sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,"

Transkript

1 INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro

2 I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån 2005

3 Information on education and the labour market 2005:1 Heavy lifting and other physically heavy work Work environment, work-related disorders, sick leave due to work-related disorders, working despite sickness Swedish Work Environment Authority Statistics Sweden, 2005 Producent Producer Statistiska centralbyrån (SCB) Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box Stockholm Arbetsmiljöverket (AV) Statistikenheten Solna Förfrågningar SCB: Kerstin Fredriksson tfn: Inquiries Madeleine Bastin tfn: Alf Andersson tfn: AV: Ruth Carlsson tfn: Jan Weiner tfn: Eva Thorén tfn: Foto Photo Denny Lorentzen, e-post: Fotograf Jyrki Siikanen, e-post: Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete 2005, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Arbetsmiljöverket. ISSN: ISBN: Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 3 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för är belastningsergonomi ett prioriterat insatsområde. Belastningsbesvär står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar för såväl kvinnor som män. Skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot ohälsa till följd av tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna och Undersökningarna om Arbetsorsakade besvär Båda dessa urvalsundersökningar görs i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar. Rapporten har utarbetats inom Statistiska Centralbyrån av Kerstin Fredriksson (uppdragsansvarig), Madeleine Bastin och Alf Andersson tillsammans med Ruth Carlsson, Eva Thorén och Jan Weiner från Arbetsmiljöverket. Stockholm i mars 2005 Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket Anders Sundström Statistiska centralbyrån

5 4 Innehåll Arbetsmiljöverket inleder 6 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte 11 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. 13 Utveckling Presentation av arbetsmiljöfrågor och index Arbetsmiljöns förändring Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt 21 3 Yrken där tungt arbete är vanligt Presentation av de valda yrkena där tungt arbete är vanligt Kvinnor Män Tungt lyftarbete i de valda yrkena Mycket tungt arbete Tungt arbete efter näringsgren Utvecklingen av tungt arbete inom de valda yrkena 35 4 Arbetsmiljöförhållanden inom de valda yrkena Fysiska påfrestningar Buller, vibrationer, kyla Stress och bundenhet i arbetet Prioritering av arbetsuppgifter, uppskattning i arbetet Krav, inflytande och socialt stöd Ändrad arbetsmiljö för dem som haft samma yrke de 56 senaste fem åren 4.7 Kompetenskrav för jobbet. Kompetensutveckling Kroppsligt ont, uttröttning Otillräcklig återhämtning, olust 68

6 5 5 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillgång till 71 företagshälsovård 6 Arbetsrelaterade besvär, vidtagna åtgärder, arbets- 74 skadeanmälan, sjukfrånvaro och sjuknärvaro 6.1 Arbetsrelaterade besvär Uppgiven orsak till besvären Kroppsliga besvär som är vanligt förekommande 83 i de valda yrkena 6.4 Vidtagna åtgärder. Arbetsskadeanmälan Arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Sjuknärvaro 87 7 Upplevt behov av förändringar för att klara hälsan 90 eller orka jobba fram till pension 7.1 Övervägt ändra arbetssituationen av hälsoskäl Att orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder 95 8 Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena 97 9 Samband mellan tungt arbete och sjukfrånvaro 113 till följd av arbetsrelaterade besvär 9.1 Utfall Exponeringar Resultat av analyserna Samband mellan olika exponeringar och lång arbets- 117 relaterad sjukfrånvaro på grund av ryggbesvär 10 Resultatdiskussion 120 Arbetsmiljöverket avslutar 123

7 6 Arbetsmiljöverket inleder Manuell hantering och annan kraftutövning Med manuell hantering avses förflyttningar av bördor där arbetstagare med muskelkraft lyfter, sätter ned, skjuter, drar, rullar, bär, håller eller stödjer ett föremål eller en levande varelse. Ett arbete kan upplevas som tungt när kroppen ansträngs så att cirkulationen påverkas. Det är framförallt syreupptagningsförmågan som begränsar förmågan att utföra ett fysiskt påfrestande arbete, men även muskelstyrka och arbetsteknik inverkar. Tungt arbete kännetecknas ofta av manuella lyft, men kan också innebära annat arbete som är fysiskt påfrestande och där hela kroppen engageras under en längre tid. Det kan vara arbetsuppgifter som medför att arbetstagaren måste anbringa avsevärd fysisk kraft, t.ex. att använda handhållna maskiner eller redskap. Även faktorer som långvarigt påfrestande arbetsställningar, kyla och värme påverkar upplevelsen av att ett arbete är kroppsligt tungt och ansträngande. Tung manuell hantering innebär risk för överbelastning av framförallt ryggen men även skuldra och arm, särskilt när arbetet är förenat med påfrestande arbetsställningar. Vid lyft med kraftigt böjda knän och bärande i trappor eller sneda, hårda underlag finns också risk för knäskador.

8 7 Sammanfattning Denna rapport behandlar arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken där tungt arbete är vanligt. Dessa yrken beskrivs med avseende på en rad arbetsmiljöförhållanden, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Dessutom visas hur vanligt det är att man uppger olika former av arbetsrelaterade besvär samt sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapportens första, mest omfattande del, är beskrivande. Den andra delen består av en multivariat analys där sambanden mellan olika arbetsmiljöfaktorer och lång sjukfrånvaro till följd av besvär i ryggen analyseras. Dataunderlaget för den deskriptiva delen har hämtats från Arbetsmiljöundersökningarna och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär I analysavsnittet har data hämtas från det sammanlagda datamaterialet Arbetsmiljö/Arbetsorsakade besvär 1997/2002. Undersökningarna kan parvis kopplas samman genom att det i stor utsträckning är samma individer som deltagit först i Arbetsmiljöundersökningen (okt-nov) och sedan i undersökningen om Arbetsorsakade besvär första kvartalet året därpå. Ett antal yrken där tungt arbete är vanligt bland kvinnor och män har valts ut för närmare analyser. De yrken som ingår har valts ut efter hur vanligt förekommande det är att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer att arbetet är påfrestande tungt. Kriteriet för att ett yrke skall ingå är att minst 40 procent av de svarande kvinnorna och minst 55 procent av männen har angett att de har tungt arbete enligt definitionen. Detta gav 12 yrken för kvinnor och 15 för män. Kvinnor i de valda yrkena utgör nästan en tredjedel av alla sysselsatta kvinnor och motsvarande andel för män är nästan en fjärdedel.

9 8 Valda kvinnoyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 913 Köks- och restaurangbiträden 5221 Försäljare, dagligvaror 5122 Kockar och kokerskor 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl. 82 Maskinoperatörs- o monteringsarbete 3231 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Valda mansyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 613 Växtodlare o djuruppfödare, blandad drift 7123 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl VVS-montörer m.fl Anläggningsarbetare 415 Brevbärare m.fl. 74 Annat hantverksarbete 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 714 Målare, lackerare, skorstensfejare o d 4131 Lagerassistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare 7231 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 8281, 8238 Fordonsmontörer, montörer, metall-, gummi/plastprodukter 722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Som ett komplement beskrivs ytterligare en kategori med mycket tungt arbete. Här har man uppgett att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och att man helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. En del av dem som ingår i denna kategori återfinns i de yrken som valts för undersökningen medan andra finns i andra yrken. Komprimerade beskrivningar av resultaten yrkesvis återfinns i kapitel 8, Arbetsmiljöprofiler för de valda yrkena. Under den aktuella tidsperioden har andelen tungt arbete enligt ovanstående definition varit i stort sett oförändrad bland männen men minskat något bland kvinnorna. Dock anser många

10 9 inom enskilda yrkesgrupper som brevbärare, sjukvårdspersonal och köks- och restauranganställda att de tunga momenten ökat under de senaste fem åren. I flera avseenden är de som arbetar i de valda yrkena med tungt arbete i större utsträckning utsatta för andra exponeringar i arbetsmiljön än vad som gäller för sysselsatta män och kvinnor totalt. Detsamma gäller också dem som har mycket tungt arbete. I flertalet yrken med tungt arbete är det vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt att......böja och vrida sig många gånger dagligen...ha påfrestande ensidiga arbetsrörelser och arbetsställningar...arbetet upplevs som enformigt (främst männen)...vara utsatt för buller, kyla och vibrationer...ha små möjligheter att utvecklas och lära nytt. Däremot upplevs arbetet sällan som psykiskt påfrestande och höga arbetskrav förekommer inte så ofta. Bland kvinnorna med tungt arbete intar sjukvårdsanställda en särställning. Deras arbete är sällan enformigt eller bullrigt men det är psykiskt påfrestande och arbetet innebär höga krav och litet inflytande. Sjuksköterskorna är den enda grupp bland de valda yrkena som har goda möjligheter till utveckling och vidareutbildning. Bland männen har lastbils- och långtradarförare ofta höga arbetskrav. Denna grupp har också liksom brevbärarna litet inflytande i arbetet. I flertalet yrken med tungt arbete är fysiska besvär på grund av arbetet vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt. Man har besvär från både rygg, axlar, armar och ben. Däremot är andra besvär än fysiska mindre vanliga. Enda undantaget är sjuksköterskor som har mindre fysiska besvär men mer besvär av annan art såsom stress och andra psykiska påfrestningar.

11 10 Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är också vanligare inom i stort sett alla de valda yrkena, för såväl kvinnor som män. Enda undantaget är sjuksköterskor, där den långa sjukfrånvaron är mindre vanlig än bland sysselsatta kvinnor totalt. Bland kvinnor och män i gruppen med mycket tungt arbete är såväl fysiska som psykiska påfrestningar är vanliga. I denna grupp är det också vanligt att arbetet upplevs både som enformigt, bundet och ofritt. Arbetskraven är höga, inflytandet litet och inom denna grupp upplever många att de har bristande socialt stöd från såväl chefer som arbetskamrater. De har också mycket besvär, både av fysisk och annan art och är mer sjukfrånvarande än någon av de valda yrkena. I de multivariata analyserna visas vilka faktorer som främst förklarar lång sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade ryggbesvär. Enligt analysen utgör tungt arbete, så som det definierats i denna rapport, en riskökning med 1,5 för både kvinnor och män. Mycket tungt arbete innebär en riskökning på 2,7 för både kvinnor och män. Liksom för kvinnor finns för män en ökad risk för allvarliga ryggbesvär med stigande ålder men riskökningen är inte så markant för männen. För både kvinnor och män innebär påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser i flera fall en fördubbling av risken. Att inte kunna påverka arbetstakten ökar också risken i nästan lika hög grad som de fysiska faktorerna. Arbete i kyla innebär en ökad risk för kvinnor. Att inte få stöd och uppmuntran från sin närmaste chef när det känns besvärligt ökar också risken bland män. Detta gäller dock inte företagare och medhjälpare utan främst manliga anställda. Rapporten avslutas med att olika tänkbara förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med förslag på åtgärder på arbetsplatserna för att förhindra långvariga sjukskrivningar på grund av ryggbesvär.

12 11 1 Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte Syftet med rapporten är dels att beskriva arbetsmiljön i de arbeten där tungt arbete är vanligt, dels att analysera samband mellan arbetsmiljön, arbetsorsakade besvär och sjukskrivning inom dessa yrken. De näringsgrenar där tungt arbete är vanligt skall också identifieras. Data från Arbetsmiljöundersökningarna samt från undersökningarna om Arbetsorsakade besvär utgör grunden för analyserna. Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i undersökningen om Arbetsorsakade besvär kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analyser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För flertalet beskrivningar används ett sammanslaget datamaterial där Arbetsmiljöundersökningarna för lagts samman med Besvärsundersökningarna för respektive Det innebär att beskrivningar som gäller yrken avser situationen i tidsintervallet Sammanläggningen har gjorts för att få ett större och därmed ett mer tillförlitligt material så att flera yrken kan beskrivas. Bokens uppläggning I kapitel 2 ges en allmän bild av hur vissa arbetsmiljöförhållanden har utvecklats från 1989 till 2003, den period som Arbetsmiljöundersökningarna har genomförts. Därefter redovisas i kapitel 3 yrken där tungt arbete är vanligt förkommande. De yrken där 40 procent kvinnor och 55 procent män eller fler svarat att de arbetar under dessa omständigheter definieras som yrken med tungt arbete. Tolv sådana yrken för kvinnor och femton för män uppfyller dessa kriterier. Utvecklingen av tungt arbete i dessa yrken beskrivs.

13 12 I kapitel 4 beskrivs för de valda yrkena ett antal andra arbetsmiljöförhållanden - såväl fysiska påfrestningar som psykosociala. Kapitel 5 belyser för de valda yrkena huruvida man uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen och om man har tillgång till företagshälsovård. I kapitel 6 beskrivs för de valda yrkena förekomsten av arbetsrelaterade besvär, deras angivna orsak och om besvären lett till sjukfrånvaro. Dessutom redovisas uppgifter om sjuknärvaro, dvs. att man gått till arbetet trots att man varit sjuk och om åtgärder har vidtagits på arbetsplatsen samt om arbetsskadeanmälan har gjorts. I kapitel 7 redovisas det upplevda behovet av förändringar i arbetssituationen för att man skall klara hälsan. Vidare beskrivs hur de som är 50 år och äldre ser på möjligheterna att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder och vilka förhållanden i arbetsmiljön som eventuellt borde ändras för att underlätta detta. Kapitel 8 ger sammanfattande arbetsmiljöprofiler - yrke för yrke - av för yrket typiska ergonomiska och psykosociala förhållanden, arbetsrelaterade besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Kapitel 9 innehåller en sambandsanalys av vilka arbetsmiljöförhållanden som inverkar på den långa (minst fem veckor) arbetsrelaterade sjukfrånvaron till följd av ryggbesvär. Analysen görs separat för kvinnor och män. Som förklarande variabler prövas ålder och en rad arbetsmiljövariabler, huvudsakligen sådana som använts i den beskrivande delen av rapporten. I kapitel 10 förs en avslutande resultatdiskussion. Arbetsmiljöverket avslutar rapporten med en diskussion om vilka möjliga åtgärder som behövs för att minska belastningar i arbetslivet samt hur ett bra handlingsutrymme skulle kunna inverka på människors välbefinnande i arbetslivet.

14 13 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. Utveckling I detta kapitel presenteras först de frågor och frågeindex som används i rapporten. Flera av dem är olika mått på tungt arbete och andra fysiskt krävande arbetsförhållanden, men här ingår också frågor om grundläggande psykosociala förhållanden som krav, kontroll och stöd. Därefter beskrivs översiktligt för kvinnor och män hur dessa förhållanden har utvecklats under den period arbetsmiljöstatistiken täcker, d.v.s. från Sist visas för år 2003 tungt arbete bland kvinnor och män med specificering av lyftarbete och allmän upplevelse av att arbetet är påfrestande tungt. 2.1 Presentation av arbetsmiljöfrågor och index Följande frågor och frågeindex ur Arbetsmiljöundersökningen används. Vissa frågor finns inte för alla år. Tungt arbete Svaren på två frågor om lyftarbete och upplevelse av arbetstyngd kombineras: Arbetet kräver att man flera gånger dagligen lyfter minst 15 kg och/eller om man instämmer helt eller delvis i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som tungt arbete. Mycket tungt arbete Man väljer ut dem som både lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen och som helt instämmer i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som mycket tungt arbete Frågor som beskriver kroppsligt tungt arbete Måste flera gånger dagligen lyfta minst 15 kg Instämmer helt/delvis att arbetet är påfrestande tungt Arbetar minst ¼ av tiden kroppsligt Tar minst ¼ av tiden i så att andningen blir snabbare

15 14 Andra frågor som beskriver en påfrestande arbetsmiljöförhållanden Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis Böjer och vrider sig många gånger varje dag Arbetar minst ¼ av tiden i framåtlutad arbetsställning utan stöd för händer eller armar Arbetar minst ¼ av tiden i vriden ställning Arbetar minst ¼ av tiden med upplyfta händer i axelhöjd Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många gånger i timmen Utsatt för buller minst en fjärdel av tiden som är så högt att man inte kan samtala i normal samtalston Utsatt för vibrationer minst en fjärdel av tiden som får hela kroppen att skaka och vibrera Utsatt för kyla minst en fjärdel av tiden (utomhusarbete vintertid, arbete i nedkylda rum eller liknande) Index för socialt stöd krav, inflytande Bristande socialt stöd Ett index för socialt stöd har bildats med hjälp av följande frågor: Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från chefer, när arbetet känns besvärligt Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från arbetskamrater, när arbetet känns besvärligt De som besvarat minst en av de två frågorna med för det mesta inte eller aldrig betecknas här som personer med bristande socialt stöd. Gott stöd har de som svarat att de alltid eller för det mesta har stöd från både chefer och arbetskamrater

16 15 Höga krav Ett index för krav i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem Så stressigt att man minst halva tiden inte hinner prata om eller ens tänka på något annat än arbetet Arbetet kräver nästan hela tiden uppmärksamhet och koncentration Alldeles för mycket att göra, instämmer helt/delvis De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett vara utsatta för höga arbetskrav. Liten egenkontroll Ett index för egenkontroll/inflytande i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet Kan för det mesta inte/aldrig själv bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras Har som mest halva tiden möjlighet att själv bestämma sin arbetstakt Upplever att man har för lite inflytande, instämmer helt/delvis De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett ha liten egenkontroll i arbetet.

17 16 Kombinationen av krav och kontroll De ovan presenterade indexen för krav respektive kontroll har kombinerats så att höga eller låga krav kombineras med hög eller låg egenkontroll. På detta sätt har ett krav/kontrollindex* bildats. Det ger följande fyra kategorier enligt nedan: Låga KRAV Höga Hög KONTROLL Låg Arbete med låg anspänning Passivt arbete Aktivt arbete Arbete med hög anspänning *) I denna rapport används Arbetsmiljöundersökningens frågor för att belysa i huvudsak samma förhållanden som först analyserats av Karasek, Theorell m.fl. i deras krav/kontrollmodell. Allmänt kan sägas att de här använda måtten är vidare på så sätt att fler personer anges vara utsatta för höga krav och fler att ha lågt inflytande. En större andel anges utsatta för hög anspänning i arbetet. Det mest väsentliga är dock att vi får ett mått som möjliggör jämförelser mellan grupper och över tiden.

18 2.2 Arbetsmiljöns förändring I detta avsnitt visas för kvinnor och män utvecklingen av vissa fysiska och psykosociala exponeringar under åren Avsikten är att belysa hur vanligt det är med tungt arbete och om detta minskar eller ökar. I detta sammanhang är det också viktigt att visa utvecklingen av andra fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som kan ha betydelse för det tunga arbetets effekt på hälsan. Arbetsmiljöförhållanden Procent av sysselsatta kvinnor Tungt arbete Lyft minst 15 kg och/eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,4 31,3 31,2 30,4 29,3 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 15,6 13,8 13,5 12,1 10,9 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 25,6 25,2 26,1 27,6 28,6 28,4 28,1 27,3 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 35,7 33,3 34,5 33,9 33,6 33,3 34,8. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 9,1 8,5 9,0 9,6 10,1 10,8 12,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 30,7 28,4 29,1 28,8 27,4 29,0 30,7 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 39,7 37,5 37,5 38,6 39,3 39,8 38,2 37,7 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 30,8 28,4 27,6 29,5 32,0 31,5 32,1 30,7 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 25,2 26,3 25,8 27,5 27,7 29,3 27,7. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 29,2 27,3 27,5 27,7 26,9 28,2 27,5. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 15,4 17,7 16,4 15,5 14,7 16,9 15,9. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 42,3 38,7 39,7 43,5 44,8 44,4 44,9. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,1 45,7 49,5 52,7 56,6 58,5 54,2 53,3 Liten kontroll 47,8 47,7 48,7 49,9 53,0 53,9 53,1 49,7 Bristande stöd 32,0 30,0 30,6 34,2 34,8 36,0 35,7 34,2 Hög anspänning 25,8 24,5 26,5 29,3 33,5 35,1 32,4 30,8 Aktivt arbete 22,3 21,2 23,0 23,4 23,1 23,4 21,8 22,5 Passivt arbete 22,0 23,3 22,1 20,6 19,5 18,7 20,8 18,9 Låg anspänning 29,9 31,1 28,4 26,7 23,9 22,8 25,0 27,8 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 5,2 5,0 5,4 4,7 4,4 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot Källa: SCB och AV 17

19 18 Av kvinnorna har knappt 30 procent tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs. Bland kvinnor har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen med tungt arbete är lägre än * andelen med mycket tungt arbete är lägre än 1999 * andelen som dagligen lyfter minst 15 kg är lägre än * andelen som upplever påfrestande arbetsställningar är lägre än 1999 * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än Vissa förhållanden för kvinnor har utvecklats negativt: * andelen som tar i så att de andas snabbare är högre 2001 än (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än

20 19 Arbetsmiljöförhållanden Procent av sysselsatta män Tungt arbete Lyft minst 15 kg och /eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,9 32,6 32,9 33,3 33,1 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 21,8 20,7 20,2 22,4 21,4 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 26,8 25,8 25,3 24,5 26,3 26,5 26,3 26,9 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 43,7 42,7 43,0 40,6 41,1 39,5 41,2. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 20,8 19,8 21,0 19,4 19,2 20,6 21,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 24,0 22,3 21,7 22,4 21,1 24,4 25,6 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 33,1 33,2 32,8 30,8 33,2 33,1 31,6 33,8 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 24,5 23,1 24,2 23,3 25,7 26,1 26,3 28,8 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 26,6 26,5 26,8 26,5 26,5 26,6 26,8. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 28,8 28,6 28,4 27,4 26,8 26,6 27,4. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 21,9 23,8 22,3 21,8 20,7 21,6 22,0. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 33,6 32,5 33,1 34,9 36,5 37,4 36,5. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,3 44,4 49,5 51,2 53,6 54,0 49,5 47,4 Liten kontroll 35,9 34,9 35,8 36,6 40,4 40,5 38,8 37,1 Bristande stöd 41,2 40,9 43,6 44,1 42,3 42,8 45,3 42,0 Hög anspänning 17,6 15,0 18,0 18,6 22,0 22,8 20,3 18,4 Aktivt arbete 30,7 29,4 31,5 32,5 31,6 31,2 29,2 29,0 Passivt arbete 18,3 19,8 17,8 18,0 18,4 17,7 18,4 18,7 Låg anspänning 33,4 35,7 32,7 30,9 28,0 28,3 32,1 33,9 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 6,1 5,4 6,4 5,7 5,8 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot Källa: SCB och AV Var tredje man har tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs.

21 20 Bland män har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än * andelen som har arbete med låg anspänning är högre än Vissa förhållanden för män har utvecklats negativt: * andelen som tar i så de andas snabbare är högre 2001 än (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än * andelen som upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser är högre 2003 än något tidigare år * andelen med aktivt arbete är lägre än

22 2.3 Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt I diagrammet nedan visas andelen kvinnor och män med tungt respektive ej tungt arbete enligt Arbetsmiljöundersökningen Tungt arbete avser arbete som innebär att man flera gånger dagligen måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. Diagrammet visar med hela den fyllda ytan andelen som har tungt arbete. De olika rastreringarna illustrerar hur vanligt det är att man uppfyller endast det ena kriteriet för tungt arbete eller endast det andra eller båda. 21 Tungt respektive ej tungt arbete Upplever arbetet som påfrestande tungt men har inte dagliga tunga lyft Dagliga tunga lyft och upplever arbetet som påfrestande tungt Dagliga tunga lyft men upplever inte arbetet som påfrestande tungt Ej tungt arbete Totalt sett har var tredje sysselsatt man tungt arbete (33,1 procent), och andelen är nästan lika hög bland kvinnor (29,3 procent). Kvinnor och män har dock olika slags tungt arbete i den meningen att fördelningen av lyftarbete och annat tungt arbete är olika. Bland kvinnorna utgörs den största delen av dem som har uppgett att arbetet är påfrestande fysiskt tungt men som inte lyfter minst 15

23 22 kg flera gånger varje dag. De kvinnor som har så tunga lyft uppger i allmänhet även att arbetet är påfrestande tungt. Bland männen är den största gruppen med tungt arbete de som har tunga lyft och som även har angett att arbetet är påfrestande tungt. Därnäst i storlek kommer de som inte har tunga lyft men ändå upplever arbetet påfrestande tungt. Jämfört med kvinnorna är det betydligt vanligare att män kan ha så tunga lyft som 15 kg flera gånger dagligen utan att de fördenskull angett arbetet som påfrestande tungt. Om tungt arbete här hade definierats enbart genom lyft av minst 15 kg skulle de studerade kvinnorna ha varit en mindre men mer utsatt grupp än männen genom kvinnornas mindre kroppsstyrka. Kombinationen med den andra friare frågan om arbetet är påfrestande tungt gör att kvinnors påfrestning av tungt arbete mäts på ett mer relevant sätt. De personer som uppfyller båda villkoren representeras i diagrammet av den svarta sektorn. I denna sektor ingår både de som helt och de som delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. De som dagligen lyfter tungt och som helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt uppfyller kraven för mycket tungt arbete. De utgör alltså en delmängd av den svarta sektorn. Av kvinnorna har 4,4 procent mycket tungt arbete och av männen 5,8. Att andelarna blir ganska lika hänger samman med att många män med tunga lyft inte helt har instämt i att arbetet upplevs som påfrestande tungt.

Ensidigt upprepat arbete

Ensidigt upprepat arbete Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4 Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001 Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Negativ stress och ohälsa

Negativ stress och ohälsa Negativ stress och ohälsa Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2 Utgivna publikationer fr o m 1995 i serien Information

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 2 Födda och döda samt

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN Innehåll Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period... 3 Födda

Läs mer

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning 1 En vecka utan lastbilar Konsekvensbeskrivning 2 Var finns vår sårbarhet? Väder Pandemi Terrorattentat Brand Olyckor Källa: öresundskornsortiet.se Bildkälla: Aftonbladet 3 Transportfakta 27,9 miljoner

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Folkmängd 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 3 Födda och

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2012

Statistik över arbetskonflikter 2012 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 förekom det arbetskonflikter Enligt Statistikcentralen förekom det arbetskonflikter i Finland år 0. Antalet arbetskonflikter nästan halverades från

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

STOLTHET OCH FÖRDOMar

STOLTHET OCH FÖRDOMar Stolthet och fördomar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb? STOLTHET OCH FÖRDOMar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting OM sina jobb? Stolthet och fördomar Vad tycker

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag ökade avsevärt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 9,1 procent under tredje kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer