medan det är enkeltfag vid Studiesenteret.no. Tabell 1.3. Andel studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelat på professionsutbildning och enkeltfag. Absoluta tal och procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Professionsutbildning Enkeltfag Ej svar Totalt De studerande som besvarat enkäten läser vid ett stort antal utbildningar som har kategoriserats i nio olika ämnesgrupper. De tre utbildningsområden som har flest studerande är i tur och ordning förskollärare, ekonomi/administration /ledelse och sjuksköterska (se Tabell 1.4). Tabell 1.4. Andel studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret. no, fördelade på olika utbildningsområden. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Data/informatikk Ekonomi/adminstration/ Ledelse Förskollärare Sjuksköterska Vernepleie Ingenjör Vidareutb. vård Vidareutb. pedagogik Språk Ej svar Totalt

9 Det låga antalet studerande som besvarat enkäten i de enskilda kommunerna i ViN-nätverket gör att det inte är meningsfullt redovisa kommun för kommun. I den fortsatta redovisningen delas därför materialet upp i ViN-nätverk, Hadeland samt Studiesenteret.no. Att vi har fått tillgång till data från tre nätverk har gjort det möjligt att göra komparationer mellan dem utan att för den skull kunna uttala oss om att de skillnader vi ser kan tillskrivas nätverket i sig. Med andra ord fungerar vår redovisning av data från de tre nätverken inte som förklaringsmodeller utan syftet är endast att ge de olika nätverken möjlighet att ta del av resultat rörande just deras eget nätverk. Rapportens uppläggning I nästa kapitel 2 ges en bild över vilka studenterna är vid de nämnda studiecentrumen. Det kan låta lite väl ambitiöst och vi vill därför markera att vi enbart har studerat några centrala drag i studerandegruppen, nämligen kön, ålder, utbildningsmässig- och social bakgrund samt relation till arbetslivet. De två första, kön och ålder, är gängse variabler i undersökningar av vuxna studerande, medan uppgifter om social och utbildningsmässig bakgrund inte har varit speciellt frekvent förekommande. Särskilt social bakgrund har förskjutits i bakgrunden i undersökningar om rekrytering till högre utbildning i allmänhet och flexibel högre utbildning i synnerhet. I kapitel 3 redovisas hur situationen ser ut för de studerande före studierna, vilket vi också vill poängtera även säger en hel del om vilka studenterna är. Här beskrivs inledningsvis varför de studerande började studera, vilka drömmar och förhoppningar som låg bakom deras beslut att börja, dvs. vilka motiv de hade. Sedan beskrivs de omständigheter som de studerande anser vara viktiga för att gå igång med studier, såsom tillgänglighet till studier samt det stöd man får från nära och kära och deras betydelse för beslutet att påbörja studier eller inte. Kapitel 4 beskriver de studerandes situation under studierna. Eftersom vi valt att se på de studerande ur ett kontextuellt perspektiv är de studerandes vardag i form av familje- och arbetsförhållanden centrala faktorer. Vidare ges en bild av på vilket sätt studiecentra kan bistå de studerande för att underlätta deras studievardag. Kapitel 5 behandlar de konsekvenser som de studerande anser att studierna haft för dem själva och för omgivningen. Det handlar om studierna påverkat förhållningssättet till studier, till arbetet och till familjen och inte minst hur det påverkat dem själva som person. I det avslutande Kapitel 6 lyfter vi fram några resultat som vi menar är speciellt utmärkande för studerande vid studiecentra samt spekulerar om vilka konsekvenser detta kan ha för studiecentra. Uppsummering Avslutningsvis vill vi i detta kapitel lyfta fram två förhållanden. Framväxten av studiecentra i Norge har så långt inte fått särskilt stor uppmärksamhet. Det finns flera orsaker till detta, som vi här inte skall gå närmare in på. För att få större uppmärksamhet och legitimitet är det mycket viktigt att kunna dokumentera aktivitet och resultat. Detta har inte minst kommit till uttryck i Hälsingland i Sverige, där det ökande intresset för studiecentras verksamhet till en del kan föras tillbaka till en serie av 7

10 egenpublicerade rapporter. Dessa har skapat debatt i Hälsingekommunerna, och gjort regionen känd långt utanför Sveriges gränser (se t.ex. Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000; Roos & Grepperud, 2007). Just på grund av att dokumentation är av så stor betydelse, är det något bekymmersamt att antal svar på den här kartläggningen inte har varit större. Nu är det ingen sensation att svarsprocenten på enkätundersökningar är förhållandevis låg. Det verkar bland annat härska en viss enkättrötthet bland folk i allmänhet. Nästan dagligen blir vi på ett eller annat sätt konfronterade med en eller annan form av undersökning, på nätet, via telefon eller i posten. Förklaringen till den låga svarsprocenten finns självfallet även i hur datainsamlingen genomfördes från forskarnas sida. I motsats till våra förväntningar, ser det ut som förfaringssättet att gå vägen via studiecentra inte har varit till någon fördel. Antagligen skulle en direkt hänvändelse till de studerande, endera via post eller med ett elektroniskt frågeformulär, gett större utdelning, bland annat för att vi kunnat följa upp och trycka på lite mer systematiskt. En sådan strategi var emellertid inte så lätt att ta i bruk, eftersom flera av studiecentra inte hade tillräckligt bra översikter över studenterna. Sett från forskningssynpunkt är det givetvis beklagligt med låg svarsprocent då det försvagar giltigheten i de data som är insamlade. För de två studiecentranätverken som kartläggningen primärt omfattar, är det också att beklaga. Med referens till erfarenheterna från Hälsingland har man här inte tagit tillvara möjligheten till att dokumentera aktivitet och betydelse i den grad som är nödvändig. Frågan är om detta också visar på en strategisk svaghet i studiecentraverksamheten genom att man är mer aktivitetsorienterad än dokumentationsorienterad (Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000)? Som vi har påpekat måste resultaten i den här kartläggningen tas med en rad förbehåll. Detta till trots vill vi ändå peka på att den bakgrundsinformation vi har fått om geografi och fag bland annat synliggör betydelsen av nätverk och samarbete när det gäller vuxnas lärande. Tabell 1.4 visar på de fördelar som kan uppnås genom att samarbeta i nätverk, nämligen att det gör det möjligt att studera ett enkeltfag eller en professionsutbildning även om det bara är ett litet antal studerande på vart ställe och studiecentra är spridda över det ganske land. Utan regionala och nationella nätverk kommer det till exempel inte att vara möjligt att en person i ViN näverket, en i Studiesenteret.no och en i Hadeland kan följa studier i ett språk. Det låter sig bara göras genom ett intra- och interregionalt samarbete. Förpliktande närverkssamarbete gör att behovs- och volymutmaningarna kan lösas, samtidigt med att flexibilitet låter sig förenas med långsiktighet och planmässighet. Akkurat här har Studiesenteret.no lagt ned ett stort och viktigt arbete. 8

11 KAPITEL 2 Vem är studenten? I det här kapitlet kommer vi att försöka ge konturerna till en bild av dem som väljer att studera vid studiecentra. De studerande kan givtevis beskrivas utifrån en mängd karaktäristika och vi har ingen ambition att ge en heltäckande bild av dem. Vi kommer först att beskriva de studerandes kön och ålder. Sedan ska vi titta närmare på de studerandes tidigare utbildning i allmänhet och högre utbildning i synnerhet samt deras sociala bakgrund. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de studerandes anknytning till arbetslivet. Kön Kvinnorna är i majoritet vid norska universitet och högskolor och utgör nu 60 procent av hela studentpopulationen och kvinnoandelen är ännu större inom distans/flexibel utbildning (Roos & Grepperud, 2007). Läsåret 2008/2009 var 64 procent av de svenska distansstudenterna kvinnor (SCB, 2010) medan andelen kvinnor som 2009 deltog i någon form av distansutbildning i Norge var större än så, nämligen 70 procent (Norsk databas om högre utdanning). Kvinnoandelen som studerar vid studiecentra är ännu högre och utgör totalt sett mer än fyra av fem studerande i den här undersökningen (se Figur 2.1). 100 Procent Kvinna Man ViNnätverket Hadeland Studies.no Totalt Figur 2.1. Studerande vid ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelat på kön. Procent. En delförklaring till kvinnors dominans vid studiecentra är sannolikt det utbildningsutbud som står till buds, det vill säga utbildningar som traditionellt sett lockar många kvinnor även vid campusförlagd utbildning, t.ex. förskollärarutbildning, sjuksköterskeutbildning, vernepleieutbildning och vidareutbildning för sjuksköterskor. Emellertid förefaller det som om kvinnorna vid studiecentra har gjort intåg i ett s.k. typiskt mansdominerat utbildningsområde, nämligen det ekonomiska/administrativa. I det här faget utgör kvinnorna 32 procent vid campusförlagd utbildning medan motsvarande andel vid studiecentra är tre fjärdedelar, en markerad skillnad. En norsk studie har visat att kvinnorna har ökat i en del mansdominerade utbildningar, medan män inte har sökt sig till kvinnodominerade utbildningar (Støren & Arnesen, 2007), något som vi kan konstatera gäller även utbildningar vid studiecentra. De tre 9

12 utbildningar som framför allt har lockat män till studier vid studiecentra är ingenjörsutbildning, utbildningar inom området ekonomi och ledning samt inom data/informatik. Dessa är mansdominerade även vid campusförlagd utbildning. Tabell 2.1. Andelen studerande vid olika utbildningar vid studiecentra, fördelat på kön. Procent. Kön Utbildningsområden Data/informatik Ekonomi/ ledning Förskollärare Sjuksköterska Vernepleie Ingenjör 1) Vidareutb. Ped., vård % (n=27) % (n=71) % (n=79) % (n=64) % (n=31) % (n=8) % (n=37) Kvinnor Män Totalt Not 1). Observera att antalet studerande bara är åtta stycken. Ålder Procent >50 Ålder Figur 2.2. Ålder hos studerande vid studiecentra. Procent I ett internationellt perspektiv finns olika åldersgränser för vuxna studenter. Det är emellertid inte ovanligt att gränsen sätts vid 25 år. Med detta som utgångspunkt ser vi att vuxna studerande numera är i majoritet vid universitet och högskolor i Sverige (57 % år 2005) och Norge (53 % år 2005). Andelen vuxna studenter är ännu högre inom flexibel utbildning och detta mönster går igen vid studiecentra. Medelåldern är så hög som 37 år. Männens medelålder är tre och ett halvt år högre kvinnornas (40,2 respektive 36,7 år). Åldersfördelningen är totalt sett i det närmaste klocklinjeformad kring medelvärdet 37 år (se Figur 2.2.). Studiesenteret.no har som framgår av Tabell 2.2. en större andel studerande som är 46 år och äldre än Hadeland och ViN-nätverket och det resulterar i en betydligt högre medelålder och median. 10

13 Tabell 2.2. Åldersfördelning för studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no. Procent. 25 (n=37) (n=45) (n=47) Ålder (n=68) (n=63) (n=29) >50 (n=30) % % % % % % % ViN-nätverk Hadeland Studs.no Totalt Not. Två studerande har inte angett ålder. Det höga medelvärdet betyder emellertid inte att studiecentra bara är en hemvist för medelålders studerande utan rymmer individer från 19 till 59 år. Cirka en fjärdedel är 30 år och yngre, och inom Vin-nätverket och i Hadeland utgör de närmare 30 procent. Som vi skall komma till i nästa avsnitt lever cirka tre fjärdedelar av de yngre studerande vid studiecentra i någon form av familjekonstellation, partner, barn eller både och, vilket kan bidra till att de inte kan studera vid campus. Utbildningsmässig bakgrund Nästan två tredjedelar (62%) av de studerande är högskolenybörjare, dvs. de har inte tidigare studerat vid universitet eller högskolor (se Figur 2.3). Det betyder att man genom studiecentra rekryterar nya grupper till högre utbildning och på så sätt bidrar till att realisera jämnlikhet som ett centralt utbildningspolitiskt mål. Männen är något mer välutbildade när de påbörjar sina studier då 44 procent av dem har någon form av högskoleutbildning medan motsvarande andel för kvinnorna är 37 procent. Det är också värt att notera att en fjärdedel har yrkesfag/fagskoleutbildning som högsta avslutade utbildning före högskolestudierna, en grupp som är underrepresenterad inom högre utbildning. Grundskola 4 Yrkesfag/fagskole 25 Gymnas allmänfag 34 Högskola enkeltfag 14 Högskolegrad Procent Figur 2.3. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra. Procent Utbildningsbakgrunden skiljer sig en del mellan nätverken (se Tabell 2.3). Två tredjedelar av de studerande i ViN-nätverket och mer än tre fjärdedelar i Hadeland är högskolenybörjare. 11

14 Här är det bara omkring 15 procent som har en högskoleexamen. Andelen högskolenybörjare är däremot betydligt lägre vid Studiesenteret.no. Tabell 2.3. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret. no. Procent. Grundskola Yrkesfag/ Fagskole Gymnas/ allmänfag Högskola/ enkeltfag Högskolegrad % % % % % ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt En analys av utbildningsbakgrunden hos dem som läser professionsutbildningar respektive enkelte fag visar att de som läser professionsutbildningar i betydligt högre grad är högskolenybörjare (se Figur 2.4). Det betyder också att många som läser enkelte fag är fort- och vidareutbildningsstudenter. 100 Procent Högskolenybörjare Tidigare enkeltfag Tidigare högskolegrad 0 Professionsutbildning Ekeltfag Figur 2.4. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra vid professonsutbildningar och enkelte fag. Procent. Social bakgrund Inte minst utifrån ett rekryterings- och utjämningsperspektiv har vi värderat det som viktigt att se närmare på de studerandes sociala bakgrund. För att kartlägga den sociala bakgrunden hos de studerande har vi använt oss av en klassificering av de studerande i sociala grupper som motsvarar de svenska undersökningarna och som utgår från föräldrarnas yrken, kombinerat med föräldrarnas yrkesbakgrund och facklig tillhörighet, kallat socioekonomisk indelning (SCB 1982). För två av grupperna, lantbrukare och företagare tillmäts inte utbildningen någon betydelse utan det är storleken på lantbruket respektive företaget som kan skapa nyanser. I den här undersökningen har vi bortsett från detta och även slagit ihop dem till en grupp. Den sociala bakgrunden hos studerande har indelats i sju grupper. 12

15 Socio-ekonomisk indelning Utbildning 1. Ej facklärda arbetare 1) Mindre än två års utbildning efter grundskolan, 2. Facklärda arbetare 1) Minst två års utbildning efter grundskolan 3. Lägre tjänstemän 2) Mindre än tre års utbildning efter grundskolan, 4. Tjänstemän på mellannivå 2) Tre men ej sex års utbildning efter grundskolan 5. Högre tjänstemän 2) Minst sex års utbildning utöver grundskolan 6. Företagare/lantbrukare 7. Övriga Not. 1). Yrken normalt organiserat inom LO. 2). Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO Tabell 2.4. Social bakgrund bland studerande vid studiecentra, fördelade efter moderns och faderns yrke. Procent. Moder Fader % % Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän 9 5 Mellan tjänstemän Högre tjänstemän 3 6 Företagare/lantbrukare Övrigt 17 1) 5 Ej svar 4 6 Totalt Not. 1). En stor andel (14,3%) av kvinnorna har arbetat i hemmet. När den här indelningen användes framkommer det i tabell 2.4 att en stor andel av de studerande har sin bakgrund i arbetarklassen. Det är också en relativt stor grupp där faderns yrke är knutet till lantbruk eller företag. Nästan två tredjedelar (64%) kommer från familjer där en eller bägge föräldrarna tillhör arbetarklassen (dvs. ej facklärda eller facklärda arbetare). Nästan 40 procent kommer från hem där båda föräldrarna tillhör arbetarklassen och nästan 25 procent från dem där en av föräldrarna har en sådan bakgrund. (Se Figur 2.5) Båda föräldrarna arbetarklass Enbart moder arbetarklass Enbart fader arbetarklass Ej arbetarbakgrund 9 15 Figur 2.5. Andel studerande vid studiecentra med arbetarbakgrund och ej arbetarbakgrund. Procent. I Tabell 2.5. presenteras en översikt över hur studenternas sociala bakgrund fördelar sig på tre analysenheterna. Utgångspunkten är här faderns yrke. Störst andel studerande från arbetarklassen har karriärcentrumet i Hadeland, som i gengäld har en mindre andel studerande från 13

16 lantbrukar/företagarhem. Studerande från hem där fadern är högre tjänsteman ligger på samma låga nivå, sex procent, i de tre nätverken. Tabell 2.5. Social bakgrund bland studerande vid studiecentra ViN-nätverk, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelade efter faderns yrke. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no % % % Icke facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Företagare/lantbrukare Övrigt Ej svar Totalt Studenternas sociala bakgrund avspeglar också, som vi tidigare visat, föräldrarnas formella utbildningsnivå. Den höga andelen studerande från arbetarklasshem innebär därför också att många som studerar vid studiecentra är första generationen högskolestuderande, dvs. ingen av deras föräldrar har högre utbildning. Totalt sett gäller det för cirka tre fjärdedelar av de studerande. Nästan en tredjedel av föräldrarna har folkskola som högsta avslutade utbildning och en ungefär lika stor andel har en yrkesutbildning (se Figur 2.6) Procent Folkskola Yrkesutb. Gymnasiet Högskola Figur 2.6. Föräldrars utbildning efter den av föräldrarna som har högst utbildningsnivå. Procent. I en norsk undersökning har man redovisat föräldrarnas utbildningsbakgrund för högskolenybörjare vid universitet och högskolor år 2003 (Næss & Støren, 2006). När vi jämför högskolenybörjare vid studiecentra med dem vid universitet och högskolor visar det sig att föräldrarna till studerande vid studiecentra i Norge har lägre formell utbildningsnivå. De har i högre utsträckning förgymnasial utbildning och i betydligt mindre utsträckning högre utbildning. 1 1 Uppgifterna handlar om högskolenybörjare vid studiecentra som var 199 st. Källa för unviersitet och högskolor, som avser år 2003, är Næss & Støren,

17 Procent ,6 46,8 32,7 41,9 49,4 8,7 Högre utbildning Gymnasial Förgymnasial Norge lärc. Norge högskolor/univ. Figur 2.7. Högskolenybörjare vid studiecentra i Norge och vid högskolor och universitet efter formell utbildningsnivå till den av föräldrarna som hade högst utbildningsnivå. Procent. Vår kartläggning visar också att flertalet av de studerande inte heller har syskon som har högre utbildning. Det betyder att de inte bara är första generationen studerande utan även den första i den egna familjen. Men de studerande kan indirekt ha fått sådan erfarenhet genom någon bekant/släkt i omgivningen och som därmed kan fungera som lots in i högskolekulturen. Ett antal studier har visat att detta att känna någon annan som har studerat vid universitet eller högskola är en viktig puschfaktor för att påbörja högre studier (se t.ex. Cooke, Barkham, Audin, Bradley & Davy, 2004; Eriksson & Jonsson, 1993, 1994; Trondman, 1994; Wakling, 2005). Det visar sig att nästan en fjärdedel av de studerande vid studiecentra har en partner som har högre utbildning och nästan fyra av tio anger att det finns någon i släkten. Endast en mindre grupp om 14 procent saknar någon nära eller kära som har högre utbildning. Det finns med andra ord för de allra flesta studerande någon i omgivningen som vet vad det innebär att bedriva högre utbildning Procent Förälder Syskon Övrig släkt 24 Partner 14 Ingen alls Figur 2.8. Andel studerande vid studiecentra som har någon i den nära omgivningen som har högre utbildning. Procent Som vi nämnde ovan hade en relativt hög andel av studerande inom Studiesenteret.no högre utbildning sedan tidigare. Men när vi ser på föräldrarnas utbildningsbakgrund så var även tre fjärdedelar av dem första generationen studerande då de en gång i tiden började sina studier. 15

18 Tabell 2.6. Andel studerande vid ViN-nätverket, Hadeland, Studiesenteret.no som har någon i den nära omgivningen som har högre utbildning. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies no % % % Förälder Syskon Partner Släkt Ingen Not. Mer än ett alternativ kan ha angivits Det finns en intressant skillnad mellan mäns och kvinnors indirekta relation till högre utbildning, som kan vara av betydelse för att rekrytera män till utbildning. En högre andel män har en partner som har högre utbildning (män=33%, kvinnor=22%). Studier av flexibla studenter i Norge visade att stöd från familj och vänner är en viktig förutsättning för att börja utbildning i vuxen ålder. Särskilt viktig är stödet från partner (Grepperud, 2009; Grepperud, Rønning & Støkken, 2006), något som vi senare ska se gäller även för studiecentrastuderande. Förankring i arbetslivet De studerande kan beskrivas som en grupp med fast förankring i arbetslivet när de påbörjar sina studier. Nästan nio av tio studerande hade heltids- eller deltidsarbete innan de började studera. Resterande grupp var arbetssökande eller hade permission av olika skäl (se Figur 2.9). En exakt lika stor andel män som kvinnor arbetade före studierna, men kvinnor deltid i större utsträckning än män (29,4 respektive 7,7 %) Procent Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Figur 2.9. De studerandes situation på arbetsmarknaden före studierna. Procent. De studerandes arbetslivsförankring är rätt likartad vid de tre studiecentranätverken men med den skillnaden att en mindre andel arbetade heltid i Hadeland. En större grupp studerande vid Studiesenteret.no var också arbetslösa när de påbörjade sina studier. 16

19 Tabell 2.7. Arbetssituation för studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och studiesenteret. no, innan de påbörjade studierna. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt % % % % Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Annat Ej svar Totalt Liksom i annan flexibel utbildning rekryteras i hög grad studerande som arbetar inom offentlig sektor. Det rör sig om cirka två tredjedelar varav de flesta arbetar inom kommunal sektor. Exakt en fjärdedel arbetar inom privat sektor, vanligtvis som anställd (se Figur 2.10) Procent Stat Kommun Fylke Privat Egen bedrift Figur Sektorer som de studerande vid studiecentra arbetar inom. Procent. Här finns det skillnader mellan de olika nätverken. En större andel av de studerande i ViNnätverket arbetar inom offentlig sektor än i såväl Hadeland som Studiesenteret.no, som i stället har en betydligt högre andel från privata sektorn. Studiesenteret.no rekryterar heller inte lika stor andel från kommunal sektor som de övriga (se Tabell 2.8). Tabell 2.8. Sektor som de studerande vid ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no arbetar inom. Valid procent. ViN-nätverk Hadeland Studies. no Totalt % (n=135) %(n=85) % (n=74) %(n=296) Statlig Kommunal Fylkeskommunal Privat Egen bedrift Totalt Uppsummering Det är främst kvinnor som sökt sig till de studier som ges via lokala studiecentra. Deras andel är högre vid studiecentra än vid universitet och högskolor och ännu högre än vid traditionell distansutbildning. 17

20 Majoriteten av de studerande kan karaktäriseras som vuxna studerande. Den höga medelåldern på 37 år betyder inte att det bara är medelålders män och kvinnor som sökt sig till studier vid studiecentra, utan här finns också en grupp yngre studerande, vilket inte är så vanligt när det gäller flexibel utbildning. Den flexibla utbildningen som bedrivs vid studiecentra har ett annat rekryteringsmönster än annan flexibel utbildning vad gäller utbildingsbakgrund. Nästan två tredjedelar av de studerande har inte någon högre utbildning bakom sig när de börjar studierna. De är med andra ord högskolenybörjare. Studier vid studiecentra har även lyckats rekrytera första generationen studerande, dvs. deras föräldrar har ingen högre utbildning. De studerande vid studiecentra har även en social bakgrund som markant skiljer sig från de studerande vid högskolor och universitet. Utan att överdriva allt för mycket skulle den kunna beskrivas som spegelvänd. Studiecentra rekryterar mest studerande från arbetarklassen och från företagare- och lantbrukargruppen och minst från gruppen högre tjänsteman. Motsatsen råder vid universitet och högskolor där studerande från mellan- och högre tjänstemannahem dominerar stort medan arbetarklassen är i minoritet. Föräldrarnas klasstillhörighet återspeglar sig också i att en majortet av dem har kortare formell utbildning. 18

21 Tabellbilaga Tabell 1. Studerande vid studiecentra, fördelat på kön. Absoluta tal och procent. Kvinnor Män n % n % Vin-nätverket Hadeland Studiesenteret.no Totalt 269* *Två kvinnor okänt vilket studiecentrum de tillhör Tabell 2. Åldersfördelning bland studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no. Absoluta tal och Procent. Ålder ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Ej svar Totalt Tabell 3. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra, fördelat på kön. Absoluta tal och procent. Tidigare utbildning Kvinnor Män Totalt n % n % n % Grundskola Yrkesfag/fagskole Gymnas allmänfag Högskola, enkeltfag Högskolegrad Totalt Tabell 4. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret. no. Absoluta tal och procent. Tidigare utbildning ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Grundskola Yrkesfag/fagskole Gymnas allmänfag Högskola,enkeltfag Högskolegrad Ej svar Totalt

22 Tabell 5. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra, fördelat på professonsutbildningar och enkelte fag. Absoluta tal och procent. Tidigare utbildning Professionsutb. Enkelte fag n % n % Högskolenybörjare Tidigare enkelte fag Tidigare högskoleutb Totalt Not. Bortfall 2 st. Tabell 6. Studerande vid studiecentra som har någon i den nära omgivningen som har högre utbildning, fördelat på kön. Absoluta tal och procent. Kvinnor Män Totalt n % n % n % Föräldrar Syskon Partner Barn Övrig släkt Ingen Ej svar Not. Mer än ett alternativ kan ha angivits Tabell 7. Föräldrars formella utbildningsnivå och hemmets efter den förälder som har högst utbildningsnivå. Absoluta tal och procent. Föräldrars utbildning Moder Fader Hem n % n % n % Folkskola Yrkesutbildning Gymnasiet Högskola Ej svar Totalt Tabell 8. Situation på arbetsmarknaden före studierna för studerande vid studiecentra, fördelat på kön. Absoluta tal och procent. Kvinnor Män Totalt n % n % n % Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Annat Ej svar Totalt

23 Tabell 9. Situation på arbetsmarknaden före studierna för studerande vid studiecentra, fördelat på ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no. Absoluta tal och procent. Tidigare utbildning ViN-nätverk Hadeland Studies.no n % n % n % Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Annat Ej svar Totalt

24 22

25 KAPITEL 3 Varför börjar de? I det här kapitlet ska vi titta närmare på vad som gjorde att man påbörjade studierna. Med andra ord handlar det om de studerandes motivbild samt de villkor som skapat förutsättningar för att kunna påbörja högre studier. Motiv till studier Vilka drömmar och förhoppningar hade de studerande om vad studierna skulle leda till som fick dem att besluta att påbörja studierna? Sannolikt finns en önskan om ett bättre liv, men i vilket avseende? Hur mycket tid och tänkande de vuxna använder innan de till slut bestämmer sig för att gå igång med studier varierar naturligt nog. För några kan detta att gå igång med längre studier nästan vara ett resultat av en impulshandling. För andra kan det vara ett resultat av en långvarig process med en mängd ställningstaganden/överväganden och kan inte knytas till enskilda eller isolerade orsaker. Det rör sig med andra ord om en komplicerad orsakskedja (se t.ex. Ahl, 2004; Merriam & Caffarella, 1999; Purcell, Wilton & Elias, 2007; West, 1996). Det som är gemensamt för många vuxna är emellertid att beslutet om att studera inte bara angår den enskilde studerande utan också andra personer i den nära omgivningen. Vuxnas beslut att påbörja högre utbildning är således inte bara ett individuellt utan i hög grad ett kollektivt projekt (Grepperud & Roos, 2007). Innan vi går in på de studerandes motiv vill vi poängtera att samtliga studerande som ingår i den här studien redan påbörjat en utbildning och kommit mer eller mindre långt i sin utbildning. De motiv till att börja studera som de studerande beskriver kan således vara en effekt av utbildningen i sig och inte överväganden som en gång i tiden bidrog till att de beslutade att börja. Med dessa reservationer i bakgrunden hade de studerande att ta ställning till åtta olika alternativ, som kan kategoriseras i arbetsrelaterade respektive personrelaterade motiv. Svaren redovisas i Tabell 3.1. Tabell 3.1. Motiv till studier som studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no är eniga om. Procent. Motiv ViN- Hadeland Studies.no Totalt nätverk % % % % Förbättrad arbetsmarknadssituation Förbättra min position på arbetsmarkn Önskar dokumentera min kompetens Förändring av eget arbete Mästra nuvarande jobb bättre* Få bättre jobb på nuvarande arbetsplats* Få mer lön* Få mer erkännande och inflytande* Personlig utveckling Önskar utveckla mig själv Personlig utmaning Not. * Data baseras på dem som hade jobb samt permission före studierna (n=294). 23

26 Det visar sig att de flesta av studenterna lägger stor vikt vid de personliga motiven, både att studierna är en personlig utmaning och inte minst att de ska bidra till egen personlig utveckling. De äldsta studenterna, dvs. de som är över 40 år, är de som nästan enstämmigt lägger vikt vid den personliga utmaningen. Att de personliga motiven får så höga värden säger sig väl nästan själv. Om inte sådana motiv finns bakom är det väl tveksamt om man överhuvudtaget börjar så länge studenterna inte är beordrade till studierna av andra. Svaren är helt i linje med en rad andra undersökningar om vuxnas utbildningsmotiv (se t.ex. Merriam & Caffarella, 1999; Schuller, Raffe, Morgan-Klein & Clark, 1999; Skaalvik & Finbak, 2001). Att svarsprocenten varierar något mellan de tre studiecentraaktörerna, både för personliga motiv och andra motiv, bör inte tillskrivas någon större betydelse. Ett rimligt antagande är att de studerandes sociala bakgrund samt tidigare erfarenhet av högre utbildning borde påverka i vilken utsträckning detta att påbörja utbildning uppfattas som en personlig utmaning eller inte. Men så förhåller det sig inte för våra studiecentrastuderande. De arbetsrelaterade motiven kan indelas i två grupper: 1. Motiv relaterade till arbetsmarknaden rent allmänt. Hit hör kategorierna förbättra positionen på arbetsmarknaden samt att dokumentera sin kompetens. 2. Motiv relaterade till det egna arbetet och arbetssituationen med svarskategorierna klara nuvarande jobb bättre, få bättre jobb på nuvarande arbetsplats, få mer inflytande och erkännande samt bättre lön. Som framgår av Tabell 3.1 dominerar motiv relaterade till arbetsmarknaden generellt över dom arbetsplatsrelaterade. Särskild vikt läggs vid att förbättra sin position på arbetsmarknaden. Detta är mycket viktigare för dem som följer professionsutbildningar än dem som följer enkeltfag. Det är sannolikt inte tal om omedelbara förändringar av arbetssituationen utan mer en önskan om en framtida beredskap. Oavsett är det intressant att märka att detta mobilitetsmotiv betyder så mycket för en stor andel av de studerande. Värderingar knutna till en bättre position på arbetsmarknaden har i några studier visat sig vara mer uttalade bland yngre studerande än av äldre (Grepprud, Rønning & Støkken, 2006). Detta stämmer bara delvis på våra studiecentrastuderande då åldersgruppen över 50 år i minst utsträckning har sådana förhoppningar. Ser vi till de motiv som är relaterade till deras eget arbete är det två förändringar som är särskilt viktiga, nämligen att mästra jobbet bättre och att få högre lön. Omkring 60 procent säger sig vara eniga i att detta har varit ett av motiven för att börja studera. Att få ett bättre jobb på nuvarande arbetsplats eller få större inflytande och erkännande i det egna jobbet har inte lika höga värden, men är för cirka halvparten av studenterna likväl ett viktigt motiv. I Tabell 3.2. redovisas de arbetsplatsrelaterade motiven i olika åldersgrupper. Här framgår att de yngsta studenterna inte ger motivet att klara nuvarande jobb bättre samma betydelse som deras äldre medstudenter, något som nog har samband med att de är mycket upptagna av sin position på arbetsmarknaden. Vi ser också att de äldsta studenterna lägger klart mindre vikt på motiv som handlar om bättre villkor i det egna arbetet (lön, inflytande, annat jobb). Analysen av svaren visar emellertid att kvinnorna i något större utsträckning än männen lägger vikt vid motivet att bättre mästra det egna jobbet. 24

27 Tabell 3.2. Andel studerande vid studiecentra som är eniga om att de påbörjade utbildningen på grund av skäl relaterade till det egna arbetet, fördelade i åldersgrupper. Procent Motiv Åldersgrupper >45 % % % % Klara nuvarande jobb bättre Få bättre jobb på nuvarande arbetsplats Mer inflytande och erkännande Bättre lön Not. Data baseras på dem som hade jobb samt permission före studierna (n=294). Vi har tidigare pekat på att värderingen av olika motiv också kan ha samband med vilken typ av utbildning man väljer. Det framgår av Tabell 3.3 att skillnaderna mellan professionsutbildningarna och enkeltfag är tydliga på alla angivna motiv. Det är bara motivet att göra det egna jobbet bättre som värderas högre av studenterna på enkeltfag än på professionsutbildningarna. Professionsstudenterna lägger större vikt på alla de andra motiven, också de som är mer specifikt relaterade till det egna arbetet. Tabell 3.3. Arbetsrelaterade motiv som de studerande vid studiecentra är eniga om, fördelade på professionsutbildning och enkelte fag. Procent. Arbetsrelaterade motiv Professions- Enkelte fag utbildning % % Förbättrad arbetsmarknadssituation Förbättra min position på arbetsmarknaden Önskar dokumentera min kompetens Förändring av eget arbete* Mästra nuvarande jobb bättre Få bättre jobb på nuvarande arbetsplats* Få mer lön* Få mer erkännande och inflytande* Not. * Data baseras på dem som hade jobb samt permission före studierna (n=294). Vad gör att studenterna faktiskt börjar? Det krävs sannolikt en mängd förutsättningar som ska vara uppfyllda för att man som vuxen ska påbörja högre utbildning. Högre utbildning är inget som varit närvarande i de studerandes tidigare vardag med tanke på att majoriteten av de studerande är högskolenybörjare och första generationen studerande. De har varken egen eller familjens erfarenhet av högre utbildning att falla tillbaka på. Dessutom är det så att detta att ha motiv till att studera inte är tillräckligt för att man faktiskt bestämmer sig för att börja. I tillägg till lusten måste också en rad andra förhållanden vara på plats, t.ex. tid och möjlighet. Både för studiecentra och utbildningsinstitutionerna är det därför mycket viktigt att få en bättre förståelse av vilka förutsättningar som måste föreligga för att man ska ta klivet från tanke till handling. Detta är temat för det här avsnittet. Vi har fokuserat på tre förhållanden som vi vet är av stor betydelse innan ansökningshandlingarna skickas in; tillgänglighet, tillräckligt med tid och moraliskt stöd (Grepperud, Støkken & Rønning, 2006). 25

28 Tillgänglighet Studier har visat att geografisk närhet påverkar sannolikheten för att påbörja högre utbildning särskilt för arbetarklassens barn (Frenette, 2006, Holzer, 2009). Detta är självfallet också viktigt för dem som är studiecentras målgrupp. Geografisk närhet handlar för den här gruppen emellertid inte om antal mil till närmaste högre utbildningsinstitution, utan om en närhet som gör det möjligt att kombinera studier med vardagslivet för övrigt (Grepperud, 2009; Grepperud & Roos, 2007). Det handlar alltså inte bara om geografi, utan också om sociala, ekonomiska och kulturella dimensioner. Många lever och verkar i samhällen som har ett stort geografiskt avstånd till närmaste högskole- och universitetsort, särskilt de som bor i Nordnorge. Här kan även studiecentra, som oftast är lokaliserade till centralorterna, ligga långt bort från hemorten. De studerande som ingår i studien förefaller också vara ganska fast rotade i den ort de lever. Över hälften av gruppen har i vuxen ålder, dvs. över 25 år, inte bott någon annanstans än nuvarande boendeort. Minst bofasta har de studerande varit som studerar vid Studiesenteret.no. 100 Procent Nei Ja några andra Ja många andra 0 ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt Figur 3.1. Andel studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no som i vuxen ålder (>25 år) bott i andra kommuner. Procent. Betydelsen av geografisk närhet understryks också av de studerande i den här kartläggningen. Som framgår av Figur 3.2. säger drygt 60 procent att detta är mycket viktigt och cirka en femtedel tycker att det är ganska viktigt. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor i den här värderingen och inte heller spelar social bakgrund in. Tillgängligheten är mest viktigt för de studerande i Studiesenteret.no samt i ViN-nätverket. Det ligger nära till hands att tolka detta som att Hadelandsstudenterna upplever att de har närmare tillgång till högre utbildning (t.ex. till fylkets två högskolor Gjøvik och Lillehammer), än de övriga studenterna som är spridda över ett stort geografiskt område. 26