Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15"

Transkript

1 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer (Bottenviken) Diarienummer (Bottenhavet) Diarienummer (Norra Östersjön) Diarienummer (Västerhavet) Diarienummer (Södra Östersjön) Vattenmyndigheterna för vattendistrikten i Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön, och Västerhavet. Remiss gällande Samrådsmaterial under förvaltningscykeln inklusive Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt Varje dag bidrar stålindustrin i Sverige med sina produkter till samhällsbyggande över hela världen. Svenska stålföretag utvecklar ständigt nya stålsorter och produkter. Sverige är i många fall världsledande när det gäller avancerade stål. Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och företräder stålindustrin i frågor som berör energi och miljö, forskning och utbildning, handelspolitik, standardisering, samt skatter och avgifter. Avseende vattenfrågor så stödjer Jernkontoret sina medlemsföretag bl a i deras lokala vattenarbete på vattendistriktsnivå men också avseende nationella och regionala vattenfrågor som en nödvändig del i arbetet med att implementera ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet. Stålindustrin har antagit en gemensam vision för 2050 Stål formar en bättre framtid. Visionen beskriver hur stålindustrin kan leda teknikutvecklingen, föda kreativa individer och skapa miljönytta. Stålindustrin vill vara en stark aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett ansvar för människa och miljö. Då materialet är omfattande och i vissa fall svårgenomträngligt så lämnar Jernkontoret synpunkter med fokus på åtgärdsprogrammen i stort, tillämpning av miljökvalitetsnormer, vägledningsbehov för Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) och undantag, dataunderlag för statusklassning inklusive recipientkontroll och miljöövervakning, samt miljögifter. Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Kungsträdgårdsgatan Postadress Telefax Webbplats Box 1721, Stockholm

2 1. Åtgärdsprogrammen är baserade på ofärdiga föreskrifter och preliminära klassningar Åtgärdsprogrammen (ÅP) är baserade på ofärdiga föreskrifter, nämligen HaVs föreskrifter 2014: XX (alltså inte den slutliga versionen HVFMS 2015:4), HaVs skrivelse (Dnr ) rörande bl a de nationellt beslutade Särskilt Förorenande Ämnen, SFÄ. Jernkontoret anser det vara förhastat att besluta om åtgärdsprogram som: (1) är baserade på ofärdiga och icke-officiella lagdokument, (2) inte inkluderar de vetenskapligt uppdaterade gränsvärden för metaller och organiska ämnen som är tillgängliga på EU nivå och som ingår i direktiv 2013/39/EU (ämne nr 34-45). Det nämns i förslagen till åtgärdsprogram att status, miljökvalitetsnormer (MKN) och förslag till åtgärder speciellt gällande dioxiner, PFOS, BCDD kommer att beaktas i ett preliminärt åtgärdsprogram i slutet av Vad betyder det? Ny kartläggning och uppdatering av statusklassning ska enligt samrådsmaterial ske längre fram i vattencykeln ( ) trots att man då redan beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för aktuell vattencykel. Hur påverkar det MKN och ÅP, kommer justering att ske? Och hur påverkar det eventuella tillståndsprövningar under respektive vattencykel? Jernkontoret tror att det kommer bli aktuellt att behöva klassificera om status av vissa vattenförekomster både till följd av de ändrade bedömningsgrunderna för miljökvalitetsnormer och till följd av de synpunkter som har framförts under detta samrådsförfarande. Jernkontoret efterfrågar tydlighet om detta. SFÄ som är nationellt beslutade har baserats på dels en ofärdig föreskrift (HVFSM 2014: XX), dels en rekommendation (HaV , Dnr ), dels en äldre rapport från Naturvårdsverket (NV 5799, 2008) med ej uppdaterade ekotoxikologiska värden för t ex metaller. Detta skapar osäkerheter som byggs in i statusklassningarna som i sin tur ligger till grund för MKN och ÅP. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att utgå direkt från de EUdirektiv som Sverige tillämpar (2013/39/EU) och skapa svenska vägledningar som följer EUs vägledningar (alltså Common Implementation Strategy, CIS) vilka redan finns. 2. Tillämpning av miljökvalitetsnormer exempel från förslag till föreskrifter i vattendistrikten Samtliga vattenmyndigheter har inkluderat förslag på föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i sitt samrådsmaterial. Varför görs det enskilda föreskrifter för varje vattendistrikt? Om föreskrifterna i grunden är lika kanske det vore bättre, i syfte att harmonisera mellan vattendistrikten, att ge ut en enda föreskrift. I förslagen till föreskrift ingår följande paragraf: 4 Kvalitetskraven för naturliga ytvattenförekomster, som inte omfattas av bestämmelserna om konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i 5 och 6, innebär att samtliga vattenförekomster ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus, om inget annat följer av undantag som har beslutats enligt bestämmelserna i Jernkontoret anser det vara felaktigt att likställa miljökvalitetsnormer för ekologisk status med juridiskt bindande normer. ska behöver ersättas med bör eller i syfte att. En av slutsatserna från utredningen Sammanhållen vattenpolitik var enligt expertgruppen till 2 (7)

3 Miljömålsberedningen att miljökvalitetsnormer baserade på ekologisk status inte kan likställas med miljökvalitetsnormer baserade på kemisk status eftersom dessa två typer av MKN har olika juridisk status. Bottenhavets förslag innehåller en jämförande tabell med gällande och föreslagna föreskrifter. Jernkontoret har följande synpunkter på tabellen: o o sid 8 av 14 i tabellen är kemisk ytvattenstatus definierad efter ändring som: den kemiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst, klassificerad i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och uttryckt som god eller uppnår ej god. Före ändring så hänvisas till bilaga V i direktiv 2000/60/EG samt artikel 3 och bilaga 1 i direktiv 2008/105/EG. Varför tas den hänvisningen bort? Den version av Havs- och vattenmyndighetens föreskrift som görs hänvisning till är dessvärre inte färdigställd. både i nuvarande och föreslagna definition på kvalitetskrav så likställs miljökvalitetsnormer som avser kemisk och ekologisk status, se nedan. Det är nödvändigt att skilja på gränsvärdesnormer (kemisk status) och målsättningsnormer (ekologisk status). Vi föreslår ändring i definitionen, att ska ersätts med bör i följande: kvalitetskrav: den ekologiska, kemiska eller kvantitativa status eller ekologiska potential som ska uppnås i en vattenförekomst (miljökvalitetsnorm). o i paragraf 6 som ersätter paragraf 8 så ska de vattenförekomster som klassas som KMV uppnå god ekologisk potential eller god kemisk ytvattenstatus. Även här anser Jernkontoret att dessa två typer av MKN inte bör likställas. Vi undrar också vad skillnaden är mellan dessa vattenförekomster och vattenförekomster som inte klassas som KMV? 3. Stort behov av vägledning för tillämpning av Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) och undantag klassning av vatten som KMV är fortfarande inte enhetlig mellan vattendistrikten Jernkontoret understryker vikten av att kunna klassa vissa vatten som KMV samt att kunna tillämpa undantag i form av sänkta kvalitetskrav. Vi har förståelse för att dessa två delar av vattendirektivet är svåra att tillämpa utan vägledning men regelverket måste likväl appliceras fullt ut och vattenmyndigheter måste kunna peka ut vatten som i dagsläget borde klassas som KMV eller bli undantag (utöver vattenkraft). Dessutom finns det brister i enhetlighet mellan de olika vattendistrikten vad gäller klassning av vattenförekomster som KMV. Den bristfälliga tillämpningen av KMV idag kan illustreras genom två exempel: - I Bottenvikens vattendistrikt har Inre Hertsöfjärden (kopplad till SSAB Luleå verksamhet) inte blivit klassad som KMV trots att verksamhetsutövaren framlagt tydliga underlag (se remissvar från SSAB Luleå till Bottenviken). Hälften av denna vattenförekomst utgörs av utfyllt område, vilket påverkat vattenomsättningstiden 3 (7)

4 markant och därmed förhållandena i fjärden. Fjärden är därtill dämd. Vattenomsättningen har inte påverkats drastiskt i praktiken och det beror på att SSAB tillför fjärden förbrukat kylvatten. Bara på detta sätt bibehålls en vattenomsättningstid på motsvarande nivå som före utfyllnad och dämning. - I Bottenvikens vattendistrikt har Skelleftehamnsfjärden (kopplad till Rönnskärsverkens verksamhet) varit klassad KMV fram till 2015 då den enbart utgörs av hamnområden. Men i brist på vägledning har nu myndigheterna omklassat vattenförekomsten till ett naturligt vatten. Det är inte rimligt. Jernkontoret anser det oacceptabelt att man bortser från att tillämpa en så viktig del av vattendirektivet nämligen KMV i brist på vägledning. Det är av yttersta vikt att tillämpa möjligheten att klassa vissa vattenförekomster som KMV eftersom vattenmyndigheterna då markerar tydligt att respektive vattenförekomst, t ex ett hamnområde, representerar en samhällelig verksamhet och aldrig kommer kunna bli en pristin vattenförekomst. Jernkontoret anser att det starka behovet av vägledningar till vattenmyndigheter rörande tillämpning av KMV och undantag bör åtgärdas och hänvisar till CIS vägledningar på EU-nivå för referens. Med avseende på undantag så undrar Jernkontoret hur myndigheterna tillämpar de sk permanenta undantagen med sänkta kvalitetskrav. Hittills torde det enbart ha varit för Falunområdet. Varför har inte fler tillkommit? Jernkontoret anser att det borde finnas tillräckligt med kunskap idag för att åtminstone indikera potentiella områden. Vi anser också att tidsundantag till 2027 bör kunna sättas och innebär en fördel för att få till bättre och mera kostnadseffektiva åtgärdsprogram. 4. Hantering av data och bedömningsunderlag för statusklassning 4.1. Hantering av data Det har under senare år förts diskussioner inom vattenförvaltningen om hur bedömningsunderlaget som används för statusklassning kan förbättras, både kvantitativt och kvalitativt. Ett sätt är att bättre nyttja de mätningar som idag görs för en och samma vattenförekomst, från recipientkontroller till miljöövervakningsdata. Jernkontoret noterar att denna överblick har blivit bättre under den senaste vattencykeln då man från myndighetshåll i större utsträckning använt sig av t ex recipientkontrolldata. Dock kvarstår hinder nämligen att göra dataunderlag tillgänglig och kommunicera den för hela myndigheten t ex inom länsstyrelserna. Idag förekommer att prover tas i en vattenförekomst ena dagen inom ramen för kalkningsbudgeten för att någon dag senare besökas igen av t ex länsstyrelsen för annan provtagning. Här finns utrymme för effektivisering av dagens system. Vidare gäller det för recipientkontrolldata att inte ålägga verksamhetsutövarna ett extraarbete i form av att mata in data i en ny eller separat databas. Vi behöver utveckla den recipientkontroll vi har i landet idag innan vi gör något nytt. Det saknas också en nationell överblick av insamlade uppgifter. Det är alltså viktigt att få till en överblick och samordning av bedömningsunderlaget på nationell nivå innan slutsatsen dras att det inte finns tillräckligt med data och det behövs mera finansiering. Fokus på förbättring innebär även följande: 4 (7)

5 o Klargöra vem/vilken organisation som är datavärd för insamlade recipientdata. Var lagras data idag? Det borde avgöras vem/vilka organisationer som får ett nationellt uppdrag att lagra, ta emot och sålla recipientdata för Sverige. Sållning behövs för att kvalitetssäkra data. Om rapportören inte kan visa hur provet hanterats kan detta innebära att data inte kan lagras p g a kvalitetsbrister. o Det är mycket viktigt att värna om det fungerande pågående och frivilliga arbetet som bedrivs inom ramen för vattenvårdsförbund och vattenråd i landet. Därför ser Jernkontoret som positivt att man från regeringen utreder hur man bättre kan samordna den data som genereras från verksamhetsutövarnas egenkontroll av vattenrecipienter med data från regional och nationell miljöövervakning. Verksamhetsutövare (VU) får dock inte glömmas bort i det fortsatta arbetet. Enligt HaVs egen rapport står VU för ca 43 % av dagens finansiering. Många VU har lång erfarenhet från aktiva recipientkontroller, det måste tas tillvara på men har tyvärr inte gjorts under själva utredningen. Därför anser Jernkontoret att VU bör delta i utvecklandet av en vägledning (under ledning av HaV). Denna åtgärd beskrivs i alla vattendistrikt som att utveckla vägledning och styrmedel för vattenrelaterad egenkontroll så att all sådan recipientkontroll följer tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, datalagring, tillgänglighet, spårbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Jernkontoret understryker vikten av att alla parter som idag är engagerade i mätning och insamling av data deltar i initiativet Statusklassning Avseende statusklassningen så är underlag för klassning av ekologisk status fortfarande bristfällig vad gäller biologisk data. Därför anser Jernkontoret att det underlag som används för bedömning av miljöpåverkan ska vara proportionerlig till omfattningen av de krav som ställs på åtgärder. Bristen på kunskap om vattenförekomsternas vattenkvalitet är speciellt stor för grundvattenförekomster. Därför välkomnar Jernkontoret den åtgärd, riktad till SGU, som avser ta fram kartunderlag om in- och utströmningsområden för grundvattenförekomster, GVF. Prioriterade är GVF som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten, GVF inom skyddade områden samt, GVF i anslutning till ytvatten. I jämförelse med tidigare underlag för klassning och hantering av mätningar så utgör den adderade tillförlitlighetsbedömningen av data en klar förbättring. En rimlig tillämpning av expertbedömningar är fortsatt en viktig fråga för att nå tillförlitliga statusklassningar. Det är fortfarande oacceptabelt att använda sig av expertbedömningar för att göra en klassning av kemisk status. Då flera av de identifierade utmaningarna i vattendistrikten är resultat av effekter av metaller och organiska ämnen som i sin tur påverkas av olika lokala förutsättningar i mark och vatten så är det viktigt att bedömningen av behov för åtgärder grundar sig på effekterna snarare än de absoluta halterna. Detta bör därför anpassas avseende mätning av kemisk och ekologisk vattenkvalitet. Exempel på detta är i Bottenviken där läckage av metaller uppstår från sulfidjordar i kustområden samt läckage av metaller från gruvverksamhet. Här krävs ett resonemang baserat på de kemiska och biologiska förhållanden i jordarna för att bedöma vilka åtgärder som är bäst anpassade. Åtgärd 3 riktat mot Naturvårdsverket behöver därför anpassas, den att ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel samt utveckla tillsynsvägledning, för att 5 (7)

6 minska utsläppen av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten med avseende på dessa ämnen. Det är inte rimligt att enbart ta hänsyn till utsläpp och halter i dessa fall. Minskade utsläpp av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen leder inte direkt till ett högre mått av uppfyllande av miljökvalitetsnormer för respektive ämnen. Avseende övervakning vill vi understryka vikten av att få en representativ övervakning av vattenförekomster för att kunna använda sig av mätningsdata och analysera statusklassningarna. Jernkontoret efterfrågar mer transparens och tydlighet för de bedömningsunderlag som vattenmyndigheterna tagit fram (var kommer siffrorna ifrån t ex). Dessutom behöver det förtydligas vad bakgrundshalter innebär och hur dessa används. Rörande VISS och det underlag som läggs in i databasen är det viktigt med kvalitetssäkring. Samtidigt vill Jernkontoret understryka att VISS inte kan hänvisas till av vattenmyndigheterna när det gäller fastställda miljökvalitetsnormer och åtgärdskrav. VISS utgör arbetsmaterial som förändras under åtgärdsperioden. MKN och ÅP utgör rättsligt styrande dokument och bör därför inte blandas ihop med VISS. Detta bör också gälla för allt annat arbetsmaterial eller underlag. 5. Synpunkter på kapitlet Miljögifter i yt- och grundvatten under åtgärdsprogram för samtliga vattendistrikt Angående miljögifter i yt- och grundvatten, så kommer vid beslut om MKN i december 2015, inte att tas hänsyn till de nya ämnen (nr 34-45) som ingår i direktiv 2013/39/EU, t ex dioxiner och PFOS (se ex sid 93 i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram eller sid 100 i Bottenhavets förslag till åtgärdsprogram). Hur hanteras det i åtgärdsprogrammet? Det nämns att ett preliminärt åtgärdsprogram kommer att beakta dessa ämnen vid slutet av Hur kommer det påverka hantering av tillståndsprövningar under gång? Under samma del, miljögifter i ytoch grundvatten, så nämns inte de ämnen som ingår i direktiv 2013/39/EU och vars MKNvärden blivit modifierade t ex nickel och bly. Kommer dessa att hanteras vid beslut om MKN december 2015? Utfallet kan skilja sig åt i exemplen nickel och bly där de nu aktuella MKN värden relaterar till biotillgängliga värden. I förslag till åtgärdsprogram så nämns olika alternativ och kategorier för att åtgärda föroreningar från miljögifter i yt- och grundvatten, bl a efterbehandling av miljögifter, utsläppsreduktion av miljögifter eller dagvattenåtgärder. Även om dessa åtgärder i teorin skulle fungera, så ser Jernkontoret att de i praktiken skulle ha lite effekt. Den samlade tillståndsprövning som stålindustrin genomgår via Miljöbalken är både omfattande och krävande vad gäller miljögifter. Villkoren är satta så att företagen kontinuerligt förbättrar sin prestanda. Detta innebär att företagen utforskar nya möjligheter för t ex rening av utsläpp till ytvatten eller modifikationer i processen för att minska koncentrationer av organiska ämnen och metaller i utsläpp till vatten. Företagen har inte råd att slösa dessa råvaror. Högre krav skulle därför inte leda till utsläppsminskningar. Däremot kan de kunskapshöjande åtgärderna ha effekt. 6 (7)

7 Ett område där nya reningstekniker kan leda till minskade utsläpp av miljögifter är dagvatten där det idag finns reningstekniker som är baserade på enklare ekosystem i redan befintliga dagvattenkanaler, småskaliga lösningar som kan göra skillnad. Verksamhetsutövare behöver incitament för att gå vidare med liknande initiativ, inte högre krav. Under Ytvatten på sid i Norra Östersjöns ÅP (sid i SÖ) nämns att flera gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids, däribland nickel och bly. Det är oklart vilka gränsvärden som tas som referens, de gamla värdena (från HVFMS 2013:19) eller de nya biotillgängliga (från HVFMS 2015:4)? För SFÄ nämns också att dessa överskrids för bl a zink och koppar. Även här är det oklart vilka referensvärden som används. Angående förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande (sid 153, Norra Östersjön), nämns att HaV behöver ha en fungerande databas för Åtgärder i vatten. Om Jernkontoret förstår det rätt så är detta vad som förut kallades Åtgärdsbiblioteket och var något som VU efterfrågat men inte fått tillgång till. Utformning av en sådan databas bör göras i samverkan med VU. Under samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem, under miljögifter i yt- och grundvatten så nämns farliga metaller som en påverkanskälla till Begreppet farliga metaller är inte definierat och behöver bytas ut för att vara relevant. Uttrycket gamla synder som kopplas som begrepp till förorenade områden bör inte heller användas. Det är ett förlegat begrepp som lägger värdering i en definition. Jernkontoret anser att de kostnadsuppskattningar som görs för fysiska åtgärder behöver revideras, de är ofta kraftigt underskattade. Ett exempel är i Tabell 7 på sid 97 i Bottenvikens ÅP där man uppskattar kostnaden för schaktning av förorenad jord och efterbehandling av miljögifter. Siffrorna är inte verklighetsbaserade och behöver ses över enligt våra medlemsföretag vars anläggningar är placerade i respektive vattendistrikt. Då siffrorna inte är trovärdiga kan de heller inte jämföras med de miljövinster som uppnås, det finns ingen balans mellan de två värdena. Det är även otydligt: o vilket tidsperspektiv som använts och vilka typer av saneringar som är inkluderade o vilka kostnader ingår i undersökningskostnader? Ingår t ex investeringar för minska utsläppen? o hur delas olika kostnader upp? Jernkontoret stödjer även remissvaren från SSAB Luleå och Boliden Rönnskärsverken som avser Bottenvikens samrådsmaterial. Bo-Erik Pers, VD, Jernkontoret Sophie Carler, Energi & Miljö, Jernkontoret 7 (7)

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA

KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Till miljö- och byggnämndens sammanträde Måndagen den 31 augusti 2009 kl. 13.00 Grums kommunhus, sammanträdesrummet Sågen OBS! Inget gruppmöte för Socialdemokratiska partigruppen.

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015 Protokoll nr 3 2013 Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Onsdag den 4 december 2013, kl.10.00 16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand Närvarande

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6 MISSIV Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2015-2021 i Södra Östersjöns vattendistrikt Under perioden 1 december 2012

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: 13.30 16.00 Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, Sid 1 (14) Yttrande 2015-03-11 Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon 026-178121 ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE 1(28) Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Länsstyrelsen i s synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens

Läs mer

Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt?

Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt? Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt? RAPPORT Upprättad av Ulf Bjällås och Magnus Fröberg 29 mars 2013

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor

Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor Direktiv 2008/105/EG (19) I närheten av utsläpp från punktkällor är föroreningskoncentrationerna i regel högre än miljökoncentrationerna

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Diarienummer 537-7197-14 Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram 2015-2021 för Södra Östersjöns

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer