Sammanfattning av utredningens förslag

Transkript

1 Sammanfattning av utredningens förslag Utredningen lämnar i rapporten ett antal förslag som sammanfattas nedan. Förslagen syftar till att utbildning bättre ska kunna bidra till att öka förmågan att hantera olyckor och andra händelser. Grundutbildning I förslagen ingår att innehåll, utformning och omfattningen på kursen Utbildningen för räddningsinsats bör ses över. Utbildningen är en nio veckor lång grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap. 1 Utredningen föreslår bl.a. att det bör övervägas om kursen kan indelas i block och att det bör utvärderas om den så kallade preparandutbildningen i början av kursen kan ersättas med förkunskapskrav. Vidare föreslås att studerande som går Utbildning i skydd mot olyckor (tvåårig utbildning som leder fram till examen i säkerhets- och räddningsarbete) parallellt ska kunna läsa kursen Tillsyn och annan olycksförebyggande verksamhet A. Utredningen föreslår även att det bör utredas hur Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer kan genomföras med högskola eller universitet som huvudman. Vidareutbildning Utredningen lämnar också förlag om att vidareutbildningssystemet för räddningsledare och räddningsledning bör ses över, detta för att åstadkomma ett system som passar olika ledningsnivåer inom kommunal räddningstjänst. Förslag lämnas vidare om att behovet av kurser i systematiskt säkerhetsarbete bör undersökas samt om att kraven på att MSB ska tillhandahålla sammanhållna vidareutbildningsprogram bör tas bort eftersom det inte finns någon efterfrågan på programmen. Fortbildning Utredningen framhåller vikten av att MSB tillhandahåller instruktörutbildningar för kommunernas personal så att kommunerna ges möjligheter att bedriva egen fortbildning utifrån egna behov. Generella förslag Utredningen lämnar även förslag om att MSB bör ta fram ett sammanhållet koncept för att kommunicera innehållet i utbildningsverksamheten. Därutöver föreslår utredningen att bör MSB 1 I rapporten används huvudsakligen begreppet räddningstjänstpersonal för sådan personal som arbetar med brand- och säkerhetsarbete och är anställda inom kommunala organisationer för räddningstjänst. I de fall personalen har en annan huvudarbetsgivare, och arbetar som det som ibland benämns deltidsbrandman, används begreppet räddningstjänstpersonal i beredskap som förkortas RiB-personal.

2 överväga att ta fram allmänna råd eller handböcker som ett stöd till kommunerna i arbetet med att planera för kompetensförsörjning inom räddningstjänsten. Alternativ för att tillhandahålla utbildningen Utredningen lämnar därefter fyra alternativ till hur utbildningen inom skydd mot olyckor kan tillhandahållas på ett långsiktigt, effektivt och hållbart sätt. Alternativen utgår ifrån att MSB över tid ska kunna möta förväntningar inom utbildningsområdet. Avgörande är hur grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap tillhandahålls. Variationer i detta utgör därför grunden för de föreslagna alternativen. Det utesluter inte att tillhandahållandet av andra utbildningar kan behöva ses över i framtiden. Utbildning för räddningsinsats har dock flest studerande och sättet som den tillhandahålls på har stor påverkan på utbildningsverksamheten som helhet. I varje alternativ redogörs för konsekvenser för kommunerna, för MSB:s utbildningsverksamhet, samt ekonomiska konskevenser för MSB:s förvaltningsanslag. Det beskrivs också vilka möjligheter och konsekvenser som finns av att genomföra alternativen vid ett respektive två verksamhetsställen. De alternativ som redovisas är att: 1. all Utbildning för räddningsinsats sker vid MSB:s verksamhetsställen, 2. MSB ansvarar för Utbildning för räddningsinsats men genomför den i högre utsträckning lokalt eller regionalt, 3. MSB ansvarar för Utbildning i räddningsinsats men utbildningen upphandlas, samt 4. kommunerna ansvarar för grundutbildning av räddningstjänstpersonal i beredskap och får statlig ersättning för detta. Alternativen är beroende av olika förutsättningar. Alternativ 2 förutsätter bl.a. att det finns timlärare att tillgå som kan stötta genomförande av de pass som enligt alternativet ska förläggas närmare kommunerna. Alternativ 3 förutsätter bl.a. att det finns privata aktörer som kan genomföra utbildning i hela landet. Alternativ 4 förutsätter att kommunerna ensamma eller tillsammans kan ta ansvaret för att genomföra grundutbildning av räddningspersonal i beredskap. Alternativen är renodlade typförslag. Vissa kombinationer mellan dem är möjliga. De fyra altivernativen jämförs med varandra och med dagens sätt att tillhandahålla utbildning för räddningsinsats. I jämförelsen konstateras bl.a. att alternativ 1 innebär sämre närhet för kommunerna till utbildning för räddningsinsats jämfört med i dag, medan alternativ 2,3 och 4 i varierande utsträckning skulle innebära en ökad närhet. Alternativ 1 bedöms leda till fördyringar för kommunerna jämfört med i dag, medan alternativ 2 och 3 bedöms minska kommunernas kostnader. Alternativ 4 bör kunna innebära minskade kostnader beroende på hur ersättningen till kommunerna utformas. För MSB:s möjligheter att bedriva utbildning innebär alternativen olika effekter. Alternativ 1 skulle inte innebära några betydande förändringar gentemot i dag, alternativ 2 skulle innebära att delar av utbildningen kunde genomföras som i dag medan andra skulle kräva nya sätt att bedriva utbildning och framförallt ett ökat sammarbete med lokala timanställda lärare.

3 Alternativ 3 skulle innebära att MSB intog en beställande och kvalitetssäkrande roll vad gäller utbildning för räddningsinsats och alternativ 4 att MSB:s roll främst blev stödjande och normgivande. Ekonomiskt sett innebär dagens sätt att tillhandahålla utbildning mindre kostnadsökningar för MSB på kort sikt, men större kostnadsökningar på längre sikt. Alternativ 1 och 2 innebär kostadsbesparingar på kort sikt medan alternativ 3 innebär ökningar på kort sikt. För alternativ 4 är de kortsiktiga ekonomiska effekterna beroende av hur statens ersättning till kommunerna för att genomföra utbildningen utformas. På längre sikt innebär dagens system samt alternativ 1, 2 och 3 kostnadsökningar, förutsatt att två verksamhetsställen behålls. För alternativ 4 är kostnadsutvecklingen på lång sikt beroende på hur statens stöd till kommunerna utformas. Med ett verksamhetsställe som grund medför samtliga alternativ kostnadsbesparingar på längre sikt. Det skulle dock även innebära avvecklingskostnader. I rapporten redogörs också för generella möjligheter och utmaningar med att bedriva utbildning med endast ett verksamhetsställe som grund. För vart och ett av de fyra alternativen redogörs för effekterna av om finansiering av utbildning från anslag 2:7 ökar respektive minskar med 20 mnkr. Vidare lämnas förslag till hur en ökning respektive en minskning av anslaget bör hanteras. Slutligen lämnas i rapporten ett antal förslag vad gäller organisation, ansvarsförhållanden, arbetssätt, kompetensförsörjning och namnfrågor. I bilagor redovisas förslag till författningsändringar, synpunkter från kommunerna på utbildningar i skydd mot olyckor, en något utförligare historisk tillbackablick inom utbildningsområdet samt en mer detaljerad beskrivning av utbildningsverksamhetens nuvarande organisation.

4 Sammanfattning av utredningens arbete samt läsanvisningar Utredningens arbete Chefen för Avdelningen för utveckling av beredskap (UB) vid MSB beslutade under 2014 att tillsätta en utredning som skulle föreslå organisatoriska, författningsmässiga och ekonomiska lösningar för MSB:s framtida utbildningsverksamhet inom ramen för myndighetens uppdrag och utifrån målgruppernas förväntningar. Direktiv för utredningen beslutades i januari Med denna rapport slutredovisas uppdraget. På uppdrag av generaldirektören för MSB har utredningen tidigare levererat en delredovisning. Detta skedde den 31 mars 2015 i rapporten Alternativ för en hållbar utbildningsverksamhet (MSB dnr ). Redovisningen innehöll bl.a. en övergripande analys om hur MSB:s utbildningsverksamhet kan bedrivas vid endast ett verksamhetsställe, ekonomiska konsekvenser av att lägga ner verksamhet vid Revinge respektive Sandö och överföra verksamhet den andra orten samt hur en process för ett fortsatt arbete med att anpassa myndighetens utbildningsverksamhet till förändrade förutsättningar. Efter delredovisningen gav generaldirektören kompletteringsuppdrag som har beaktats i det fortsatta arbetet. Detta beskrivs i sista stycket. Arbetet har bedrivits i projektform. Möten med projektets styrgrupp har skett varje månad. Löpande avstämningar har vidare skett med cheferna för Enheten för utbildningssamordning (USAM) och verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Dialog har skett bl.a. med företrädare för Räddningstjänstrådet, rådets utbildningsutskott, länsstyrelser samt Räddningstjänsternas glesbygdsklubb. Kontakter har tagits med representanter för kommunerna och tre hearingar har genomförts i Umeå, Stockholm och Revinge där företrädare för kommuner och länsstyrelser deltog. Rapporten har beretts internt inom UB och MSB. Efter att delredovisningen lämnats den 31 mars, gav generaldirektören i uppdrag att i det fortsatta utredningsarbetet särskilt beakta ett antal frågor. Den första var hur efterfrågan på de utbildningar som MSB bör tillhandahålla bedöms utvecklas. Detta har redovisats i kapitel fem. En annan fråga var vad förslag till förändringar leder till i konsekvenser av bl.a. kurslängd och kostnader. Detta har redovisats i kapitel tio. Frågan om förutsättningar för att bedriva framförallt utbildning för deltidsanställda brandmän regionalt i större utsträckning har redovisats i kapitel sju och tio samt i alternativen i kapitel 11. En analys av hur MSB:s utbildningsverksamhet kan möta behovet av uppdragsfinansiering över förvaltningsanslag, avgiftsfinansiering eller tjänsteexport har redovisats i kapitel nio. Slutligen har frågan om det baserat på utredningens övriga analyser är möjligt att bedriva verksamheten vid ett eller två verksamhetsställen redovisats i kapitel elva och tolv. Läsanvisningar Rapporten består av 13 kapitel och ett antal bilagor.

5 I kapitel 1-4 finns utredningens inledningskapitel - I kapitel 1 beskrivs utredningens uppdrag, avgränsningar, genomförande av utredningen och hur projektet har varit organiserat. - I kapitel 2 finns en beskrivning av den historiska utvecklingen som utbildningar inom skydd mot olyckor har genomgått - I kapitel 3 beskrivs det författningsmässiga som MSB har i dag kopplat till skydd mot olyckor - I kapitel 4 beskrivs MSB utbildningsverksamhet inom skydd mot olyckor såsom den ser ut i dag. Detta fördjupas i bilaga 4. I kapitel 5-9 finns utredningens kartläggningar, förutsättningsbeskrivningar och analyser - I kapitel 5 kartläggs och analyseras efterfrågan på de utbildningar som MSB bedriver inom skydd mot olyckor. - I kapitel 6 analyseras vilka utvecklingsbehov som finns vad gäller utbildningar inom skydd mot olyckor. - I kapitel 7 beskrivs förutsättningarna för att tillhandahålla grundutbildning. Fokus ligger på att beskriva förutsättningarna för att bedriva Utbildning för räddningsinsats. - I kapitel 8 beskrivs förutsättningar för att tillhandahålla vidareutbildning och fortbildning inom skydd mot olyckor. - I kapitel 9 redovisas en ekonomisk känslighetsanalys. Utredningens förslag finns i kapitel I kapitel 10 lämnar utredningen övergripande förslag som syftar till att utbildning bättre ska kunna bidra till att öka förmågan att hantera olyckor och andra händelser. Förslagen rör grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning samt ett antal mer övergripande förslag. - Kapitel 11 innehåller fyra alternativ till hur MSB:s samlade utbildningsuppdrag inom skydd mot olyckor kan tillhandahållas på ett långsiktigt, effektivt och hållbart sätt. Alternativen jämförs med varandra och med hur utbildning tillhandahålls i dag. - I kapitel 12 redogörs för effekterna av finansiering av utbildning från anslag 2:7 ökar respektive minskar med 20 mnkr. - I kapitel 13 beskrivs behov av förändring av organisationsstruktur och ansvarsförhållanden. Utredningens rapport innehåller fyra bilagor - I bilaga 1 anges utredningens författningsförslag.

6 - I bilaga 2 finns en beskrivning av de åsikter som personal i kommuner på olika sätt har lämnat till utredningen under arbetet. - I bilaga 3 finns en fördjupad historisk beskrivning av hur utbildningsverksamheten inom skydd mot olyckor har utvecklats. - I bilaga 4 finns en fördjupad beskrivning av hur utbildningsverksamheten inom MSB är organiserad i dag.