Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15
|
|
- Sara Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer (Bottenviken) Diarienummer (Bottenhavet) Diarienummer (Norra Östersjön) Diarienummer (Västerhavet) Diarienummer (Södra Östersjön) Vattenmyndigheterna för vattendistrikten i Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön, och Västerhavet. Remiss gällande Samrådsmaterial under förvaltningscykeln inklusive Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt Varje dag bidrar stålindustrin i Sverige med sina produkter till samhällsbyggande över hela världen. Svenska stålföretag utvecklar ständigt nya stålsorter och produkter. Sverige är i många fall världsledande när det gäller avancerade stål. Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och företräder stålindustrin i frågor som berör energi och miljö, forskning och utbildning, handelspolitik, standardisering, samt skatter och avgifter. Avseende vattenfrågor så stödjer Jernkontoret sina medlemsföretag bl a i deras lokala vattenarbete på vattendistriktsnivå men också avseende nationella och regionala vattenfrågor som en nödvändig del i arbetet med att implementera ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet. Stålindustrin har antagit en gemensam vision för 2050 Stål formar en bättre framtid. Visionen beskriver hur stålindustrin kan leda teknikutvecklingen, föda kreativa individer och skapa miljönytta. Stålindustrin vill vara en stark aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett ansvar för människa och miljö. Då materialet är omfattande och i vissa fall svårgenomträngligt så lämnar Jernkontoret synpunkter med fokus på åtgärdsprogrammen i stort, tillämpning av miljökvalitetsnormer, vägledningsbehov för Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) och undantag, dataunderlag för statusklassning inklusive recipientkontroll och miljöövervakning, samt miljögifter. Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Kungsträdgårdsgatan office@jernkontoret.se Postadress Telefax Webbplats Box 1721, Stockholm
2 1. Åtgärdsprogrammen är baserade på ofärdiga föreskrifter och preliminära klassningar Åtgärdsprogrammen (ÅP) är baserade på ofärdiga föreskrifter, nämligen HaVs föreskrifter 2014: XX (alltså inte den slutliga versionen HVFMS 2015:4), HaVs skrivelse (Dnr ) rörande bl a de nationellt beslutade Särskilt Förorenande Ämnen, SFÄ. Jernkontoret anser det vara förhastat att besluta om åtgärdsprogram som: (1) är baserade på ofärdiga och icke-officiella lagdokument, (2) inte inkluderar de vetenskapligt uppdaterade gränsvärden för metaller och organiska ämnen som är tillgängliga på EU nivå och som ingår i direktiv 2013/39/EU (ämne nr 34-45). Det nämns i förslagen till åtgärdsprogram att status, miljökvalitetsnormer (MKN) och förslag till åtgärder speciellt gällande dioxiner, PFOS, BCDD kommer att beaktas i ett preliminärt åtgärdsprogram i slutet av Vad betyder det? Ny kartläggning och uppdatering av statusklassning ska enligt samrådsmaterial ske längre fram i vattencykeln ( ) trots att man då redan beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för aktuell vattencykel. Hur påverkar det MKN och ÅP, kommer justering att ske? Och hur påverkar det eventuella tillståndsprövningar under respektive vattencykel? Jernkontoret tror att det kommer bli aktuellt att behöva klassificera om status av vissa vattenförekomster både till följd av de ändrade bedömningsgrunderna för miljökvalitetsnormer och till följd av de synpunkter som har framförts under detta samrådsförfarande. Jernkontoret efterfrågar tydlighet om detta. SFÄ som är nationellt beslutade har baserats på dels en ofärdig föreskrift (HVFSM 2014: XX), dels en rekommendation (HaV , Dnr ), dels en äldre rapport från Naturvårdsverket (NV 5799, 2008) med ej uppdaterade ekotoxikologiska värden för t ex metaller. Detta skapar osäkerheter som byggs in i statusklassningarna som i sin tur ligger till grund för MKN och ÅP. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att utgå direkt från de EUdirektiv som Sverige tillämpar (2013/39/EU) och skapa svenska vägledningar som följer EUs vägledningar (alltså Common Implementation Strategy, CIS) vilka redan finns. 2. Tillämpning av miljökvalitetsnormer exempel från förslag till föreskrifter i vattendistrikten Samtliga vattenmyndigheter har inkluderat förslag på föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i sitt samrådsmaterial. Varför görs det enskilda föreskrifter för varje vattendistrikt? Om föreskrifterna i grunden är lika kanske det vore bättre, i syfte att harmonisera mellan vattendistrikten, att ge ut en enda föreskrift. I förslagen till föreskrift ingår följande paragraf: 4 Kvalitetskraven för naturliga ytvattenförekomster, som inte omfattas av bestämmelserna om konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i 5 och 6, innebär att samtliga vattenförekomster ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus, om inget annat följer av undantag som har beslutats enligt bestämmelserna i Jernkontoret anser det vara felaktigt att likställa miljökvalitetsnormer för ekologisk status med juridiskt bindande normer. ska behöver ersättas med bör eller i syfte att. En av slutsatserna från utredningen Sammanhållen vattenpolitik var enligt expertgruppen till 2 (7)
3 Miljömålsberedningen att miljökvalitetsnormer baserade på ekologisk status inte kan likställas med miljökvalitetsnormer baserade på kemisk status eftersom dessa två typer av MKN har olika juridisk status. Bottenhavets förslag innehåller en jämförande tabell med gällande och föreslagna föreskrifter. Jernkontoret har följande synpunkter på tabellen: o o sid 8 av 14 i tabellen är kemisk ytvattenstatus definierad efter ändring som: den kemiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst, klassificerad i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och uttryckt som god eller uppnår ej god. Före ändring så hänvisas till bilaga V i direktiv 2000/60/EG samt artikel 3 och bilaga 1 i direktiv 2008/105/EG. Varför tas den hänvisningen bort? Den version av Havs- och vattenmyndighetens föreskrift som görs hänvisning till är dessvärre inte färdigställd. både i nuvarande och föreslagna definition på kvalitetskrav så likställs miljökvalitetsnormer som avser kemisk och ekologisk status, se nedan. Det är nödvändigt att skilja på gränsvärdesnormer (kemisk status) och målsättningsnormer (ekologisk status). Vi föreslår ändring i definitionen, att ska ersätts med bör i följande: kvalitetskrav: den ekologiska, kemiska eller kvantitativa status eller ekologiska potential som ska uppnås i en vattenförekomst (miljökvalitetsnorm). o i paragraf 6 som ersätter paragraf 8 så ska de vattenförekomster som klassas som KMV uppnå god ekologisk potential eller god kemisk ytvattenstatus. Även här anser Jernkontoret att dessa två typer av MKN inte bör likställas. Vi undrar också vad skillnaden är mellan dessa vattenförekomster och vattenförekomster som inte klassas som KMV? 3. Stort behov av vägledning för tillämpning av Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) och undantag klassning av vatten som KMV är fortfarande inte enhetlig mellan vattendistrikten Jernkontoret understryker vikten av att kunna klassa vissa vatten som KMV samt att kunna tillämpa undantag i form av sänkta kvalitetskrav. Vi har förståelse för att dessa två delar av vattendirektivet är svåra att tillämpa utan vägledning men regelverket måste likväl appliceras fullt ut och vattenmyndigheter måste kunna peka ut vatten som i dagsläget borde klassas som KMV eller bli undantag (utöver vattenkraft). Dessutom finns det brister i enhetlighet mellan de olika vattendistrikten vad gäller klassning av vattenförekomster som KMV. Den bristfälliga tillämpningen av KMV idag kan illustreras genom två exempel: - I Bottenvikens vattendistrikt har Inre Hertsöfjärden (kopplad till SSAB Luleå verksamhet) inte blivit klassad som KMV trots att verksamhetsutövaren framlagt tydliga underlag (se remissvar från SSAB Luleå till Bottenviken). Hälften av denna vattenförekomst utgörs av utfyllt område, vilket påverkat vattenomsättningstiden 3 (7)
4 markant och därmed förhållandena i fjärden. Fjärden är därtill dämd. Vattenomsättningen har inte påverkats drastiskt i praktiken och det beror på att SSAB tillför fjärden förbrukat kylvatten. Bara på detta sätt bibehålls en vattenomsättningstid på motsvarande nivå som före utfyllnad och dämning. - I Bottenvikens vattendistrikt har Skelleftehamnsfjärden (kopplad till Rönnskärsverkens verksamhet) varit klassad KMV fram till 2015 då den enbart utgörs av hamnområden. Men i brist på vägledning har nu myndigheterna omklassat vattenförekomsten till ett naturligt vatten. Det är inte rimligt. Jernkontoret anser det oacceptabelt att man bortser från att tillämpa en så viktig del av vattendirektivet nämligen KMV i brist på vägledning. Det är av yttersta vikt att tillämpa möjligheten att klassa vissa vattenförekomster som KMV eftersom vattenmyndigheterna då markerar tydligt att respektive vattenförekomst, t ex ett hamnområde, representerar en samhällelig verksamhet och aldrig kommer kunna bli en pristin vattenförekomst. Jernkontoret anser att det starka behovet av vägledningar till vattenmyndigheter rörande tillämpning av KMV och undantag bör åtgärdas och hänvisar till CIS vägledningar på EU-nivå för referens. Med avseende på undantag så undrar Jernkontoret hur myndigheterna tillämpar de sk permanenta undantagen med sänkta kvalitetskrav. Hittills torde det enbart ha varit för Falunområdet. Varför har inte fler tillkommit? Jernkontoret anser att det borde finnas tillräckligt med kunskap idag för att åtminstone indikera potentiella områden. Vi anser också att tidsundantag till 2027 bör kunna sättas och innebär en fördel för att få till bättre och mera kostnadseffektiva åtgärdsprogram. 4. Hantering av data och bedömningsunderlag för statusklassning 4.1. Hantering av data Det har under senare år förts diskussioner inom vattenförvaltningen om hur bedömningsunderlaget som används för statusklassning kan förbättras, både kvantitativt och kvalitativt. Ett sätt är att bättre nyttja de mätningar som idag görs för en och samma vattenförekomst, från recipientkontroller till miljöövervakningsdata. Jernkontoret noterar att denna överblick har blivit bättre under den senaste vattencykeln då man från myndighetshåll i större utsträckning använt sig av t ex recipientkontrolldata. Dock kvarstår hinder nämligen att göra dataunderlag tillgänglig och kommunicera den för hela myndigheten t ex inom länsstyrelserna. Idag förekommer att prover tas i en vattenförekomst ena dagen inom ramen för kalkningsbudgeten för att någon dag senare besökas igen av t ex länsstyrelsen för annan provtagning. Här finns utrymme för effektivisering av dagens system. Vidare gäller det för recipientkontrolldata att inte ålägga verksamhetsutövarna ett extraarbete i form av att mata in data i en ny eller separat databas. Vi behöver utveckla den recipientkontroll vi har i landet idag innan vi gör något nytt. Det saknas också en nationell överblick av insamlade uppgifter. Det är alltså viktigt att få till en överblick och samordning av bedömningsunderlaget på nationell nivå innan slutsatsen dras att det inte finns tillräckligt med data och det behövs mera finansiering. Fokus på förbättring innebär även följande: 4 (7)
5 o Klargöra vem/vilken organisation som är datavärd för insamlade recipientdata. Var lagras data idag? Det borde avgöras vem/vilka organisationer som får ett nationellt uppdrag att lagra, ta emot och sålla recipientdata för Sverige. Sållning behövs för att kvalitetssäkra data. Om rapportören inte kan visa hur provet hanterats kan detta innebära att data inte kan lagras p g a kvalitetsbrister. o Det är mycket viktigt att värna om det fungerande pågående och frivilliga arbetet som bedrivs inom ramen för vattenvårdsförbund och vattenråd i landet. Därför ser Jernkontoret som positivt att man från regeringen utreder hur man bättre kan samordna den data som genereras från verksamhetsutövarnas egenkontroll av vattenrecipienter med data från regional och nationell miljöövervakning. Verksamhetsutövare (VU) får dock inte glömmas bort i det fortsatta arbetet. Enligt HaVs egen rapport står VU för ca 43 % av dagens finansiering. Många VU har lång erfarenhet från aktiva recipientkontroller, det måste tas tillvara på men har tyvärr inte gjorts under själva utredningen. Därför anser Jernkontoret att VU bör delta i utvecklandet av en vägledning (under ledning av HaV). Denna åtgärd beskrivs i alla vattendistrikt som att utveckla vägledning och styrmedel för vattenrelaterad egenkontroll så att all sådan recipientkontroll följer tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, datalagring, tillgänglighet, spårbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Jernkontoret understryker vikten av att alla parter som idag är engagerade i mätning och insamling av data deltar i initiativet Statusklassning Avseende statusklassningen så är underlag för klassning av ekologisk status fortfarande bristfällig vad gäller biologisk data. Därför anser Jernkontoret att det underlag som används för bedömning av miljöpåverkan ska vara proportionerlig till omfattningen av de krav som ställs på åtgärder. Bristen på kunskap om vattenförekomsternas vattenkvalitet är speciellt stor för grundvattenförekomster. Därför välkomnar Jernkontoret den åtgärd, riktad till SGU, som avser ta fram kartunderlag om in- och utströmningsområden för grundvattenförekomster, GVF. Prioriterade är GVF som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten, GVF inom skyddade områden samt, GVF i anslutning till ytvatten. I jämförelse med tidigare underlag för klassning och hantering av mätningar så utgör den adderade tillförlitlighetsbedömningen av data en klar förbättring. En rimlig tillämpning av expertbedömningar är fortsatt en viktig fråga för att nå tillförlitliga statusklassningar. Det är fortfarande oacceptabelt att använda sig av expertbedömningar för att göra en klassning av kemisk status. Då flera av de identifierade utmaningarna i vattendistrikten är resultat av effekter av metaller och organiska ämnen som i sin tur påverkas av olika lokala förutsättningar i mark och vatten så är det viktigt att bedömningen av behov för åtgärder grundar sig på effekterna snarare än de absoluta halterna. Detta bör därför anpassas avseende mätning av kemisk och ekologisk vattenkvalitet. Exempel på detta är i Bottenviken där läckage av metaller uppstår från sulfidjordar i kustområden samt läckage av metaller från gruvverksamhet. Här krävs ett resonemang baserat på de kemiska och biologiska förhållanden i jordarna för att bedöma vilka åtgärder som är bäst anpassade. Åtgärd 3 riktat mot Naturvårdsverket behöver därför anpassas, den att ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel samt utveckla tillsynsvägledning, för att 5 (7)
6 minska utsläppen av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten med avseende på dessa ämnen. Det är inte rimligt att enbart ta hänsyn till utsläpp och halter i dessa fall. Minskade utsläpp av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen leder inte direkt till ett högre mått av uppfyllande av miljökvalitetsnormer för respektive ämnen. Avseende övervakning vill vi understryka vikten av att få en representativ övervakning av vattenförekomster för att kunna använda sig av mätningsdata och analysera statusklassningarna. Jernkontoret efterfrågar mer transparens och tydlighet för de bedömningsunderlag som vattenmyndigheterna tagit fram (var kommer siffrorna ifrån t ex). Dessutom behöver det förtydligas vad bakgrundshalter innebär och hur dessa används. Rörande VISS och det underlag som läggs in i databasen är det viktigt med kvalitetssäkring. Samtidigt vill Jernkontoret understryka att VISS inte kan hänvisas till av vattenmyndigheterna när det gäller fastställda miljökvalitetsnormer och åtgärdskrav. VISS utgör arbetsmaterial som förändras under åtgärdsperioden. MKN och ÅP utgör rättsligt styrande dokument och bör därför inte blandas ihop med VISS. Detta bör också gälla för allt annat arbetsmaterial eller underlag. 5. Synpunkter på kapitlet Miljögifter i yt- och grundvatten under åtgärdsprogram för samtliga vattendistrikt Angående miljögifter i yt- och grundvatten, så kommer vid beslut om MKN i december 2015, inte att tas hänsyn till de nya ämnen (nr 34-45) som ingår i direktiv 2013/39/EU, t ex dioxiner och PFOS (se ex sid 93 i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram eller sid 100 i Bottenhavets förslag till åtgärdsprogram). Hur hanteras det i åtgärdsprogrammet? Det nämns att ett preliminärt åtgärdsprogram kommer att beakta dessa ämnen vid slutet av Hur kommer det påverka hantering av tillståndsprövningar under gång? Under samma del, miljögifter i ytoch grundvatten, så nämns inte de ämnen som ingår i direktiv 2013/39/EU och vars MKNvärden blivit modifierade t ex nickel och bly. Kommer dessa att hanteras vid beslut om MKN december 2015? Utfallet kan skilja sig åt i exemplen nickel och bly där de nu aktuella MKN värden relaterar till biotillgängliga värden. I förslag till åtgärdsprogram så nämns olika alternativ och kategorier för att åtgärda föroreningar från miljögifter i yt- och grundvatten, bl a efterbehandling av miljögifter, utsläppsreduktion av miljögifter eller dagvattenåtgärder. Även om dessa åtgärder i teorin skulle fungera, så ser Jernkontoret att de i praktiken skulle ha lite effekt. Den samlade tillståndsprövning som stålindustrin genomgår via Miljöbalken är både omfattande och krävande vad gäller miljögifter. Villkoren är satta så att företagen kontinuerligt förbättrar sin prestanda. Detta innebär att företagen utforskar nya möjligheter för t ex rening av utsläpp till ytvatten eller modifikationer i processen för att minska koncentrationer av organiska ämnen och metaller i utsläpp till vatten. Företagen har inte råd att slösa dessa råvaror. Högre krav skulle därför inte leda till utsläppsminskningar. Däremot kan de kunskapshöjande åtgärderna ha effekt. 6 (7)
7 Ett område där nya reningstekniker kan leda till minskade utsläpp av miljögifter är dagvatten där det idag finns reningstekniker som är baserade på enklare ekosystem i redan befintliga dagvattenkanaler, småskaliga lösningar som kan göra skillnad. Verksamhetsutövare behöver incitament för att gå vidare med liknande initiativ, inte högre krav. Under Ytvatten på sid i Norra Östersjöns ÅP (sid i SÖ) nämns att flera gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids, däribland nickel och bly. Det är oklart vilka gränsvärden som tas som referens, de gamla värdena (från HVFMS 2013:19) eller de nya biotillgängliga (från HVFMS 2015:4)? För SFÄ nämns också att dessa överskrids för bl a zink och koppar. Även här är det oklart vilka referensvärden som används. Angående förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande (sid 153, Norra Östersjön), nämns att HaV behöver ha en fungerande databas för Åtgärder i vatten. Om Jernkontoret förstår det rätt så är detta vad som förut kallades Åtgärdsbiblioteket och var något som VU efterfrågat men inte fått tillgång till. Utformning av en sådan databas bör göras i samverkan med VU. Under samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem, under miljögifter i yt- och grundvatten så nämns farliga metaller som en påverkanskälla till Begreppet farliga metaller är inte definierat och behöver bytas ut för att vara relevant. Uttrycket gamla synder som kopplas som begrepp till förorenade områden bör inte heller användas. Det är ett förlegat begrepp som lägger värdering i en definition. Jernkontoret anser att de kostnadsuppskattningar som görs för fysiska åtgärder behöver revideras, de är ofta kraftigt underskattade. Ett exempel är i Tabell 7 på sid 97 i Bottenvikens ÅP där man uppskattar kostnaden för schaktning av förorenad jord och efterbehandling av miljögifter. Siffrorna är inte verklighetsbaserade och behöver ses över enligt våra medlemsföretag vars anläggningar är placerade i respektive vattendistrikt. Då siffrorna inte är trovärdiga kan de heller inte jämföras med de miljövinster som uppnås, det finns ingen balans mellan de två värdena. Det är även otydligt: o vilket tidsperspektiv som använts och vilka typer av saneringar som är inkluderade o vilka kostnader ingår i undersökningskostnader? Ingår t ex investeringar för minska utsläppen? o hur delas olika kostnader upp? Jernkontoret stödjer även remissvaren från SSAB Luleå och Boliden Rönnskärsverken som avser Bottenvikens samrådsmaterial. Bo-Erik Pers, VD, Jernkontoret Sophie Carler, Energi & Miljö, Jernkontoret 7 (7)
SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten
Läs merFöreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merSamråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter
Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter 8 februari 2018, Uddevalla Delilah Lithner, Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Två separata
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merRamdirektivet för vatten 2000/60/EG
Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter
Förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter Samrådsmöte 24 januari 2018, Alvesta Martin Rappe George, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Två separata delar inom vattenförvaltningen
Läs merHur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merAKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer
Läs merReferensgruppsmöte Jord- skog
Referensgruppsmöte Jord- skog Vad händer inom vattenförvaltningen? Mats Wallin Tillsammans värnar vi vattnets värden! Samrådsperioder Synpunkter på samrådsmötena Vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i vissa
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merREGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.
Läs merNorrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merBoverket. Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten.
Boverket Myndigheten för sernhausplenenno, byggande och boende Yttrande Datum 2018-04-24 3.1.2 Diarienummer 5923/2017 Ert diarienummer 537-14690-2017 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen
Läs merFörfattningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merUNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merVatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Läs merJustering av vattenförekomster 2011-2015
Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material
Läs merHur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merSvensk vattenförvaltning
Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige
Läs merNormer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?
Normer eller mål i svenskt vattenarbete - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande? Uppsala den 27 januari 2010 Joakim Kruse, Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merVattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby
Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merVälkomna! Samrådsmöte om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter. 18 januari 2018, Stockholm
Samrådsmöte om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter 18 januari 2018, Stockholm Välkomna! Mats Wallin, Vattenmyndigheten Norra Östersjön Irene Bohman, Vattenmyndigheten
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merHemsida 1(44)
SAMRÅDSHANDLING Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter Länsstyrelsen
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merÄr det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merVattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?
Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45
ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande
Läs merBilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merHur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten Västerhavet Varför? Vatten är
Läs merSammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merVatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Läs merÅterrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
Läs merVattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås
Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde 7 december 2017, Västerås Omvärldsbevakning Utredningar pågående och på gång Miljöövervakningsutredningen Vattenförvaltningsutredningen Övergödningsutredningen
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;
Läs merSAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland
SAMRÅDSDOKUMENT Kalmar Västra Götaland Fördjupade utmaningar I slutet av 2016 beslutades om en förvaltningsplan, ett åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns respektive Västerhavets
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merSynpunkter på vattenmyndigheternas samrådsmaterial för vattencykeln
Vattenmyndigheterna i 2015-04-30 Bottenvikens vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt Södra Östersjöns vattendistrikt Diarienummer 537-9859-2014
Läs merGenerellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.
YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merUnderlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merHemsida 1(45)
Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter Länsstyrelsen Norrbottens
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram
Läs merEnköpings kommun /
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Enköpings kommun / kommunstyrelsekontor@enkoping.se Påbörjade undersökningar:
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
REMISSVAR Stockholm, 7 oktober 2017 Jernkontoret Diarienr 19/17 Dnr M2017/01639/R Anna Josefsson, Miljö- och energidepartementet anna.josefsson@regeringskansliet.se Remiss av promemoria med förslag till
Läs merSamrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merVälkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013
Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen
Läs merÅterrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merHandläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref.
Datum/Date Vår referens/ref. 2015-04-30 B00115KK Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Katarina Kylefors Yttrande inom ramen för samråd kring Förslag till förvaltningsplan,
Läs merSamrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan
Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 1(9) Hemsida www.vattenmyndigheterna.se Utgiven av: Vattenmyndigheten
Läs merFörslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och
Läs merBättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merÅterrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVattenmyndigheten Västerhavets samrådsmöte om
Vattenmyndigheten Västerhavets samrådsmöte om Förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter Arbetsprogram och översikt över väsentliga frågor 20 mars 2018, Göteborg Välkomna!
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merGrundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014
Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merVattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt
PROTOKOLL 1 (6) Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Torsdag 5 december 2013 Plats: Södra Cell Mörrum Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande Marianne Andersson Stefan
Läs merYttrande. Läkemedelsverkets yttrande har som utgångspunkt att i huvudsak gälla utredningens beröringspunkter inom vårt verksamhetsansvar.
Yttrande Kia Salin Omvärld och innovationsstöd Telefon: 018-179249 Datum: 2015-04-26 Dnr: 3.4-2014-106870 Vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se
Läs merSammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av
Läs merÅterrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merEU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II
Miljöförvaltningen Miljöanalys Dnr 2013-11650 Sida 1 (7) 2013-08-28 Handläggare Tonie Wickman Telefon: 0850828948 Till Miljö och hälsoskyddsnämnden EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets
Läs merTillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten
Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Joakim Kruse Skellefteå den 18 maj 2011 Vattenförvaltningens MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen
Läs merBegäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram
Läs merStockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Idrottsförvaltningen Sida 1 (5) 2014-05-05 IDN 2014-05-20 Handläggare Elvy Löfvenberg Telefon: 508 26 746 Till Idrottsnämnden Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs mer