Ensidigt upprepat arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ensidigt upprepat arbete"

Transkript

1 Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4

2 Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM) 1996:1 Yrkesprognos 96. Behovet av arbetskraft i olika yrken 2000 och :2 Efter 20 år på arbetsmarknaden. Lågutbildade och andra utbildningsgruppers rörlighet :3 Drabbade utbildningsgrupper. Från överhettning till massarbetslöshet 1996:4 Inkomst för gymnasieutbildade. Jämförelse mellan 1970 och :5 Ungdomar med utländsk bakgrund sju år efter grundskolan 1996:6 Arbetskraftsbarometern :7 Nu och då. Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med situationen före krisen 1997:1 Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena 1997:2 Utesluten från arbetsmarknaden. Arbetslös på 80-talet ofta arbetslös även på 90-talet 1997:3 De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. En pilotundersökning 1997:4 Arbetskraftsbarometern :5 Övergång utbildning - arbete för utbildade inom teknik, ekonomi och vård 1997:6 Utanför arbetslivet. En beskrivning av personer som saknar eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden 1998:1 Socioekonomiska konsekvenser av sjukdom och dödsfall inom hushåll 1998:2 Arbetsmarknadsutveckling och inkomströrlighet - en studie i det tidiga 1990-talets Sverige 1998:3 Arbetskraftsbarometern :1 Funktionshindrades arbetssituation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet :2 Arbetskraftsprognos Utvecklingen till år 2015 enligt två alternativa scenarier 1999:3 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år :1 Arbetskraftsbarometern :2 Utbytbarhet på arbetsmarknaden - Yrken och löner för olika utbildninggrupper 2000:3 Arbetsförhållanden för kvinnor och män i arbetsledande ställning 2000:4 Arbetskraftsbarometern :1 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år :2 Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet 2001:3 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning- 4:e kvartalet :4 Arbetskraftsbarometern :1 Arbetskraftsprognos Utvecklingen till år :2 Arbetskraftsbarometern :1 Arbetsmiljön i små företag 2003:2 Länens arbetskraft utvecklingen de närmaste decennierna 2003:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet :4 Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro

3 3 Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4

4 4 Information on education and the labour market 2003:4 Repetitive work Work environment, work-related disorders, sick leave due to work-related disorders, work despite sickness Statistics Sweden Swedish Work Environment Authority Producent Producer Statistiska centralbyrån (SCB) Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box Stockholm Arbetsmiljöverket (AV) Statistikenheten Solna Förfrågningar SCB: Kerstin Fredriksson tfn: Inquiries Madeleine Bastin tfn: Alf Andersson tfn: AV: Kristina Kemmlert tfn: Jan Weiner tfn: Eva-Karin Klenell Hatschek tfn: Fotografier och kollage: Fotograf Denny Lorentzen 2003, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, utan medgivande från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån ISSN: ISBN: Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

5 5 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för är belastningsergonomi ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att Ohälsa till följd av ensidigt upprepat arbete ska minska, särskilt inom monterings-, sorterings-, paketerings-, datoroch kassaarbete. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot ohälsa till följd av ensidigt upprepat arbete. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna och Undersökningarna om Arbetsorsakade besvär Båda dessa urvalsundersökningar görs i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar. Rapporten har utarbetats inom SCB:s program för arbetsmiljöstatistik av Kerstin Fredriksson (uppdragsansvarig), Madeleine Bastin och Alf Andersson tillsammans med Jan Weiner, Kristina Kemmlert och Eva-Karin Klenell Hatschek från Arbetsmiljöverket. Stockholm i augusti 2003 Kerstin Fredriksson Statistiska centralbyrån Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket

6 6 Innehåll Arbetsmiljöverket inleder 7 Sammanfattning 8 1 Bakgrund och syfte. Rapportens uppläggning 11 2 Kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete. Utveckling Ensidigt upprepat arbete Yrken där en stor del av arbetstiden består av ensidigt upprepat arbete Kvinnor Män Monotont arbete minst 75 procent av tiden Ensidigt upprepat arbete efter näringsgren Utvecklingen av ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden inom de valda yrkena Tunga lyft, påfrestande ställningar och rörelser i arbetet, monotont arbete Stress och bundenhet i arbetet Krav, inflytande och socialt stöd Arbete vid maskiner Datorarbete Ändrad arbetsmiljö för dem som haft samma yrke de senaste fem åren Kompetensutveckling Kroppsligt ont och olust 48 4 Arbetsrelaterade besvär, vidtagna åtgärder, arbetsskadeanmälan, arbetsrelaterad sjukfrånvaro, sjuknärvaro, pension Arbetsrelaterade besvär och orsak till besvären Kroppsliga besvär som är vanligt förekommande i de valda yrkena Vidtagna åtgärder. Arbetsskadeanmälan Arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Sjuknärvaro på jobbet Att orka jobba fram till ordinarie pensionsålder 60 5 Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena 63 6 Samband mellan ensidigt upprepat arbete och sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär Utfall Exponeringar Resultat av analyserna Kvinnor Män 74 7 Resultatdiskussion 75 Arbetsmiljöverket avslutar 78

7 7 Arbetsmiljöverket inleder Ensidigt upprepat, starkt styrt och bundet arbete Kännetecknande för ensidigt upprepat arbete är att man utför en eller några få arbetsuppgifter, med liknande arbetsrörelser som upprepas om och om igen under en väsentlig del av arbetsdagen. Tiden från det att ett moment påbörjas och till dess att samma moment återkommer är mycket kort. Ofta utgör arbetsuppgiften endast en liten begränsad del av ett helt arbetsflöde. Dessutom utförs det ofta i ett högt tempo. Uttrycket starkt styrt arbete syftar på att arbetstagaren har små eller inga möjligheter att påverka sådana faktorer som arbetstakt, tempo, arbetsuppgifters inbördes ordning, inflöde av arbetsuppgifter, tidpunkt för när arbetet skall vara slutfört, hur arbetet skall utföras och tider för pauser och återhämtning. Med bundet arbete brukar menas att arbetstagaren har svårt att lämna sin arbetsplats för korta stunder utan att service eller produktion störs. Att ideligen upprepa samma rörelser ger upphov till en ständig och likformig belastning. Det man hanterar behöver knappt väga någonting alls, det räcker med armarnas egen tyngd för att muskler och leder skall belastas på ett ogynnsamt sätt. Följden kan bli gradvis inträdande, allvarliga skador, som tar lång tid att läka. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär vid liknande belastningar. Det har visat sig att kvinnor oftare drabbas av denna typ av belastningsbesvär än män. En förklaring till detta kan vara att kvinnor ofta arbetar kvar i ensidiga upprepade arbeten under lång tid, medan männen går vidare till andra arbetsuppgifter. Även män drabbas av skador då de har ensidigt upprepade arbetsuppgifter; större styrka skyddar inte mot besvär vid den här typen av arbete.

8 8 Sammanfattning Denna rapport behandlar arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken med många ensidigt upprepade arbetsmoment. Dessa yrken beskrivs med avseende på en rad arbetsmiljöförhållanden, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Dessutom visas hur vanligt det är att man uppger olika former av arbetsrelaterade besvär samt sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapportens första, mest omfattande del, är beskrivande. Den andra delen består av en multivariat analys där sambanden mellan olika arbetsmiljöfaktorer och lång sjukfrånvaro till följd av besvär i nacke, axlar och armar analyseras. Underlaget för beskrivning och analys är Arbetsmiljöundersökningarna 1997, 1999 och 2001 samt undersökningarna av Arbetsorsakade besvär 1998, 2000 och Dessa hör parvis samman genom att det i stor utsträckning är samma individer som deltagit först i Arbetsmiljöundersökningen (oktnov) och sedan i Besvärsundersökningen första kvartalet året därpå. Ett antal yrken med mycket ensidigt upprepat arbete har valts ut för närmare analyser. De yrken som ingår har valts ut efter hur vanligt förekommande det är att man minst halva arbetstiden har ensidigt upprepade arbetsmoment. Kriteriet för att ett yrke skall ingå är att minst 45 procent av de svarande har angett att de har ensidigt upprepat arbete enligt definitionen. Detta gav 15 yrken för kvinnor och 12 för män. I rapporten beskrivs arbetsmiljö, besvär och sjukfrånvaro i dessa yrken. De yrken som ingår bland kvinnor är: 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 514 Frisörer och annan servicepersonal (personliga tjänster) 828 Montörer 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 913 Köks- och restaurangbiträden Försäljare, dagligvaror och fackhandel 4222 Receptionister m.fl. 413 Lager- och transportassistenter m.fl. 419 Övrig kontorspersonal 3415 Företagssäljare 412 Bokförings- och redovisningsassistenter m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Kockar och kokerskor 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 4112 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl.

9 9 Bland män ingår följande yrken: Målare och lackerare 415 Brevbärare m.fl. 832 Fordonsförare 8334 Truckförare 74 Annat hantverksarbete 91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 4131 Lagerassistenter m.fl. 828 Montörer 8211 Verktygsmaskinoperatörer 81 Processoperatörsarbete 7123 Byggnadsträarbetere, inredningssnickare m.fl. Som ett komplement beskrivs ytterligare en kategori med än mer ensidigt arbete. Vi kallar dem gruppen med mycket monotont arbete. De har arbetsuppgifter som enligt deras egen bedömning är mycket enkla att lära. Utöver grundskola krävs endast högst några månaders utbildning och upplärning för att klara arbetet. Dessutom har de upprepade arbetsmoment under minst 75 procent av arbetstiden. En del av dem som ingår i denna kategori återfinns i de yrken som valts för undersökningen medan andra finns i andra yrken. Komprimerade beskrivningar av resultaten yrkesvis återfinns i kapitel 5, Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena. I flera avseenden är de som arbetar i de valda yrkena med mycket ensidigt, upprepat arbete i större utsträckning utsatta för andra exponeringar i arbetsmiljön än vad som gäller för sysselsatta män och kvinnor totalt. Detsamma gäller också dem som har monotont arbete. I flertalet yrken med ensidigt upprepat arbete är det t.ex. vanligare än bland sysselsatta kvinnor respektive män totalt * att lyfta minst 15 kg många gånger om dagen * att ha påfrestande ensidiga arbetsrörelser och arbetsställningar * att ha små möjligheter att bestämma arbetstakten * att ha svårt att ta pauser i arbetet * att ha litet inflytande i arbetet (liten egenkontroll) För vissa av yrkena är det annorlunda, t.ex. är möjligheten att bestämma över sitt arbete förhållandevis stor bland kvinnliga frisörer, städare och kontorssekreterare och bland manliga målare och byggnadsarbetare.

10 10 I flertalet yrken med ensidigt upprepat arbete är det vanligare med fysiska besvär på grund av arbetet än bland sysselsatta kvinnor och män totalt. Beträffande andra besvär än fysiska är förhållandet det omvända. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är ofta vanligare i de utvalda yrkena, men det är långt ifrån genomgående. Samma förhållande gäller sjukfrånvaro som omfattar minst fem veckor. De med mycket monotont arbete har högre sjukfrånvaro än vad som gäller sysselsatta totalt. I de multivariata analyserna visas vilka faktorer som främst förklarar lång sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade besvär i nacke, axlar och armar bland kvinnor respektive män. Enligt denna analys utgör ensidigt upprepat arbete i sig en risk för kvinnor men ej för män. Resultaten visar att äldre kvinnor och män löper större risk för långa sjukskrivningar i samband med dessa besvär än yngre. För både kvinnor och män finns samband vad gäller att arbeta rent kroppsligt, att ofta vara tvungen att vrida sig i arbetet, att arbeta med händerna upplyfta, att inte kunna bestämma över arbetstakten och ett bristfälligt stöd från chefen. För kvinnor finns dessutom samband vad gäller ett stressigt arbete, att ej vara med och bestämma om uppläggningen av arbetet samt låga kunskapskrav i arbetet. För män finns också samband vad gället arbete i vriden arbetsställning och tunga lyft. Med utgångspunkt i dessa resultat angående förhållanden som leder till besvär och sjukfrånvaro förs avslutningsvis en diskussion om behovet av olika typer av förändringar på många arbetsplatser.

11 11 1 Bakgrund och syfte. Rapportens uppläggning Bakgrund och syfte Syftet med rapporten är dels att beskriva arbetsmiljön i de arbeten där ensidigt upprepat arbete är vanligt, dels att analysera samband mellan arbetsmiljön, arbetsorsakade besvär och sjukskrivning inom dessa yrken. De näringsgrenar där ensidigt upprepat arbete är vanligt skall också identifieras. Data från Arbetsmiljöundersökningarna samt från undersökningarna om Arbetsorsakade besvär utgör grunden för analyserna. Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i undersökningen om Arbetsorsakade besvär kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analyser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För flertalet beskrivningar används ett sammanslaget datamaterial där Arbetsmiljöundersökningarna för 1997, 1999 och 2001 lagts samman med Besvärsundersökningarna för respektive 1998, 2000 och Det innebär att beskrivningar som gäller yrken avser situationen i tidsintervallet Sammanläggningen har gjorts för att få ett större och därmed ett mer tillförlitligt material så att flera yrken kan beskrivas. Rapportens uppläggning I kapitel 2 ges en allmän bild av hur vissa fysiska påfrestningar i arbetsmiljön har utvecklats från 1989 till 2001, den period som Arbetsmiljöundersökningarna har genomförts. Beskrivningen omfattar kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete. Därefter redovisas i kapitel 3 vilka yrken som ofta har mycket upprepade, ensidiga arbetsmoment. De yrken där 45 procent eller fler svarat att de arbetar under dessa omständigheter minst halva sin arbetstid definieras som yrken med ensidigt upprepat arbete. Femton sådana yrken för kvinnor och tolv för män uppfyller dessa kriterier. Utvecklingen av det ensidigt upprepade arbetet i dessa yrken beskrivs. Därefter beskrivs för yrkena ett antal andra arbetsmiljöförhållanden - såväl fysiska påfrestningar som psykosociala. Dessutom beskrivs i vilken utsträckning arbete med olika ty-

12 12 per av maskinutrustning förekommer, bl.a. arbete med datorer. Kapitlet avslutas med en redovisning av svaren på frågor om man har ont i olika delar av kroppen (rörelseapparaten) samt om man känner olust när man går till arbetet. I kapitel 4 beskrivs för de utvalda yrkena förekomsten av arbetsrelaterade besvär, deras angivna orsak och om de har lett till sjukfrånvaro, sjuknärvaro minst fyra gånger det senaste året, dvs. att man gått till arbetet trots att man varit sjuk, om åtgärder har vidtagits för att undvika besvären och om arbetsskadeanmälan har gjorts. Dessutom redovisas hur de som är 50 år och äldre ser på möjligheterna att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder och vilka förhållanden i arbetsmiljön som eventuellt borde ändras för att underlätta detta. Kapitel 5 ger sammanfattande arbetsmiljöprofiler - yrke för yrke - av för yrket typiska ergonomiska och psykosociala förhållanden, arbetsrelaterade besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Kapitel 6 innehåller en sambandsanalys av vilka arbetsmiljöförhållanden som inverkar på lång arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Analysen - logistisk regression - görs separat för kvinnor och män. Som förklarande variabler prövas ålder och en rad arbetsmiljövariabler, huvudsakligen sådana som använts i den beskrivande delen av rapporten. I kapitel 7 förs en avslutande resultatdiskussion. Arbetsmiljöverket avslutar rapporten med en diskussion om vilka möjliga åtgärder som behövs för att minska belastningar i arbetslivet samt hur ett bra handlingsutrymme skulle kunna inverka på människors välbefinnande i arbetslivet.

13 13 2 Kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete. Utveckling I detta kapitel visas för kvinnor och män utvecklingen av förekomsten av vissa fysiska exponeringar under åren Följande frågor ur Arbetsmiljöundersökningen används. Tungt, kroppsligt arbete Måste flera gånger dagligen lyfta minst 15 kg Arbetar minst ¼ av tiden kroppsligt Måste minst ¼ av tiden ta i så att andningen blir snabbare Påfrestande arbetställningar Arbetar minst ¼ av tiden i framåtlutad arbetsställning utan stöd för händer eller armar Arbetar minst ¼ av tiden i vriden ställning Arbetar minst ¼ av tiden med upplyfta händer i axelhöjd Ensidigt upprepat arbete Mera precis avser frågan om arbetet vissa tider kräver att man enbart upprepar samma arbetsmoment. Vi har valt att redovisa andelen som minst ½ tiden har det så. I rapporten benämns detta genomgående ensidigt upprepat arbete. Monotont arbete Svaren på flera frågor har kombinerats och benämns i rapporten monotont arbete. I grunden finns den ovanstående frågan om ensidigt, upprepat arbete. Till detta har lagts ett villkor att arbetsuppgifterna enligt den enskildes svar är mycket enkla. Detta i den meningen att det utöver grundskola inte fordras mer än högst ett par månader sammantaget av utbildning och upplärning på jobbet för att klara arbetsuppgifterna. Vi har valt att redovisa andelen som minst ½ tiden har det så. De som uppfyller det villkoret är alltså en del av dem som har ensidigt upprepat arbete. (Monotont arbete i betydelsen passiv väntan behandlas inte här.)

14 14 Arbetsmiljöförhållanden Procent av sysselsatta kvinnor och män Arbetsmiljöförhållanden Varje dag Måste lyfta minst 15 kg... 15,6 13,9 13,5 12,1 Minst ¼ av tiden Arbetar rent kroppsligt 35,7 33,3 34,5 33,9 33,6 33,3 34,8 Tar i så att andningen blir snabbare 9,1 8,5 9,0 9,6 10,1 10,8 12,2 Arbetar framlutad 29,2 27,3 27,5 27,7 26,9 28,2 27,5 Arbetar i vriden ställning 25,2 26,3 25,8 27,5 27,7 29,3 27,7 Arbetar med händerna upplyfta 15,4 17,7 16,4 15,5 14,7 16,9 16,0 Minst halva tiden Ensidigt upprepat arbete 42,3 38,7 39,7 43,5 44,9 44,4 44,9 Monotont arbete 24,2 21,6 20,5 21,9 22,2 20,2 20,2 Varje dag Måste lyfta minst 15 kg... 21,8 20,7 20,2 22,4 Minst ¼ av tiden Arbetar rent kroppsligt 43,7 42,7 43,0 40,6 41,1 39,5 41,2 Tar i så att andningen blir snabbare 20,8 19,8 21,0 19,4 19,2 20,6 21,3 Arbetar framlutad 28,8 28,6 28,4 27,4 26,8 26,6 27,4 Arbetar i vriden ställning 26,6 26,5 26,8 26,5 26,5 26,6 26,8 Arbetar med händerna upplyfta 21,9 23,8 22,3 21,8 20,7 21,6 22,0 Minst halva tiden Ensidigt upprepat arbete 33,6 32,5 33,1 34,9 36,5 37,5 36,5 Monotont arbete 15,6 14,7 14,7 16,0 16,4 16,4 16,0 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot Källa: SCB och AV Bland kvinnor har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen kvinnor som dagligen lyfter tungt har minskat sedan 1995 * andelen kvinnor med monotont arbete har minskat sedan Vissa förhållanden har utvecklats negativt för kvinnorna: * arbetsmoment där man måste ta i så mycket att andningen blir snabbare har ökat bland kvinnor under hela perioden * andelen med arbete i vriden arbetsställning har ökat sedan 1993 * ensidigt upprepat arbete är (några procentenheter) vanligare 2001 än under åren Därefter finns ingen signifikat förändring.

15 15 Män visar en postiv utveckling för: * andelen som måste arbeta med händerna upplyfta i höjd med axlarna eller högre har minskat sedan Vissa förhållanden har utvecklats negativt för männen: * andelen som dagligen måste lyfta tungt har ökat sedan 1999 * andelen män som har ett arbete som innebär att man tar i så att andningen blir snabbare har ökat sedan 1997 * ensidigt upprepat arbete är (några procentenheter) vanligare 2001 än under åren Därefter finns ingen signifikat förändring. Här visas andelen kvinnor och män med mycket respektive mindre upprepat ensidigt arbete. Redovisningen avser Kvinnor Män Minst 75 % av tiden Minst 75 % av tiden Mindre eller ingen tid Halva tiden Mindre eller ingen tid Halva tiden Ensidigt upprepat arbete under minst halva arbetstiden är vanligare bland kvinnor än bland män. Skillnaden är särskilt stor om man ser till dem som har ensidigt upprepat arbete så mycket som 75 procent av arbetstiden.

16 16 3 Ensidigt upprepat arbete 3.1 Yrken där en stor del av arbetstiden består av ensidigt upprepat arbete Här visas yrken där ensidigt upprepat arbete förekommer en stor del av arbetstiden. Uppdelningen görs med hjälp av svaret på frågan Kräver arbetet vissa tider att Du enbart upprepar samma arbetsmoment många gånger i timmen?. De yrken där 45 procent eller fler (vilket innebär ca sysselsatta kvinnor och sysselsatta män) svarat att de arbetar under dessa omständigheter minst halva sin arbetstid definieras som yrken med ensidigt upprepat arbete. Först visas fördelningen för kvinnor och män totalt alla år under perioden sedan visas hur utvecklingen har varit årsvis Kvinnor Nedan redovisas de yrken/yrkesgrupper bland kvinnor som har mycket ensidiga, upprepade arbetsmoment. Yrkena är sorterade från högsta till lägsta procentandel. Denna ordningsföljd använder vi sedan genomgående i rapporten. Efter tablån följer en kort beskrivning av respektive yrke/yrkesgrupp och inom vilken bransch yrket är vanligast förekommande. Yrkesindelningen och beskrivningen följer Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Kvinnoyrken där 45 procent eller mer har ensidigt upprepat arbete minst halva tiden Ensidigt upprepat Antal sysselarbete satta 2002 minst ½ tiden (tusental) 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 93, Frisörer och annan servicepersonal (personliga tjänster) 86, Montörer 82, Hotell- och kontorsstädare m.fl. 78, Köks- och restaurangbiträden 70, Försäljare, dagligvaror och fackhandel 69, Receptionister m.fl. 62, Lager- och transportassistenter m.fl. 57, Övrig kontorspersonal 49, Företagssäljare 49, Bokförings- och redovisningsassistenter m.fl. 48, Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 47, Kockar och kokerskor 46, Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 46, Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 45,7 45 Samtliga kvinnor 44,

17 För många kvinnor innebär jobbet ensidighet och upprepning 17

18 18 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. Registrerar och tar betalt för kunders inköp; säljer biljetter till teatrar, bio, konserter, museer, utställningar m.m.; säljer färdbevis samt lotter. Förekommer främst inom Parti- och detaljhandel. Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Klipper, tvättar, lägger, färgar och permanentar hår; utför ansikts- och fotbehandlingar m.m.; ordnar begravningar; utför andra personliga tjänster. Förekommer främst inom Personliga och kulturella tjänster. Montörer Monterar delar och komponenter till maskiner och fordon, till elektrisk och elektronisk utrustning samt till metall-, gummi-, plast- och träprodukter m.m. enligt givna förutsättningar. Förekommer främst inom Tillverkning. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Städar och rengör lokaler som t.ex. kontor, affärer, industrier, skolor, hotell och restauranger; städar fordon som t.ex. bussar, tunnelbane- och järnvägsvagnar samt flygplan och fartyg. Förekommer främst inom Fastighets- och uthyrningverksamhet, företagstjänster. Försäljare, dagligvaror och fackhandel Säljer livsmedel, drycker och andra dagligvaror i affärer, livsmedelshallar, varuhus, stormarknader och andra försäljningsställen; beställer, packar upp, prismärker, fyller på och tar betalt för varorna. Säljer sällanköpsvaror i affärer, varuhus och andra försäljningsställen; informerar kunder om varor och priser; ger råd om användning och skötsel; beställer, packar upp, prismärker, fyller på och tar betalt för varorna. Förekommer främst inom Parti- och detaljhandel. Köks- och restaurangbiträden Biträder vid matlagning, portionerar ut mat, plockar disk, diskar m.m. på restauranger och i storkök. Förekommer främst inom Utbildning, Vård och omsorg, Personliga och kulturella tjänster. Receptionister m.fl. Sköter in- och utcheckning på hotell; informerar hotellgäster och sköter telefonväxel, fax m.m.; bokar besökstider, tar emot kunder, patienter och besökande och visar dem tillrätta. Förekommer inom flertalet näringar. Lager- och transportassistenter Registrerar och kontrollerar material- och varuflöden; planerar och kontrollerar leveranser; sköter lagerhållning; samordnar och övervakar företags godstransporter; registrerar, dirigerar, samordnar och kontrollerar väg-, järnvägs- och flygtrafik. Förekommer främst inom Tillverkning, Parti- och detaljhandel, Transport och kommunikation.

19 19 Övrig kontorspersonal Utför andra kontorsgöromål än vad man normalt gör inom kontors- och kundservicearbete eller en kombination av dessa; skriver protokoll, brev, tabeller, fakturor och andra dokument på ordbehandlare; svarar för personal, elev- och kursregistrering; tar emot, granskar och kompletterar order eller statistikunderlag; gör beställningar och bevakar leveranser; sköter garanti- och reklamationsärenden. Förekommer inom flertalet näringar. Företagssäljare Säljer från kontor eller genom uppsökande verksamhet produkter och tjänster till återförsäljare, grossister, företag m.fl.; ansvarar för produkt eller distrikt; informerar om produkter och tjänster, utarbetar kundspecifika lösningar samt tar emot beställningar; sköter kundregister och tar fram försäljningsstatistik; exponerar varor och tar varor i retur. Förekommer främst inom Tillverkning, Parti- och detaljhandel. Bokförings- och redovisningsassistenter Registrerar, sammanställer och bearbetar data om penningflöden; kontrollerar fakturor; beräknar ackord, löner, skatter m.m.; sköter och bokför in- och utbetalningar; informerar anställda om löner, semester och tillämpning av avtal; sammanställer lönestatistik och underlag för lönerevision. Förekommer inom flertalet näringar. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Biträder läkare och sjuksköterskor vid undersökning, behandling och operation av patienter; deltar i den dagliga omvårdnaden av patienter; bäddar, tar prover, lägger om sår, tränar, serverar mat, städar och hjälper till med personlig hygien. Förekommer främst inom Vård och omsorg. Kockar och kokerskor Lagar, lägger upp och garnerar mat; planerar matsedlar; köper in varor. Förekommer främst inom Vård och omsorg, Personliga och kulturella tjänster. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske I arbetet ingår att driva jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel; att odla och skörda grödor och frukt; att föda upp och hålla djur för kött- eller mjölkproduktion m.m.; att vårda och avverka skog; att anlägga och sköta trädgårdar och parker; att odla eller fånga fisk; att jaga vilt. Förekommer inom Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske. Kontorssekreterare, läkarsekreterare. m.fl. Skriver ut, registrerar, ordnar och förvarar dokument och handlingar; ger, tar emot och förmedlar information med hjälp av telefon, fax och dator; tar fram journaler och andra handlingar för besök och sammanträden; beställer resor och hotell. Förekommer främst inom Vård och omsorg.

20 Män Nedan redovisas de yrken/yrkesgrupper bland män som har mycket ensidiga, upprepade arbetsmoment. Yrkena är sorterade från högsta till lägsta procentandel. Denna ordningsföljd använder vi sedan genomgående i rapporten. Efter tablån följer en kort beskrivning av respektive yrke/yrkesgrupp och inom vilken bransch yrket är vanligast förekommande. Yrkesindelningen och beskrivningen följer Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Mansyrken där 45 procent eller mer har ensidigt upprepat arbete minst halva tiden Ensidigt upprepat Antal sysselarbete satta 2002 minst ½ tiden (tusental) Målare och lackerare 73, Brevbärare m.fl. 74, Fordonsförare 69, Truckförare 69, Annat hantverksarbete 66, Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 63, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 57, Lagerassistenter m.fl. 54, Montörer 53, Verktygsmaskinoperatörer 53, Processoperatörsarbete 47, Byggnadsträarbetere, inredningssnickare m.fl. 46,7 58 Samtliga män 36,

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

Yrkeskoder Trafikhuvudmän

Yrkeskoder Trafikhuvudmän 1 (6) Yrkeskoder Trafikhuvudmän 1. Ledningsarbete 2 Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Mellanchefer och lägre chefer/arbetsledare 2. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Negativ stress och ohälsa

Negativ stress och ohälsa Negativ stress och ohälsa Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2 Utgivna publikationer fr o m 1995 i serien Information

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001 Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN Innehåll Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period... 3 Födda

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 2 Födda och döda samt

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31 Innehållsförteckning Chefer... 2 Arbetsledare... 3 Övriga pedagoger... 4 Revisorer... 5 Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister... 5 Idrottsutövare och idrottstränare...

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

STOLTHET OCH FÖRDOMar

STOLTHET OCH FÖRDOMar Stolthet och fördomar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb? STOLTHET OCH FÖRDOMar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting OM sina jobb? Stolthet och fördomar Vad tycker

Läs mer