Ungdom - fritid - idrott
|
|
- Gunilla Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk Idrottsforskning nr Ungdom - fritid - idrott tio* Ungdomstiden har i vårt samhälle kommit att bli en livsfas som allt tydligare avgränsas såväl från barndomen som från vuxenvärlden. Bl.a. till följd av senare års samhällsförändringar som förlängd skoltid och ändrade arbetsmarknadsförhållanden har också den tid då man betraktas som ungdom, väsentligt förlängts. Fritiden har blivit en betydelsefull del av livet för de flesta ungdomar där utbudet av fritidsaktiviteter samt olika gruppers efterfrågan av sådana sysselsättningar har skapat förutsättningar för en profilering och differentiering på fritidens område (Nilsson, 1994). Man kan idag betrakta fritiden och det sätt på vilket ungdomen använder den som en arena där identiteter, livsprojekt och sociala behov tillfredsställs och utvecklas, men där det också görs medvetna och omedvetna investeringar för att uppnå social status och identitet. Här blir ungdomamas egen bakgrund viktig för förståelsen av variaöoner i livsstil och förhållningssätt. Vad sker exempelvis i mötet mellan barns och ungdomars. sociala ursprung, uppväxtvillkor, familjeförhållanden, skolerfarenheter, framtidsbilder m.m. och den ordning som råder på fritidens område vid skilda tidpunkter i fråga om utbud, styrkeförhållanden, värdehierarkier, traditioner mm.? På vilket sätt används olika fritidsaktiviteter och stiluttryck för att utvinna personliga innebörder och utveckla innebörder i vardagslivet? Vad betyder fritiden för unga människor i dagens samhälle? Vad fylls Bengt Larsson Institutionen för humaniora och samhållsveten- Idrottshögskolan, Stockholm Per Nilsson Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan Stockholm den med och i så fall med vilken betydelse? Dominerar idrotten fortfarande fritidsscenen? Har den idag samma dragningskraft på ungdomarna som tidigare eller har den förändrats eller rent av minskat? Vad betyder idrotten i deras liv, vad är den uttryck för och vilken funktion fyller den i ett vidare livsstilssammanhang? Finns det skillnad i fritidsvanor? Hur varierar fritidsvanorna med ålder, kön och social bakgrund? Finns det skillnader i dessa vanor mellan ungdomar boende i storstad, mindre och medelstora städer, landsbygd och glesbygd? Detta är några av de frågor som Bengt Larsson och Per Nilsson ställer i en riksomfattande studie om ungdomars fritids- och kulturvanor i Sverige där ambitionen är att ge en nyanserad bild av våra ungdomars fritids- och kulturvanor, men även bidra till ökad förståelse för idrottens betydelse i deras liv och för deras socialisation. Undersökningen genomfördes under vid Lärarhögskolan i Stockholm på uppdrag av Ungdomsstyrelsen, Riksidrottsförbundet och Kxilturrådet. Totalt omfattas 4686 ungdomar i åldern år. Studien är uppdelad i två delstudier. Den första, riksrepresentativa delstudien, omfattar 3089 personer. Denna studie genomfördes huvudsakligen med postenkäter under tidsperioden 3 oktober till och med 6 december Bortfallet uppgår, för hela gruppen till 29,1%. Görs en indelning i åldersgrupperna åringar, åringar samt åringar varierar det totala bortfallet mellan grupperna. För den yngsta gruppen uppgår det till 19,2 procent, för mellangruppen öll 21,7 procent och för den äldsta gruppen till 35,8 procent. De resultat som vi kommer att redovisa här gäller i de flesta fall för hela gruppen. Delstudie två består av åringar boende i fyra särskilt utvalda miljöer. Det är ungdomar från en utpräglad skogsbygd i norra Dalsland och södra Värmland med tätorterna Bengtsfors och Årjäng, Luleå, samt med en invandrartäthet på ca 40 procent. Bortfallet uppgår här till 5 procent (I denna siffra ingår även det relativt stora antal ungdomar som inte har kunnat delta på grund av alltför dåliga kunskaper i svenska språket). I denna fördjupade delstudie har vi även genomfört drygt 50 intervjuer. Föreliggande artikel kommer inledningsvis att peka på några framträdande mönster vad gäller de mer grundläggande frågeställningarna vad ungdomarna gör på fritiden och variationer mellan kön, socialgrupp och geografiskt boende. I artikelns senare del kommer idrotten och att ägnas särskilt intresse. Ja, det finns skillnader! Studien visar att det finns skillnader i valet av fritidsaktiviteter, dels mellan pojkar och flickor men även mellan olika sociala grupper, samt beroende på om man bor på landsbygden eller i storstaden. Exempel på typiska pojkaktiviteter är att besöka idrottstävling, spela dataspel, meka med motorer eller fiska. Motsvarande flickaktiviteter
2 Svensk Idrottsforskning nr j^ är att skriva dagbok, sjunga i sånggrupp, rida eller spela teater. värderar också skola och utbildning, familj, vänner och kultur som konst, teater och litteratur högre än pojkar som i sin tur värderar sport och friluftsliv högre än flickor. Beträffande förer^gsanslutningen kan vi konstatera att många föreningstyper attraherar båda könen i ungefär lika hög grad, men att graden av anslutning också kan variera betydligt mellan vissa föreningstyper. Tydliga skillnader mellan flickor och pojkar finns till exempel nar det gäller anslutningen öll idrottsföreningar, ridklubbar och sohdahktsföreningar (se tabell 1). Tillför vi sedan ett socialgruppsperspektiv blir bilden av foreningsanslutning än mer nyanserad. Vi kan här se hur anslutningen varierar mellan ungdomar med arbetarbakgrund, tjänstemannabakgrund, företagaibakgrund och bland lantbrukarungdomar. Högst föreningsanslutning finner vi bland företagarbam, lägst bland arbetarbarn. Vilka föreningstyper är man då med i? Musikföreningar, politiska organisationer samt solidaritetsföreningar har som vi kan se en betydligt större anslutning från ungdomar med högre tjänskrnannabakgrund än från ungdomar med arbetarbakgrund. IdrottsföKningsanslutningen, vilken är den överlägset största organiserade fritidssysselsättningen såväl bland flickor som bland pojkar, följer också detta mönster och här är Fredsorganisation Skolförening Dataförening Idrottsförening Nykterhetsorganisation Ridklubb Invandrarförening Filmklubb Musikförening Kulturförening Religiös organisation Politisk organisation Miljöorganisation Scouterna Sol idaritetsf örening FÖRENINGSMEDLEMSKAP TabefZ 1. fx^gnmgsmafkms&op kö». Procgnf. 43 procent av ungdomar med aibetarbakgrund medlemmar i idrottsföreningar medan motsvarande siffra för ungdomar med tjänstemannabakgrund är 54 procent. Resultaten visar således att vissa föreningstyper har en ganska jämn fördelning avseende föräldrarnas sociala bakgrund medan andra föreningstyper tycks attrahera en ganska specifik grupp ungdomar (se tabell 2). Vad gäller fritidens olikheter mellan storstad (mer än inv.) och landsbygd (5 mil till tätort) kan sägas att idrottsföreningar och ridklubbar har betydligt större anslutning bland ungdomar på landsbygden än i storstaden. Det omvända gäller solidaritetsföreningar och 9 politiska organisationer medan dataföreningar, musikföreningar och scouterna har ungefär lika stor anslutning, i staden som på landsbygden. I övrigt ägnar sig ungdomarna på landsbygden i högre grad åt att besöka idrottstävling, fiska, vara på fritidsgård, syssla med sällskapsdjur, umgås med familjen och idka friluftsliv än ungdomar i storstaden. Dessa besöker i stället museer, konstutställningar och gallerier, går oftare på bio och teater, träffar oftare sina pojk- och flickvänner samt reser i större utsträckning utomlands än ungdomarna på landsbygden. Mot denna bakgrund finns det skäl 3 FÖRENINGSMEDLEMSKAP Arbetare Tjänstemän tjänstemän Företagare Lantbrukare Fredsorganisation Skolförening Dataförening Idrottsförening Nykterhetsorganisation Ridklubb Invandrarförening Filmklubb Musikförening Kulturförening Religiös organisation Politisk organisation Miljöorganisation Scouterna Sol idaritetsf ören ing TabeW 2. f örgmmgsmedkyns&gp soczafgrwpp. Procenf.
3 Svensk Idrottsforskning nr 3 * 1997 att närmare granska den sociala kontextens betydelse. Detta skall nedan göras med ungdomamas idrottsutövande i blickpunkten. Idrotten som fritidssysselsättning Som vi har sett är idrotten i vårt land den föreningstyp som överlägset lockar flest utövare, såväl bland pojkar som bland flickor. Detta betyder också att idrotten blir en mycket viktig del av ungdomamas vardag. Vår riksrepresentativa studie visar att 43 procent av flickorna och 54 procent av pojkarna i åldern år uppger sig vara medlemmar i någon idrottsförening. Tidigare studier på området visar att andelen medlemmar i idrottsförening är som högst i årsåldem. I denna grupp är ca 75 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna medlemmar (SCB, 1994). Med stigande ålder sjunker andelen medlemmar i idrottsföreningarna. Enligt vår studie uppger sig 60 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna i åldern år vara medlemmar i någon idrottsförening. Då vi förutom vår riksomfattande studie också med ett särskilt intresse har fördjupat oss i 16-åringamas idrottsvanor i några särskilt utvalda olika delar av Sverige vill vi nu peka på några av de resultat som kan iakttas för denna grupp (se tabell 3). Som framgår av tabellen varierar andelen medlemmar i idrottsförening högst väsentligt beroende på område. Detta gäller särskilt för flickorna där vi ser en allmän spridning mellan områdena och en skillnad på hela 44 procentenheter mellan Luleå och. Även bland pojkarna noterar vi den höga anslutningen i Luleå. Här är dock övriga områden tämligen jämnt fördelade kring drygt 50 procents anslutning. Vi kan därför konstatera att det i detta material föreligger en väsentligt större spridning bland flickorna än bland pojkarna. (Att vara medlem i någon idrottsförening är inte självklart detsamma som att vara fysiskt aktiv. Bland gruppen medlemmar återfinns naturligtvis även en del AM fdrof&z wfam/ör iwroi%/6rfw»gg» f;//&z/ar /räwwf /Zictormz. fofo; Göra» Bi//«so»
4 Svensk Idrottsforskning nr ^ ^ inaktiva individer även om deiför hållande till antalet aktiva inte är så mångas Utanför föreningslivet pågår oekså en omfattande fysisk träning.vi har valt att, liksom ångström och Larsson ^De^nop,x^ngströmet.ak, 1^^ Larsson,!^ tidigare gjort, dela upp denna fräningisådan som bedrivs utanför idrottsförening men somärorganiseradochdärenvuxen är ledare, exempelvis aerobics, samt sådan som bedrivs på egen hand eller tillsaxnmans med kompisar eller föräldrar oeh som inte har med någon förening att göra, exem pelvisjoggning.lde resultat som vi redovisaritabellernafvraochfem har viinte definierat någon lägsta ansträngningsgränsförvadsomska betraktas som fysisk aktivitet. Vi läxnnar således till ungdomarna själva att bedöma vad de anser vara fysisk träning av nämnda slag.x^m visertilldeträningsformersomsker utanför föreninguppkoxnmer vissa variationer även här. Att idrotta i organiserad form utanför ordinära idrottsföreningar är i våra resultat en fritidsaktivitet som flickorna i väsentligt högre grad än pojkarna tilltalas av.detta sätt att idrotta tilltalar oekså i högre grad flickorna från än övriga grupper.värt att notera är oekså att fxickoma från här inte är lika avvikande som när det gäller föreningsansluxningen. Menocksåipojkgruppen finns variationer värdaattbeakta. Fåav Luleås pojkar idrotfar, jämfört med övriga pojk-oehflickgrupper, utan för förening under organiserade former f^se tabell 4^. Det är också många ungdomar som är fysiskt aktiva på egen hand, dvs. utanför såväl idrottsförening som andra idrottsliga organisationsfor mer. Drygt tvåtredjedelar av den undersökta ungdomsgruppenuppgerattdeharidrottatpåegenhand xmderden senaste månaden. Idrott utövadpåegenhand eller tillsammansmed kompisar eller föräldrar och utanför någon förening uppges bedrivas i lika hög utsträckning i samtligafyra områden bland pojkarna. För flickorna ser bilden något annorlundaut. Härar det framför allt flickorna i oengtsfors^årjäng som särskiljer sig genom ett uppgiftsmässigtfrekventxdrottandepå egen hand utanför det organiserades ramar f^se tabell 5^. 1 MEDLEMSKAP 1 IDROTTSFÖRENING j Tabeff 3. Arwkf 16-Jriga i^roffs/drgmfmgsty^zt^mtwzr. Procenf ORGANISERAD IDROTT UTANFÖR FÖRENING i Fikkor Tabeff 4. Amkf 16-dri%gar som wnder dg» sernzsk mjmzdg» idroffaf wndgr orga- MisgrWe/brmgr wfam/or idroffs/öreming. Procent. IDROTT PÅ EGEN HAND UTANFÖR FÖRENING 1 *+ Tabeff 5. Andel 16-Jrz'ngar som under den senaste nwbzaden idroffaf pd egen &and wfan/or idrof fs/5renfng. Procent. Hur stor andel bedriver då regelbunden fysisk träning flera gånger i veckan? Som vi kan se i tabell sex är det så att pojk-och flickgruppen här skiljer sig åt. Det är framför allt pojkarna som attraheras av att idrotta på detta sätt och främst då pojkarna i Luleå. Även flickorna i Luleå lockas av denna mer frekventa idrottsträning, medan det motsatta förhållandet gäller för flickorna i. Noteras kan att skillnaden mellan pojk- och flickgruppen ökar när kravet på regelbundenhet i träningen ökar. Diskussion Våra resultat visar på stora skillnader vad avser anslutningen till olika föreningstyper. Den föreningstyp som i särklass fångar upp den största andelen ungdomar är idrottsförening. I storleksordning hälften av alla ungdomar uppger sig vara medlemmar i denna typ av förening. Sägas kan också att den sociala skiktningen till olika föreningstyper är uppenbar. I våra resultat finns det inte någon föreningstyp som lockar fler ungdomar med arbetarbakgrund än ungdomar med högre tjänstemannabakgrund När det gäller ungdomars idrottande visar våra resultat på stora variationer i idrox^förenmgsanslutning, träningsformer och träningsintensitet. Dessa skillnader kan iakttas såväl vid en jämförelse mellan flickor och pojkar som mellan olika boendemiljöer. Detta säger oss bland annat att fritiden och idrotten ter sig annorlunda beroende på om man är flicka eller pojke och var någonstans i landet man bor, och även under vilka sociala villkor man Fritiden kan därför sägas utgöra en del av tillvaron där ungdomar har chans att utveckla olika identiteter, kulturer och livsprojekt. Under den fria tiden förverkligar många sig själva och valet av fritidsaktiviteter bidrar på så vis till att ge bam och ungdomar skilda erfarenheter om hur omvärlden ser ut, skilda kompetenser samt därmed på sikt olika chanser i livet Ungdomars olika val av livsstil och fritidsaktiviteter verkar variera påtagligt med deras sociala positioner. Olika fritidsaktiviteter värderas olika och får olika innebörd beroende på den sociala tillhörigheten. Valen blir på så sätt också särskiljande. Detta medför att vad
5 Svensk Idrottsforskning nr t e - man faktiskt gör på sin fritid blir viktigt och av betvdelse som distxnktionsinstrumenl Att visa sig själv och andra vem man än Att bekänna sig eller inte bekänna sig tillenfritidsaktivitetellerstilger individen ett visst värde, en viss kompetens och en identitet på den föränderliga och svårfångade ungdomsmarknaden^rifiden utgör därför enmycket viktigdelivårabamsochungdomars uppväxtvillkor Även om det finns storalikheter i ungdomars fritid, exempelvis en stordelidrottsaktivaungdomar,så förefaller det ändå vara utmärkande för dagens situation att fritiden synes bli alltmer olikartad för skilda grupper barn och ungdomar Def är därför numerabefogat att tala om skilda fritidskulturer bland skilda xmgdomsgrupper Nilsson, 1994^. Vihar idennaartikelpekatpåen differentierad frxtid^ Vi har också visat att en fritidsaktivitet-idrotten kanuppvisaett mycket skiftande ansikte. Att vara flicka med invandrarbakgrund i Stockholms södra förorter innebär för åtta av tio att man står utanför idrottsföreningmedlemskap ochförnio av tio aft man ej bedriver regelbunden fysisk träning. Är mandäremöt pojke och boendeiluleå blir bilden den mot REGELBUNDEN FYSISK TRÄNING Bengtsfors 21 Luleå 44 Stockholm Tabeff 6. Andel 16-Jringar som bedrwer regelbunden Wnfng/Zera gtinger per oecbz. Procent. satta. Sju av tio är med i idrottsförening och sex av tio tränar regelbundet flera gånger i veckan. Men även flickorna i Luleå är ivriga idrottare. Här blir bland annat den lokala idrottskulturen och det utbud som erbjuds, tillsammans med ungdomamas egna förställningar och syn på idrott, av stor betydelse för om man väljer eller kan välja en fysiskt aktiv fritid eller inte. 31 Framtida studier inom ämnet kommer att närmare och djupare belysa idrotten bland annat utifrån de frågor som inledningsvis ställdes i denna artikel Utgångspunkten för dessa studier är att betrakta idrotten utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med den franske sociologen Pierre Bourdieu som inspirationskälla. Vi menar att den teoribaserade idrottsforskningen i mycket hög grad kan bidra till att förstå ungdomars livsvärld och att denna forskning på så vis även kan berika den sk. ungdomskultnhorskningen. Mot bakgrund av att idrotten upptar så många ungdomars fritid blir även frågor om idrottens roll som en påverkansfaktor på ungdomskulturen eller omvänt, ungdomskulturens påverkan på idrottskulturen, ytterst relevanta att ställa. Referenser DE KNOP, P. ENGSTRÖM, L-M. ET AL. (1996). Worldwide Trends i Youth SporL Human Kinetics, Leeds, United Kingdom. LARSSON, B. (1993). Idrottsvalet - ahirnp eller strategi? En studie om 15-åriga ungdomars idrottsvanor i Stockholms lan. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan 1 Stockholm. NILSSON, P. (1994). Den allvarsamma fritiden. En litteraturstudie av undersökningar om barns odi ungdomars fritids- och kulturvanor. Statens ungdomsråd. SCB (1994). Föreningslivet i Sverige. SCB- Tryck, Örebro. EM wffyyct /or wngdofnaiwfwr. Fofo; U Snnonsson/Presaens B/W
Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merTjänsteskrivelse 1 (5)
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merTrender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström
Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merHur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?
Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms
Läs merUng livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen
Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merVem känner smak för motion?
Vem känner smak för motion? Det råder ingen tvekan om att motionsutövning i medelåldern är tydligt relaterad till social position. Däremot finns inget ödesbestämt i den slutsatsen. Smaken för motion kan
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merHälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merFysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016
Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merRörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan?
Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Rörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan? Handledare: Kristina Johansson -
Läs merAerobics, gym eller idrottsförening
Aerobics, gym eller idrottsförening Vad prioriterar högstadie- och gymnasieelever i Helsingborg? Stig Elofsson 1 FORSKNINGSENHETENS FÖRORD Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför
Läs merFritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras
RIKTLINJE Fritidsgårdsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger hur i Nacka ska utföras Dokumentet gäller för Utförare av som utförs på uppdrag av Nacka kommun Förutsättningar för uppdraget Utföraren
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad
Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande
Läs merProgram för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun
Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen
Läs merRapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merSvenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Läs merHur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?
Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merKultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING
Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs merKULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merVad gör du på din fritid?
Vad gör du på din fritid? Mellan perioden 12-24 maj 2009 fick Vännäs medborgarpanel möjligheten att svara på sin andra enkät som handlade om vad vi ägnar vår fritid åt. Enkäten bestod av sex stycken bakgrundsfrågor
Läs merRapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012
Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder
Läs merHögskolan i Jönköping
Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står
Läs merUngas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?
Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merKULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun
KULTUR & FRITID GÄVLE Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Citera gärna ur skriften
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merSportis. Idrottskola med barn i centrum
Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten 2011-2012 Innehållsförteckning Plan för likabehandling
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merUng livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat
Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat - fritids- och kulturnämnden 16.6.2015 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merAttraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.
Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merCertifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla
Certifiering av föreningar Öppen idrott & Idrott åt alla Nya sätt för föreningarna att möta nya behov Eskilstuna kommun vill hjälpa föreningslivet att utveckla sin verksamhet och samtidigt kvalitetssäkra
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merinbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek
inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek 1 2 2 vad tror du på? våga prova gud och kyrkan! Vi förutsätter inte att du som anmäler dig till konfirmandundervisningen
Läs merEn Sifoundersökning om attityder kring att åldras
En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merIDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN
IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merVerbala och fysiska kränkningar vanligast
1 (6) Verbala och fysiska kränkningar vanligast De vanligaste orsakerna bakom anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen eller BEO är verbala och fysiska kränkningar. Det visar den fördjupade
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merKultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning
PM KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET 2006-03-13 Ann-Kristin Andén Utredare 08-550 21974 ann-kristin.anden@sodertalje.se Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning Inledning På uppdrag av kultur-
Läs merUng i Ulricehamn, 2007
Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning 2012
Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kunskapen om vilka som är brukare inom kultur- och fritidsområdet går inte att få fram på samma enkla sätt som inom barnomsorgens och skolans verksamhet där barn/elever
Läs merTjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009. 2009-11-23 Dnr 2008/50.
Tjänsteskrivelse 2009-11-23 Dnr 2008/50 1 (15) Fritidsnämnden Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009 Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar redovisningen till
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merErsängskolans förebyggande arbete mot droger
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merUngdomarnas röster Del 1,2 (4) Lena Boström, Docent i pedagogik lena.bostrom@miun.se
Ungdomarnas röster Del 1,2 (4) Lena Boström, Docent i pedagogik lena.bostrom@miun.se DECEMBER 2013.. Professor i regionalekonomi, Umeå universitet, Lars Westin, om regional, utveckling, migrationsmönster
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merVisions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK
Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...
Läs merUngdomars tävlings- och motionsvanor
Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en
Läs merPrognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014
2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels
Läs merPÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats
PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009
Läs merZA5968. Flash Eurobarometer 408 (European Youth) Country Questionnaire Sweden
ZA98 Flash Eurobarometer 08 (European Youth) Country Questionnaire Sweden FL08 European Youth SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna D Hur gammal var du när du slutade
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merUpptäck idrottens mångkulturella bilder
Upptäck idrottens mångkulturella bilder Idrotten är en global rörelse med ett gemensamt språk. Den starka dragningskraften gör den till en viktig integrationsarena. Men bilden av idrotten är också präglad
Läs merDagordning (Kopiera så att alla körmedlemmar kan läsa) Årsmötesprotokoll Färdig mall som du bara fyller i.
Så här går det till 1 Håll ett årsmöte Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte. UNGiKÖR kan förse dig med de flesta handlingar som behövs för mötet: 2 Dagordning (Kopiera så att alla
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merKVINNO. - en utvärdering. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson
KVINNO SIM - en utvärdering Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson F O R S K N I N G E N Innehållsförteckning Sid. Inledning 1 Undersökningen 3 Resultat 4 Vilka besöker kvinnosimmet? 4 I vilken utsträckning
Läs merTryggheten viktigast för den som ska sälja bostad
Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad Sammanfattning Varför välja mäklare? 74 procent av Sveriges befolkning från 15 år och uppåt uppger i undersökningen att de skulle anlita mäklare om de
Läs merSophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen
Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs mer