Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 KAPITEL Bakgrund och dataunderlag... 3 En kommunal och regional gräsrotrsrörelse... 3 Dataunderlag... 4 Rapportens uppläggning... 7 Uppsummering... 7 KAPITEL Vem är studenten?... 9 Kön... 9 Ålder Utbildningsmässig bakgrund Social bakgrund Förankring i arbetslivet Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Varför börjar de? Motiv till studier Vad gör att studenterna faktiskt börjar? Tillgänglighet Tidsfaktorn Stöd från omgivningen Uppsummering Tabellbilaga..34 KAPITEL Situation under studierna De studerandes vardag Familjeförhållanden Arbetsförhållanden Tankar om avbrott och studerandes villkor Förväntningar på studiecentra Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Konsekvenser Studierelaterade konsekvenser..52 Förståelse av sig själv och familjen Konsekvenser relaterade till arbetet Uppsummering Tabellbilaga KAPITEL Diskussion Samverkan Män i minoritet Inte bara vuxna studerande Nya högskolestuderande En bättre situation på arbetsmarknaden

4 Tillgänglighet Trippelarbetande Att utvecklas som person och att behärska situationen Höga krav på studiecentra Avslutande kommentar Referenser Bilaga Enkätformulär

5 KAPITEL 1 Bakgrund och dataunderlag En kommunal och regional gräsrotrsrörelse I det så kallade Lissabonfördraget år 2000 satte Europeiska Unionen [EU] upp ambitiösa strategiska mål för det kommande decenniet. EU skulle nu bli världsledande inom den konkurrerande och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin. Särskilda satsningar inom utbildningsområdet ansågs vara en avgörande förutsättning för att nå målen. Genom utbildning skulle människorna göras redo för att leva och verka i kunskapssamhället. Det påpekades att utbildningssystemet måste anpassas till kunskapssamhällets krav och erbjuda utbildningsmöjligheter anpassade till målgrupper som befinner sig på olika stadier i livet. Livslångt och livsvitt lärande utsågs till en viktig komponent i den Europeiska sociala modellen (Council of the European Union, 2000). För att nå målen föreslog Europarådet bl.a. utveckling av flerfunktionella lokala lärcentra som skulle vara tillgängliga för alla. Genom en etablering av lokala lärcentra skulle en ny infrastruktur skapas som skulle förverkliga det sedan 1970-talet påtalade behovet av livslång utbildning och ett livslångt lärande, dvs. lärande över hela livsspannet. Lärcentra, eller det vi i den här studien benämner studiecentra, var vid den här tidpunkten redan en etablerad del av infrastrukturen för vuxnas lärande i Sverige. Den här typen av utbildningsinstitutioner började växa upp redan under mitten av 1980-talet, främst i de nordligare delarna av landet för att sedan successivt sprida sig över landet. År 2001 fanns studiecentra i drygt hälften (166 st.) av Sveriges 289 kommuner. År 2003 fanns studiecentra i 86 procent (248 st.) av kommunerna. Det skedde med andra ord en stor tillväxt av studiecentra i början av 2000-talet och det är detta Glesbygdsvärket karakteriserade som den tredje vågen i svensk högre utbildning. Först kom universiteten, så högskolorna och till slut studiecentra. Nationellt centrum för flexibelt lärande menade 2005 att det var rimligt att tala om en konsolideringsfas. De flesta av dessa studiecentra samarbetar i nätverk såväl regionalt som nationellt (Nationellt Centrum för Flexiblet Lärande, 2005). Motsvarande uppgifter saknas om utvecklingen av studiecentra i Norge men den går i samma riktning, om än inte i samma omfattning och tempo som i Sverige. Lokala studiecentra har etablerats i Norge under det senaste decenniet, icke minst i Nord-Norge. Vi har i dag ingen samlad översikt över antal studiecentra och var de är belägna, men vi kan i vart fall ge några exempel på sådana lokaliseringar. Vi i Nord [ViN], ett studiecentranätverk initierat av universitetet i Tromsö, omfattar i dag 14 kommuner från Kirkenes i norr till Brønnøysund i söder. I Oppland har man drivit ett projekt, kallat Kompetansemotor, med syfte att få flera vuxna in i utbildning, genom att utveckla kompetenscentra (karriärcentra) i var och en av de sex regionerna. Det mest omfattande nätverket är Studiesenteret.no som är ett icke-kommersiellt sällskap, ägt och drivet av de samarbetande kommunerna (www.http://studiesenteret.no, ). I januari 2010 var 74 kommuner direkt eller indirekt medlemmar i nätverket. De flesta av studiecentra i såväl Norge som Sverige är lokaliserade till glesbygdsområden med stort geografiskt avstånd till universitets- och högskoleorter (Glesbygdsverket, 2002), vilket avviker från mönstret i Europa där lokala lärcentra i huvudsak etablerats i urbana områden (Stang, Hesse & Clark 2006). 3

6 Bakgrunden till etablerandet av studie- och lärcentra är att kompetens blivit allt viktigare för alla invånare samtidigt som tillgången till denna kompetens var och är ojämnt fördelad inom och mellan regioner. Genom etablerandet av studiecentra finns förhoppningar om att människor som bor och verkar i glesbygd eller utanför regioncentra ska få tillgång till främst högre utbildning. Denna infrastruktur för vuxnas lärande har växt fram underifrån, från kommunernas och regionernas eget engagemang och kan beskrivas som en kommunal och regional gräsrotsrörelse (Roos & Grepperud, 2007). Det är därför helt i linje med utvecklingen att Glesbygdverket (2002, s. 7) beskriver lärcentra som: en lokalt initierad företeelse som under ganska lång tid växt fram, ibland har detta till och med skett i konflikt med redan etablerade strukturer för framför allt högskoleutbildning Det har både i Sverige och Norge visat sig problematiskt att få centrala myndigheter att engagera sig utvecklingen och driften av studiecentra. De har faktiskt i viss mån uppfattats som negativa till detta. Detta trots att antalet studerande inom högre utbildning vid studiecentra i Sverige 2001 motsvarade en medelstor svensk högskola (Glesbygdsverket, 2002). Det är därför heller inget tvivel om att studiecentrautvecklingen kan förstås som en konkret och handlingsinriktad kritik mot etablerade ordningar, perspektiv och prioriteringar inom den statliga vuxenutbildningspolitiken. Den är ett konkret uttryck för behovet av att gå andra och nya vägar. Det bristande utbildningspolitiska intresset bidrar också till att studiecentraverksamheten inte har fått tillräcklig fokus och uppmärksamhet. Den här rapporten är ett försök på att ändra något på detta genom att lägga fram en del fakta om aktivitet och betydelse. Så långt har vi i norskt sammanhang ingen samlad och helhetlig översikt över aktiviteten. I den grad det är gjord mer forskningsmässiga uppföljningar av studiecenteraktiviteten, är den primärt riktad mot enskilda studiecentra (Grepperud & Thomsen, 2000; Pettersen & Sandersen, 2001; Grepperud, 2009) eller avgränsade studiecentranätverk (Danielsen, under arbete). Forskningen är inte heller omfattande i Sverige, men den är ändock mer omfattande än i Norge. I tillägg till en rad rapporter från Hälsinglandområdet (se t.ex. Roos & Grepperud, 2007), har Glesbygdverket gjort nationella kartläggingar. Dessutom har det publicerats en rad rapporter om studiecentraverksamheten. I Det nya läroriket från formell vuxenutbildning till lärande regioner (Abrahamsson, Edling & Holmberg, 2007), visas till exempel studiecentra (här kallad lärcentra) stor uppmärksamhet. Avsikten med den här studien är att teckna en bild av vilka det är som studerar vid ett antal studiecentra i Norge och varför de i vuxen ålder påbörjar en högre utbildning. Genom undersökningen vill vi också få ett grepp om hur villkoren ser ut för dessa vuxenstuderande och vilka konsekvenser utbildningen så långt har haft för dem själva och omgivningen. Dataunderlag Som utgångspunkt för datainsamlingen utformades en enkät med 29 frågar (se Bilaga 1). Den första delen av enkäten innehåller frågor om den studerande och hans/hennes bakgrund, den andra delen om varför man börjar studera och villkoren för studierna medan den sista delen handlar om vad de studerande önskar för service från studiecentra samt vilket utbyte de har haft av studierna så långt. 4

7 Enkäten distribuerades våren och hösten Målgruppen var från början vuxna som följde studier på universitets- och högskolenivå via studiecentra knutna till ViN-nätverket och Studiesenteret.no. Enkätformuläret sändes till samtliga studiecentra i ViN-nätverket så att det både kunde delas ut och besvaras medan studenterna uppehöll sig där. För studiecentra som var anknutna till Studiesenteret.no blev formuläret distribuerat på nätet från koordinerande enhet. Formuläret sändes som bifogad fil och måste skrivas ut innan det kunde besvaras. Antal svar blev långt färre än förväntat. Från flertalet av studiecentraenheterna i de två nätverken kom det inget svar, och de svar som kom in droppade in då och då över en längre period. Tillsammans fick vi till slut in 230 svar från de här två nätverken. Det har heller inte varit möjligt att få konkret översikt över totalt antal studerande vid studiecentra. Det gör att vi inte kan säga något om svarsprocent eller representativitet, varken för det enskilda studiecentrumet eller nätverken som helhet. Dessa förhållanden försvagar naturligt nog rapportens informationsvärde och gör att det självfallet inte går att dra för långtgående slutsatser, varken om aktiviteten inom de två nätverken eller för studiecentra generellt. De tal och tendenser som vi presenterar måste därför läsas med försiktighet, och är i bästa fall exempel på vad studiecentra kan uppnå och betyda i sina närområden. För att pröva resultaten något har vi jämfört med motsvarande undersökningar som har gjorts i landskapet Hälsingland i Sverige, speciellt i slutet av rapporten. För att få ett något bättre analysunderlag inviterade vi OPUS- Hadeland, ett av karriärcentrumen i Oppland, till att delta i kartläggningen. Genom att inkludera Hadeland omfattar rapporten studiecentraaktörer i tre olika näverk. Antalet enkätsvar är från ViN-nätverket totalt sett 140 st. (43,6%), från Hadeland 91 st. (28,3%) och från Studiesenteret.no 88 st. (27,4%). Fyra studiecentra från ViN-nätverket deltar i undersökningen, nämligen Brønnøysund, Finnsnes, Kirkenes och Nord-Troms. De studerande som tillhör Studiesenteret.no är spridda över studiecentra i olika delar av Norge (se Tabell 1.2). Tabell 1.1. Studerande vid studiecentra i Norge som deltagit i undersökningen, fördelade på regioner och Studiesenteret.no. Absoluta tal och procent. Studiecentra n % Brønnøysund Finnsnes Kirkenes Nord-Troms 29 9 Hadeland Studiesenteret.no Ej identifierade 2 1 Total De studerande kommer från sammantaget 75 kommuner i elva fylken spridda över landet. Vi nöjer oss med att i Tabell 1.2 visa vilka elva fylken de kommer från. Ungefär hälften kommer från de nordligare delarna av Norge. 5

8 1.2. Antal studerande från olika fylken som studerar vid studiecentra. Absoluta tal. Fylken Antal studerande Oppland 72 Troms 68 Finnmark 50 Nordland 40 Hedmark 33 Sør-Trøndelag 18 Buskerud 11 Akershus 9 Vest-Agder 8 Rogaland 2 Møre og Romsdal 1 Ej identfierbar/ej svar 9 Totalt 321 Nästan två tredjedelar av dem som besvarat enkäten går en professionsutbildning och resten studerar enkeltfag. Här finns en markerad skillnad mellan de tre nätverken. I ViN-nätverket och Hadeland dominerar professionsutbildningarna medan det är enkeltfag vid Studiesenteret.no. Tabell 1.3. Andel studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelat på professionsutbildning och enkeltfag. Absoluta tal och procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Professionsutbildning Enkeltfag Ej svar Totalt De studerande som besvarat enkäten läser vid ett stort antal utbildningar som har kategoriserats i nio olika ämnesgrupper. De tre utbildningsområden som har flest studerande är i tur och ordning förskollärare, ekonomi/administration /ledelse och sjuksköterska (se Tabell 1.4). Tabell 1.4. Andel studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret. no, fördelade på olika utbildningsområden. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt n % n % n % n % Data/informatikk Ekonomi/adminstration/ Ledelse Förskollärare Sjuksköterska Vernepleie Ingenjör Vidareutb. vård Vidareutb. pedagogik Språk Ej svar Totalt

9 Det låga antalet studerande som besvarat enkäten i de enskilda kommunerna i ViN-nätverket gör att det inte är meningsfullt redovisa kommun för kommun. I den fortsatta redovisningen delas därför materialet upp i ViN-nätverk, Hadeland samt Studiesenteret.no. Att vi har fått tillgång till data från tre nätverk har gjort det möjligt att göra komparationer mellan dem utan att för den skull kunna uttala oss om att de skillnader vi ser kan tillskrivas nätverket i sig. Med andra ord fungerar vår redovisning av data från de tre nätverken inte som förklaringsmodeller utan syftet är endast att ge de olika nätverken möjlighet att ta del av resultat rörande just deras eget nätverk. Rapportens uppläggning I nästa kapitel 2 ges en bild över vilka studenterna är vid de nämnda studiecentrumen. Det kan låta lite väl ambitiöst och vi vill därför markera att vi enbart har studerat några centrala drag i studerandegruppen, nämligen kön, ålder, utbildningsmässig- och social bakgrund samt relation till arbetslivet. De två första, kön och ålder, är gängse variabler i undersökningar av vuxna studerande, medan uppgifter om social och utbildningsmässig bakgrund inte har varit speciellt frekvent förekommande. Särskilt social bakgrund har förskjutits i bakgrunden i undersökningar om rekrytering till högre utbildning i allmänhet och flexibel högre utbildning i synnerhet. I kapitel 3 redovisas hur situationen ser ut för de studerande före studierna, vilket vi också vill poängtera även säger en hel del om vilka studenterna är. Här beskrivs inledningsvis varför de studerande började studera, vilka drömmar och förhoppningar som låg bakom deras beslut att börja, dvs. vilka motiv de hade. Sedan beskrivs de omständigheter som de studerande anser vara viktiga för att gå igång med studier, såsom tillgänglighet till studier samt det stöd man får från nära och kära och deras betydelse för beslutet att påbörja studier eller inte. Kapitel 4 beskriver de studerandes situation under studierna. Eftersom vi valt att se på de studerande ur ett kontextuellt perspektiv är de studerandes vardag i form av familje- och arbetsförhållanden centrala faktorer. Vidare ges en bild av på vilket sätt studiecentra kan bistå de studerande för att underlätta deras studievardag. Kapitel 5 behandlar de konsekvenser som de studerande anser att studierna haft för dem själva och för omgivningen. Det handlar om studierna påverkat förhållningssättet till studier, till arbetet och till familjen och inte minst hur det påverkat dem själva som person. I det avslutande Kapitel 6 lyfter vi fram några resultat som vi menar är speciellt utmärkande för studerande vid studiecentra samt spekulerar om vilka konsekvenser detta kan ha för studiecentra. Uppsummering Avslutningsvis vill vi i detta kapitel lyfta fram två förhållanden. Framväxten av studiecentra i Norge har så långt inte fått särskilt stor uppmärksamhet. Det finns flera orsaker till detta, som vi här inte skall gå närmare in på. För att få större uppmärksamhet och legitimitet är det mycket viktigt att kunna dokumentera aktivitet och resultat. Detta har inte minst kommit till uttryck i Hälsingland i Sverige, där det ökande intresset för studiecentras verksamhet till en del kan föras tillbaka till en serie av 7

10 egenpublicerade rapporter. Dessa har skapat debatt i Hälsingekommunerna, och gjort regionen känd långt utanför Sveriges gränser (se t.ex. Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000; Roos & Grepperud, 2007). Just på grund av att dokumentation är av så stor betydelse, är det något bekymmersamt att antal svar på den här kartläggningen inte har varit större. Nu är det ingen sensation att svarsprocenten på enkätundersökningar är förhållandevis låg. Det verkar bland annat härska en viss enkättrötthet bland folk i allmänhet. Nästan dagligen blir vi på ett eller annat sätt konfronterade med en eller annan form av undersökning, på nätet, via telefon eller i posten. Förklaringen till den låga svarsprocenten finns självfallet även i hur datainsamlingen genomfördes från forskarnas sida. I motsats till våra förväntningar, ser det ut som förfaringssättet att gå vägen via studiecentra inte har varit till någon fördel. Antagligen skulle en direkt hänvändelse till de studerande, endera via post eller med ett elektroniskt frågeformulär, gett större utdelning, bland annat för att vi kunnat följa upp och trycka på lite mer systematiskt. En sådan strategi var emellertid inte så lätt att ta i bruk, eftersom flera av studiecentra inte hade tillräckligt bra översikter över studenterna. Sett från forskningssynpunkt är det givetvis beklagligt med låg svarsprocent då det försvagar giltigheten i de data som är insamlade. För de två studiecentranätverken som kartläggningen primärt omfattar, är det också att beklaga. Med referens till erfarenheterna från Hälsingland har man här inte tagit tillvara möjligheten till att dokumentera aktivitet och betydelse i den grad som är nödvändig. Frågan är om detta också visar på en strategisk svaghet i studiecentraverksamheten genom att man är mer aktivitetsorienterad än dokumentationsorienterad (Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000)? Som vi har påpekat måste resultaten i den här kartläggningen tas med en rad förbehåll. Detta till trots vill vi ändå peka på att den bakgrundsinformation vi har fått om geografi och fag bland annat synliggör betydelsen av nätverk och samarbete när det gäller vuxnas lärande. Tabell 1.4 visar på de fördelar som kan uppnås genom att samarbeta i nätverk, nämligen att det gör det möjligt att studera ett enkeltfag eller en professionsutbildning även om det bara är ett litet antal studerande på vart ställe och studiecentra är spridda över det ganske land. Utan regionala och nationella nätverk kommer det till exempel inte att vara möjligt att en person i ViN näverket, en i Studiesenteret.no och en i Hadeland kan följa studier i ett språk. Det låter sig bara göras genom ett intra- och interregionalt samarbete. Förpliktande närverkssamarbete gör att behovs- och volymutmaningarna kan lösas, samtidigt med att flexibilitet låter sig förenas med långsiktighet och planmässighet. Akkurat här har Studiesenteret.no lagt ned ett stort och viktigt arbete. 8

11 KAPITEL 2 Vem är studenten? I det här kapitlet kommer vi att försöka ge konturerna till en bild av dem som väljer att studera vid studiecentra. De studerande kan givtevis beskrivas utifrån en mängd karaktäristika och vi har ingen ambition att ge en heltäckande bild av dem. Vi kommer först att beskriva de studerandes kön och ålder. Sedan ska vi titta närmare på de studerandes tidigare utbildning i allmänhet och högre utbildning i synnerhet samt deras sociala bakgrund. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de studerandes anknytning till arbetslivet. Kön Kvinnorna är i majoritet vid norska universitet och högskolor och utgör nu 60 procent av hela studentpopulationen och kvinnoandelen är ännu större inom distans/flexibel utbildning (Roos & Grepperud, 2007). Läsåret 2008/2009 var 64 procent av de svenska distansstudenterna kvinnor (SCB, 2010) medan andelen kvinnor som 2009 deltog i någon form av distansutbildning i Norge var större än så, nämligen 70 procent (Norsk databas om högre utdanning). Kvinnoandelen som studerar vid studiecentra är ännu högre och utgör totalt sett mer än fyra av fem studerande i den här undersökningen (se Figur 2.1). 100 Procent Kvinna Man ViNnätverket Hadeland Studies.no Totalt Figur 2.1. Studerande vid ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelat på kön. Procent. En delförklaring till kvinnors dominans vid studiecentra är sannolikt det utbildningsutbud som står till buds, det vill säga utbildningar som traditionellt sett lockar många kvinnor även vid campusförlagd utbildning, t.ex. förskollärarutbildning, sjuksköterskeutbildning, vernepleieutbildning och vidareutbildning för sjuksköterskor. Emellertid förefaller det som om kvinnorna vid studiecentra har gjort intåg i ett s.k. typiskt mansdominerat utbildningsområde, nämligen det ekonomiska/administrativa. I det här faget utgör kvinnorna 32 procent vid campusförlagd utbildning medan motsvarande andel vid studiecentra är tre fjärdedelar, en markerad skillnad. En norsk studie har visat att kvinnorna har ökat i en del mansdominerade utbildningar, medan män inte har sökt sig till kvinnodominerade utbildningar (Støren & Arnesen, 2007), något som vi kan konstatera gäller även utbildningar vid studiecentra. De tre 9

12 utbildningar som framför allt har lockat män till studier vid studiecentra är ingenjörsutbildning, utbildningar inom området ekonomi och ledning samt inom data/informatik. Dessa är mansdominerade även vid campusförlagd utbildning. Tabell 2.1. Andelen studerande vid olika utbildningar vid studiecentra, fördelat på kön. Procent. Kön Utbildningsområden Data/informatik Ekonomi/ ledning Förskollärare Sjuksköterska Vernepleie Ingenjör 1) Vidareutb. Ped., vård % (n=27) % (n=71) % (n=79) % (n=64) % (n=31) % (n=8) % (n=37) Kvinnor Män Totalt Not 1). Observera att antalet studerande bara är åtta stycken. Ålder Procent >50 Ålder Figur 2.2. Ålder hos studerande vid studiecentra. Procent I ett internationellt perspektiv finns olika åldersgränser för vuxna studenter. Det är emellertid inte ovanligt att gränsen sätts vid 25 år. Med detta som utgångspunkt ser vi att vuxna studerande numera är i majoritet vid universitet och högskolor i Sverige (57 % år 2005) och Norge (53 % år 2005). Andelen vuxna studenter är ännu högre inom flexibel utbildning och detta mönster går igen vid studiecentra. Medelåldern är så hög som 37 år. Männens medelålder är tre och ett halvt år högre kvinnornas (40,2 respektive 36,7 år). Åldersfördelningen är totalt sett i det närmaste klocklinjeformad kring medelvärdet 37 år (se Figur 2.2.). Studiesenteret.no har som framgår av Tabell 2.2. en större andel studerande som är 46 år och äldre än Hadeland och ViN-nätverket och det resulterar i en betydligt högre medelålder och median. 10

13 Tabell 2.2. Åldersfördelning för studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no. Procent. 25 (n=37) (n=45) (n=47) Ålder (n=68) (n=63) (n=29) >50 (n=30) % % % % % % % ViN-nätverk Hadeland Studs.no Totalt Not. Två studerande har inte angett ålder. Det höga medelvärdet betyder emellertid inte att studiecentra bara är en hemvist för medelålders studerande utan rymmer individer från 19 till 59 år. Cirka en fjärdedel är 30 år och yngre, och inom Vin-nätverket och i Hadeland utgör de närmare 30 procent. Som vi skall komma till i nästa avsnitt lever cirka tre fjärdedelar av de yngre studerande vid studiecentra i någon form av familjekonstellation, partner, barn eller både och, vilket kan bidra till att de inte kan studera vid campus. Utbildningsmässig bakgrund Nästan två tredjedelar (62%) av de studerande är högskolenybörjare, dvs. de har inte tidigare studerat vid universitet eller högskolor (se Figur 2.3). Det betyder att man genom studiecentra rekryterar nya grupper till högre utbildning och på så sätt bidrar till att realisera jämnlikhet som ett centralt utbildningspolitiskt mål. Männen är något mer välutbildade när de påbörjar sina studier då 44 procent av dem har någon form av högskoleutbildning medan motsvarande andel för kvinnorna är 37 procent. Det är också värt att notera att en fjärdedel har yrkesfag/fagskoleutbildning som högsta avslutade utbildning före högskolestudierna, en grupp som är underrepresenterad inom högre utbildning. Grundskola 4 Yrkesfag/fagskole 25 Gymnas allmänfag 34 Högskola enkeltfag 14 Högskolegrad Procent Figur 2.3. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra. Procent Utbildningsbakgrunden skiljer sig en del mellan nätverken (se Tabell 2.3). Två tredjedelar av de studerande i ViN-nätverket och mer än tre fjärdedelar i Hadeland är högskolenybörjare. 11

14 Här är det bara omkring 15 procent som har en högskoleexamen. Andelen högskolenybörjare är däremot betydligt lägre vid Studiesenteret.no. Tabell 2.3. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret. no. Procent. Grundskola Yrkesfag/ Fagskole Gymnas/ allmänfag Högskola/ enkeltfag Högskolegrad % % % % % ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt En analys av utbildningsbakgrunden hos dem som läser professionsutbildningar respektive enkelte fag visar att de som läser professionsutbildningar i betydligt högre grad är högskolenybörjare (se Figur 2.4). Det betyder också att många som läser enkelte fag är fort- och vidareutbildningsstudenter. 100 Procent Högskolenybörjare Tidigare enkeltfag Tidigare högskolegrad 0 Professionsutbildning Ekeltfag Figur 2.4. Utbildningsbakgrund hos studerande vid studiecentra vid professonsutbildningar och enkelte fag. Procent. Social bakgrund Inte minst utifrån ett rekryterings- och utjämningsperspektiv har vi värderat det som viktigt att se närmare på de studerandes sociala bakgrund. För att kartlägga den sociala bakgrunden hos de studerande har vi använt oss av en klassificering av de studerande i sociala grupper som motsvarar de svenska undersökningarna och som utgår från föräldrarnas yrken, kombinerat med föräldrarnas yrkesbakgrund och facklig tillhörighet, kallat socioekonomisk indelning (SCB 1982). För två av grupperna, lantbrukare och företagare tillmäts inte utbildningen någon betydelse utan det är storleken på lantbruket respektive företaget som kan skapa nyanser. I den här undersökningen har vi bortsett från detta och även slagit ihop dem till en grupp. Den sociala bakgrunden hos studerande har indelats i sju grupper. 12

15 Socio-ekonomisk indelning Utbildning 1. Ej facklärda arbetare 1) Mindre än två års utbildning efter grundskolan, 2. Facklärda arbetare 1) Minst två års utbildning efter grundskolan 3. Lägre tjänstemän 2) Mindre än tre års utbildning efter grundskolan, 4. Tjänstemän på mellannivå 2) Tre men ej sex års utbildning efter grundskolan 5. Högre tjänstemän 2) Minst sex års utbildning utöver grundskolan 6. Företagare/lantbrukare 7. Övriga Not. 1). Yrken normalt organiserat inom LO. 2). Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO Tabell 2.4. Social bakgrund bland studerande vid studiecentra, fördelade efter moderns och faderns yrke. Procent. Moder Fader % % Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän 9 5 Mellan tjänstemän Högre tjänstemän 3 6 Företagare/lantbrukare Övrigt 17 1) 5 Ej svar 4 6 Totalt Not. 1). En stor andel (14,3%) av kvinnorna har arbetat i hemmet. När den här indelningen användes framkommer det i tabell 2.4 att en stor andel av de studerande har sin bakgrund i arbetarklassen. Det är också en relativt stor grupp där faderns yrke är knutet till lantbruk eller företag. Nästan två tredjedelar (64%) kommer från familjer där en eller bägge föräldrarna tillhör arbetarklassen (dvs. ej facklärda eller facklärda arbetare). Nästan 40 procent kommer från hem där båda föräldrarna tillhör arbetarklassen och nästan 25 procent från dem där en av föräldrarna har en sådan bakgrund. (Se Figur 2.5) Båda föräldrarna arbetarklass Enbart moder arbetarklass Enbart fader arbetarklass Ej arbetarbakgrund 9 15 Figur 2.5. Andel studerande vid studiecentra med arbetarbakgrund och ej arbetarbakgrund. Procent. I Tabell 2.5. presenteras en översikt över hur studenternas sociala bakgrund fördelar sig på tre analysenheterna. Utgångspunkten är här faderns yrke. Störst andel studerande från arbetarklassen har karriärcentrumet i Hadeland, som i gengäld har en mindre andel studerande från 13

16 lantbrukar/företagarhem. Studerande från hem där fadern är högre tjänsteman ligger på samma låga nivå, sex procent, i de tre nätverken. Tabell 2.5. Social bakgrund bland studerande vid studiecentra ViN-nätverk, Hadeland och Studiesenteret.no, fördelade efter faderns yrke. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no % % % Icke facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Företagare/lantbrukare Övrigt Ej svar Totalt Studenternas sociala bakgrund avspeglar också, som vi tidigare visat, föräldrarnas formella utbildningsnivå. Den höga andelen studerande från arbetarklasshem innebär därför också att många som studerar vid studiecentra är första generationen högskolestuderande, dvs. ingen av deras föräldrar har högre utbildning. Totalt sett gäller det för cirka tre fjärdedelar av de studerande. Nästan en tredjedel av föräldrarna har folkskola som högsta avslutade utbildning och en ungefär lika stor andel har en yrkesutbildning (se Figur 2.6) Procent Folkskola Yrkesutb. Gymnasiet Högskola Figur 2.6. Föräldrars utbildning efter den av föräldrarna som har högst utbildningsnivå. Procent. I en norsk undersökning har man redovisat föräldrarnas utbildningsbakgrund för högskolenybörjare vid universitet och högskolor år 2003 (Næss & Støren, 2006). När vi jämför högskolenybörjare vid studiecentra med dem vid universitet och högskolor visar det sig att föräldrarna till studerande vid studiecentra i Norge har lägre formell utbildningsnivå. De har i högre utsträckning förgymnasial utbildning och i betydligt mindre utsträckning högre utbildning. 1 1 Uppgifterna handlar om högskolenybörjare vid studiecentra som var 199 st. Källa för unviersitet och högskolor, som avser år 2003, är Næss & Støren,

17 Procent ,6 46,8 32,7 41,9 49,4 8,7 Högre utbildning Gymnasial Förgymnasial Norge lärc. Norge högskolor/univ. Figur 2.7. Högskolenybörjare vid studiecentra i Norge och vid högskolor och universitet efter formell utbildningsnivå till den av föräldrarna som hade högst utbildningsnivå. Procent. Vår kartläggning visar också att flertalet av de studerande inte heller har syskon som har högre utbildning. Det betyder att de inte bara är första generationen studerande utan även den första i den egna familjen. Men de studerande kan indirekt ha fått sådan erfarenhet genom någon bekant/släkt i omgivningen och som därmed kan fungera som lots in i högskolekulturen. Ett antal studier har visat att detta att känna någon annan som har studerat vid universitet eller högskola är en viktig puschfaktor för att påbörja högre studier (se t.ex. Cooke, Barkham, Audin, Bradley & Davy, 2004; Eriksson & Jonsson, 1993, 1994; Trondman, 1994; Wakling, 2005). Det visar sig att nästan en fjärdedel av de studerande vid studiecentra har en partner som har högre utbildning och nästan fyra av tio anger att det finns någon i släkten. Endast en mindre grupp om 14 procent saknar någon nära eller kära som har högre utbildning. Det finns med andra ord för de allra flesta studerande någon i omgivningen som vet vad det innebär att bedriva högre utbildning Procent Förälder Syskon Övrig släkt 24 Partner 14 Ingen alls Figur 2.8. Andel studerande vid studiecentra som har någon i den nära omgivningen som har högre utbildning. Procent Som vi nämnde ovan hade en relativt hög andel av studerande inom Studiesenteret.no högre utbildning sedan tidigare. Men när vi ser på föräldrarnas utbildningsbakgrund så var även tre fjärdedelar av dem första generationen studerande då de en gång i tiden började sina studier. 15

18 Tabell 2.6. Andel studerande vid ViN-nätverket, Hadeland, Studiesenteret.no som har någon i den nära omgivningen som har högre utbildning. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies no % % % Förälder Syskon Partner Släkt Ingen Not. Mer än ett alternativ kan ha angivits Det finns en intressant skillnad mellan mäns och kvinnors indirekta relation till högre utbildning, som kan vara av betydelse för att rekrytera män till utbildning. En högre andel män har en partner som har högre utbildning (män=33%, kvinnor=22%). Studier av flexibla studenter i Norge visade att stöd från familj och vänner är en viktig förutsättning för att börja utbildning i vuxen ålder. Särskilt viktig är stödet från partner (Grepperud, 2009; Grepperud, Rønning & Støkken, 2006), något som vi senare ska se gäller även för studiecentrastuderande. Förankring i arbetslivet De studerande kan beskrivas som en grupp med fast förankring i arbetslivet när de påbörjar sina studier. Nästan nio av tio studerande hade heltids- eller deltidsarbete innan de började studera. Resterande grupp var arbetssökande eller hade permission av olika skäl (se Figur 2.9). En exakt lika stor andel män som kvinnor arbetade före studierna, men kvinnor deltid i större utsträckning än män (29,4 respektive 7,7 %) Procent Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Figur 2.9. De studerandes situation på arbetsmarknaden före studierna. Procent. De studerandes arbetslivsförankring är rätt likartad vid de tre studiecentranätverken men med den skillnaden att en mindre andel arbetade heltid i Hadeland. En större grupp studerande vid Studiesenteret.no var också arbetslösa när de påbörjade sina studier. 16

19 Tabell 2.7. Arbetssituation för studerande vid studiecentra i ViN-nätverket, Hadeland och studiesenteret. no, innan de påbörjade studierna. Procent. ViN-nätverk Hadeland Studies.no Totalt % % % % Heltidsarbete Deltidsarbete Arbetssökande Permission Annat Ej svar Totalt Liksom i annan flexibel utbildning rekryteras i hög grad studerande som arbetar inom offentlig sektor. Det rör sig om cirka två tredjedelar varav de flesta arbetar inom kommunal sektor. Exakt en fjärdedel arbetar inom privat sektor, vanligtvis som anställd (se Figur 2.10) Procent Stat Kommun Fylke Privat Egen bedrift Figur Sektorer som de studerande vid studiecentra arbetar inom. Procent. Här finns det skillnader mellan de olika nätverken. En större andel av de studerande i ViNnätverket arbetar inom offentlig sektor än i såväl Hadeland som Studiesenteret.no, som i stället har en betydligt högre andel från privata sektorn. Studiesenteret.no rekryterar heller inte lika stor andel från kommunal sektor som de övriga (se Tabell 2.8). Tabell 2.8. Sektor som de studerande vid ViN-nätverket, Hadeland och Studiesenteret.no arbetar inom. Valid procent. ViN-nätverk Hadeland Studies. no Totalt % (n=135) %(n=85) % (n=74) %(n=296) Statlig Kommunal Fylkeskommunal Privat Egen bedrift Totalt Uppsummering Det är främst kvinnor som sökt sig till de studier som ges via lokala studiecentra. Deras andel är högre vid studiecentra än vid universitet och högskolor och ännu högre än vid traditionell distansutbildning. 17

20 Majoriteten av de studerande kan karaktäriseras som vuxna studerande. Den höga medelåldern på 37 år betyder inte att det bara är medelålders män och kvinnor som sökt sig till studier vid studiecentra, utan här finns också en grupp yngre studerande, vilket inte är så vanligt när det gäller flexibel utbildning. Den flexibla utbildningen som bedrivs vid studiecentra har ett annat rekryteringsmönster än annan flexibel utbildning vad gäller utbildingsbakgrund. Nästan två tredjedelar av de studerande har inte någon högre utbildning bakom sig när de börjar studierna. De är med andra ord högskolenybörjare. Studier vid studiecentra har även lyckats rekrytera första generationen studerande, dvs. deras föräldrar har ingen högre utbildning. De studerande vid studiecentra har även en social bakgrund som markant skiljer sig från de studerande vid högskolor och universitet. Utan att överdriva allt för mycket skulle den kunna beskrivas som spegelvänd. Studiecentra rekryterar mest studerande från arbetarklassen och från företagare- och lantbrukargruppen och minst från gruppen högre tjänsteman. Motsatsen råder vid universitet och högskolor där studerande från mellan- och högre tjänstemannahem dominerar stort medan arbetarklassen är i minoritet. Föräldrarnas klasstillhörighet återspeglar sig också i att en majortet av dem har kortare formell utbildning. 18

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 KAPITEL 1... 3 Bakgrund och dataunderlag... 3 En kommunal och regional gräsrotrsrörelse... 3 Dataunderlag... 4 Rapportens uppläggning... 7 Uppsummering...

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester HUI Research på uppdrag av SkiStar April 2013 Författare: Karin Olsson Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Metod Semestervanor Skidintresserade

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar Kapitel 4 D Deltagande ande i lärande aktiviteter teter Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar 45 Varierat utbud av utbildningar och kurser möter vuxna i Sverige Den vuxna befolkningen

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Vårmötets deltagare 2014. Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet

Vårmötets deltagare 2014. Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Vårmötets deltagare 214 Material insamlat våren 214 Powerpoint sammanställd, 215, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Bakgrund 299 svarande totalt = 56 procent Medianålder 47-48 år (1938-1988)

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Många vinster med väl fungerande LPA

Många vinster med väl fungerande LPA SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten

Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten 2014-01-02 Sid 1 (16) Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten Enkäten omfattade samtliga studenter som påbörjat studier på grundläggande nivå ht 2013, dock

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer