wikm& RMiMKmii ar inte mojlig. 1. Spegling av fickrotation ar inte mojlig. Vid Demo kan test 1 och 3 inte anvandas med I/O

Transkript

1 V, wikm& RMiMKmii 7? / / Hanvisningar for P01.1 r 2. Fickrotation i TUM ar inte mojlig. 1. Spegling av fickrotation ar inte mojlig Vid Demo kan test 1 och 3 inte anvandas med I/O. Axelvaxling over MC ar inte mojlig. Vid testkorning 2 och 4 skall knappen verktygsinspanning ej anvandas. Efter anvandning av testkorning 3 och 4 miste referenspunkten ater uppsokas. Vid inhopp i programmet till verktyg nr 1 p& MH-maskinerna, aktiveras verktygskorrekturen fran TEACH IN. Vid inhopp vid 2:ndra och ytterligare verktyg, aktiveras korrekturen fr&n styrningen. -J \

2 wmmil Utvidgat funktionsomfang Galler for mjukvarurevision PO1.1. r Impulsgivare pd frasspindel (Ml 9) (maskinspecifik) Orienterat spindelstopp och gangning sker med hjalp av impulsgivare. 1 ' Mattaster (valbar) Med mattastern kan punkter och cirklar matas. Med hjalp av dessa data.kan nollpunktskorrektur eller verktygskorrektur genomforas. Verktygsbrottsovervakning (valbar) Med ett optiskt system blir vid invaxling av verktyget, verktygslangden uppmatt och vid atervaxling jamford med det uppmatta vardet. Sni ttef fektsovervakni ng (valbar) Over en tillsats, snittkraftsmonitor, blir effektutaget av spindeln for varje verktyg matt och overvakad. Systerverktyg Varje verktyg kan tillforas systerverktyg (identiskt verktyg). Systerverktyget vaxlas in automatiskt, nar en av de tre bvervakningarna: verktygs-utsl itningsovervakning, verktygsbrottsovervakning eller snitteffektsovervakning, uppropas. Lagrat forskjutningsvarde Vid nollstallning av axlarna (Reset Axis) blir forskjutningsvardet lagrat som maskinnollpunkt. Vid avslagning av maskinen bibehatls vardet. Fickfrasning med vinkelangivelse Frascyklerna: G87 rektangular ficka, G88 sparfrasning och G89 cirkular fick frasning kan en godtycklig vinkel programmeras. Halcirkeldefinition H&lcirkeldefinitionen G77 kan nu och med + och - vinklar utforas. Matning 100% G26 Matningsovermanningen kan tas bort med G26 bch ater kopplas in med G25. 3 X

3 1 r \ ) WIKRUUI& MUMSOiLLUB Matning med exakt stopp G28 Funktionen G28 anvands, s& att positioner) uppn&s exakt, innan nasta rorelse utfors. Matning for forlasning G27 Funktionen G27 anvands, ss att inget stillest&nd av verktyget sker mellan satserna. Straxt innan den uppnadda positionen, lases nasta sats och startas. Verktygsvaxl ing (maskinspecifik) Med funktionen M21 blir en langsammare verktygsvaxl ingshastighet programmerad. Viktig vid verktygsvikt over 5 Kp. Spilnspolning (maskinspecifik) Med funktion M17 blir en sp&nspolning med kylmedel tillkopplad. Rening av arbetsstycke (maskinspecifik) Med funktion M18 renas arbetsstycket med kylmedel. Palettvaxl ing med en palett Med funktionen M61 (vanster palett) och M62 (hoger palett) ar det nu mbjligt att vaxla bara en palett for bearbetning. Visning av signaltillstand I bildskarmen vid Input/Output visas nu ockss signaltillst&ndet for referenspunktnockarna. Radieprogrammering 1000 m En radie till en storlek av 999,999 m kan nu programmers. In- och utlasning av alia minnen Alla minnen kan nu med halremsa, magnetband osv, lasas in och ut. Modifierad frontpanel Vid borjan av 84 blir en ny frontpanel insatt i CNC 432. Med mjukvaruversion P01.1 kan sdval den nya som den gamla frontpanelen anvandas med en andring i maskinkonstanten. 'S ] XL

4 f( / 'Overhoppande av sats BLOCK DELETE WIKMAN& MALMKJELLAB Det ar mojligt att hoppa over bestamda satser. Den funktionen ar endas,t mojlig i den nya frontpanelen. Ord-sokrutin Med denna ar det mojligt att soka bestamda ord. (T ex X 125). r

5 n f WIKMAN& iuumkjeliab INNEHALLSFDRTECKNING Sid Forord J Introduktion till detal jprogrammering Programkod Framstallning av databarare f.:-1 4. Programord Satsnummer N Huvudprogramnummer 4.4 Vagbeskrivning ( programmer ingsnyckel i 4.5 Koordinatsystem Koordinater och rorelseriktningar Koordinater Mattsattning i tum/metriskt (G70/G71) Absolut mattsattning (G 90) Kedjemattsattning - inkremental mattsattning (G 91) Nollpunkter och nollpunktsforskjutningar Nollpunktsforskjutningar (G92/G93) Minneslagrade nollpunktsforskjutningar (G51-G59) Fbrflyttningskommandon Positionering (GO) Rati injeinterpolation (G1) Exempel: 3 D-interpolation 27 Exempel : planfrasning Rorelse med roterande axel En eller-tvs linjara axlar och rotationsaxel Exempel: planspiral 31 \

6 WIKMAN& 6,5 Cirkularinterpolation Rorel seriktningar (G2/G3) Cirkel radie (R) Cirkulpunktkoordinater (I, J, K) Bagens andpunkt Helcirkel Exempel: frasning av en hel cirkel utan radiekompensering 6.6 Spiral interpolation Exempel : gangfrasning 7. Vantetid (G4) Verktygsradiekorrektur al Imant Verktygsl angdkorrektur Val av plan (G17/G18/G19) Exempel: 2 borrningar i olika plan (G41-G44) Verktygsradiekompensering Start av verktygskompensering Berakning av verktygsbana Upplosning av radiekompensering (G40) Exempel: konturfrasning Exempel: frasning av hel cirkel Exempel: formfrasning Polarkoordinat, hornrundning, fasovergang (G11) Sprang- och upprepningsfunktion (G14) 61-63a Exempel: h&lmonster med centrering och borrning Matning 100% (G26) Matning 100% upplosning (G25) i

7 WIKMMD& MJUMKJEULAB ft I ' Matningsrorel se med forlbsning (G27) Matningsrorelse med exakt stopp (G28) Spelling (G72/G73) Exempel: borrning av tva h&lmonster Verktygsvaxling Hjalpinformation Matning (F) Konstant matningshastighet Spindel varvtal (S) Verktygsnummer (T) Automatisk verktygsvaxlare Hjalpfunktioner (M) Stoppkommando (M0/M30) Spindel kommando (M3,M4,M5,M13,M14,M19,M41-M44) Kyi medel kommando (M8,M7,M9,M16,M17,M18) i Verktygsvaxl ingskommando (M6,M46,M66,M67,M21 ) Bordskommando (M10,M11) Pal ettvaxl ingskommando (M60,M61,M62) Borrcykler (G81-G86) Verktygsrorelser Cykelupprop (G79) Exempel 1: gangning 84 Exempel 2: djuphal sborrning 86 Exempel 3: borrning av olika plan Undvikande av kollision Cykler i olika axlar 88-89

8 >j W1KMAN& MALMKJELLAB 11. Frascykler Frasning av en ratvinklig ficka (G87) Exempel: ratvinklig fickfrasning Exempel: fickfrasning rued vinkelangivelse Exempel: fickfrasning med rotation Sparfrasning (G88) Exempel: frasning av 3 sp&r Cirkelfickfrasning (G89) Exempel: cirkelficka Geometriska definitioner Punktdefinition (G78) Exempel: punktdefinition 105 Exempel: frasning med punktdefinition 12.2 Definition av borrning av en halcirkel (G77) Exempel: sex punkter runt en cirkel Exempel: fyra punkter av en cirkel bsge Exempel: halcirkel Parametriska underprogram (MACRO) Allmant JMr no 13.2 Kannetecken for underprogram Upprop av ett underprogram Exempel: underprogram utan parametrar Sammankoppling av underprogram Forflyttning av en parameter till en adress Inmatning av parametervarden Exempel : underprogram med parametrar 114 r

9 , ; WIKMAN& MAIMKJEliAB 13.7 Berakning med parametervarden Exempel: underprogrammed parameterberakning (hel cirkel) Exempel: parameterprogram med polarkoordinater Spranganvisning i MACRO (G29) Exempel: Makro-djuphal sborrning I 14. Sti11estSnds'dvervakni ng 125 I I Systerverktyg 126 Bilaga: arbetsplan, verktygsplan, uppspanningsplan, programtabell ! f!

10 Forord - 1 WIKMAN& MA1MKJEU.AB Instruktionen ar till for att underlatta vid manuell programmering av MAHOs universalfras- och borrmaskiner. Utifrin denna synpunkt ar data pa maskinen och CNC-styrningen CNC 432 sammanstallda. Den ska ej ses som en utgava av programmer!' ngsinstruktion for alia forekommande bearbetni ngsti 11fallen. hi r I-.,: r Denna programmeringsinstruktion ska ge programmeraren det nodvandigaste grundlaggande, sa att han vid svarare fall ska kunna hitta en losning. Instruktionen ar ss uppbyggd, att grundkannedom i del programmering maste forutsattas for att man ska forsta den. Hanvisningar: Programvaran for CNC 432 vidareutvecklas standigt. Darigenom kan det komma till sms forandringar till denna programmeringsinstruktion. I enstaka fall m&ste forklaringen i typspecifikationen for maskindokumentation beaktas. - 1

11 / INTRODUKTION TILL DETALJPROGRAMMERING Pa numeriskt styrda verktygsmaskiner anges in-data i kodform in till styrningen. Detta beteckning som programmering av detal jprogram. Foljande information kravs for framstallning av ett detal jprogram: uppspanning av arbetsstycke bearbetningsfbrlopp verktyg och teknologiska data - arbetsstyckets geometri For att forenkla detal jprogrammeringen anges a11 tid rbrelseriktningarna frln verktyget. For att kunna faststalla verktygsbanan, forses maskinen med ett tankt koordinatsystem vars nollpunkt kan valjas fritt. Rorel seaxlarna ar faststallde enl ISO-regler och DIN-ri ktl injer. IS0/R841 och DIN Positioner for verktygsbanan programmeras som punkter i koordinatsystemet. Samtidigt mlste varje verktygsrorelse tillsammans med teknologiska data skrivas in en g&ng for alia. Darigenom framstalls ett detal jprogram, som ar sammansatt av ett antal enskilda rorelser, som benamns "satzer". Varje sats best&r av delanvisningar som benamns "ord". Detal jprogrammet maste nu lagras i programminnet pi styrningen. Styrningen har tva olika minnen: - ett minne for maskinkonstanter och verktygsdata - ett minne for detal jprogram och underprogram - varje program tar i ansprak en bestamd volym i minnet Med hjalp av den totala volymen faststalls hur stor del av minnet, som detal jprogrammet upptar. Den resterande minneskapaciteten kan darigenom anvandas for underprogram.! For inmatning av ett program stir tre mojligheter till fbrfogande: - manuell datainmatning over knappsats - datainmatning over hllremsa - datainmatning over magnetbandkassett eller floppy disc (granssnitt RS-232-C/V24) Programmen kan naturligtvis aven matas bver pi hllremsa, magnetband kassett eller floppy disc

12 2. PROGRAMKOD WIKMAN& MALMKJEiiJIi Kodi fieri ng av databarare 2.1 Inkoppling som ska lagras over fran en data barare maste skrivas tecken for tecken, som styrningen sedan kan bearbeta. Den minsta framstal lningsformen ar en byte eller binartecken. Det betyder, att ett hal finns alternativt inte finns pa en halremsa. En byte ar en grupp av Stta st byte. Den betecknas som en enhet och bearbetas i styrningen som en sadan. en byte betecknas fran nr 1 till nr 8. Vardet pa en enskild byte framstal ler informationsinnehal let i biten och darigenom dataktiden Kod enl IS0/R84Q och DIN Tabellen visar kodifieringen av databararna for numeriska styrningar. I detta system bildar bits 1 till 7 informationsinnehlillet. Byte. nr 8 anvands for att fa ett jamnt antal byte i varje kod. Darigenom f&r den koden ratt paritet. Paritetstest Pariteten for koden testas vid varje in- och utlasning i respektive minne pa styrningen. 0m pariteten ar fel vid dataovermatning, visas telet p& bildskarmen. 2.4 Kodifiering enl ASCII Byte 1 till 7 ar identiska med ISO-koden R/840. Endast byte nr 8, dvs parietsbiten, anvands inte. Via maskinkonstanterna kan paritetstesten kopplas bort under inlasningen. 2.5 Tecken Vid tecknen resp koderna, som visas i tabellen, kan man avgora om styrningen bearbetar eller inte bearbetar. i Bearbetnigsbara tecken Styrningen bearbetas forljande tecken: - talen adresser resp bokstader, som framstalls i tabellen - special tecken, som beskrivs narmare nedan Icke bearbetningsbara tecken Tecken, som i tabellen ar forsedda med en asterisk (x) kan anvandas vid framstallning av databarare. Dessa tecken hoppar styrningen dock over och lagras inte i programminnet. - 3

13 2.5.3 Otillatna tecken WIKMAN& MA1MKJEL1AB Tecken som ar fbrsedda med xx far endast anvandas inom klammer. Om ett felaktigt tecken finns med under datainmatning, kommer ett felmeddelande upp pa skarmen. r 2.6 Special tecken Program START (%) Tecknet for programstart (%) maste sta inom klammer. hoppar styrningen over. Alla andra data r Vanster- resp hogerparentes ( ) All information, som star inom klammer kommer att lagras och visas pa bildskarmen. Anvisningen ska alltid sta sist i en sats Satssl ut Tecknet (LF) syns i slutet a v varje sats. Om datautmatningsutrustningen kraver tecknet VAGNRETUR (CR) kan detta anvandas fore satsslut (LF). Tecknet (CR) kommer att hoppas over av styrningen Decimal punkt (. ) Decimal varden visas med en decimal punkt. (.) Ett komma behandlas likadant 'Overforingsslut (EOT) I slutet av en dataoverforing syns tecknet (EOT). Nar detta tecken loses avslutas datainmatningen. - 4

14 ; Tabelle 2.1 Codierung gemafi IS0/R840 (DIN Spur Taktspur 8 Zeichen 7 6 Spur Tabelle 2.2 Codierung gengfi EIA RS-244-A e o s «9 l B C D ** E F G H ** I J K L M N»* 0 P Q ** 9 9 R s T u ** v ** w ** X Y z (plus) * - * (minus) Multiplikation % Division Gleichheitszeichen (=) Programm Start (%) Anmerkungsbeginn ( Anmerkungsende ) Satzende LF Dezimalpunkt Karma (.) (,) Lochstreifenende (EOT Ausblenden (/) * 9 Tabulator (HT) * Riicktaste (BS) 9 * e Zwischenraum (SP) * 9 Tastenbelegung oben (UC) Tastenbelegung unten (LC) Wagenrucklauf (CR) * # * 9 * 9 Lochstreifen Vorlauf (NUL) * Loschen (DEL) *

15 W1KMAN& MMMKJIUAB 2.7 Snittstalle RS-232-C/V Styrningen ar forsedd med ett interface gor det mojligt att lasa in och ut data. Halremsa som databarare RS-232-C/V24, som Har kan en standard 8-spars-h.alremsa med 25,4 mm MStten motsvarar DIN bread anvandas. i Fbljande begrepp anvands for definition av halremsa enl DIN 66025, blad 1. _ - rp#e. -J 1 Spar / dtm =1 tltiwif Ett spar ar en linje, som ar parallel! med referenskanten. Sparen ar numrerade frsn 1 till 8 Taktspai Rad En rad ar en linje, som star i rat vinkel mot spsren Bit Tecken En bit ar ett existerande eller icke existerande hsl i en rad Ett tecken eller en kod bestaer av en bestamd ordning av bits i en rad I 2.8 Halremskod Halremsan kan kodas enl ISO R/840 eller enl EIA RS-244-A. Koden kanns igen av styrningen, ss snart tecknet PROGRAMSTART (%) uppenbarar sig. Via en maskinkonstant bestarns om paritetsbit, spsr 8, for ISO-koden ska testas. Koden for stansning av halremsan ar avhangig av maskinkonstanterna. 2.9 Kod enl EIA RS-244-A Vi d kodning enl EIA RS-244-A ar antalet hsl i en rad alltid ojamnt. Spar 5 ar reserverat for paritetsbit och garanterar, att ett ojamnt antal hal alltid finns (ojamn paritet). I denna handbok anvands endast ISO-symbol er

16 WIKRUUN& MALMKJELLAB I denna handbok anvands ISO-symboler. 3. Extern datautrustning Vi d inkopplandet av extern datautrustning till styrningen kan inprogrammerade delprogram lagras pa t ex en halremsa. Nar detta sker maste alltid vissa tecken anges fore och efter programmen. Efter fortecknet foljer en angivelse pa vilket minne som anvands. Delprogramminne Underprogrammi nne Verktygsminne Maskinkonstantminne l PM (LF) % MM (LF) % TM (LF) % CM (LF) Efter att onskat program valts skrivs de inprogrammerade vardena in. Slutet av varje sats foljs av: Satzende (LF). Nar alia inprogrammerade satser inklusive det som stsr i klammern ( ar utskrivna, foljs detta av ett tecken - HSlremsslut (EOT). I 4. PROGRAMORD 4.1 Allman information over programord Ett ord bestar av adressbokstav och sifferfoljd. L i D Exempel: Fortecken - Varde fore decimalpunkt Decimalpunkt Varde efter decimalpunkt x + z T Denna styrning programmeras med flytande decimalpunkt, vilket innebar att decimal punkten placeras dar programmeraren satter den. (Om ej decimal punkt programmeras, antar styrningen automatiskt att talet ar ett helt tal). Adress- -7-!

17 WIKMAN& MA1MKJELLAB Orden i en programsats ska'll alltid programmeras i en speciell foljd. Styrningen arbetar med variabel satslangd. vilket innebar att antalet ord per sats naturligtvis kan variera. n r De fiesta ord ar forprogrammerade, vilket betyder att man inte behover ta med dessa i varje sats for att fit ordern utfbrd, utan ordern finns redan i programmet anda tills ett nytt varde inmatas pi detta ord. Ord som inte finns forprogrammerade maste alltid lasas in pa varje sats. Ord som innehaller rorelseinformation bestammer verktygsbanan och har darfor alltid ett fortecken (plus eller minus). Om inget fortecken pro grammeras antas alltid positivt varde. Tabell r I Adressbeteckning Sifferkod j metrisk turn ; N Programnummer 07 N Satsnummer ; 04 G Vaginformation (forflyttning) 02 P Punktdefinition 02 X Rorelse, X-axel Y Rorelse, Y-axel Z Rorelse, Z-axel th Rorelse, 4:e axeln j R Radie pa cirkelbage I J K Cirkelmittpunkt, X-axel Cirkelmittpunkt, Y-axel Cirkelmittpunkt, Z-axel F Matning i mm/mi n S Spindelvarvtal 04 T Verktygsnummer 02 Hjalpfunktion! M 02 Parameternunmer 02 1C Maskinkonstant 07 x+043 betyder: +: Ord med fortecken 0: Flytande decimalpunkt, efterfol jande nollor kan ute- Vamnas 4: Fyra siffror till vanster om decimal punkten 3: Tre siffror till hoger om decimal punkten 04 betyder: 0: Nollor kan nochaleras 4: Maximalt antal decimal er -8-

18 W1KMAN& RHALMKJiULAB 4.2 Satsnummer N Det forsta ordet i en sats ar ett satsnummer. Varje sats miste ha ett eget nummer och det ar inte tillitet att anvanda samma satsnummer i ett program. 4.3 Satsnumren behover inte vara i en f'dljd dock laser programmet alltid satsnumren efter okande varde, t ex 10, 11, 12 eller 10, 20, 30. Det hbgsta satsnummer som kan programmers ar Petal jprogram-nummer Det ar mojligt att programmera fler an ett detal jprogram. Dock ska varje delprogram bbrja med nr N9, t ex N9001, N9010, N9205, osv. Talet kan vara sjusiffrigt fran 9001 till och anvands for programmeringen. 0BS: Ett underprogram eller Makro identifiers pi samma satt. Satserna 1 ett underprogram numreras pi samma satt som i ett delprogram. Exempel pi en sats: I! N X 14 Z 62.5 : F 300! S 200 M 3 j T1 Satsnr --- J Rorelseforutsattningar- Forf lyttni ngsi nf ormation Matni ng - - Varvtal Hjalpfunktioṉ Verktygskorrektur-nr-- i 4.4 Rorelseforutsattningar (G) r Det andra ordet i en sats ar ett G-ord. Med detta ord fir styrningen en nodvandig information om verktygsrorelse, anvant koordinatsystem och nodvandiga tekniska data. Denna information hor till en bestamd ordgrupp och det ar endast mojligt att anvanda en G-funktion i taget. Vid programmeri ng anvands inprogrammerad G- funktion si lange inte en ny inprogranmerats, d v s det ar inte nodvandigt att upprepa dessa. Nar man kor iging maskinen aktiveras alltid G-funktionen noil om ej annat ar programmerat (se programmeri ngsnyckel). -9,

19 MALMKJELLAB PROGRAMMER! NGSNYCKEL MAHO CNC 432 Mress Kod Funktion och forklaring % PM ISO ProgramomfSng och minnesordning N N /N Del program- och underprogramnummer Satsnummer Overhoppning av block G 0* Snabbmatning 1 Linjar interpolation ( 2 Cirkular interpolation, medurs 3 Cirkular interpolation, moturs G 4** Fbrdrojningstid (0,1-983 sek) G 11** Polarkoordinater, hornavrundning, fasbvergcing G 14** Sprang- och upprepningsfunktion 1 G 17* Val av plan XY, horisontal.18 Val av plan XZ, vertikal 19,Val av plan XY, horisontal ovh vridet 90 G 22** Nytt underprogram sbks G 25* Matningsovermanning verksam 26 Matning 100% G 27* Matningsrorelse med forlasning Matningsrorelse med exakt stopp 28 G 29** Speciellt sprang i underprogram G 40* Ingen radiekompensering 41 Radiekompensering, vanster 42 Radiekompensering, hoger 43 Radiekompensering, under 44 Radiekompensering, over G 51* Upplosning av G52 52 Fbrskjutningsvarde fran Reset AXIS aktivt G 53* Nollpunktsforskjutning loses Nollpunktsforskjutning 1 Nollpunktsforskjutning 2 Nollpunktsforskjutning 3 Nollpunktsforskjutning 4 Nollpunktsforskjutning 5 Nollpunktsforskjutning 6 G 70 Tum-mattsattning 71* Metrisk mittsattning

20 - 11 WIKMAN& MAIMKJEILAB G 72* Ingen spegelbildsfunktion 73 Spegel bildsf unkti on G 77** HSlcirkeldefinition foregas av borr eller gangcykel 78 Punktdef inition G 79 Cykel upprop \ G 81 Borrcykel 83 Djuphalsborrcykel (urspsning) 84 GcTngningscykel 85 Brotschningscykel 86 Ursvarvningscykel 87 Fickfrasningscykel 88 Sparfrasningscykel 89 Cirkular fickfrasningscykel G 90* Absolut programmering 91 Inkremental programmering G 92** Nol 1 punktsf orskjutni ng, i nkrementel1 93** Nollpunktsforskjutning, absolut G 94* Matning i mm/mi n, enhet 0,001 mm/mi n 95 Matning i mm/varv, enhet 0,001 mm/varv I. X ,999 Y ,999 Z ,999 B ,999 RI ,999 -h ,999 J ,999 K ,999 L ,999 P 0-99 F S Vaginformation i Vaginformation i mm Vaginformation i mm Vaginformation i grader Cirkelradie i mm Cirkelmittpunkt i X Cirkelmittpunkt i Y Cirkelmittpunkt i Z, Polarkoordinaternas langd Punktdefinition Matning i mm/varv eller mm/mi n (max matning = maskinspecifik) Spindelvarvtal i varv/min (maskinspecifik Spindel-tomgSng T 0-99 Verktygskorrektur-nummer M 0** Programstopp ** Arbetsspi ndel -hogerkorn i ng Arbetsspi ndel -vansterkorni ng Arbetsstpindel-stopp Verktygsvaxling med automatisk atergang Kylmedel nr 2 pa Kylmedel nr 1 pa Kylmedel av

21 -12 - WIKMAN& MAIMKIELLAB M 10* 11 NC-rundbord last NC-rundbord bppet [ M 13 Arbetsspindel-hogerkbrning och kylmedel p& 14 Arbetsspindel-vansterkorning och kylmedel pa 16* Losning av M17 och M18 p 17 Spinspolning 18 Verkstycksrening 19 Orienterat spindelstopp (endast MC-maskiner) 20** Speciella M-funktioner ( sped fikt for varje maskin) 21 2:a verktygsvaxl ingshastighet vid M6, M46 30** Program slut 46** Verktygsvaxl ing till narmaste position 60** Palettvaxl ing 61** Palettvaxl ing vanster palett 62** Palettvaxl ing hoger palett 66** Verktygsvaxl ing for hand 67** Vaxling av verktygskompensering E 0-99 Parametrar i underprogram i Teckenforklaring: * utgangslage k"k = endast verksam satsvis i i

22 13 - W1KMAN& MALMKJELLAB 4.5 RDRELSE INFORMATION Koordinatsystemet n Definitionen av koordinatsystemet motsvarar norrabladen DIN 66217, ISO R/841 och EIA RS-r'267-A. Koordinatsystemets linjara huvudaxlar X, Y och Z ligger i rat vinkel mot varandra. For varje axel anvands identiska enheter. Koordinatsystemet gar at hoger, vilket innebar, att en roterande rorelse fran +X till +Y bildar en hogerskruv i +Z-riktningen. f +C A -Y. o +B e Bild: Rektangulart, hogerroterande koordinatsystem I i For roterande axlar sker rotationen alltid kring en huvudaxel. Axel ns beteckning och rotationsriktning framgar av bilden. Koordinatsystemets nollpunkt (X =0, Y =0, Z = 0) kan ligga var som heist inom maskinens styrrorelseomrade.

23 WIKIMAN& MAIMKJEI1AB 4.6 Koordinatsystemet och rorelseriktningen Dessa ar enligt VDI Z-axeln ligger alltid parallel!t mot maskinens huviidspindel. Z+raknas fran arbetsstycket root verktygsspetsen.... X-axeln ligger tiorisontell t och parallel!! i forhsllande till sp&nytan. Den positiva rorelsen i X stycket. gar at hoger sett fran spindeln mot arbets L Y-axeln ligger i rat vinkel i forhsllande till X- och Z-axlarna. Den positiva rorelsen i Y ar vald ss, att man erh&ller ett koordinatsystem som roterar St hoger. ox3 I 6 *Z i e*1

24 15 - WIKMAN& RMlMKJillAB Koordinater Vid programmering av rorelse maste alltid ratt axel inprogrammeras. D v s ratt adress valjes X, Y, Z eller B. Inprogrammer ingen gores i mm eller grader. Det minsta programmerbara inkrementet ar 0,001 mm respektive 0,0001 turn. Det storsta programmerbara inkrementet ar mm respektive turn. p Vid vridning av bordetar minsta programmerbara rorelse 0,001 grad och storsta grader. Det maximal a vardet motsvarar ca 27 varv. Programmeras ett storre varde erhalles en felkod ps bildskarmen. 4.7 Tum/metrisk inmatning (G70/671) G70/G71 Mojligheten finns att programmera i turn eller metrisk mittsattning. De nodvandiga berakningarna vid forandring i msttsattningen sker automatiskt i styrningen. Betydelsen av en G-funktion ar som foljer: G 70: Programmerade varden ar i turn G 71: Programmerade varden ar i mm Enhet for G 71 G 70 Koordinater Matning (G 94) (G 95) 0,001 mm 0,1 mm/mi n 0,001 mm/varv 0,0001 0,01 tum/min 0,0001 tum/varv Vaming! Varje program mlste programmeras i ett och samma system (tum/metriskt). En andring inom ett program ar inte till tet. Maskindata omraknas automatiskt vid forandr.ing av G-funktionen. Verktygsminnet loses automatiskt och maste Snyo inprogrammeras. Efter en andring msste aven referenspunkten overfaras. Genom en maskinkonstant kommer en av de bsda G-funktionerna autanatiskt att installas. (G 71 metrisk mattsattning). Nar programmet skrivs skall observeras, att funktionerna G70 eller G71 skrivs ihop med programnumret.

25 16 - WIKMAN& MA1MKJEIUB Vid inlasningen av datamedium i CNC 432 jamfors styrsystemets mattenhet och om detta ej overensstammer sa raknas det om. Tex. Programmets mattenhet G71 INCH (G70). (METRIC). Styrsystemets mattenhet Programmet lases in i INCG. Anmarkning: Parametervardet kan ej raknas om da placeringen ej ar kand. : l

26 WIKMJUI& RUUMMJEI1AB 4.8 Absolut programmering (G 90) G 90 Vid absolut programmering anvandes en och samma nollpunkt, vilken kan beskrivas i ett koordinatsystem enligt nedanstsende figur. Maximal t programmerbart varde begransas av maskinens arbetsomride samt val av arbetsnollpunkt. Absolut mittsattning inprogrammeras med G 90 funktionen och denna ar modal d v s ar aktiv tills G-funktion (G 91) inprogrammeras. Vid programstart finns funktion G 90 automatiskt aktiverad. Vid ett bra val av koordinatsystem kan programmering underlattas p g a att inga negativa tecken behover anvandas. Andra fordelar med absolut programmering ar att eventuellt erforderliga andringar av enskilda positioner inte psverkar de ovriga positionerna. Exempel ps absolut programmering: *Y -6-5 i. Jt -3 P'i P2 L -2 'sl J. P3 ik 1?_ j_ p * 1 JL JP *x Vid en linjar forflyttning mellan punkt 1,2,3 och 4 ser programmet ut ps foljande satt: N1 G90 N2 GO X3 Y4 N3 G1 X7 FI 00 N4 Y1 N5 X3 N6 Y4 Funktion G tydl igare. 90 har endast programmerats for att exemplet skall bli

27 18 - W1KMAN& MALMKJELLAB 4.9 G91 Inkremental programmering (G 91) Vid inkremental positionering (mlttsattning) bestams slutpunkten med den tidigare utgungspunkten som referens och inte som vid absolut m&ttsattning - den fasta nollpunkten. Detta betyder aven att fortecknet bestams av varje fbrflyttnings riktning. Den maximalt programmerbara rorelsen bestams av arbetsomradet och i vilket lage man befinner sig i koordinatsystemet. Den inkremental a programmer ingen gors genom funktion G 91. Denna G funktion ar modal vilket innebar att den forblir verksam till dess att en ny funktion inprogrammeras. Styrningen arbetar internt vilket innebar att snabba vaxlingar mellan inkremental och absolut msttsattning ar mojlig. Exempel ps inkremental mittsattning: +Y Pit P2-2 1 P3 P4 I 1 3 I_ i 7 & 1 4 i 1 X INKR. +X pa en inkremental korning till utg&ngspunkt PI over punkt Exempel P2, P3 till andpunkt P4: N1 G90 XO YO N2 G91 X3 Y4 N3 G1 X4 N4 Y-3 N5 X-4 N6 Y3

28 19-5. Nollpunkt och nollpunktsfbrskjutning W1KMAN& MAIMKJEILAB Nollpunkt respektive referenspunkt For del programmer ing ar tre nollpunkter a v betydelse: 1. Maskinens referenspunkt 2. Maskinens nollpunkt 3. Program-noil punkt F: r Maskinnens referenspunkt, symbol: -0-R Varje axel pa maskinen har en fast belagen referenspunkt, ph man automatiskt nollstaller positionen. Maskin nollpunkt, symbol: M vilken Maskinnollpunkten har ocksh en fast punkt ph maskinen. Oess position i forhhllande till maskinens referenspunkt bestamnies och lases in i maskinkonstatens minne. Vid leverans av styrningen ar avsthndet mellan referesn och nollpunkt bestamt och redan inlast i maskinkonstantens minne. X-Distanz rz 8 3 <5 Q i M ForhHllande mellan maskinens referenspunkt och nollpunkt.

29 WIKMAN& MALMKJEUAB Vi d sokandet av referenspunkten rakna styrningen som vanligt. Nar maskinreferenspunkten ar uppnsdd, kominer koordinaterna mellan denna punkt och den valda maskinnoll punkten alltid att visas vid behov pa bildskarmen. Program-noil punkt, symbol: w Positionen av program-noil punkten ar alltid relaterad till verktyget och kan naturligtvis valjas sa att ett minimum av berakningar ar nodvandigt for programmering. For bestammande av program-noil punkten star tva mojligheter till forfogande: 1. For program med hjalp av nollpunktsforskjutning. 2. Manuel! t med hjalp av knappsats for att nolla axlarna. G92/G Nollpunktsfbrskjutning (G92/G93) Programmet respektivet verktygets noil punkt kan faststallas i programmet och dessa nollpunkters koordinater kan andras efter onskemal for att berakningarna skall f'drenklas. Dessa andringar av nollpunkterna sker genom nollpunktsfbrskjutning, vilket innebar att nollpunkten forskjutes i koordinatsystemet i forhsllande till den tidigare nollpunkten. Styrningen arbetar i absoluta mstt. PS bildskarmen visas absoluta mstt aven nar inkrementala mstt har inprogrammerats.! Nar en sats med nollpunktsfbrskjutning anvands, beraknas koordinaterna efter den nya nollpunktens varde. TvS mojliga vagar for nollpunktsfbrskjutning finns: G92: G93: Koordinaterna for den nya nollpunkten i forhsllande till tidigare nollpunkt. Koordinaterna for den nya nollpunkten i forhsllande till fast punkt, maskinnoll punkt eller punkt varvid axlarna nollstalls.

30 - 21 W1KMAN& MALMKJELLAB En nollpunktsfijrskjutningssats inneh&ller: - Funktionerna 692 eller G93; - Koordinaterna for den nya nollpunkten ref till;. den tidigare nollpunkten (G92) eller. en fast nollpunkt (G93) I ett delprogram kan en nollpunktsforskjutning goras fl era ganger varvid det bagge alternativen G92/G93 kan anvandas. r Funktion G93 anvands: - Vid nollpunktsforskjutning mellan maskinnollpunkt M och verktygets nollpunkt W. - Upplosning av flera p& varandra foljande nollpunktsforskjutningar vilka skall programmeras med G92. - Vid programslut flytta nollpunkten till maskinens nollpunkt. Exempel p& forskjutningar programmerade med G92 eller G93:, Y 2, d. A nr B *41 8_ JA 6 I z=o- 200 X////A V/A!V///////////A 1 V/A 1 V77i De fyra hslen i punkt A respektive i punkt B skall borras. Programmets nollpunkt flyttas for A och B i forhillande till W, varvid de nodvandiga berakningarna for programmer! ngen reduceras till ettminimum. 1. Programm med G92: % PM N 9001 N1 G17 T1 M6 N2 G81 Y1 Z-10 F200 S500 M03 N3 G92 X90 Y70

31 WIKMAN& MAIMKJEUAB N4 G79 X20 Y20 ZO N5 G79 X-20 N6 G79 Y-20 N7 G79 X20 N8 G92 X200 Y-20 N9 679 X-20 Y-20 N10 G79 X20 Nil G79 Y20 N12 G79 X-20 N13 ZlOO M30 Forklaring: I sats N2 definieras en arbetscykel for borrning av hal. I sats N3 flyttas nollpunkten fr&n W till A. I de fyra satserna N4 till N7 borras de fyra hllen (1,2,3 och 4) varvid arbetsstyckets yta definieras som Z=0. I sats N8 forskjuts nollpunkten frsn A till B. I satserna N9 till N12 borras de fyra hslen (5,6,7 och 8). 2. Program: med G93: L % N9001 N1 G17 T1 M6 N2 G81 Y2 Z-10 N3 G93 X90 Y70 N4 G79 X20 Y20 N5 G79 X-20 N6 G79 Y-20 N7 G79 X20 N8 G93 X290 Y50 N9 G79 X-20 Y-20 N10 G79 X20 Nil G79 Y20 N12 G79 X-20 N13 ZlOO M30 F200 S500 M03 ZO Forklaring: Detta program motsvarar det tidigare med fbljande undantag: I sats N3 flyttas nollpunkten fran W till A. I sats N8 flyttas nollpunkten frltn W till B.

32 I WIKMAN&, MAUHKJEUAB Overhoppning av en sats /N Programavsnitt eller enstaka satser, som ej ska anvandas vid varje programkorning, kan programmers sa att de hoppas over. For dverhoppning eller inte dverhoppning av dessa satser, anvands knappen DELETE ps manoverpanelen. T ex /N43 X50. Anmarkning E-parameter bl ir inlast som vaginformation. Det kommer ett felmeddelande (varning) nar innehallet i minnet inte overensstammer med den valda programmeringsenheten. 5.2 Lagrade nollpunktsforskjutningar Forskjutningsvardet bl i r lagrat i ett separat minne till den motsvarande G-funktionen. Dessa data kan lagras in manuellt eller automatiskt lasas in och ut via halremsa eller kassettbandspelare. Foljande funktioner kan anvandas: G51 G52 G53 G54 G55 G56 G57 G58 G59 Upplosning av G52 Forsk jutni ngsvarde frsn RESET AXIS Upplosning av G54-G59 Nollpunktsforskjutning nr 1 aktiveras Nollpunktsforskjutning nr 2 aktiveras Nollpunktsforskjutning nr 3 aktiveras Nollpunktsforskjutning nr 4 aktiveras Nollpunktsforskjutning nr 5 aktiveras Nollpunktsforskjutning nr 6 aktiveras Vid upprop av motsvarande G-funktion blir nollpunktsforskjutningen aktiverad.! T ex N17 G54 Nollpunktsforskjutningen ar indelad i 2 grupper. G52 G54-G59 Forskjutningsvardet blir automatiskt lagrat vid RESET AXIS under G52. Vid G51 resp p&slagning av styrningen kan den med G52 sista aktiva forskjutningen ater aktiveras. G52 refererar till maskinnollpunkten. Om det tidigare fanns en nollpunktsforskjutning med G54-G59 aktiverad, sa ar G52 verksam fr&n denna forskjutning. Lagrade nollpunktsforskjutningar refererar till maskinnoll punkten. Om tidigare en nollpunktsforskjutning med G52 var aktiverad, sa ar G54-G59 verksam fr&n denna forskjutning. Bada grupperna kan godtyckligt om varandra utforas. Vardena anges i absolutmattsystem och bearbetas. Nollpunktsforskjutning med G92 eller G93 blir vid aktivering av en forskjutning G51/G52 eller G53-G59 upphavd.

33 I Y2 \h #w W1KMAN& MAIMKJEUAB k: tz ț Z2L -~JL TM z X2 Vid sattande av varde i axlarna (RESET AXIS) vid arbetsstyckets nollpunkt (W), blir forskjutningsvardet X1 Y1 Z1 lagrat under G52. Vardet XI Y1 Z1 kan ockss, som minneslagrade nol lpunktsforskjutningar, lagras under G54-G59. Vardet X2 Y2 Z2 ligger lagrat i raaskinkonstanten och blir vid referenspunktkorning raknat som referenspunktfbrskjutning. Exempel : en kub ska bearbetas pa 4 sidor. Pa varje sida ska en nollpunkt bestammas och vardena i CNC 432 lagras. 3ÿÿ r Drehpunkt G57 G55 i - /ÿg54

34 W1KMAN& MALMKJEUAB F GOO Forflyttningskommandon Positionering (GOO) Skall en rorelse programmers i snabbmatning kan detta varde pro grammers dels absolut eller inkrementalt. Funktionen GOO ar modal och forblir verksam sa lange ingen annan G-funktion programmers. Vid "CLEAR CONTROL" aktiveras GOO automatiskt. Koordinatvardena for alia axlarna kan programmers i en och samma sats. Rbrelsefol jden p de olika axlarna for att uppns en hy position ar automatiskt fastlagd. Med G-funktionerna G17, G18 eller G19 bestamms i vilken axel verktyget bef inner sig. Detta val psverkar sedan i sin tur rbrelsefol jden. Tvli mojligheter finns: a) Verktygsaxeln skall rora sig i negativ riktning. Positioneringslogiken ser da ut p& foljande satt: G17 G18 G19 1. Rorelse 2. Rorelse 3. Rorelse 4.axeln X och Y Z axeln 4.axeln X och Z Y axeln 4.axeln Y och Z X axeln b) Verktyget skall rora sig i positiv riktning: Positioneringlogiken ser ds ut p foljande satt: G17 G18 G19 i 1. Rorelse Z axeln Y axeln X axeln 2. Rorelse X ocy Y X och Z Y och Z 3. Rorelse 4.axeln 4.axeln 4.axeln Nasta sats aktiveras forst da alia axlarna ha'r natt ' programmerat varde.- Nasta sats kommer att utforas nar samtliga axlar har uppnstt sin programmerade position.

35 Exempel pa positionering WIKMAN& MALMKJELLAB 15 P2 ( Pi 10- ( ) 5- Y rr Det forutsatts att verktyget befinner sig i Z axeln (G17). Verktyget skall positioneras frsn punkt PI till punkt P2,och vid absolut programmering ser det ut ps foljande satt: N40 GOO X25. Y15. Z10. :! PS verktygsmaskinen sker foljande rorelse: - En samtidig korning av X och Y axlarna frsn punkt PI till punkt P2. - Z axeln ror sig frsn 20 till 10 (negativt). Positionering frsn P2 till PI programmeras enligt nedan: N140 GOO X10. Y10. Z20 Verktygsmaskinens axlar ror sig ps foljande satt: - Z axeln, d v s verktyget ror sig fran 10 till 20 (positivt) - Samtidig rorelse av X och Y axlarna frsn P2 till PI.

36 WIKMAN& MALMKJELLAB 3.2 GOT Linj'ar interpolation (GQ1) : L Vid linjar interpolation vilket programmeras med funktion G01, ror sig verktyget i en rat bana frsn start till andpunkt. Vardena for fbrflyttning kan programmeras absolut eller inkrementalt. Den erforderliga matningen programmeras med ett F. Funktionen GO! ar modal och forblir verksam tills ny funktion i denna grupp har programmerats. Upp till tre koordinater kan programmeras i en och samma G01 sats. Nar de tre huvudaxlarna X, Y och Z har programmerats, beraknas en rak fbrflyttning genom tredimensionell interpolation. Exempel p& linjar interpolation 1. 3D-interpolation Y 10, 5, ' W / s / S fi. (5,jSC / s / tp2 20, 15. (5] l' ( M' s s / / / / / Verktyget ror sig med en matning p& 100 mm/mi n. fr n punkt PI (5, 5, 10) till punkt P2 (30, 10, 20). Vid absolut programmering ser programmet ut enligt nedan: N 15 G1 X30. Y10. Z20. F100 Fbrflyttning sker samtidigt i de tre axlarna.!

37 WlKMAf«& MALMKJELLAB Planfrasning t / / \ TOC \ T -tr T "5 N5 " Z " 3 r N7 * r 3 N9-28'- 2=0- For att planfrasa ovannamnda arbetsstycke beraknas frasens mittpunkt och programmeras darefter. Delprogrammet ser ut enligt nedan: 3 X % PM N9001 N1 G17 T01 M6; N2 GO X-35 Y130 ZO S500 M33 N3 G1 X200 F300 N4 Y90 N5 XO N6 Y40 N7 X200 N8 Y10! N9 X-35 NlO GO Z100 M30 Forklaring: N1 N2 N3 till : Verktyget T1 ar en fras med 0 60 mm. Langden p& denna fras maste programmeras i verktygsminnet. : Forsta rorelsen i XY-planet utfors. Darefter installs frasdjupet. N9: Verktygsrorelser enligt bild* frsn punkt 1 till punkt 8. Darefter Sr verktyget ter fr1ttu

38 WIKMAN& MA1MKJELLAB 6.3 B-axelns rorelse (vridrorelse) Denna rorelse kan endast utforas pa maskiner utrustade med NC-rundbord. Styrningen kanner av B-axeln linjart och varje vinkel mellan och grader kan programmeras. Detta motsvarar ca 55 varv. Vid programmering uppnas den absoluta positionen genom att addera vinkeln vid positiv vridning och subtranera vid negativ vridning. Vid inkremental programmering anges vinkeln med fortecken (+ positivt, - negativt). Exempel: ftr-vardet ps B-axeln ar 270. Axeln skall vridas till 180. En vridning i positiv riktning programmeras enligt foljande: Absolut Inkremental t : B450 (= ) : B180 En vridning i negativ riktning programmeras enligt foljande: Absolut Inkremental t : B90 (= ) : B Vridhastigheten: Positionering av B-axeln i snabbgang sker med funktion 600. Skall rotationsaxeln programmeras med en lagre hastighet, anvands funktion G01 och matningshastigheten programmeras i mm/mi n. tillsammans med radien for det aktuella arbetsstycket. Styrningen raknar den programmerade matningen i en vridningshastighet i grader/mi n. Exempel: Absolut programmering av en positiv vridning fr&n 90 till 270 och med en matningshastighet p& mellan axelmittpunkt och arbetsstycke 200 mm): 500 mm/min. sker enligt nedan (radie N B270 R200 F500

39 WIKMAN& MALMKJELLAB En eller tv& linjara axlar och rundbordet: Den raka interpolationen mellan en eller tv& linjara axlar och ett rundbord ar mojlig. Linjar interpolation betyder att aterforande av axeln till samma slutposition sker. Exempel : Y-axeln ska koras fran 0 till 100 mm; samtidigt ska B-axeln koras fran 90u till -90y i negativ vridriktning. Matningshastigheten ar 500 mm/min och radien mellan axelmittpunkten och arbetsstycket ar 200 mm. Vid absolutmatt blir denna rorelse enligt foljande programmerad: N1 0 G1 Y100 B-90 R200 F500 Exempel : borrning av en ring Borrning p den avbildade ritningen av arbetsstycket, ska centreras och borras. Arbetsstycket spanns fast pa mitten av NC-rundbordet..V Das Progranm konnte lauten: st: :V. s Y=0 *8* t :35 m i ip 10 K ÿ m i % PM N N1 G17 T1 M66 (NC-ANBOHRER) N2 G81 Y2 Z-3,5 F100 S1200 M13 N3 G79 XO Y10 Z75 B0 N4 G79 B90 N5 G79 B180 N6 G79 B270 N7 Z100 N8 T2 M66 (SPIRALBOHRER D = N9 G81 Y2 Z 15 F150 S1300 6,5) N10 G79 XO Y10 Z75 B270 Nil G79 B180 N12 G79 B90 N13 G79 / BO N14 Z100 M30 z 3 3 c 1 3 K::' r fe : 3

40 - 31 W1KMAN& MA1MKJEUAB Forklaring: f N2 : Centrumborrcykeln definierad och varvtalet uppstartat. N3-N6 : Centrering av de fyra halen. N7 : AtergAng for verktygsvaxl ing. N8 : Spiralborren vaxlas in. N9 : Borrcykeln definieras. N10-N13: De fyra halen borras. (Bordrotation moturs). N14 : AtergAng och -programs! ut. Exempel: planspiral. En planspiral ska bearbetas med NC-rundbordet. Stigning 6 mm 4 varv % fni i Vi M\([( TO N ss> AV V ft '/> C4 '/J Vi v, Programmet kan se ut enligt foljande: z % PM N N1 G18 T1 M66 ( BOHRNUTENFRAESER D = 3) N2 X0 Y2 Z5 BO S2000 M13 N3 G1 Y-2 F100 N4 Z29 B1440 F200 N5 GO Y100 M30 1 Forklaring: N1 N2 N3 N4 N5: verktyget spanns in. startposition intas och saval varvtal som kylmedel slas pa. djupet uppnas med matning. Z- och B-axeln borjar med interpolation och uppnar slutpunkten samtidigt. verktygsatergang och programslut.

41 W1KMAN& MALMKJELLAB 6.5 Cirkular interpolation Cirkular interpolation programmers med funktionerna G02 eller G03 och verktyget ror sig pa en cirkelbage mellan Ar-vardet (momentan position) och Bor-vardet (slutposition). Erforderlig matning pro grammers med F. Funktionen G02 (G03) ar modal och forblir verksam till dess att en ny G funktion inom gruppen har programmerats. En sats for cirkular interpolation m&ste innehslla foljande: Rorelseriktningen (G02/G03) CirkelbSgens andpunkt Radie - eller cirkelns mittpunkt. I sistnamnda fall beraknas cirkelns radie genom cirkelmittpunkten och startpunkten. Den maximal a radien ar 10 m. 302/G Rbrelseriktningarna (G02/G03) Cirkular interpolering sker alltid i ett plan som ar parallellt med ett av huvudplanen, d v s XY, XZ eller YZ-planet. Befinner sig verktyget vinkelratt mot cirkelplanet ss bestammer blickriktningen fr n verktyget till arbetsstycket vridriktningen. f Befinner sig verktyget parallellt till cirkelplanet, d v s en cirkel i XZ-planet, rnsste bl ickriktningen vara negativ vid planet. Verktygsrorelsen ar medurs nar cirkel bsgen skall programmers moturs.

42 WIKMAN& RMAIMKJEILAB fjlcux 3'oena 3 V? i Ebene G17 p.lfrn Ebene G19 Y pu>-~ Ebene G19 i Y z W G 02 X JJMJ ene G18 Z _X W OL»ÿ bene G18 G 03 Rorel seri ktni ngarna: Medurs (G02) Moturs (G03) Cirkelradien (R): En cirkelbages radie mindre an 180 kan programmeras direkt med R. Nar cirkelb&gen overstiger 180 m&ste cirkelpunktens koordinater programmeras D C 25- B 15- Y A Cirkelbagen ovan kan programmeras enl nedan: N1 GO X55 Y15 N2 G1 Y25 F200 N3 G3 X45 Y35 RIO N4 G1 X25 Sats N1 - punkt A ar startpunkt Sats N2 - den raka linjens andpunkt, vilken ar startpunkt for cirkelbagen, punkt B Sats N3 - cirkelbagen moturs (G03) med slutpunkt C och radie 10 Sats N4 - slutpunkt D

43 Cirkelns mittpunktskoordinater fl, J. K1 WIKMAN& MALMKJELLAB Koordinaterna for cirkelns mittpunkt programmers med order I, J eller K. I ar koordinaten for X-axeln, J for Y-axeln och K for- Z-axeln. Vi d absolut programmer!' ng anges cirkelns mittpunkt i forhallande till nollpunkten (W). Vid inkremental programmering programmeras forflyttningen fran startpunkten av cirkelbagen i forhallande till cirkelns mittpunkt. Man maste progranmera tva koordinater for cirkelmittpunkten:. I och J for en cirkel i XY-planet. I och K for en cirkel i XZ-planet. J och K for en cirkel i YZ-planet K G B Y 10J X A i i 35 K A B (35; 25) (42,5; 10,867) 09; 25) Vid absolut programmering anges cirkelbsgen p& foljande satt: N10 G1 X42.5 Y F200 Nil G3 X19. Y J25 Sats N10: punkt A ar startpunkt for cirkelbagen Sats Nil: cirkelbagen storre an 180 moturs, med slutpunkt (B) och cirkelmittpunkt (K) J i

44 WIKMAN& MALMKIELLAB Vid inkremental programmering ser cirkelbagen ut enligt nedan: r: N10 Nil N12 G1 G91 G3 X42.5 Y F200 X-23.5 Y J Sats N10: Punkt A, startpunkt for cirkelbsgen, programmeras absolut, for att forklara anvandandet av inkremental programmering i sats N Sats Nil: Start av inkremental programmering. Sats N12: En cirkelbsge storre an 180 moturs med slutpunkt B (X och Y ar inkrement i forhsllande till punkt A) cirkeln i punkt K (I och J ar inkrement) i forhallande till punkt A, d v s: = ( ) J = ( ) Cirkelbaqens slutpunkt (X, Y, Z) Cirkular interpolation ar mojlig endast i ett av de tre huvudplanen. Planet for cirkular interpolering bestams genom koordinaterna for slut punkten*, bestams av den programmerade G-funktionen for val av plan. Det ar nodvandigt med Stminstone tva koordinater for slutpunktsbestamning; ett undantag ger en hel cirkel. Nar endast en koordinat ar programmerad erhslles en felkod. Rotationsaxeln kan inte cirkuldrinterpoleras; om detta gores, erhalles felkod Koordinaterna for slutpunkten anges antingen absolut eller inkrementalt. Programmeras bogens radie, ligger slutpunkten p& cirkeln och styrningen beraknar den motsvarande cirkelmittpunkten. Programmeras cirkelns mittpunkt, beraknas bsgens radie genom vardet ps cirkel ns mittpunkt och startpunkten. Hel cirkel: Programmering av hel cirkel uppn&s genom cirkelns mittpunktskoordinater. Startpunkt, d v s den punkt dar verktyget stir, ar samtidigt slutpunkt. Radien beraknas av styrningen automatiskt som start- och mittpunkt.

45 Exempel W1KMAN& MALMKJELLAB "T' - : A \ 7YA A K s Y 60 JO Frasning av hel cirkel utan radiekompensering. Det avbildade halet skall frasas med en 0 20 mm fras. Programmet ser ut enligt nedan: N9001 N1 G17 T1 M6 N2 GO X60 Y90 Z2 F100 SI 000 M3 N3 G1 Z-10 N4 Y45! N5 G3 160 J60 X60 2?95 N6 G1 Y0O N7 GO Z100 M30 Sats 2; Sats 3: Sats 4: Sats 5: Sats 6: Sats 7: Vid punkt A gor verktyget en borrning. Djupet. Verktyget narmar sig konturen, beaktta att frasens mittpunkt beraknas och prograraneras. Cirkel n f rases. Verktyget lamnar arbetsstycket. Verktyget aterg&r fran borrning. AnmSrkning: Detta arbetsforfarande (programmering) kan aven ske utan att frasens mittpunkt beraknas, vilket gors med radiekompensering.

46 W1KMAN& NU1MKJEUAB c:: WIKMAN& MMMKJillAB 6.6 Spiral interpolering I Vid spiralinterpolering anvands samtidigt en cirkelrorelse i planet, och en 1 injar rorelse i verktygets axel. Spiral interpolering programmers i en sats:. for cirkel: - Vridriktningen, d v s G02 eller G03. - Cirkel ns mittpunktskoordinater. For langdrorelse SI utposition for verktygets forflyttning. Spiralstigning, d v s forflyttningen under varje he! cirkel. OBSERVERA: slutpunkten for varje cirkeln maste alltid programmeras. Cirkel slutpunkt for: G17 = X, Y, G18 = X, Z, G19 = Y, Z De anvanda orden ar kopplade till planvalet. G17 G18 G19 Verktygsaxel Cirkelmittpunkt Slutpunkt Spiralstigning Z Y X I och J I och K J och K Z Y X K J I Matning av cirkel programmeras med F. Vid cirkelrorelse kan radiekompensering ske. I.

47 WIKMAN& MALMKJELLAB Exempel : frasning av en ganga En ganga M42 x 1,5 ska utfbras med en gangfras. L m. <o Z = 0 6 Y I X Programmet kan se ut enligt fdljande: % PM N N1 G17 T1 M66 (GEWINDEFRAESER D = 20) N2 X40 Y40 Z1,5 S400 M13 N3 G43 Y62,5 N4 G42 F120 N5 G2 X40 Y62,5 Z-16,5 140 J40 K1,5 N6 G40 N7 G1 Y40 N8 GO Z100 M30 Forklaring: 6T/r r J k a x O f/.'qn & N2: N3: N4: N5: N6 N7 N8 startposition (borrcentrum) uppnas. med frasradiekorrektur till cirkeln. frasradiekorrektur till hoger om konturen akti veras. skruvinterpolation med cirkelandpunkt (X, Y) djup (Z) cirkelcentrum (I, J) och stigning (K) utfors. radiekorrektur loses. aterg&ng till hal centrum. aterg&ng av verktygsaxeln och programs!ut.