Negativ stress och ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Negativ stress och ohälsa"

Transkript

1 Negativ stress och ohälsa Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2

2 Utgivna publikationer fr o m 1995 i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM) 1995:1 Yrke efter utbildning. Grundskoleutbildade och gymnasieutbildade på arbetsmarknaden 1995:2 Inför en ny flyttvåg. Utbildning och geografisk rörlighet 1995:3 Tre provval till gymnasieskolan 1995:4 Osäker framtid 1995:5 Hotad, mobbad eller sexuellt trakasserad på jobbet 1995:6 Inkomst för högskoleutbildade. Jämförelse mellan 1970 och :7 Ensidigt upprepat arbete. I rapporten beskrivs arbetsmiljön i ett antal yrken - olika för kvinnor och män - där upprepade arbetsmoment är vanliga 1995:8 Arbetskraftsbarometern :1 Yrkesprognos 96. Behovet av arbetskraft i olika yrken 2000 och :2 Efter 20 år på arbetsmarknaden. Lågutbildade och andra utbildningsgruppers rörlighet :3 Drabbade utbildningsgrupper. Från överhettning till massarbetslöshet 1996:4 Inkomst för gymnasieutbildade. Jämförelse mellan 1970 och :5 Ungdomar med utländsk bakgrund sju år efter grundskolan 1996:6 Arbetskraftsbarometern :7 Nu och då. Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med situationen före krisen 1997:1 Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena 1997:2 Utesluten från arbetsmarknaden. Arbetslös på 80-talet ofta arbetslös även på 90-talet 1997:3 De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. En pilotundersökning 1997:4 Arbetskraftsbarometern :5 Övergång utbildning-arbete för utbildade inom teknik, ekonomi och vård 1997:6 Utanför arbetslivet. En beskrivning av personer som saknar eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden 1998:1 Socioekonomiska konsekvenser av sjukdom och dödsfall inom hushåll 1998:2 Arbetsmarknadsutveckling och inkomströrlighet - en studie i det tidiga 1990-talets Sverige 1998:3 Arbetskraftsbarometern :1 Funktionshindrades arbetssituation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet :2 Arbetskraftsprognos Utvecklingen till år 2015 enligt två alternativa scenarier 1999:3 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år :1 Arbetskraftsbarometern :2 Utbytbarhet på arbetsmarknaden - Yrken och löner för olika utbildningsgrupper 2000:3 Arbetsförhållanden för kvinnor och män i arbetsledande ställning 2000:4 Arbetskraftsbarometern :1 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år :2 Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet

3 Information about Education and Labour market 2001:2 Negative Stress and Illness The effects of high demands, low control and lack of social support Swedish Work Environment Authority Statistics Sweden Från trycket April 2001 Producent Statistiska centralbyrån Producer Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Programmet för Arbetsmiljöstatistk Box , STOCKHOLM Förfrågningar SCB: Alf Andersson, tfn Inquiries SCB: Madeleine Bastin, tfn SCB: Marie-Louise Jädert Rafstedt, tfn AV: Kurt Baneryd, tfn AV: Jan Weiner, tfn , Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är förbjudet enligt lagen (1960;729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, utan medgivande av Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån. ISSN ISBN Printed in Sweden

4 3 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för är organisatoriska förändringar - psykologiska och sociala arbetsmiljörisker ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att ohälsa till följd av negativ stress skall förebyggas genom att arbetsgivare ser till att arbetstagarna får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, stöd och handledning, samt utrymme för återhämtning. Arbetstagare som löper risk att utsättas för våld och hot skall därvid uppmärksammas. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot negativ stress och ohälsa i arbetet, särskilt vad avser samband mellan krav och inflytande i jobbet samt stöd från chefer och arbetskamrater. Den är också en uppföljning av en tidigare rapport Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär Båda dessa stora urvalsundersökningar görs i anslutning till SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU). Rapporten har utarbetats inom SCBs program för arbetsmiljöstatistik av Madeleine Bastin (uppdragsansvarig), Alf Andersson och Marie-Louise Jädert Rafstedt i samarbete med Elisabet Broberg, Kurt Baneryd samt Jan Weiner vid Arbetsmiljöverket. Stockholm i april 2001 Kerstin Fredriksson Statistiska centralbyrån Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket

5 4 Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 10 Samband mellan krav och inflytande i arbetet 12 Rapportens uppläggning 15 2 Yrken med stor andel negativ stress Höga krav i arbetet Liten egenkontroll i arbetet Bristande socialt stöd i arbetet Psykiskt påfrestande arbete Ensidigt arbete Otrygghet i arbetet Liten möjlighet till pauser i arbetet 52 3 Yrken med stor andel av arbetsrelaterade besvär Sömnsvårigheter Olust inför att gå till arbetet Ont i övre delen av ryggen eller nacken Kroppsligt uttröttad efter arbetet Kroppsliga besvär till följd av arbetet Andra typer av besvär än fysiska till följd av arbetet Besvär till följd av arbetet orsakade av stress och andra 71 psykiska påfrestningar 4 Utveckling över tid för risken att utsättas för negativ stress Utveckling över tid för höga krav Utveckling över tid för liten egenkontroll Utveckling över tid för bristande socialt stöd Utveckling över tid för möjligheten till pauser i arbetet 87

6 5 5 Utveckling över tid för utsatthet av arbetsrelaterade besvär Utveckling över tid för sömnsvårigheter Utveckling över tid av olust inför att gå till arbetet Utveckling över tid för ont i övre delen av ryggen 100 eller nacken 5.4 Utveckling över tid av kroppslig uttröttning Utveckling över tid för kroppsliga besvär Utveckling över tid för andra besvär än fysiska Utveckling över tid för besvär orsakade av stress och 116 andra psykiska påfrestningar 6 Sjukfrånvaro till följd av arbetet. 120 Att ändra arbetssituationen av hälsoskäl 6.1 Sjukskrivning till följd av arbetet Att ändra arbetssituationen av hälsoskäl Kombinationer av krav, kontroll och stöd Kombinationen krav och kontroll Kombinationen krav, kontroll och stöd Utveckling över tid för krav, kontroll och stöd Samband mellan negativ stress, besvär och sjukskrivning Samband mellan krav/kontroll/stöd och vissa besvär Samband mellan krav/kontroll/stöd och besvär/ 156 sjukskrivning 8.3 Samband mellan krav/kontroll/stöd och eventuell 160 förändring av arbetssituation 8.4 Besvärens samband med ev. ändring av arbetssitua- 163 tion på grund av hälsoskäl 8.5 Samband mellan sömnsvårigheter, olust inför att gå 165 till arbetet och sjukskrivning 8.6 Slutord 167 Bilaga 1 Standard för Svensk Yrkesklassifiering; SSYK 168

7 6 Sammanfattning Denna rapport belyser förhållanden som kan medverka till negativ stress i arbetet och hur dessa arbetsförhållanden varit under 1990-talet. Särskilt beskrivs arbetets krav, den enskildes kontroll av sin arbetssituation samt möjligheterna till stöd från chefer och arbetskamrater. Vidare visas utvecklingen för olika former av besvär som förknippas med stress, liksom sjukskrivning till följd av arbetsrelaterade besvär och benägenheten att ändra sina arbetsförhållanden av hälsoskäl. I rapporten beskrivs för kvinnor och män yrken rangordnade efter högsta andelar av exponeringar och besvär. Utvecklingen över tid redovisas för kvinnor och män inom offentlig sektor (stat, kommun, landsting) respektive inom enskild sektor (industri, handel/service/övrigt) och för olika åldersgrupper. Slutligen redovisas sambandet mellan å ena sidan krav/kontroll/stöd och å den andra olika besvär samt sjukskrivning. De data som redovisas kommer från Arbetsmiljöundersökningen och undersökningen av Arbetsorsakade besvär Utvecklingen av krav, kontroll och stöd Andelen utsatta för höga krav i arbetet har ökat för kvinnor inom samtliga sektorer och för män inom alla utom kommunerna. Andelen med liten egenkontroll över sin arbetssituation har ökat för kvinnor och män inom flertalet sektorer utom inom kommuner och landsting. Bland män noteras en ökning inom kommuner, industri samt handel och service. Andelen som saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater har ökat för kvinnor inom stat och kommun. För män noteras inga signifikanta förändringar av stöd. Att inte ha socialt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. Att vara utsatt för höga arbetskrav och samtidigt ha liten egenkontroll över arbetssituationen innebär en betydande risk för negativ stress. Detta arbetsförhållande kallas i rapporten jobb under hög anspänning.

8 7 Andelen som arbetar under hög anspänning ökar för kvinnor inom flertalet sektorer och särskilt markant bland landstingsanställda. (Inom den statliga sektorn är skillnaden mellan åren inte signifikant.) Bland män ökar andelen som arbetar under hög anspänning inom alla sektorer och mest inom landstingen. Tio yrken där det är vanligt att man arbetar under hög anspänning och saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater Kvinnor - gymnasielärare - grundskollärare - kassapersonal (butik, post, bank m.fl.) - läkare, tandläkare och andra hälso- och sjukvårdsspecialister - barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens - övriga sjuksköterskor (här ingår b.la. företagssköterskor, kommunsjuksköterskor, onkologisjuksköterskor och ögonsjuksköterskor) - sjuksköterskor (medicin/kirurgi) - köks- och restaurangbiträden - kundinformatörer (receptionister, telefonister m.fl.) - banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Män - gymnasielärare - läkare, tandläkare och andra hälso- och sjukvårdsspecialister - truckförare - fordonsförare - kontors- och kundservicearbete - säkerhetspersonal - elmontörer, tele- och elektronikoperatörer - maskinoperatörer (metall/mineralbehandling) - arbete utan krav på särskild yrkesutbildning - motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer m.fl. Ang. yrkesindelning se bilaga 1

9 8 Besvären ökar under 90-talet! Andelen kvinnor och män som varje vecka har svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet har ökat inom samtliga sektorer. Andelen kvinnor som varje vecka känner olust när de skall gå till arbetet har ökat inom alla sektorer (avser ). Andelen män som uppger olust har ökat inom den statliga sektorn, inom industri samt handel och service, medan det inom kommuner och landsting inte är någon signifikant förändring. Där är andelen med olust relativt hög sedan tidigare. Andelen kvinnor som varje vecka har ont i övre delen av ryggen eller nacken har ökat inom samtliga sektorer. Bland män noteras en sådan ökning endast inom industri, handel och service. Andelen kvinnor som varje vecka är kroppsligt uttröttade efter arbetet har ökat inom alla sektorer utom inom den statliga. För män noteras ökningar inom flertalet sektorer. Inom landstingen ligger dock andelen för män på en oförändrad nivå. Andelen kvinnor som uppger kroppsliga besvär till följd av arbetet har ökat signifikant mellan 1995 och 2000 inom alla sektorer utom den statliga. Andra besvär än fysiska till följd av arbetet har ökat inom samtliga sektorer. Bland män noteras inte förändringar av andelen med kroppsliga besvär inom någon sektor, medan däremot andelen med andra besvär än fysiska ökat inom alla sektorer utom landstingen, där andelen sedan tidigare är hög. I följande yrken är det vanligt att kvinnor känner olust när de skall gå till arbetet: hälso- och sjukvårdsspecialister (läkare, tandläkare m.fl.), kassapersonal (butik, bank, post m.m.), maskinoperatörs- och monteringsarbete, hotell- och kontorsstädare, grundskollärare. Bland män är det vanligast för kontors- och kundservicearbete, truckförare och montörer. Andelen kvinnor som haft andra besvär än fysiska är stor bland grundskollärare, psykologer, kuratorer, gymnasielärare, samt inom arbeten med teoretisk specialistkompetens inom hälso- och sjukvård. Bland män är detta vanligt bland gymnasielärare och hälso- och sjukvårdsspecialister (läkare, tandläkare m.fl.).

10 9 Jämförelser mellan grupper med höga/låga arbetskrav, hög/låg egenkontroll och med eller utan socialt stöd De kvinnor och män som arbetar under hög anspänning och dessutom saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater har störst andel med besvär av olika slag och högst andel med sjukskrivningar. Att denna grupp är mest utsatt märks särskilt tydligt beträffande olust när man skall gå till arbetet. Analysen visar att krav, kontroll och stöd har betydelse men att det som mest bidrar till olust är om man saknar stöd från sina chefer och arbetskamrater. Beträffande sömnsvårigheter är mönstret annorlunda. Med störst andel och på samma nivå ligger de som arbetar under hög anspänning utan stöd och de som har jobb som innebär höga krav, hög egenkontroll och som saknar stöd. Sömnsvårigheter påverkas av i första hand höga krav och i andra hand bristande stöd. Kontroll över den egna arbetssituationen har i det här fallet mindre betydelse bland dem som har höga arbetskrav på sig. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Kraven kan ha blivit så höga att den goda egenkontrollen blivit otillräcklig. Stort engagemang och vilja att ta ansvar kan innebära att den enskilde ofta inte sätter stopp ens när arbetskraven blir mycket höga!

11 10 1 Inledning I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för är organisatoriska förändringar - psykologiska och sociala arbetsmiljörisker ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att ohälsa till följd av negativ stress skall förebyggas genom att arbetsgivare ser till att arbetstagarna får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, stöd och handledning, samt utrymme för återhämtning. Arbetstagare som löper risk att utsättas för våld och hot skall därvid uppmärksammas. Denna rapport syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot negativ stress i arbetet, särskilt vad avser samband mellan krav och inflytande i jobbet, samt stöd från chefer och arbetskamrater. Den är också en uppföljning av en tidigare rapport Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena. Ordet stress är idag ett begrepp som används för bl.a. hög arbetsbelastning, tidsbrist och jäkt. Negativ stress definieras som den fysiologiska påfrestning som individen utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon förmår och kan. I det moderna samhället kan det dock vara svårt att bedöma om stress i en viss situation är bra eller dålig. Vi talar om positiv respektive negativ stress. Den stress, som är måttlig, stimulerande och hjälper oss att nå ett mål, d.v.s. att situationen är under kontroll, kan ses som positiv. Den stress, som däremot uppstår i situationer som vi inte kan hantera eller påverka, d.v.s. när vi inte har kontroll eller inflytande över situationen, ses som negativ. I det långa loppet är den skadlig. Det finns ett antal faktorer, som kan orsaka stress i arbetslivet. Det kan vara brist på inflytande över de egna arbetsuppgifterna i kombination med höga förväntningar och krav. Det kan vidare vara förväntningar eller löften som inte kan uppfyllas, att man har för lite eller för mycket att göra, är utsatt för rollkonflikter eller kränkande särbehandling i någon form, samtidigt som man saknar stöd från arbetskamrater och chefer. Det är inte enbart förekomsten i sig, utan också i vilken grad och hur frekvent det förekommer som är avgörande för hur allvarlig stressen är. Stressande faktorer blir betydligt mer påfrestande om de verkar ihållande och om perioder av anspän-

12 11 ning inte åtföljs av tillräcklig tid för återhämtning. Olika människor reagerar olika beroende på tidigare erfarenheter och på vilket socialt stöd de har i och utanför arbetet. Bland det som kan orsaka stress i en arbetssituation kan vara alldeles för stor arbetsbörda och för mycket övertidsarbete otillräckligt med tid för att slutföra ett jobb att ha stort ansvar men liten befogenhet oklara arbetsinstruktioner oklarhet om sin arbetsroll - vad målet är med just denna arbetsuppgift, varför man gör en viss sak och var i helheten man befinner sig avsaknad av stöd från chefer eller arbetskamrater avsaknad av belöningar för ett väl utfört jobb avsaknad av möjlighet att framföra sina synpunkter på arbetsuppgiften eller på annat som hör ihop med arbetet eller är förutsättningar för det, d.v.s. avsaknad av inflytande/egen kontroll över arbetsprocessen att vara utsatt för våld eller hot om våld att vara utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande särbehandling att ha en dålig fysisk arbetsmiljö som kan medföra risk för hälsan att inte kunna få utnyttja sin kapacitet och sina kunskaper eller utbildning risken att felhandlingar kan medföra samhällskostnader eller riskera andra människors liv eller hälsa. risken att mista jobbet genom permittering, uppsägning eller förflyttning Den som är utsatt för olika belastningar i jobbet riskerar att drabbas av ohälsa. Personer, som är utsatta för dålig psykosocial arbetsmiljö med inslag av kraftig stress rapporterar ofta sjukdomar som besvär och värk i musklerna, magen, huvudet, hjärtat m.m. De uppger också att de har sömnsvårigheter, minnesproblem, känner olust, är lättirriterade m.m. Det är belagt att det finns ett samband mellan utsatthet för olika stressfaktorer i arbetet och sjukdomsbesvär. Det är kombinationen av höga psykiska krav och graden av besluts-/inflytande- och stödmöjligheter, som är avgörande.

13 12 Samband mellan krav och inflytande i arbetet Sambandet mellan kraven i arbetet och graden av frihet att själv besluta över och/eller styra sitt arbete beskrivs här enligt en vedertagen modell. I modellen definieras fyra typer av jobb beroende på grad av krav och egen kontroll. Jobb med hög anspänning - höga krav ställs på jobbet samtidigt som det saknas förutsättningar/möjlighet att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Aktiva jobb - höga krav ställs på jobbet samtidigt som det finns tillräckliga förutsättningar/möjligheter att kontrollera kraven Passiva jobb - låga krav ställs på jobbet samtidigt som det saknas förutsättningar/möjlighet att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Jobb med låg anspänning - låga krav ställs på jobbet, samtidigt som man har förutsättningar/möjligheter för att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Jobbkrav-jobbkontroll-modell (fritt från The job demands-job control model. Karasek/Theorell, 1990) Låga Krav Höga Kontroll Hög Jobb med låg Aktiva jobb anspänning Låg Passiva jobb Jobb med hög anspänning Att vara utsatt för stora krav och samtidigt ha litet inflytande över arbetet är en riskfylld kombination. Är man utsatt för stora krav i arbetet ökar risken för psykosociala påfrestningar och besvär. Risken kan antas vara större ju större diskrepansen är mellan höga krav och möjligheterna att hantera dem. Om man har en relativt god egenkontroll, d.v.s. inflytande över sin arbetssi-

14 tuation, kan man dock delvis hantera även stora arbetskrav. Dessa kan då göra arbetet stimulerande och utvecklande. Detta är - mycket förenklat - grundtanken i den s.k. krav/kontrollmodellen som utvecklades av Karasek och Theorell och som först främst tillämpades på risken för hjärt/kärlsjukdomar. Krav/kontrollmodellen har blivit vedertagen för analys av stressrelaterade besvär. Utöver kombinationerna av höga/låga krav och liten/stor kontroll har även den enskildes möjligheter till socialt stöd i och utanför arbetet stor betydelse för risken att psykosociala symptom och besvär uppstår. Underlaget för denna rapport är data från Arbetsmiljöundersökningen (vartannat år) och den årliga undersökningen av Arbetsorsakade besvär Båda undersökningarna ger underlag för den officiella statistiken om arbetsmiljö. De görs i anslutning till Arbetskraftsundersökningarna, AKU, varifrån grundläggande uppgifter om bl.a. yrke, näringsgren och sektor hämtas. Arbetsmiljöundersökningen innehåller mer än 100 frågor om många slags arbetsmiljöfaktorer, varav åtskilliga rör förhållanden som har med stress att göra genom att bidra till beskrivningen av den eller genom att belysa några av dess konsekvenser för hälsan. Besvärsundersökningen inleds med två frågor om man under den senaste 12-månadersperioden till följd av arbetet haft besvär som gjort det svårt att arbeta på jobbet eller utföra det dagliga hemarbetet. För dem som svarat Ja följer ett 30-tal frågor bl.a. om besvärens art, orsak och om de föranlett sjukskrivning. Sammantaget ger materialet unika möjligheter till beskrivningar och analyser - inklusive utvecklingstrender under det dramatiska nittiotalet. Samtidigt har urvalsundersökningar med intervjuer och skriftliga enkäter begränsningar. En given sådan är att inte ens dessa stora urval som ger ca svarande per tillfälle gör det möjligt att specificera olika grupper så noga som man skulle önska. Det gäller inte minst beträffande arbetsmiljön inom olika yrken, då könsuppdelningen av arbetsmarknaden ofta innebär att det blir få svar från det underrepresenterade könet. En annan begränsning hos undersökningsmetoden är att alla uppgifter om ohälsa eller arbetsorsakade besvär bygger på den enskilde individens svar. Frågorna har anpassats till detta. Materialet ger således inte underlag för slutsatser om hur brister i arbetsmiljön kan sammanhänga med sjukdomar, eftersom inga läkardiagnoser finns. 13

15 14 I rapporten används mått på krav och kontroll. Det visas hur vanliga olika kombinationer av krav och kontroll är och hur de hänger samman med större eller mindre risker för vissa besvär. Eftersom de mått (index) som används i rapporten bygger på frågor i Arbetsmiljöundersökningarna, kan man följa utvecklingen av krav/kontrollmodellens fyra jobbtyper över hela perioden Underlaget är så stort att ganska noggranna beskrivningar av arbetsmarknaden kan göras i de aktuella avseendena. Sambanden mellan stressfaktorer som hög anspänning och besvär studeras. Frågorna och indexen, som inte är identiska med dem som Theorell m.fl. använder, presenteras i kapitel 2 och 7. För analysen i den tidigare utgivna rapporten om Negativ stress i arbetet (IAM 1997:1) valdes fyra frågor som är indikatorer på arbetskrav och fyra frågor som är indikatorer på egenkontroll. Av dessa två grupper av frågor har SCB senare i en rapport inom Rådet för arbetslivsforsknings projekt Magra organisationer konstruerat bl.a. ett kravindex och ett kontrollindex. (Arbetsförhållanden. Arbetsvillkor och arbetsmiljö i magra organisationer, Inger Eklund, SCB). Dessa presenteras i kapitel 2. De aktuella frågorna och deras inbördes samband har prövats när frågorna utvecklades (Att utveckla sociala indikatorer, Anders Wikman, SCB 1991) och dessutom när indexen konstruerades. I skriften Psykosocial yrkesexponeringsmatris Peeter Fredlund, Johan Hallqvist och Finn Diderichsen, (Arbete och hälsa Nr 2000:11, IPM, KI, ALI) görs en faktoranalys som visar dessa och andra frågors samband. Valen av frågor till de aktuella indexen stämmer i huvudsak väl med faktoranalysen. I föreliggande rapport beskrivs negativ stress utifrån ett antal relevanta variabler ur Arbetsmiljöundersökningen och Besvärsundersökningen. Som visats inledningsvis finns det betydligt fler orsaker till negativ stress än så. Arbetsmiljöundersökningen beskriver arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv och belyser en del av allt det som kan orsaka stress i arbetslivet.

16 Rapportens uppläggning Kapitel 2 behandlar vilka som är mest utsatta för faktorer som kan medverka till stressande arbetförhållanden. Redovisningen görs för kvinnor och män i olika yrken. Underlaget är Arbetsmiljöundersökningarna 1997/ 99. Data från dessa läggs samman för att få ett större och säkrare underlag att specificera förhållandena i olika yrken. De variabler som redovisas avser krav, kontroll, socialt stöd, psykiskt påfrestande arbete, ensidigt arbete, otrygghet i jobbet, tid för återhämtning i arbetet genom möjligheten att ta korta pauser för att prata. För krav, kontroll och stöd används även sammanfattande index. 15 Kapitel 3 behandlar vilka som uppger höga andelar av besvär (utfall). Utfallsvariablerna redovisas för kvinnor och män i olika yrken. Underlaget är liksom i kapitel 2 Arbetsmiljöundersökningarna 1997/99. De variabler som redovisas avser svårighet att sova p.g.a. tankar på arbetet, olust när man skall gå till arbetet, ont i övre delen av ryggen eller nacken, kroppslig uttröttning. Från undersökningen av Arbetsorsakade Besvär 2000 redovisas kroppsliga besvär, besvär p.g.a. andra förhållanden än rent fysiska, besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar i arbetet. Det är viktigt att även några typer av besvär som angetts som kroppsliga tas med, eftersom dessa till en betydande del även har med den psykosociala arbetsmiljön att göra. I kapitlen 4 och 5 beskrivs utvecklingen över tid, och här används sektor i stället för yrke. Yrke kan inte följas över tiden, eftersom yrkeskodningen ändrades i mitten av nittiotalet. Underlaget är Arbetsmiljöundersökningarna och Arbetsorsakade besvär Redovisningen görs efter kön, ålder och sektor. Sektor indelas efter offentlig (statlig, kommunal, landsting), och enskild (privat industri, privat handel/service/övrigt). I kapitel 4 visas översiktligt utvecklingen för de viktigaste exponeringarna, som behandlats i kapitel 2: krav enligt index, kontroll/inflytande enligt index, socialt stöd enligt index, möjligheter till avspänning genom korta pauser i arbetet.

17 16 I kapitel 5 visas översiktligt utvecklingen för arbetsrelaterade besvär. Det anknyter till kapitel 3. Kapitel 6 behandlar dels sjukfrånvaro dels om man övervägt att ändra sin arbetssituation av hälsoskäl. De senare variablerna är endast tillgängliga för 1999, varför redovisningen görs efter kön, sektor och ålder. (Få yrken kan redovisas med endast en årgång som underlag.) I kapitel 7 kombineras krav, kontroll och socialt stöd, som behandlats var för sig i kapitel 2. Resultat tas fram för kvinnor och män inom olika yrken. Bl.a. redovisas yrken där det är vanligt med höga krav, låg kontroll och bristande stöd. Kombinationerna av olika typer av jobb mer eller mindre utsatta används i analysen i kapitel 8. Vidare redovisas utveckling över tid efter ålder, sektor och kön. I kapitel 8 kopplas beskrivningarna av stressande arbetsförhållanden samman med besvär och sjukskrivningar. Exponeringar - som krav, kontroll och stöd (kapitel 2) - används för att förklara dels utfall/besvär (kapitel 3) dels sjukfrånvaro eller att ändra arbetssituationen av hälsoskäl (kapitel 6). Besvär - olust och sömnsvårigheter (kapitel 3) - används för att förklara sjukskrivningar och benägenheten att ändra arbetssituationen av hälsoskäl (kapitel 6). Sambanden studeras i detta kapitel i första hand på individnivå för kvinnor och män. Kapitel 8 avses därmed knyta samman rapporten genom att visa sambandet mellan negativ stress, besvär och sjukskrivning. I denna rapport kommenteras i allmänhet endast statistiskt signifikanta skillnader, d.v.s. sådana som är säkra med minst 95% sannolikhet.

18 17 2 Yrken med stor andel negativ stress I detta kapitel redovisas för kvinnor och män yrken där det är vanligt med höga krav och liten egenkontroll. Redovisningen utgörs av två index som är uppbyggda av fyra frågor vardera. Både indexen och frågor som ligger till grund för dem redovisas. Dessutom redovisas frågor om socialt stöd i arbetet, om arbetet upplevs som psykiskt påfrestande, om arbetet är ensidigt och om möjligheten till att ta pauser. Likaså redovisas risken för nedskärningar och hot om permittering samt möjligheten att få ett nytt likvärdigt arbete. Resultaten redovisas efter yrke (Standard för Svensk Yrkesklassifiering; SSYK) och kön för åren 1997 och 1999 sammanslagna. Åren slås samman för att antalet svarande ska bli så stort som möjligt. Endast yrken där antalet svarande för respektive kön är minst 100 redovisas. Detta medverkar till att respektive kön ibland endast går att redovisa på en högre yrkesnivå än man kan göra för kvinnor och män sammantaget. (Beträffande gruppering av yrken se bilaga 1).

19 Höga krav i arbetet Olika former av höga krav i arbetet kan utgöra stora påfrestningar och bidra till negativ stress. Det kan gälla bl.a. arbetsintensitet, bundenhet och arbetsmängd. Som beskrivits i inledningen kan dock även höga krav under vissa omständigheter vara positiva och stimulerande, nämligen när man har stort inflytande över sin arbetssituation och klarar att motsvara kraven. I detta avsnitt visas resultat för frågor som avser höga krav utan hänsyn till möjligheterna till inflytande eller socialt stöd. Kravindex Fyra frågor mäter krav i arbetet. Bedömningen av vad som är höga krav för respektive fråga är densamma som i det statistiska meddelandet Arbetsmiljön 1999 (serie AM68 SM001). De fyra valda frågorna Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem Så stressigt att man minst halva tiden inte hinner prata om eller ens tänka på något annat än arbetet Arbetet kräver nästan hela tiden uppmärksamhet och koncentration Alldeles för mycket att göra, instämmer helt/delvis Ovanstående fyra frågor används för att mäta olika slags krav i arbetet. För varje individ noteras hur många av ovanstående frågor som man besvarat med höga krav, d.v.s. de svarsalternativ som kursiverats ovan. De som besvarat minst två av fyra frågor med dessa svarsalternativ betecknas här som totalt sett utsatta för höga arbetskrav. Inledningsvis belyses andelen kvinnor respektive män med höga krav i arbetet, samt de fyra frågor som är relaterade till detta index för åren 1997/99. Därefter redovisas motsvarande fördelningar för samtliga sysselsatta.

20 19 Diagram Andel kvinnor 1997/99 utsatta för höga krav i arbetet. Yrken med högsta andelar Grundskollärare Hälso- och sjukvårdsspecialister Gymnasielärare m.fl. Ledningsarb. i stora/medelst. företag, mynd. Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Övriga sjuksköterskor Barnmorskor; sjuksköt. m särskild komp. Socialsekreterare och kuratorer Förskollärare och fritidspedagoger Kassapersonal m.fl. Journalister, konstnärer, skådesp. m.fl. 93,1 88,8 81,8 81,3 80,6 76,7 74,3 73,5 70,2 69,2 68,3 65,4 Företagsek., marknadsförare o pers.tjm. Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Arb. som kräver teo. spec.komp; teknik/ datavetenskap m.m. Samtliga sysselsatta kvinnor Yrket är ej signifikant skilt gentemot samtliga sysselsatta kvinnor 65,1 63,4 60,7 57, Procent Kvinnliga grundskolärare liksom hälso- och sjukvårdsspecialister (här ingår bl.a. läkare, tandläkare och veterinärer) är de som har de högsta andelarna av utsatta för höga krav i arbetet. Även inom flera andra lärarkategorier och inom olika vårdyrken, liksom för kvinnor i ledande ställning är andelarna med höga krav i arbetet mycket stora. Mer än åtta av tio kvinnor i dessa yrken har en sådan arbetsituation.

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Ensidigt upprepat arbete

Ensidigt upprepat arbete Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4 Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001 Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

STOLTHET OCH FÖRDOMar

STOLTHET OCH FÖRDOMar Stolthet och fördomar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb? STOLTHET OCH FÖRDOMar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting OM sina jobb? Stolthet och fördomar Vad tycker

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Nationell konferens för kommunala landsbygdsutvecklare Quality Airport Hotel Arlanda, 20-21 mars 2013 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Läs mer

Statistik sydöstra Skåne

Statistik sydöstra Skåne Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Arbetshälso rapport 2012

Arbetshälso rapport 2012 Arbetshälso rapport 2012 Centrum för arbetsoch miljömedicin Norrbacka 171 76 Solna ISBN: 978-91-980718-1-8 Omslagsfoto: Chad Ehlers/NordicPhotos Design: Alenäs Grafisk Form Tryck: EO Grafiska, Stockholm

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Stark konjunkturutveckling Nu växer Sverige igen. Som vanligt är det storstadslänen med Stockholms privata tjänstesektor i spetsen som är lokomotivet

Läs mer

STs arbetsmiljörapport 2008. Är staten en attraktiv arbetsgivare?

STs arbetsmiljörapport 2008. Är staten en attraktiv arbetsgivare? STs arbetsmiljörapport 2008 Är staten en attraktiv arbetsgivare? Referens: Alf Andersson, SCB: 08-506 948 46 alf.andersson@scb.se Torbjörn Carlsson, Utredande ombudsman: 08-790 51 35 torbjorn.carlsson@st.org

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 2016 1 Fler jobbmöjligheter och färre arbetslösa Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015 och 2016. Jobben blir fler och finns framförallt

Läs mer