Socialt arbete på samhällsnivå, 5 p SQ5171

Transkript

1 Institutionen för socialt arbete Socialt arbete på samhällsnivå, 5 p SQ5171 Studiehandledning Höstterminen 2014 Kursansvariga: Katarina Hollertz och Jörgen Lundälv 1

2 Välkommen till kursen!... 3 Lärandemål... 4 Kursens innehåll... 4 Examination... 5 Betyg... 6 Närvaro... 6 Kompletteringsuppgifter... 6 Omtentamen... 6 GUL... 7 Kursvärdering... 7 Kursens lärare... 8 Litteratur:... 9 BILAGA I Fältbesök

3 Välkommen till kursen! Sommaren är över, och ni är varmt välkomna tillbaks till institutionen för socialt arbete! För många av er är det den sista terminen innan ni ger er ut i arbetslivet på allvar, för andra är det en inledande kurs på ett masterprogram i socialt arbete. Det finns också studenter som läser kursen som fristående kurs. Tillsammans ska vi belysa och problematisera socialt arbete på samhällsnivå. Genom teori och med hjälp av konkreta exempel kommer vi att närma oss olika perspektiv på socialt arbete på samhällsnivå. De konkreta exemplen är hämtade framför allt från vår egen lokala kontext, men också från andra delar av världen. Vår ambition är att kursen ska vara intressant, utmanande och med stort utrymme för kreativitet (både i tanke och handling). Upplägget bygger på att ni som studenter använder er av era tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter, och att ni delar med er av reflektioner och tankar. En målsättning är att du under kursens gång ska få verktyg och kunskap för att kunna ta plats i den offentliga debatten. Som kursdeltagare är det mycket viktigt att du följer informationen som ges på lärplattformen GUL. Där kommer vi att vid behov att publicera viktig information om kursen. Lärarlaget för kursen Socialt arbete på samhällsnivå ser fram några spännande, engagerande och intensiva veckor tillsammans med er! Varmt välkomna! Göteborg den 28 augusti 2014 Jörgen Lundälv och Katarina Hollertz Kursansvariga lärare 3

4 Lärandemål Kursens lärandemål återfinns i kursplanen. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för aktuell forskning i samhällsplanering samt den möjlighet lagstiftning och konventioner ger för socionomers deltagande i samhällsplanering analysera och problematisera hur socionomer med hjälp av insatser på samhällsnivå och opinionsbildning kan uppmärksamma och påverka utsatta gruppers levnadsförhållanden Färdighet och förmåga värdera och kritiskt granska olika forum för deltagande, information och påverkan med relevans för socialt arbete uppvisa grundläggande färdighet i att använda media identifiera och exemplifiera strategier för samverkan med idéburna organisationer och sociala rörelser i syfte att påverka samhälleliga förhållanden Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att på samhällsnivå värdera yrkesetiska principer för socionomer och professionellt förhållningssätt i socialt arbete sätta ord på och kritiskt reflektera kring egna värderingars betydelse för socialt arbete på samhällsnivå Kursens innehåll Kursen består av fyra moment; föreläsningsserie, fältbesök, en paruppgift samt ett seminarium (paruppgiften och seminariet är examinerande). 1. I föreläsningsserien kommer socialt arbete på samhällsnivå att belysas ur en rad perspektiv. Föreläsningarna ger en bred inblick i socialt arbete på samhällsnivå. Aktuellt forskningsläge kommer att belysas, samt juridiska frågor som är relevanta när det gäller socionomers förutsättningar att problematisera och diskutera frågor från individ- till samhällsnivå. Ett flertal gästlärare kommer att ge konkreta exempel på hur socialt arbete på samhällsnivå kan gå till; allt från opinionsbildning i media till samhällsplanering på lokal nivå. 2. Fältbesök till fritidsgården Mixgården i Hammarkullen. I grupper om personer kommer ni att ta del av en verksamhet i Hammarkullen som på ett mycket konkret sätt arbetar för förändring i lokalsamhället. Förbered er på en spännande eftermiddag med många nya infallsvinklar på hur socialt arbete kan bedrivas! Särskilt fokus kommer att ligga på vilken roll socialt arbete och socionomer kan spela för att påverka sociala förhållanden i lokalsamhället. Fältbesöket sker i samarbete med Centrum för Urbana Studier Hammarkullen som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola ( Se bilaga 1 för ytterligare information, där finns även angivet hur ni ska förbereda er inför fältbesöket. OBS! Du väljer själv dag för fältbesöket. Det gör du genom att registrera dig på doodle-länken som finns på GUL. 4

5 3. Paruppgiften görs i par och ni kommer att arbeta med uppgiften under kursens gång. Tiden är knapp, så det är viktigt att ni kommer igång med uppgiften så snart som möjligt! Uppgiften består i att ni ska identifiera ett relevant socialt problem och föreslå åtgärder på samhällsnivå. Var tydlig med att motivera varför ert problem kräver åtgärder på samhällsnivå. (Sannolikt kommer ni att behöva använda er av mer litteratur än bara den angivna kurslitteraturen.) Motivera varför åtgärderna är angelägna, och på vilket sätt de kan bidra att minska problemets omfattning. Beskriv tydligt vilken roll socionomer/socialarbetare har, vilka organisationer som bör involveras och på vilket sätt. Tänk på uppgiften i termer av en interventionsplan på samhällsnivå. Försök vara så konkret som möjligt, men var noga med att bygga upp ert resonemang med hjälp kurslitteratur och andra referenser. I anslutning till planen ska ni även kritiskt reflektera över betydelsen av egna värderingar för socialt arbete på samhällsnivå, samt yrkesetiska principer. OBS! Planen ska inte överskrida fyra A4 sidor, enkelt radavstånd. Uppgiften kräver att ni självständigt parar ihop er med någon av era kurskamrater. Tänk på att göra detta så tidigt som möjligt, eftersom ni kommer att behöva jobba med uppgiften under kursen. Ni som inte har en partner är välkomna till Annedal 129, direkt efter föreläsningen den 29 augusti (föreläsningen ligger i anslutning till Annedal), så ordnar vi detta. Inlämning av paruppgiften sker på det avslutande seminariet (punkt 4). Lämna ett exemplar till seminarieledaren i början av seminariet. OBS: Det går inte att maila in uppgiften ni ska ha med en utskriven version till seminariet. Paruppgiften ska vara tydligt märkt med namn och kurs. Uppgiften är examinerande. 4. Avslutande speed opinion seminarium. På seminariet ska ni bilda opinion i frågan som ni har skrivit om i paruppgiften. Det enda som sätter ramarna för er presentation är er idé, tiden och rummet. I alla salar kommer dator, projektor, högtalare och tavla att finnas tillgängliga. Ni kan föreslå en kampanj, genomföra en manifestation, hålla ett anförande, genomföra rollspel, ordna ett åsiktstorg och så vidare. Tänk kreativt! Det viktiga är ni till övriga seminariedeltagare lyckas förmedla att ert sociala problem kräver åtgärder på samhällsnivå. Seminariet är examinerande. Varje par har 30 minuter till sitt förfogande, varav ca 15 ska lämnas för diskussion och frågor. OBS! Ni anmäler er (parvis) till lämpligt seminarium på doodle-länken som finns tillgänglig på GUL. Examination Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift samt aktivt deltagande i ett speed opinion seminarium. 5

6 Betyg Som betyg används något av uttrycken väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd. Godkänd VG Godkänd paruppgift samt närvaro och presentation på ett speed opinion seminarium. Godkänd paruppgift samt närvaro och presentation på ett speed opinion seminarium. Du ska även visat mycket god förmåga att kritiskt reflektera kring socialt arbete på samhällsnivå och visat kreativitet och skicklighet i att väcka opinion för en fråga. Närvaro Kursen bygger på en föreläsningsserie, där storföreläsningarna innehållsmässigt baseras på varandra. Det är därför av stor vikt att du som student närvarar, men föreläsningarna är inte obligatoriska. Närvaro och aktivt deltagande i ett fältstudiebesök är obligatoriskt. Om du missar ditt inplanerade besök, försök i första hand att ansluta dig till en annan grupp (gå in på doodlelänken och se om det finns platser kvar). Vid frånvaro kommer ni att få göra en kompletteringsuppgift (se nedan). Närvaro och aktivt deltagande vid ett av de avslutande seminarierna är obligatoriskt. Vid frånvaro kommer du att få göra en kompletteringsuppgift (se nedan). Kompletteringsuppgifter Kompletteringsuppgift fältstudiebesök: Besvara de fem frågor som finns angivna i bilaga I i studieguiden. Reflektera och problematisera samt använd dig av relevant kurslitteratur i dina svar. Kompletteringen ska vara 3-5 A4-sidor, enkelt radavstånd. Inlämning senast 18 september till Jörgen Lundälv (skriftligt exemplar av kompletteringsuppgiften lämnas i Jörgens postfack på institutionen, tredje våningen, hus D på Sprängkullsgatan). Märk kompletteringen tydligt med namn och kurs. Kompletteringsuppgift speed opinion seminariet: Om du missat seminariet; beskriv hur du skulle gå till väga för att väcka opinion i din fråga (partuppgiften). Diskutera utmaningar och möjligheter med just ditt valda tillvägagångsätt. Du har 3-5 A4-sidor, enkelt radavstånd, till ditt förfogande. Inlämning senast 25 september till Jörgen Lundälv. Skriftligt exemplar av kompletteringsuppgiften lämnas i Jörgens postfack på institutionen, tredje våningen, hus D på Sprängkullsgatan. Märk kompletteringen tydligt med namn och kurs. Omtentamen Tillfälle för omtentamen kommer att finnas. Information om omtentamen kommer att ges via anslag på GUL. 6

7 GUL I kursen använder vi lärplattformen GUL för kommunikation, distribution av kursmaterial (schema, studiehandledning, bildspel etc.). Här hittar ni även information från kursansvariga. Ta för vana att regelbundet logga in på kursens GUL-sida. I den här kursen kommunicerar vi inte via PIM av flera skäl, men det främsta skälet är att i stora kurser (som denna med upp till 170 studenter) tenderar PIM-funktionen att bli oöverskådlig vilket innebär att meddelanden lätt kan missas. Använd istället funktionen Ställ fråga (se nedan). Vi kommer att ge all information som riktas till samtliga studenter via funktion Anslagstavla. Kursvärdering Kursvärdering sker med hjälp av en elektronisk enkät som kommer att finnas tillgänglig på GUL efter kursens avslut. Ambitionen är att ta till vara på resultaten av kursvärderingarna för att utveckla kursen inför kommande terminer. Det är därför mycket viktigt för oss att få ta del av era synpunkter. Nästa gång kursen ges kommer den att inledas med en presentation av erfarenheter från denna kurs. 7

8 Kursens lärare Katarina Hollertz Jörgen Lundälv Julia Bahner Katarina (kursansvarig) är lärare och forskare i socialt arbete, med fokus på organisatoriska villkors betydelse för socialt arbete. Jörgen är kursansvarig, socionom och journalist har disputerat i socialpolitik och är docent i socialt arbete. Hans forskning handlar om förvärvade funktionsnedsättningar, rehabilitering och stöd. Jörgen är också docent i trafikmedicin vid Umeå universitet. Julia är doktorand i socialt arbete med fokus på sexualitets- och funktionshinderfrågor. Tore Brännberg TTore BräTore är universitetslektor i socialt arbete. Ann Simmerborn Fleischer Susanne Fransson Lasse Fryk Lars Lilled Ulla-Carin Moberg Anna Nelson Srinivas Surisetti Maria Söderberg Maria Wallin Ann är lärare i socialt arbete och funktionshinderforskare med fokus på Aspergers, högre studier och kommunikation. Susanne är docent i rättsvetenskap och är inriktad på arbetsrätt, diskrimineringsrätt, lönefrågor och socialrätt. Lasse är universitetslektor i socialt arbete och arbetar som pedagog i lokalsamhället Hammarkullen. Lars är verksamhetschef på S2020 ( Ulla-Carin är socionom och journalist. Hon är idag verksam som chef för verksamhetsstöd vid Social resursförvaltning i Göteborg. Anna är universitetsadjunkt i socialt arbete och arbetar med psykosocialt familjearbete samt ansvarig för den fältförlagda utbildningen i Lärjedalen. Srinivas kommer från Tata Institute, Mumbai. Han forskar och undervisar om rural, tribal and urban community development. Maria har disputerat i socialt arbete. Hennes forskning handlar om äldre personers flytt till särskilt boende - i en samhällelig kontext. Maria är chefredaktör för tidskriften Socialpolitik. ( 8

9 Litteratur: Socialt arbete på samhällsnivå, 5 hp, SQ5171, höstterminen 2014 Fransson, Susanne (2013). Yttrandefrihet och whistleblowing: om gränserna för anställdas kritikrätt. Stockholm: Premiss (valda delar, ca. 100 sidor). Loseke, D (2003) Thinking about social problems Thinking About Social New York: Aldine de Gruyter (valda delar, ca 120 sidor) Lundälv, Jörgen (2013). Pennfäktaren: socialt arbete och opinionsbildning. Gävle: Meyers förlag. (96 sidor). Payne, M. (2005) Modern social work theory, Chicago: Lyccum Books. (valda delar, 80 sidor) Sahlin, Ingrid (1996). Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur. (finns även som E-bok). (valda delar, ca 80 sidor). Turunen, Päivi (2004). Samhällsarbete i Norden: diskurser och praktiker i omvandling. Doktorsavhandling socialt arbete, Växjö universitet. (valda delar 85 sidor). (Nedladdningsbar PDF). Övriga texter: Artiklar (varav minst 2 engelska artiklar) som omfattar 150 sidor. Bernasconi-Staub, Silvia (2012) Human rights and their relevance for social work as theory and practice, in Healy R & R. Link /Handbook of international social work. Human rights, development and the global profession. Oxford; Oxford university press Dominelli, Lena (2011) Climate change: social workers' roles and contributions to policy debates and interventions in International Journal of Social Welfare Volume 20, Issue 4, pages , October 2011 Fryk, Lasse (2013). Omgestaltning förortens avgörande vägval. En lokalsamhällsbaserad vision inom ramen för socialt hållbar utveckling (8 sid). (Artikeln finns som pdf på GUL eller på följande websida: Mizrahi, Terry & Dodd, Sarah-Jane. (2013). MSW Student s Perspectives on Social Work Goals and Social Activism Before and After Completing Graduate Education. Journal of Social Work Education 2013:49: Söderberg, Maria & Agneta Ståhl & Ulla Melin Emilsson (2014): Stratified structural and epistemic aspects of the care manager's discretion a theoretical approach to social work related to older people's potential relocation to a residential home, European Journal of Social Work, 9

10 The Global agenda for social work and development (2012). Trevor, Miff & Boddy, Jennifer. (2013). Transgenderism and Australian Social Work: A Literature Review. Australian Social Work 2013:66(4): Referenslitteratur och övriga källor: Caldenby, Claes red. (2013) Mellanrum, Fem års seminarier om social hållbarhet och stadsutveckling i Göteborg Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2014) Delrapport Hållbar stad: Mixgården: nyy8ja383txndiy8_awnvq2cjm1cqroigqomcabha0l6_tzyc1p1c6nylaavexz4/dl 4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Onådiga luntan (2013) Wallin, Maria. (2012). Vem är expert? Nya tankar utmanar bilden av socialarbetaren. Tidskriften Socialpolitik 2012, Nr 1, s

11 BILAGA I Fältbesök Förberedelser Litteratur: Fryk, Lasse (2013). Omgestaltning förortens avgörande vägval. En lokalsamhällsbaserad vision inom ramen för socialt hållbar utveckling (8 sid). (Artikeln finns som pdf på GUL eller på följande websida: Fundera över följande 5 frågor innan fältbesöket och efter att ha läst artikeln (Fryk 2013): 1. Hur ser jag på min roll som socionom/socialarbetare? 2. Hur ser jag på förutsättningarna att arbeta med socialt arbete på samhällsnivå? 3. Göteborg är en av Europas mest segregerade städer. Vad betyder det för dig när du tänker på din roll som blivande socionom/socialarbetare? 4. Du har läst texten där omgestaltning är ett centralt begrepp. Många av er har varit ute på en termins VFU, kanske har ni även andra erfarenheter av att ha arbetat inom det sociala fältet. Kan du se att begreppet har någon relevans utifrån dina erfarenheter? På vilket sätt i så fall? Om du inte har gjort VFU koppla till andra erfarenheter som är relevanta för/i socialt arbete (som medborgare, klient, brukare, anhörig, arbetstagare etc. på något sätt har vi alla erfarenheter av det sociala fältet i vid bemärkelse). 5. I Hammarkullen har aktörer inom det civila samhället börjat organisera sig och samla sina styrkor för att mer aktivt delta i det ständigt pågående samhällsbyggandet. Kan du se att det kan spela någon roll för det vardagsarbete som bedrivs inom till exempel socialtjänsten eller andra aktörer? Vilken i så fall? Praktiska detaljer Fältstudiebesöket är förlagt till Mixgården i Hammarkullen. Spårvagn 8 går via Korsvägen till Hammarkullen. 4:an och 9:an går via centralen. Från båda ställena tar det ungefär minuter. Åker man bil från stan eller från Kungälv åker man 45:an, eller Karlstadvägen och kör av mot Hjällbo. När man kört av så är det bara raka vägen fram till Hammarkullen. Det står skyltat. Hammarkullen dyker upp efter ett tag på höger sida när man passerat Hjällbo. Kör förbi alla höghusen på höger sida fram till rondellen. Sväng höger och ha Hammarkullens höghus på höger sida. Ta första vägen till höger igen och kör förbi ett par låga radhus på vänster sida. När de tar slut, sväng vänster upp till torget. Där finns parkering. Gratis två timmar. Sen kan ni gå ut och flytta bilen. Vid torget ligger Folkets Hus, Universitetet och Chalmers vid nr 62b. Gå fram dit, sväng höger och gå utefter huset tills det tar slut. Gå ner för halva den trappa som börjar där och ni står utanför fritidsgården Mixgårdens dörr. OBS! Om du inte hittar vägen går det bra att ringa till Lasse Fryk. Mobil: Kort presentation: Vi kommer att vara på fritidsgården Mixgården. Där arbetar en blandning av yrkesverksamma, bl.a. tre socionomer. Det är den arbetsplats om kommit längst när det handlar om att öppna sin verksamhet för det nya Sverige. 60, 70, 80, 90 ungdomar går ut och in där varje dag. Samarbetsnätet med andra aktörer i området är omfattande. Deltagandet i det 11

12 omgivande samhällsbyggandet är en central del av deras arbetsstrategi. Ett syfte med dagen är att få ta del av ett sätt att arbeta som sätter in socialt arbete i en vidare kontext, visar på en viktig arena för socialt arbete även om man arbetar inne på socialkontoret och gör lokalsamhället till en kontext att aktivt förhålla sig till. Jag har arbetet nära Mixgården i många år, varit skolkurator i Hammarkullen och sedan 1986 haft all min undervisning på socionomutbildningen förlagd hit. Det gör att även jag har en del bilder av området, av Göteborg som en delad stad och om socialarbetarens roll i det nya rörliga, urbana och globala Göteborg. I mötet med någon från Mixgården och mig kommer vi att föra ett samtal om det sociala arbetet utifrån de erfarenheter och tankar ni som studenter har. Vår förhoppning är att detta kan bli ett givande inslag i den kurs ni inleder terminen med. Välkomna! Lasse och Mixgården 12