sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,"

Transkript

1 INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro

2 I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån 2005

3 Information on education and the labour market 2005:1 Heavy lifting and other physically heavy work Work environment, work-related disorders, sick leave due to work-related disorders, working despite sickness Swedish Work Environment Authority Statistics Sweden, 2005 Producent Producer Statistiska centralbyrån (SCB) Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box Stockholm Arbetsmiljöverket (AV) Statistikenheten Solna Förfrågningar SCB: Kerstin Fredriksson tfn: Inquiries Madeleine Bastin tfn: Alf Andersson tfn: AV: Ruth Carlsson tfn: Jan Weiner tfn: Eva Thorén tfn: Foto Photo Denny Lorentzen, e-post: Fotograf Jyrki Siikanen, e-post: Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete 2005, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Arbetsmiljöverket. ISSN: ISBN: Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 3 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för är belastningsergonomi ett prioriterat insatsområde. Belastningsbesvär står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar för såväl kvinnor som män. Skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot ohälsa till följd av tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna och Undersökningarna om Arbetsorsakade besvär Båda dessa urvalsundersökningar görs i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar. Rapporten har utarbetats inom Statistiska Centralbyrån av Kerstin Fredriksson (uppdragsansvarig), Madeleine Bastin och Alf Andersson tillsammans med Ruth Carlsson, Eva Thorén och Jan Weiner från Arbetsmiljöverket. Stockholm i mars 2005 Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket Anders Sundström Statistiska centralbyrån

5 4 Innehåll Arbetsmiljöverket inleder 6 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte 11 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. 13 Utveckling Presentation av arbetsmiljöfrågor och index Arbetsmiljöns förändring Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt 21 3 Yrken där tungt arbete är vanligt Presentation av de valda yrkena där tungt arbete är vanligt Kvinnor Män Tungt lyftarbete i de valda yrkena Mycket tungt arbete Tungt arbete efter näringsgren Utvecklingen av tungt arbete inom de valda yrkena 35 4 Arbetsmiljöförhållanden inom de valda yrkena Fysiska påfrestningar Buller, vibrationer, kyla Stress och bundenhet i arbetet Prioritering av arbetsuppgifter, uppskattning i arbetet Krav, inflytande och socialt stöd Ändrad arbetsmiljö för dem som haft samma yrke de 56 senaste fem åren 4.7 Kompetenskrav för jobbet. Kompetensutveckling Kroppsligt ont, uttröttning Otillräcklig återhämtning, olust 68

6 5 5 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillgång till 71 företagshälsovård 6 Arbetsrelaterade besvär, vidtagna åtgärder, arbets- 74 skadeanmälan, sjukfrånvaro och sjuknärvaro 6.1 Arbetsrelaterade besvär Uppgiven orsak till besvären Kroppsliga besvär som är vanligt förekommande 83 i de valda yrkena 6.4 Vidtagna åtgärder. Arbetsskadeanmälan Arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Sjuknärvaro 87 7 Upplevt behov av förändringar för att klara hälsan 90 eller orka jobba fram till pension 7.1 Övervägt ändra arbetssituationen av hälsoskäl Att orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder 95 8 Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena 97 9 Samband mellan tungt arbete och sjukfrånvaro 113 till följd av arbetsrelaterade besvär 9.1 Utfall Exponeringar Resultat av analyserna Samband mellan olika exponeringar och lång arbets- 117 relaterad sjukfrånvaro på grund av ryggbesvär 10 Resultatdiskussion 120 Arbetsmiljöverket avslutar 123

7 6 Arbetsmiljöverket inleder Manuell hantering och annan kraftutövning Med manuell hantering avses förflyttningar av bördor där arbetstagare med muskelkraft lyfter, sätter ned, skjuter, drar, rullar, bär, håller eller stödjer ett föremål eller en levande varelse. Ett arbete kan upplevas som tungt när kroppen ansträngs så att cirkulationen påverkas. Det är framförallt syreupptagningsförmågan som begränsar förmågan att utföra ett fysiskt påfrestande arbete, men även muskelstyrka och arbetsteknik inverkar. Tungt arbete kännetecknas ofta av manuella lyft, men kan också innebära annat arbete som är fysiskt påfrestande och där hela kroppen engageras under en längre tid. Det kan vara arbetsuppgifter som medför att arbetstagaren måste anbringa avsevärd fysisk kraft, t.ex. att använda handhållna maskiner eller redskap. Även faktorer som långvarigt påfrestande arbetsställningar, kyla och värme påverkar upplevelsen av att ett arbete är kroppsligt tungt och ansträngande. Tung manuell hantering innebär risk för överbelastning av framförallt ryggen men även skuldra och arm, särskilt när arbetet är förenat med påfrestande arbetsställningar. Vid lyft med kraftigt böjda knän och bärande i trappor eller sneda, hårda underlag finns också risk för knäskador.

8 7 Sammanfattning Denna rapport behandlar arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken där tungt arbete är vanligt. Dessa yrken beskrivs med avseende på en rad arbetsmiljöförhållanden, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Dessutom visas hur vanligt det är att man uppger olika former av arbetsrelaterade besvär samt sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapportens första, mest omfattande del, är beskrivande. Den andra delen består av en multivariat analys där sambanden mellan olika arbetsmiljöfaktorer och lång sjukfrånvaro till följd av besvär i ryggen analyseras. Dataunderlaget för den deskriptiva delen har hämtats från Arbetsmiljöundersökningarna och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär I analysavsnittet har data hämtas från det sammanlagda datamaterialet Arbetsmiljö/Arbetsorsakade besvär 1997/2002. Undersökningarna kan parvis kopplas samman genom att det i stor utsträckning är samma individer som deltagit först i Arbetsmiljöundersökningen (okt-nov) och sedan i undersökningen om Arbetsorsakade besvär första kvartalet året därpå. Ett antal yrken där tungt arbete är vanligt bland kvinnor och män har valts ut för närmare analyser. De yrken som ingår har valts ut efter hur vanligt förekommande det är att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer att arbetet är påfrestande tungt. Kriteriet för att ett yrke skall ingå är att minst 40 procent av de svarande kvinnorna och minst 55 procent av männen har angett att de har tungt arbete enligt definitionen. Detta gav 12 yrken för kvinnor och 15 för män. Kvinnor i de valda yrkena utgör nästan en tredjedel av alla sysselsatta kvinnor och motsvarande andel för män är nästan en fjärdedel.

9 8 Valda kvinnoyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 913 Köks- och restaurangbiträden 5221 Försäljare, dagligvaror 5122 Kockar och kokerskor 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl. 82 Maskinoperatörs- o monteringsarbete 3231 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Valda mansyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 613 Växtodlare o djuruppfödare, blandad drift 7123 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl VVS-montörer m.fl Anläggningsarbetare 415 Brevbärare m.fl. 74 Annat hantverksarbete 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 714 Målare, lackerare, skorstensfejare o d 4131 Lagerassistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare 7231 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 8281, 8238 Fordonsmontörer, montörer, metall-, gummi/plastprodukter 722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Som ett komplement beskrivs ytterligare en kategori med mycket tungt arbete. Här har man uppgett att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och att man helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. En del av dem som ingår i denna kategori återfinns i de yrken som valts för undersökningen medan andra finns i andra yrken. Komprimerade beskrivningar av resultaten yrkesvis återfinns i kapitel 8, Arbetsmiljöprofiler för de valda yrkena. Under den aktuella tidsperioden har andelen tungt arbete enligt ovanstående definition varit i stort sett oförändrad bland männen men minskat något bland kvinnorna. Dock anser många

10 9 inom enskilda yrkesgrupper som brevbärare, sjukvårdspersonal och köks- och restauranganställda att de tunga momenten ökat under de senaste fem åren. I flera avseenden är de som arbetar i de valda yrkena med tungt arbete i större utsträckning utsatta för andra exponeringar i arbetsmiljön än vad som gäller för sysselsatta män och kvinnor totalt. Detsamma gäller också dem som har mycket tungt arbete. I flertalet yrken med tungt arbete är det vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt att......böja och vrida sig många gånger dagligen...ha påfrestande ensidiga arbetsrörelser och arbetsställningar...arbetet upplevs som enformigt (främst männen)...vara utsatt för buller, kyla och vibrationer...ha små möjligheter att utvecklas och lära nytt. Däremot upplevs arbetet sällan som psykiskt påfrestande och höga arbetskrav förekommer inte så ofta. Bland kvinnorna med tungt arbete intar sjukvårdsanställda en särställning. Deras arbete är sällan enformigt eller bullrigt men det är psykiskt påfrestande och arbetet innebär höga krav och litet inflytande. Sjuksköterskorna är den enda grupp bland de valda yrkena som har goda möjligheter till utveckling och vidareutbildning. Bland männen har lastbils- och långtradarförare ofta höga arbetskrav. Denna grupp har också liksom brevbärarna litet inflytande i arbetet. I flertalet yrken med tungt arbete är fysiska besvär på grund av arbetet vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt. Man har besvär från både rygg, axlar, armar och ben. Däremot är andra besvär än fysiska mindre vanliga. Enda undantaget är sjuksköterskor som har mindre fysiska besvär men mer besvär av annan art såsom stress och andra psykiska påfrestningar.

11 10 Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är också vanligare inom i stort sett alla de valda yrkena, för såväl kvinnor som män. Enda undantaget är sjuksköterskor, där den långa sjukfrånvaron är mindre vanlig än bland sysselsatta kvinnor totalt. Bland kvinnor och män i gruppen med mycket tungt arbete är såväl fysiska som psykiska påfrestningar är vanliga. I denna grupp är det också vanligt att arbetet upplevs både som enformigt, bundet och ofritt. Arbetskraven är höga, inflytandet litet och inom denna grupp upplever många att de har bristande socialt stöd från såväl chefer som arbetskamrater. De har också mycket besvär, både av fysisk och annan art och är mer sjukfrånvarande än någon av de valda yrkena. I de multivariata analyserna visas vilka faktorer som främst förklarar lång sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade ryggbesvär. Enligt analysen utgör tungt arbete, så som det definierats i denna rapport, en riskökning med 1,5 för både kvinnor och män. Mycket tungt arbete innebär en riskökning på 2,7 för både kvinnor och män. Liksom för kvinnor finns för män en ökad risk för allvarliga ryggbesvär med stigande ålder men riskökningen är inte så markant för männen. För både kvinnor och män innebär påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser i flera fall en fördubbling av risken. Att inte kunna påverka arbetstakten ökar också risken i nästan lika hög grad som de fysiska faktorerna. Arbete i kyla innebär en ökad risk för kvinnor. Att inte få stöd och uppmuntran från sin närmaste chef när det känns besvärligt ökar också risken bland män. Detta gäller dock inte företagare och medhjälpare utan främst manliga anställda. Rapporten avslutas med att olika tänkbara förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med förslag på åtgärder på arbetsplatserna för att förhindra långvariga sjukskrivningar på grund av ryggbesvär.

12 11 1 Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte Syftet med rapporten är dels att beskriva arbetsmiljön i de arbeten där tungt arbete är vanligt, dels att analysera samband mellan arbetsmiljön, arbetsorsakade besvär och sjukskrivning inom dessa yrken. De näringsgrenar där tungt arbete är vanligt skall också identifieras. Data från Arbetsmiljöundersökningarna samt från undersökningarna om Arbetsorsakade besvär utgör grunden för analyserna. Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i undersökningen om Arbetsorsakade besvär kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analyser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För flertalet beskrivningar används ett sammanslaget datamaterial där Arbetsmiljöundersökningarna för lagts samman med Besvärsundersökningarna för respektive Det innebär att beskrivningar som gäller yrken avser situationen i tidsintervallet Sammanläggningen har gjorts för att få ett större och därmed ett mer tillförlitligt material så att flera yrken kan beskrivas. Bokens uppläggning I kapitel 2 ges en allmän bild av hur vissa arbetsmiljöförhållanden har utvecklats från 1989 till 2003, den period som Arbetsmiljöundersökningarna har genomförts. Därefter redovisas i kapitel 3 yrken där tungt arbete är vanligt förkommande. De yrken där 40 procent kvinnor och 55 procent män eller fler svarat att de arbetar under dessa omständigheter definieras som yrken med tungt arbete. Tolv sådana yrken för kvinnor och femton för män uppfyller dessa kriterier. Utvecklingen av tungt arbete i dessa yrken beskrivs.

13 12 I kapitel 4 beskrivs för de valda yrkena ett antal andra arbetsmiljöförhållanden - såväl fysiska påfrestningar som psykosociala. Kapitel 5 belyser för de valda yrkena huruvida man uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen och om man har tillgång till företagshälsovård. I kapitel 6 beskrivs för de valda yrkena förekomsten av arbetsrelaterade besvär, deras angivna orsak och om besvären lett till sjukfrånvaro. Dessutom redovisas uppgifter om sjuknärvaro, dvs. att man gått till arbetet trots att man varit sjuk och om åtgärder har vidtagits på arbetsplatsen samt om arbetsskadeanmälan har gjorts. I kapitel 7 redovisas det upplevda behovet av förändringar i arbetssituationen för att man skall klara hälsan. Vidare beskrivs hur de som är 50 år och äldre ser på möjligheterna att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder och vilka förhållanden i arbetsmiljön som eventuellt borde ändras för att underlätta detta. Kapitel 8 ger sammanfattande arbetsmiljöprofiler - yrke för yrke - av för yrket typiska ergonomiska och psykosociala förhållanden, arbetsrelaterade besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Kapitel 9 innehåller en sambandsanalys av vilka arbetsmiljöförhållanden som inverkar på den långa (minst fem veckor) arbetsrelaterade sjukfrånvaron till följd av ryggbesvär. Analysen görs separat för kvinnor och män. Som förklarande variabler prövas ålder och en rad arbetsmiljövariabler, huvudsakligen sådana som använts i den beskrivande delen av rapporten. I kapitel 10 förs en avslutande resultatdiskussion. Arbetsmiljöverket avslutar rapporten med en diskussion om vilka möjliga åtgärder som behövs för att minska belastningar i arbetslivet samt hur ett bra handlingsutrymme skulle kunna inverka på människors välbefinnande i arbetslivet.

14 13 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. Utveckling I detta kapitel presenteras först de frågor och frågeindex som används i rapporten. Flera av dem är olika mått på tungt arbete och andra fysiskt krävande arbetsförhållanden, men här ingår också frågor om grundläggande psykosociala förhållanden som krav, kontroll och stöd. Därefter beskrivs översiktligt för kvinnor och män hur dessa förhållanden har utvecklats under den period arbetsmiljöstatistiken täcker, d.v.s. från Sist visas för år 2003 tungt arbete bland kvinnor och män med specificering av lyftarbete och allmän upplevelse av att arbetet är påfrestande tungt. 2.1 Presentation av arbetsmiljöfrågor och index Följande frågor och frågeindex ur Arbetsmiljöundersökningen används. Vissa frågor finns inte för alla år. Tungt arbete Svaren på två frågor om lyftarbete och upplevelse av arbetstyngd kombineras: Arbetet kräver att man flera gånger dagligen lyfter minst 15 kg och/eller om man instämmer helt eller delvis i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som tungt arbete. Mycket tungt arbete Man väljer ut dem som både lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen och som helt instämmer i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som mycket tungt arbete Frågor som beskriver kroppsligt tungt arbete Måste flera gånger dagligen lyfta minst 15 kg Instämmer helt/delvis att arbetet är påfrestande tungt Arbetar minst ¼ av tiden kroppsligt Tar minst ¼ av tiden i så att andningen blir snabbare

15 14 Andra frågor som beskriver en påfrestande arbetsmiljöförhållanden Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis Böjer och vrider sig många gånger varje dag Arbetar minst ¼ av tiden i framåtlutad arbetsställning utan stöd för händer eller armar Arbetar minst ¼ av tiden i vriden ställning Arbetar minst ¼ av tiden med upplyfta händer i axelhöjd Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många gånger i timmen Utsatt för buller minst en fjärdel av tiden som är så högt att man inte kan samtala i normal samtalston Utsatt för vibrationer minst en fjärdel av tiden som får hela kroppen att skaka och vibrera Utsatt för kyla minst en fjärdel av tiden (utomhusarbete vintertid, arbete i nedkylda rum eller liknande) Index för socialt stöd krav, inflytande Bristande socialt stöd Ett index för socialt stöd har bildats med hjälp av följande frågor: Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från chefer, när arbetet känns besvärligt Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från arbetskamrater, när arbetet känns besvärligt De som besvarat minst en av de två frågorna med för det mesta inte eller aldrig betecknas här som personer med bristande socialt stöd. Gott stöd har de som svarat att de alltid eller för det mesta har stöd från både chefer och arbetskamrater

16 15 Höga krav Ett index för krav i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem Så stressigt att man minst halva tiden inte hinner prata om eller ens tänka på något annat än arbetet Arbetet kräver nästan hela tiden uppmärksamhet och koncentration Alldeles för mycket att göra, instämmer helt/delvis De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett vara utsatta för höga arbetskrav. Liten egenkontroll Ett index för egenkontroll/inflytande i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet Kan för det mesta inte/aldrig själv bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras Har som mest halva tiden möjlighet att själv bestämma sin arbetstakt Upplever att man har för lite inflytande, instämmer helt/delvis De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett ha liten egenkontroll i arbetet.

17 16 Kombinationen av krav och kontroll De ovan presenterade indexen för krav respektive kontroll har kombinerats så att höga eller låga krav kombineras med hög eller låg egenkontroll. På detta sätt har ett krav/kontrollindex* bildats. Det ger följande fyra kategorier enligt nedan: Låga KRAV Höga Hög KONTROLL Låg Arbete med låg anspänning Passivt arbete Aktivt arbete Arbete med hög anspänning *) I denna rapport används Arbetsmiljöundersökningens frågor för att belysa i huvudsak samma förhållanden som först analyserats av Karasek, Theorell m.fl. i deras krav/kontrollmodell. Allmänt kan sägas att de här använda måtten är vidare på så sätt att fler personer anges vara utsatta för höga krav och fler att ha lågt inflytande. En större andel anges utsatta för hög anspänning i arbetet. Det mest väsentliga är dock att vi får ett mått som möjliggör jämförelser mellan grupper och över tiden.

18 2.2 Arbetsmiljöns förändring I detta avsnitt visas för kvinnor och män utvecklingen av vissa fysiska och psykosociala exponeringar under åren Avsikten är att belysa hur vanligt det är med tungt arbete och om detta minskar eller ökar. I detta sammanhang är det också viktigt att visa utvecklingen av andra fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som kan ha betydelse för det tunga arbetets effekt på hälsan. Arbetsmiljöförhållanden Procent av sysselsatta kvinnor Tungt arbete Lyft minst 15 kg och/eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,4 31,3 31,2 30,4 29,3 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 15,6 13,8 13,5 12,1 10,9 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 25,6 25,2 26,1 27,6 28,6 28,4 28,1 27,3 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 35,7 33,3 34,5 33,9 33,6 33,3 34,8. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 9,1 8,5 9,0 9,6 10,1 10,8 12,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 30,7 28,4 29,1 28,8 27,4 29,0 30,7 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 39,7 37,5 37,5 38,6 39,3 39,8 38,2 37,7 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 30,8 28,4 27,6 29,5 32,0 31,5 32,1 30,7 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 25,2 26,3 25,8 27,5 27,7 29,3 27,7. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 29,2 27,3 27,5 27,7 26,9 28,2 27,5. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 15,4 17,7 16,4 15,5 14,7 16,9 15,9. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 42,3 38,7 39,7 43,5 44,8 44,4 44,9. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,1 45,7 49,5 52,7 56,6 58,5 54,2 53,3 Liten kontroll 47,8 47,7 48,7 49,9 53,0 53,9 53,1 49,7 Bristande stöd 32,0 30,0 30,6 34,2 34,8 36,0 35,7 34,2 Hög anspänning 25,8 24,5 26,5 29,3 33,5 35,1 32,4 30,8 Aktivt arbete 22,3 21,2 23,0 23,4 23,1 23,4 21,8 22,5 Passivt arbete 22,0 23,3 22,1 20,6 19,5 18,7 20,8 18,9 Låg anspänning 29,9 31,1 28,4 26,7 23,9 22,8 25,0 27,8 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 5,2 5,0 5,4 4,7 4,4 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot Källa: SCB och AV 17

19 18 Av kvinnorna har knappt 30 procent tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs. Bland kvinnor har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen med tungt arbete är lägre än * andelen med mycket tungt arbete är lägre än 1999 * andelen som dagligen lyfter minst 15 kg är lägre än * andelen som upplever påfrestande arbetsställningar är lägre än 1999 * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än Vissa förhållanden för kvinnor har utvecklats negativt: * andelen som tar i så att de andas snabbare är högre 2001 än (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än

20 19 Arbetsmiljöförhållanden Procent av sysselsatta män Tungt arbete Lyft minst 15 kg och /eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,9 32,6 32,9 33,3 33,1 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 21,8 20,7 20,2 22,4 21,4 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 26,8 25,8 25,3 24,5 26,3 26,5 26,3 26,9 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 43,7 42,7 43,0 40,6 41,1 39,5 41,2. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 20,8 19,8 21,0 19,4 19,2 20,6 21,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 24,0 22,3 21,7 22,4 21,1 24,4 25,6 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 33,1 33,2 32,8 30,8 33,2 33,1 31,6 33,8 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 24,5 23,1 24,2 23,3 25,7 26,1 26,3 28,8 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 26,6 26,5 26,8 26,5 26,5 26,6 26,8. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 28,8 28,6 28,4 27,4 26,8 26,6 27,4. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 21,9 23,8 22,3 21,8 20,7 21,6 22,0. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 33,6 32,5 33,1 34,9 36,5 37,4 36,5. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,3 44,4 49,5 51,2 53,6 54,0 49,5 47,4 Liten kontroll 35,9 34,9 35,8 36,6 40,4 40,5 38,8 37,1 Bristande stöd 41,2 40,9 43,6 44,1 42,3 42,8 45,3 42,0 Hög anspänning 17,6 15,0 18,0 18,6 22,0 22,8 20,3 18,4 Aktivt arbete 30,7 29,4 31,5 32,5 31,6 31,2 29,2 29,0 Passivt arbete 18,3 19,8 17,8 18,0 18,4 17,7 18,4 18,7 Låg anspänning 33,4 35,7 32,7 30,9 28,0 28,3 32,1 33,9 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 6,1 5,4 6,4 5,7 5,8 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot Källa: SCB och AV Var tredje man har tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs.

21 20 Bland män har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än * andelen som har arbete med låg anspänning är högre än Vissa förhållanden för män har utvecklats negativt: * andelen som tar i så de andas snabbare är högre 2001 än (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än * andelen som upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser är högre 2003 än något tidigare år * andelen med aktivt arbete är lägre än

22 2.3 Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt I diagrammet nedan visas andelen kvinnor och män med tungt respektive ej tungt arbete enligt Arbetsmiljöundersökningen Tungt arbete avser arbete som innebär att man flera gånger dagligen måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. Diagrammet visar med hela den fyllda ytan andelen som har tungt arbete. De olika rastreringarna illustrerar hur vanligt det är att man uppfyller endast det ena kriteriet för tungt arbete eller endast det andra eller båda. 21 Tungt respektive ej tungt arbete Upplever arbetet som påfrestande tungt men har inte dagliga tunga lyft Dagliga tunga lyft och upplever arbetet som påfrestande tungt Dagliga tunga lyft men upplever inte arbetet som påfrestande tungt Ej tungt arbete Totalt sett har var tredje sysselsatt man tungt arbete (33,1 procent), och andelen är nästan lika hög bland kvinnor (29,3 procent). Kvinnor och män har dock olika slags tungt arbete i den meningen att fördelningen av lyftarbete och annat tungt arbete är olika. Bland kvinnorna utgörs den största delen av dem som har uppgett att arbetet är påfrestande fysiskt tungt men som inte lyfter minst 15

23 22 kg flera gånger varje dag. De kvinnor som har så tunga lyft uppger i allmänhet även att arbetet är påfrestande tungt. Bland männen är den största gruppen med tungt arbete de som har tunga lyft och som även har angett att arbetet är påfrestande tungt. Därnäst i storlek kommer de som inte har tunga lyft men ändå upplever arbetet påfrestande tungt. Jämfört med kvinnorna är det betydligt vanligare att män kan ha så tunga lyft som 15 kg flera gånger dagligen utan att de fördenskull angett arbetet som påfrestande tungt. Om tungt arbete här hade definierats enbart genom lyft av minst 15 kg skulle de studerade kvinnorna ha varit en mindre men mer utsatt grupp än männen genom kvinnornas mindre kroppsstyrka. Kombinationen med den andra friare frågan om arbetet är påfrestande tungt gör att kvinnors påfrestning av tungt arbete mäts på ett mer relevant sätt. De personer som uppfyller båda villkoren representeras i diagrammet av den svarta sektorn. I denna sektor ingår både de som helt och de som delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. De som dagligen lyfter tungt och som helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt uppfyller kraven för mycket tungt arbete. De utgör alltså en delmängd av den svarta sektorn. Av kvinnorna har 4,4 procent mycket tungt arbete och av männen 5,8. Att andelarna blir ganska lika hänger samman med att många män med tunga lyft inte helt har instämt i att arbetet upplevs som påfrestande tungt.

Ensidigt upprepat arbete

Ensidigt upprepat arbete Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4 Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2012

Arbetsorsakade besvär 2012 Arbetsmiljöstatistik Rapport 202:5 Arbetsorsakade besvär 202 Work-Related Disorders 202 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 652-0 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton Klevestedt

Läs mer

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010 Korta arbetsskadefakta Nr 1/21 Truckar Truck är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsolyckor. Mellan 24 och 28 har olyckor med truck ökat 1 procent. Orsaken till olyckorna var främst att föraren

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

betsmilj Akademikers ar Karin Fristedt 2016

betsmilj Akademikers ar Karin Fristedt 2016 jö l i m s t e b r a s r e k i m e d a k A 6 1 0 Karin Fristedt 2 2016 Akademikers arbetsmiljö Karin Fristedt Citera gärna ur skriften, men ange källa. Karin Fristedt och Saco 2016 ISBN: 978-91-88019-16-5

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2015

Arbetsmiljön i statlig sektor 2015 Arbetsmiljön i statlig sektor 15 Arbetsgivarverket Dnr 16/3 Förord Rapporten Arbetsmiljön i statlig sektor 15 ger både en nulägesbeskrivning och ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen av arbetsmiljön

Läs mer

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Syftet med studien Undersöka för inkomstbortfall för hela socialförsäkringen när

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001 Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2010

Arbetsorsakade besvär 2010 Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöverket/Arbetsorsakade

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning Befolkning Sysselsättning Yrke och socioekonomisk ställning De nya sysselsattas placering i yrken Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kom omkring nya sysselsatta in på arbetsmarknaden år.

Läs mer

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24 Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 Statistikenheten 10-03-24 1 Informationssystemet om arbetsskador (ISA) Arbetsskadestatistik Branschspecifik arbetsskadestatistik

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 2016-02-19 Sida 1 (5) AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 Från och med publiceringen av AKU januari 2016 införs en ny yrkesindelning, SSYK 2012, i AKU:s löpande publicering. Denna

Läs mer

Negativ stress och ohälsa

Negativ stress och ohälsa Negativ stress och ohälsa Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2 Utgivna publikationer fr o m 1995 i serien Information

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2013

Statistik över arbetskonflikter 2013 Arbetsmarknaden 04 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 uppgick antalet arbetskonflikter till Korrigering.4.04. Texten och tabellen Orsaker till arbetskonflikter år 0 har korrigerats. Korrigeringarna

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljö Arbetsmiljörapport 1 Förord Vem som helst kan drabbas av sjukdom och då är det vårt gemensamma uppdrag att se till att människor blir friska och ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Vad kostar arbetsskadorna? År 2011 anmäldes ca106 000 arbetsskador

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Fakta om löner i våra medlemsföretag JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Siffror om jämställdhet Källa: SCB där ej annat anges I de 30 största yrkena finns 56 procent av alla sysselsatta kvinnor och 36 procent av alla sysselsatta män i åldern 20 64 år. Endast sju yrken är jämställda,

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Antal av Radetiketter Dossienr

Antal av Radetiketter Dossienr Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016 Sjukfrånvaro under ett arbetsliv November 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 2 Födda och döda samt

Läs mer

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148 RÄTTELSE: ISO/IEC 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet borttaget. /2016-09-02 Maria Wallin DNV GL Business Assurance Sweden AB Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem 1 Följande

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Utländska dotterbolag i Finland 2007 Företag 2008 Utländska dotterbolag i Finland 2007 14 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2007 2007 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2013 Introduktion:

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken?

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? REDOVISAR 2003:5 Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? sjukpenningkostnaderna fördelade efter yrke Sammanfattning Höga sjukpenningkostnader per sjukskrivning beror främst på att den sjukpenninggrundande

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 201 Landareal: 1 748 kvkm Invånare per kvkm: 1 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0, 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst

År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst Befolkning 2013 Sysselsättning 2011 Yrke och socioekonomisk ställning År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik arbetade av de personer

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik fanns

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 2 (104) Innehåll sidan Inledning 3 Syfte, omfattning och genomförande 3 Redovisning 3 En kort bakgrund 4 Resultat 5 En översikt 6 1. Allmänt

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer