Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 20 mars 2013

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 13 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 20 mars 2013 Tid/plats Onsdag den 20 mars kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Lennart Petersson (S) 2. Deltagande i nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård, bilaga 3. Remiss läkemedel ang pris, tillgång och service för fortsatt utveckling, bilaga 4. Svar angående den kvalitativa uppföljningenav primärvården 2013/47, ny bilaga 5. Information nationell patientenkät inom primärvården 6. Riktlinjer för ersättning till givare av organ eller vävnad 2013/113, ny bilaga 7. Strategisk plan och budget, ny bilaga 8. Budget 2013, ny bilaga skickas på fredag 9. Ekonomirapport, ny bilaga skickas på fredag 10. Rapport från samrådsmöte ambulans 11. Rapport från sjukvårdschefen 12. Rappot från hälso- och sjukvårdsdirektören 13. Information om Rehabcentrum Gotland 14. Information om oklara dödsfall bland missbrukare 15. Informations- och anmälningsärenden HSN 2013/61 Avtal avseende förvaltning och utveckling av invånartjänster mellan Stockholms läns landsting och samtliga övriga landsting och regioner (ehälsa). HSN 2013/84 Begäran om åtgärder enligt 6 kap 6a AML. Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster.

2 KALLELSE 2(2) 13 mars 2013 Externa remisser: Anmälan remissvar: Genomförande av ändringsdirektivet 2012/26/EU avseende Säkerhetsövervakning av läkemedel (HSN 2012/519). Inget eget yttrande. 16. Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2013/97 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 1 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden Deltagande i nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård Aktuell fråga Sveriges Kommuner och Landsting har etablerat ett nationellt projekt för samordning av luftburen ambulanssjukvård. Projektet beskrivs i Projektbeskrivning och verksamhetsplan. bereds möjlighet att delta i projektet. Bakgrund De flesta av landstingen i Sverige nyttjar i olika omfattning luftburen ambulanssjukvård. Endast sju av 21 landsting/regioner har avtal med operatörer av ambulanshelikopter och endast de fyra Norrlandstingen har upphandlade avtal med ambulansflyg. Gotland köper patienttransporter med ambulansflygplan för cirka en miljon kronor per år Den avtalslösa situationen är otillfredsställande av en rad skäl som beskrivs i projektbeskrivningen. Deltagande i projekt kan leda fram till en gemensam upphandling av ambulansflyg som är till gagn för. Förslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår nämnden besluta att uppdra åt förvaltningen att delta i den nationella arbetsgruppen. Förvaltningen kommer att representeras i första hand av beställarchef Rolf Forsman med stöd av enhetschef Åsa Hedqvist, planeringsenhet vård, och ambulansöverläkare Thomas Holm. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jan Åke Björklund Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Nationell samordning luftburen ambulanssjukvård Minnesanteckningar från mötet 6/2 Gotland saknar i dag avtal med bolag som handhar flygplan när vi själva inte kan nyttja vår gotlandshkp. Det gäller främst vintermånaderna när det är ogynnsam väderlek för att flyga hkp. Det bolag som vi anlitar mest (till 95 %) är Scandinavian Air ambulance. Vi har ett sk Letter of intent sedan juni Det är giltigt fram till 1/ med möjlighet till förlängning. Reglerar endast prisbilden så vi vet vad de kostar när vi anlitar dem. Kostnad för Gotland avseende ambulansflyg 2008: kr 2009: kr 2010: kr 2011: kr 2012: kr I år har vi fram till dags datum (15/2-13) betalat ca kronor. Ett nationellt projekt har startats på uppdrag av Sveriges kommuners och landstings politiska sjukvårdsdelegation. Projektet är uppdelat i sex delprojekt varav upphandling av ambulansflyg är ett. Nationellt ser man en ökning av utnyttjandet av flygplan men idag är det enbart i Norra sjukvårdsregionen avtalen är upphandlade. 17 landsting som var med på mötet ställer sig positiva till ett samarbete men det finns mycket som behöver bli klarlagt och kostnaden är givetvis en viktig fråga för alla. Diskussioner som fördes: Fast kontra rörlig kostnad? Skulle man kunna ha en fast del som räknas ut på ex befolkningsmängd? Finns ingen modell i dag för fördelning av kostnad. Vad vill vi? Kan vi sluta ett avtal där vi åberopar rörlig kostnad? Ett garanterat antal flygtimmar? Vi behöver definiera antalet flygtimmar som kan tänkas vara vårt behov. Baser: 3 baser? Norr-Mitt-Syd? Funktionsfråga: behöver vi anlita flygplan så ska den vara på plats inom. Hur ser vårt behov ut? När ska de vara på plats dvs inställelsetid?

5 Bas kopplat till universitetssjukhus där det finns IVA-team, Neo-team, pediatriskt team och Ecmo team Nivå på bemanning: IVA/narkos ssk (där var alla överens) Ska landstingen äga : dirigeringen, personalen, medicinsk teknik??? Operatör: Går ej att kravställa antalet operatörer, mera en geografisk uppdelning? Tidsplan: Mars: Återkoppling av våra synpunkter och diskussioner, våra krav/önskemål. De vill att vi säger preliminärt ja eller nej. Vid preliminärt Ja så får vi lov till att medverka i kravbilden. Besked till projektet /4 projektet ska ha föredragning för politiker, landstingsråd Maj: hearing med leverantörer Maj-sept: Kravspec. Aug-sept: JA/NEJ till att medverka i upphandling Okt: upphandling Nov: beslut om tilldelning

6 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL SAMORDNING LUFTBUREN AMBULANSSJUKVÅRD VERSION

7 Sida 2(9) Datum VERKSAMHETSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETSPLAN PROJEKTDIREKTIV PROJEKTETS BEMANNING PROJEKTETS BUDGETRAM 4 3. DELPROJEKT DELPROJEKT UPPHANDLING AMBULANSFLYGPLAN DELPROJEKT - UPPHANDLING HELIKOPTER/SAMORDNING DELPROJEKT- MEDICINSK TEKNISK UTRUSTNING/ORGANISATION DELPROJEKT TRANSPORTLOGISTIK, SAMORDNING/ALARMERING DELPROJEKT EKONOMISK PRISSÄTTNINGSMODELL SAMT AVTAL DELPROJEKT REPARATION/UNDERHÅLL 8 4. RAPPORTERING 8 5. FRÅGESTÄLLNINGAR/RISKER 8 6. MÖTESTIDER 8 2

8 Sida 3(9) Datum Verksamhetsplan för genomförande 2013 Verksamhetsplanen har arbetats fram under delar av december 2012 och är ännu under framtagande. Förändringar kommer att ske allteftersom projektet och arbetet kommer igång mer kontinuerligt. Verksamhetsplanen har för närvarande delats in i respektive delprojekt med delprojektansvariga. Delprojekten är: 1. Delprojekt upphandling ambulansflygplan 2. Delprojekt upphandling helikopter/samordning 3. Delprojekt medicinsk-teknisk utrustning/organisation 4. Delprojekt transportlogistik, samordning/alarmering 5. Delprojekt ekonomiska ersättningsmodeller samt avtal 6. Delprojekt reparation/underhåll (avvaktas med) 2. Förutsättningar för verksamhetsplan Projektdirektiv Projektdirektiv är framtagna och beslutade i styrgrupp. Projektdirektiven är publicerade på project place. Delprojekten har inbördes beroenden som beaktas löpande. Beroendena illustreras grafiskt och tydliggörs också i aktivitetsplanerna och i rapportering. Avgränsningar och frågeställning kopplade till delprojekten tydliggörs och diskuteras löpande som exempelvis beroenden vid tjänsteinnehåll och antal baser/basernas placering. Frågeställningarna belyses företrädelsevis i seminarieform. Riskanalys kommer att göras under arbetsgruppsmöte framöver. 2.2 Projektets bemanning I arbetsgruppen ingår följande representanter: Mats Friberg Tobias Kjellberg Bengt Jacobsson Lars Hillerström Sven Martinell Ingalill Persson, Ingela Jönsson Rolf Forsman Helge Brändström Petri Salonen Gustav Ohlén Jan Lindmark Göran Angergård Projektledare Landstinget i Värmland Norrbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Sveriges Kommuner och Landsting Uppsala läns landsting 3

9 Sida 4(9) Datum Eric Rinstad Landstinget i Värmland Vid genomförande av delprojekten, kommer ytterligare deltagare att medverka. 2.3 Projektets budgetram 2013 Projektbudgeten uppgår totalt till 1750 tkr och finansieras av SKL centralt. 3. Delprojekt 3.1 Delprojekt upphandling ambulansflygplan Delprojektets mål är att genomföra nationell samordning och upphandling av ambulansverksamhet med flygplan (fixed wing). Samtliga landsting/regioner använder sådana tjänster. Förberedelserna för nationell samordning av denna verksamhet behöver inledas tidigt i projektperioden i seminarieform där det pågående arbetet presenteras hela och fokus är att få ett åtagande från samtliga landsting/regioner om en gemensam upphandling. Arbetsgruppen har identifierat ett flertal vägvalsfrågor samt inbördes delprojektberoenden. Vägvalsfrågorna innebär bland annat ett hänsynstagande till olika geografiska och konkurrensmässiga frågeställningar. Beroenden finns till delprojekten om dirigering, ekonomiska prissättningsmodeller samt medicinsk-teknisk utrustning. Tid- och aktivitetsplan: Februari Seminarium kring upphandling ambulansflygplan Mars Projekt formulering och deltagareanmälan, kontaktpersoner April Formulering av upphandling, konsultstöd för upphandling april Föredragning för landstingsråd Maj Hearing med leverantörer Juni-september Utarbetande av kravspecifikation Augusti-september Avstämning med politiska styrgruppen slutgiltigt ställningstagande om medverkan i upphandling Oktober Upphandling 3.2 Delprojekt - upphandling helikopter/samordning Värmland har beslutat att införskaffa en ambulanshelikopter. Helikoptern skall vara på plats och i drift till mitten Kravspecifikation för en upphandling har tagits fram under hösten/vintern 2012 för att gå ut i en upphandling vid årsskiftet 12/13. Initialt var tanken att samordna upphandlingen med Västra Götalandsregionen och göra gemensam sak, då Västra Götalandsregionens kontrakt med helikopteroperatören går ut Västra Götalandsregionen valde att avstå, då nuvarande helikopter är relativt ny och dessutom ägs av Västra Götalandsregionen. Operatörsavtalet förlängs med en optionsperiod fram till Värmland har biståtts av andra landsting i underlagen samt gjort ordentlig omvärldsresearch, varvid man väljer strategi liknande den som Västra 4

10 Sida 5(9) Datum Götalandsregionen tillämpat, om att förvärva helikopter i egen regi och upphandla drift/ och operation av verksamheten. Därigenom skapas förutsättningar och flexibilitet för en nationell samordning av helikoptertyper och verksamhet på sikt. Arbetet med att se över standardiseringen av vilka helikoptertyper som är bäst lämpade för att bedriva verksamhet i Sverige kvarstår. Samordning av de olika landstingens avtal i tid är också ett arbete som behöver göras under Dessa behöver tydliggöras inför kommande upphandlingar och val av strategi och inriktning. Samverkan med andra statliga myndigheter är ett annat arbete som måste intensifieras under Målsättningen är att skapa ett " letter of intent" med Sjöfartsverket om samarbete och backup-funktion till landstingen för framtiden. Undersöka möjligheten om tydligare samarbete med Försvaret och MSB är två andra viktiga uppgifter i arbetet under Ett interreg-projekt pågår mellan Sverige och Norge om samordning av samarbete mellan de olika helseområdena och angränsande landsting. Samarbetet gäller såväl alarmeringsrutiner, enhetlig radiokommunikation, kartor som ekonomiska prisersättningsmodeller och avtal. Tid -och aktivitetsplan: September-december (2012) Mars-juni Januari-december Mars-april Mars-december Mars-decmeber Maj- december Maj-december Maj december April-december Framtagande av kravspec, Värmland. Upphandling och beslut om hkp samt operatör Samordning med Interreg projekt Seminarium kring framtida inriktning på helikoptertyper (standardisering) och möjliga kravspecifikationer Beredning och beslut om inriktning, helikoptermodeller Utvecklat samarbete med Sjöfartsverket. Utvecklat samarbete med Försvaret Utvecklat samarbete med MSB Möten med berörda departement Planläggning och samordning av landstingens olika helikoptrar och operatörsavtal Delprojektet har ett antal beroenden att ta hänsyn till, bland annat samverkansrollen. Associationsform är inte en frågeställning för projektet för närvarande. Arbetsgruppen ska utarbeta och föreslå samverkansformer och därigenom beskriva fördelar och nackdelar med dessa. Arbetsgruppen följer upp och förtydligar kostnader förknippade med alternativa lösningar. 3.3 Delprojekt- medicinsk teknisk utrustning/organisation I utredning för luftburen ambulanssjukvård gjordes en omvärldsanalys med framförallt 5

11 Sida 6(9) Datum Norge dels om hur man organiserat och effektiviserat arbetet med underhållsarbetet av utrustningen för hela Norge samt hur standardiseringen av utrustning och fästen väsentligen förbättrat patientsäkerheten och kvaliteten i arbetet. Frågan har dessutom lyfts på seminariet där stor del av den medicinska professionen var representerad. Stor enighet finns i att arbetet måste prioriteras i det framtida samordningsarbetet. Samordningen behöver även prioriteras vad gäller övergången mellan de olika transportsystemen såsom fixed wing, ambulanshelikopter som markbunden ambulansverksamhet. Tid- och aktivitetsplan: Februari-maj April-augusti Augusti Maj-oktober Kartläggning av prioriterade fästen och utrustning (bland annat studiebesök) Prioritera vilka fastsättningsanordningar och utrustning som ska samordnas och när i tid detta ska ske samt upprätta tydlig aktivitetsplan Genomför aktivitet enligt ovan Utred på vilket sätt arbetet med underhåll av fastsättningsanordningar och utrustning kan göras, samt lägg förslag Ett första arbetet för delprojektet är att få en helhetsbild av läget i Sverige vad gäller medicinteknik i ambulanshelikoptrar och ambulansflygplan samt se över möjligheten att samordna inköp, förebyggande underhåll/service och reparationer av den medicintekniska utrustningen. Under första kvartalet 2013 planeras att göra studiebesök på några ambulansflygplan/helikopter stationer i Sverige samt ett studiebesök i Norge på Luftambulansetjenesten ANS. Enkät kommer att skickas till samtliga ambulansflygplan/helikopterstationer med frågor om befintliga utrustningar, framtidsplaner vad gäller medicinteknik samt funderingar om möjligheten till en samordning av inköp, förebyggande underhåll/service och reparationer av den medicintekniska utrustningen. Om möjlighet finns tas kontakt med de företag som idag bygger ambulanshelikoptrar (Bell och Eurocopter) samt de företag som är specialiserade på medicinska inredningar i helikopter (Bucher och Aerolite). De som har ambulansflygplan konsulteras för att se om ett liknande behov finns att hämta kunskap inom detta område. Efter insamlingsfasen kommer en sammanfattning av det aktuella läget göras samt diskussion om möjligheterna till ett utvecklat samarbete och samordning i Sverige vad gäller medicinsk teknik. Projektet börjar med de certifieringsprocesser som är klara, komma överens inom landstingen/regionerna om att införa dessa. I nästa fas prioritera vilka ytterligare utrustningar och fästanordningar som bör certifieras. Delprojektet ska söka former för hur landsting/regioner kan hantera medicinsk-teknisk utrustning och ha ett totalansvar för urval och inköp av förebyggande underhåll/service samt reparationer för medicinsk teknik och fastsättningsanordningar. 6

12 Sida 7(9) Datum Delprojektet har ett antal beroenden, bland annat certifieringsprocesser som behöver tydliggöras, med tillhörande aktivitetslista. Exempelvis finns det idag godkända och certifierade fästanordningar av nationella organ??? Andra fästen och utrustningar behöver få ett godkännande för att kunna användas i ambulansflygplan och helikoptrar. Det finns också beroenden till transportformer som markbunden ambulans. 3.4 Delprojekt transportlogistik, samordning/alarmering Ett etablerat samarbete mellan de norra länen vad gäller transportlogistik för sekundärtransporter och ambulansflyg har funnits sedan några år och visat på betydande effektivitets- och kvalitetsvinster. Inom projektet skall ses över om det går att utvidga detta till ett nationellt mer samordnat arbete som också tar hänsyn till geografiska förutsättningar och enskilda leverantörs möjlighet att kunna erbjuda samma tjänst över hela landet En översyn och värdering ska göras av samarbetet mellan SOS Alarm och andra larmoperatörer. En viktig komponent för detta är den statliga alarmeringsutredning som presenteras i mars Tid- och aktivitetsplan: Februari-april Maj-juni Augusti-december April- augusti Augusti-december Genomgång av befintligt upplägg och avtal för norra regionen Seminarium om utvidgat samarbete i Sverige Genomförande av transportlogistik samarbete i Sverige Översyn av samarbete med bl.a SOS alarm Ev. fortsatt arbete med alarmeringstjänst 3.5 Delprojekt ekonomisk pris s ättningsmodell samt avtal I utredningen för luftburen ambulanssjukvård Vård på vingar gjordes en första genomgripande dokumentation på hur kostnaderna såg ut inom respektive mellan de olika landstingen för lufttransporter. Till vissa delar visade de sig att landstingen hade stora svårigheter att beskriva kostnaderna, framförallt vad gäller ambulanstransporter då dessa oftast debiterades på löpande räkning. Likaså togs fram underlag på hur fördelning mellan primär- och sekundärtransporter såg ut och likaså hur prisavtalen ser ut för respektive landsting. I verksamhetsplanen för 2013 behöver arbetet fortgå med att ta fram aktuell status med respektive landstingavtal och prisersättningsmodell. Därefter behöver ett gemensamt arbete göras med att skapa prisersättningsmodeller som blir enhetlig för prissättning i Sverige för olika typer av transporter. I delprojektets uppdrag ingår att samordna ersättningsmodellen med motsvarande delprojekt i interreg-projektet med Norge. 7

13 Sida 8(9) Datum Tid- och aktivitetsplan: Mars- april Mars-april April-maj April- juni Augusti Februari-december September-december Uppdatera status på befintliga avtal Kartlägga respektive landstings/regions prismodell Sammanställa samt beskriva konsekvenser av respektive prismodell samt återkoppla till styrgruppen Utarbeta förslag på alternativa ersättningsmodeller Seminarium om prisersättningsmodell Koordinering med interreg Beredning och förankring av förslag Delprojektet behöver belysa effekter mellan graden av rörliga och fasta kostnader samt alternativa lösningar på ägande 3.6 Delprojekt reparation/underhåll Avvaktas med 4. Rapportering Delprojektledare rapporterar till projektledare. Kontinuerliga och månatliga arbetsgruppsmöten hålls mellan delprojektledare och projektledare. Mellan arbetsgrupperna hålls löpande avstämningar och aktiviteter i enlighet med verksamhetsplan. Project Place används för information/kommunikation där även alla mötesprotokoll läggs in. Projektledare rapporterar till styrgruppens ordförande samt styrgrupp enligt fastlagd tidplan. 5. Fråges tällningar/ris ker Ett antal frågeställningar kommer att kontinuerligt belysas som kommer att kräva ställningstagande från arbetsgruppen för att få projektet att löpa och nå projektresultatet. Frågeställningar respektive riskanalys belyses vid ett kommande arbetsgruppsmöte för genomgång med styrgruppen. 6. Mötestider Arbetsgruppens möten 2013: 10 januari, kl.10-12, distansmöte 7 februari, kl.10-12, distansmöte 11 mars, kl , SKL 11 april, kl , distansmöte 6 maj, kl , distansmöte 3 juni, kl , SKL Styrgruppens möten 2013: 8

14 Sida 9(9) Datum januari, kl , SKL 8 mars, kl , Stockholm 16 maj, kl , Stockholm 13 september, kl , Stockholm 14 november, kl , Stockholm Gemensamt möte arbetsgrupp/styrgrupp: Tid meddelas längre fram. 9

15 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 1 (9) Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdirektiv Dokumentbeskrivning: Nationell samordning luftburen ambulanssjukvård Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Arbetsgruppen Styrgruppen Projektdirektiv Nationell samordning kring Luftburen ambulanssjukvård Projektdirektivet godkänns: Projektbeställare: Projektledare: Erik Weiman Landstinget Uppsala Mats Friberg Västra Götalandsregionen Ort, datum Ort, datum

16 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 2 (9) 0.1 Syftet med dokumentet Projektdirektivet är inriktat på vad som ska åstadkommas samt ange ramar och aktuella förutsättningar för projektets genomförande. Syftet med dokumentet är att såväl Projektägare som Projektledare ska bidra med relevant information och förutsättningar för projektets genomförande. 0.2 Regler för projektdirektivet Projektdirektivet är en överenskommelse mellan Projektbeställare och Projektledare och ska undertecknas av dessa. Projektdirektivet är ett styrande dokument. Projektdirektivet är uppdelat i två delar: 1. Kapitel 1-2 Projektägarens definition av projektet utformas som ett direktiv till Projektledaren och godkänns vid BP2. 2. Kapitel 3-10 Projektledarens svar på Projektägarens direktiv som beskriver projektets mål och upplägg godkänns i sin preliminära form vid BP2. 3. Kapitel 1-10 i detaljerad slutversion godkänns vid BP3. Detta kallas Detaljerat Projektdirektiv. Projektdirektivet förändras sedan endast vid förändringar av projektets inriktning, omfattning eller planer och ska då åter godkännas av Projektägare/Styrfunktion. Den nya versionen undertecknas och versionsbeteckningen uppdateras.

17 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 3 (9) DEL 1: PROJ EKTÄGARENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DIREKTIV 1 Inledning 1.1 Projektinformation Projektägare: Projektbeställare: Erik Weiman Projektledare: Mats Friberg Projektperiod: Bakgrund 1.3 S yfte Landstingsdirektörerna har 2010 gett en arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän i uppdrag att utreda möjligheterna till en ökad samordning av luftburen ambulanssjukvård samt förslag till hur en sådan kan se ut. Utredningsmaterialet enligt det prel. förslaget övertogs av den politiska sjukvårdsdelegation hos SKL som därefter beslöt att tillsätta en politisk styrgrupp för vidare hantering och genomförande. Detta gjordes Syftet är att åstadkomma en tydligare samordning av luftburen ambulanssjukvård vad avser helikopter och fixed-wing, genomföra en kartläggning och beskrivning av helikoptermodellerna och medicinsk-teknisk utrustning samt fastsättningsanordningar i lufburen och markburen ambulanssjukvård. Projektet ska beskriva möjliga gemensamma effektiviseringar. Vidare skall projektet samordna och utveckla transportlogistik, medicinsk-teknisk utrustning, organisation samt underhåll.

18 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 4 (9) 2 Projektägarens målformulering 2.1 Projektets önskade resultat Nationell samordning för luftburen ambulanssjukvård har ett övergripande mål om att projektet under 2013 ska skapa en tydlig plan för genomförande av hur standardisering av utrustning skall ske. En politisk styrgrupp tillika projektägare - har bildats med representanter från de landsting/regioner som innehar ambulanshelikoptrar idag samt Landstinget Värmland. Erik Weiman, Uppsala läns landsting, är ordförande och sammankallande i den politiska styrgruppen. Den politiska styrgruppens lämnade vid styrgruppsmötet 29 maj 2012 följande förslag på målbild: Förutsättningar för genomförande ska vara på plats januari 2014 o Följande frågor ska då vara hanterade 2.2 Omfattning och avgränsning Skapa en samordning av luftburen ambulanssjukvård Värmland/Västra Götalandsregionen, samverkan i upphandlingen för helikopter i Värmland och bilda mönster för en framtida struktur Skapa en genomförandeplan för hur befintliga helikopteravtal kan gå mot en standardisering Upphandla och teckna avtal om ambulansflygplantjänster (fixed-wing) Driva eller upphandla transportlogistik för luftburna ambulanstransporter Utföra rådgivning till landstingen/regioner om helikopterlandningsplatser Successivt överta ägande och underhåll av medicinskteknisk utrustning för standardiserade infästen i luftburen samt i markbunden ambulans, ex.vis medicinska bårar samt utreda förutsättningar för gemensam organisation för medicinsk-tekniskt underhåll Projektet skall även hitta samarbetsformer med statliga myndigheter där det är relevant såsom Sjöfartsverket och Försvaret.

19 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 5 (9) 2.3 Beroenden Projektet skall samordnas med det interreg-projekt som är etablerat mellan Sverige och Norge i tid och i arbete. 2.4 Tilldelade ramar Tids ram Projektet startar och avslutas Finans iering Budgeten för projektet uppgår till 1750 tkr under 2013 och finansieras av SKL. Projektledare finansieras inom den totala projektbudgeten. Arbetsgruppens deltagande finansieras via de egna medverkande organisationerna. 2.5 Förvaltningskrav Samtliga deltagande representanter förväntas vara bärare av projektet och förankra projektets fortlöpande arbete tillsammans med styrgruppsrepresentant i den egna organisationen.

20 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 6 (9) DEL 2: PROJ EKTLEDARENS ÖVERGRIPANDE STYRNING AV PROJEKTET 3 Projektets mål och beskrivning 3.1 Arbetsmål Värmland/Västra Götalandsregionen, samverkan i upphandlingen för helikopter i Värmland och bilda mönster för en framtida struktur Skapa en genomförandeplan för hur befintliga helikopteravtal ska koordineras till helikoptermodeller i Sverige Upphandla och teckna avtal om ambulansflygplantjänst Driva eller upphandla en transportlogistiktjänst för luftburna ambulanstrasporter Utföra rådgivning till landstingen om helikopterlandningsplatser vid sjukhus Succesivt överta ägande och underhåll av medicinsk-teknisk utrustning för standardiserade infästen för helikopter/ambulansflygplan samt markbunden ambulans Utreda förutsättningar för gemensam organisation för medicinsk-tekniskt underhåll i landet 3.2 Förvaltningsmodell och överlämning Projektets mål är en etablerad nationell organisation. Projektets slutresultat ska överlämnas och förvaltas av den etablerade organisationen.

21 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 7 (9) 4 Organisation, bemanning och styrning 4.1 Organisationsschema Politisk styrgrupp (Erik Weiman sammankallande) Projektledning/ Mats Friberg Arbetsgrupp för resp. deltagande landsting Delprojekt Upphandling ambulansflygplan Delprojekt Upphandling helikopter/ samordning Delprojekt Medicinsk-teknisk utrustning/ organisation Delprojekt Transportlogistik, samordning/ alarmering Delprojekt Ekonomiska ersättningsmodeller samt avtal Delprojekt Reparation/underhåll (avvaktas med) 4.2 Projektbemanning Projektet bemannas med följande kompetenser/personer: Styrgruppen: Erik Weiman Lars-Joakim Lundquist Fredrik Larsson Hélen Eliasson Stefaan de Maecker Landstingsråd, Uppsala läns landsting Biträdande hälso- och sjukvårdslandstingsråd, Stockholms läns landsting Landstingsråd, Landstinget i Värmland Regionråd, Västra Götalandsregionen Regionråd,

22 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 8 (9) Harriet Jorderud Peter Olofsson Kent Ögren landsting Landstingsråd, Jämtlands läns landsting Landstingsråd, Västerbottens läns landsting Landstingsråd, Norrbottens läns Arbetsgruppen: Mats Friberg Tobias Kjellberg Bengt Jakobsson Lars Hillerström Ingalill Persson Ingela Jönsson Rolf Forsman Helge Brändström Petri Salonen Jan Lindmark Landsting Göran Angergård Eric Rinstad Projektledare Tillförordnad divisionschef opererande specialiteter, Landstinget i Värmland Länschef Akutsjukvården, Norrbottens läns landsting Finanschef, Västra Götalandsregionen Centrumchef för opererande specialiteter, Jämtlands läns landsting Projektledare, Jämtlands läns landsting Beställarchef hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Gotland Beredskapsöverläkare, Västerbottens läns landsting Förste landstingsrådssekreterare, Stockholms läns landsting Handläggare, Sveriges Kommuner och Verksamhetschef för anestesi och intensivvård vid Akademiska sjukhuset, Uppsala läns landsting Ambulansöverläkare, Landstinget i Värmland Delprojektledare är Göran Angergård, Tobias Kjellberg, Lars Hillerström, Eric Rinstad, Helge Brändström.

23 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 Utkast/Utgåva 9 (9) 5.0 Arbetsformer Rapportering sker till den politiska styrgruppen en gång/månad. Styrgruppens mötesdatum ligger runt den 20e i varje månad, arbetsgruppens möten planeras till ca 10 dagar innan styrgruppsmötena. Underlag till möten skickas ut fem dagar innan mötestillfället och samtlig dokumentation publiceras på Project place. Mötestider för 2013 blir: Arbetsgruppsmöte: 10 januari, kl.10-12, distansmöte 7 februari, kl.10-12, distansmöte 11 mars, kl , SKL 11 april, kl , distansmöte 6 maj, kl , SKL 3 juni, kl , distansmöte Styrgruppsmöte 8 mars, kl , Stockholm 16 maj, kl , Stockholm 13 september, kl , Stockholm 14 november, kl , Stockholm Gemensamt möte arbetsgrupp/styrgrupp: Tid meddelas längre fram.

24

25 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2013/47 Handlingstyp Yttrande Datum 11 mars (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar angående kvalitativ uppföljning av primärvården Regionens revisorer har begärt nämndens yttrande över revisionsskrivelse angående kvalitetsuppföljning av primärvården. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden under hösten 2012 arbetat med en revidering av de uppföljningsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken. Inriktningen har varit att reducera antalet parametrar och att i första hand använda värden som kan inhämtas genom att de registreras i det patientadministrativa systemet eller i ekonomirutinerna för besöksersättning. Om uppföljningen inriktas på data som kan hämtas ur det patientadministrativa systemet kan åtkomsten till uppföljningsdata från vårdcentralerna förenklas. Initialt krävs dock uppsättning av IT-system för inhämtning och lagring av data från TakeCare. Under hösten har en applikation i rapportsystemet QlikView satts upp för uppföljningsparametern diagnossatta läkarbesök. De privata vårdcentralerna Hansahälsan och Visborg har i slutet av oktober respektive i början av november bytt journalsystem till TakeCare vilket kommer att innebära åtkomst till data även från dessa. Arbetet med att nå en sådan lösning har dock bromsats av krav på avtal enligt personuppgiftslagen PUL och brist på resurser för implementering av datahämtnings- och lagringsrutiner. Uppsättning av rapporter avseende andra parametrar än diagnossatta läkarbesök har bromsats av att detta kräver insatser av förvaltningens MITenhet tillsammans med externa leverantörer där för närvarande upphandling pågår. Som motvikt till dessa otillfredsställande förseningar får framhållas att huvuddelen av primärvården på Gotland drivs i egen regi vilket innebär att nämnden kontinuerligt kunnat få redovisningar av volym- och kvalitetsvärderingar av sjukvårdschef eller VO-chef primärvård. Förvaltningen har goda rutiner för att följa den egna verksamheten. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

26 2 (2) Patienternas val av vårdcentral och besökstroheten i form av täckningsgrad har också sedan 2009 kunnat följas månad för månad. Avrapportering till nämnden har skett i delårs- och årsbokslut där värdet för täckningsgrad ligger till grund för utvärdering av framgångsfaktorn primärvården är ett naturligt förstahandsval till hälso- och sjukvården. Av nämndens beslut om balanserat styrkort framgår också att nämnden lägger stor vikt vid de resultat som redovisas i den nationella patientenkäten. Hälsooch sjukvården har av det skälet beslutat om deltagande i enkätundersökningen i form av den mellanårsmätning som gjorts under 2012 och för vilken resultaten kommer att redovisas den 11 mars Nämnden medger att arbetet med att skapa en stabil organisation och effektiva system för kvalitetsuppföljning av primärvården tagit längre tid än beräknat att förverkliga men avser att bevaka denna fråga inför den revidering av ersättningssystemet som planeras genomföras Hälso- och sjukvårdsnämnden Stefaan de Maecker Ordförande

27 Regionens revisorer Revisionsskrivelse i (2) 2(I REGION GOTLAND Registraturen Hälso- och sjukvårdsnämnden Den kvalitativa uppföljningen av primärvården PwC har på vårt uppdrag granskat uppföljningen av kvaliteten inom primärvården. Utgångspunkten för granskningen har varit den sk "kokboken". Redan i vår granskning av resursfördelningssystemet inom primärvården som presenterades skrev följande i revisionsskrivelsen: "Närhälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) lägger ut en beställning till vårdcentraler (egendrivna och privata) måste nämnden säkra en relevant uppföljning av beställningen. Detta är inte fallet idag. Det finns ingen kvalitativ ttppföljning och nämnden vet inte vad medborgarna f år för skattepengarna. " I hälso- och sjukvårdsnämndens svar framgår bl a att "HSN har uppdragit åt förvaltningen att ta fram ett nytt förslag på uppföljningsmodell av åtagandet i krav- och kvalitetshandboken för primärvården med målsättning att gälla från och med 1 januari 2013." I svaret specificeras även vad som ska redovisas i den nya uppföljningsmodellen. I vår senaste granskning framgår att det i krav- och kvalitetshandboken, liksom tidigare finns ett stort antal uppföljningsparametrar. Ett antal av de krav HSN ställt har uppfyllts. Vad vi särskilt vill betona är följande: Det borde vara beställaren av tjänsterna som samlar in de adekvata mätetalen och analyserar dessa samt ser vilka samlade resultat som åstadkommits. Såvitt vi har kunnat utröna sker inte denna analys på helhetsnivå. Inte heller sker det på vårdcentralsnivå. HSN kommer därför inte kunna se om man får den hälsooch sjukvård man beställer! Vi önskar senast sista mars 2013 få besked på hur nämnden ska komma tillrätta med uppföljningsproblematiken så att man ska kunna jämföra kvaliteten mellan vårdcentralerna och se på helheten, dvs om skattebetalarna får den primärvård man betalar för. För s revisorer Stig Pettersson Ordförande Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vx! Org nr E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Gotland

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ärendenr 2013/113 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Riktlinjer för ersättning till givare av organ eller vävnad i samband med utredning och donation. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer riktlinjerna för ersättning till levande givare av organ eller vävnad i samband med utredning och donation enligt förvaltningens förslag. Bakgrund Hälso- och sjukvården saknar egna riktlinjer för hur donatorer skall ersättas i samband med organdonationer. SKL:s riktlinjer i frågan är allmänt hållna och behöver konkretiseras. Bifogat förslag bygger till stora delar på de riktlinjer som Region Skåne och Västra Götalandsregionen tillämpar. Förslaget är förankrat hos kurator Agneta Lundström, som är den kurator som vanligtvis handlägger donationsärenden inom förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jan-Åke Björklund hälso- och sjukvårdsdirektör Yvonne Skovshoved ekonomichef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

29 Hälso- och sjukvården Förvaltningsledning Ärendenr 2013/113 Handlingstyp Riktlinjer 1 (5) Datum 13 mars 2013 Riktlinjer för ersättning till givare av organ eller vävnad i samband med utredning och donation. Bakgrund Med levande givare avses vanligtvis en nära anhörig som donerar sin ena njure till en njursjuk patient. Donationen innebär en förhållandevis stor operation för donatorn, med en lång tid av arbetsoförmåga. Ingreppet i sig innebär en risk för patienten, även om komplikationer anses ovanliga. I en amerikansk studie med 600 njurdonationer, (Kocak m fl, 2006) påvisades komplikationer i 7,2% av fallen. Endast 0,3% av fallen angavs som kvarstående handikapp. Pga omfattningen på ingreppet beräknar man en genomsnittlig sjukskrivningstid på 7 veckor. Tiden kan vara längre om patienten har ett tungt kroppsarbete. Donatorn sjukskrivs även normalt under utredningstiden före en eventuell donation. I Sverige utförs i dagsläget ca 350 njurtransplantationer per år. I 1/3 av fallen har man en levande njurdonator. Då tillgången på donerade njurar från avlidna, enligt Socialstyrelsens beräkningar, är begränsat till maximalt 450 st per år, anses det viktigt att antalet levande donatorer ökar. På Gotland får i dagsläget 2-4 patienter per år, en njure transplanterad. I undantagsfall förkommer även donation av lever, från levande givare. Oftast handlar det då om att en förälder donerar en bit av sin lever till sitt barn. Ingreppet är ovanligt men också betydligt mer riskfyllt för donatorn. Sjukskrivningstiden är också längre än vid donation av njure. Utöver donation av organ, doneras även vävnad från levande givare. Till vävnadsdonation räknas tex donation av benmärg. Behovet av sjukskrivning vid vävnadsdonation är betydligt lägre än vid organdonation. Landstingsförbundets styrelse rekommenderade (cirkulär AC 49/72, daterad ) landstingen att utge ersättning till njurdonatorer och visst bidrag vid hemdialys enligt vissa principer. Rekommendationen från 1972 skulle ses som en temporär lösning i avvaktan på att en lagändring i den allmänna försäkringen skulle ske för att tillgodose donatorernas speciella situation. Någon sådan lagändring har inte dock inte gjorts. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post mats.englund@gotland.se Bankgiro Postgiro Org nr Webbplats

30 Hälso- och sjukvården 2 (5) Landstingsförbundet skrev till Regeringen den 9 mars 1994 angående ersättning för inkomstbortfall åt donatorer av transplantat. "Enligt Landstingförbundets mening borde därför tidigare praxis med försäkringskassan som ekonomiskt ansvarig under hela sjukskrivningstiden, dvs. inte endast för tiden efter de fjorton första dagarna, på lämpligt sätt bekräftas av regeringen. Förbundet avvaktar med stort intresse regeringens ställningstagande i frågan." Den 21 maj 1997 samt den 23 april 1999 aktualiserade Landstingsförbundet via skrivelser till Regeringen återigen nödvändigheten av att åtgärder vidtages för att lösa problemet med ersättning för inkomstbortfall åt organdonatorer. Motsvarande begäran har även ställts från Riksförbundet för Njursjuka. Socialdepartementet har genom remiss den 10 januari 2000 begärt Socialstyrelsens och Riksförsäkringsverkets yttrande med anledning av dessa skrivelser. Socialstyrelsen erinrar inledningsvis i yttrandet att frågan om ersättning till levande donatorer gäller för både organ- och vävnadsdonatorer. Socialstyrelsen anser att det är angeläget att frågan om ersättning till levande givare snarast löses på ett tillfredsställande sätt. Enligt Socialstyrelsen borde en sådan lösning innebära att den levande givaren hålls ekonomiskt skadeslös med full kompensation för kostnader och inkomstförluster p.g.a. den arbetsoförmåga som uppkommer i samband med en organdonation eller vävnadsdonation. Riksförsäkringsverket (RFV) svarar att man har förståelse för de problem som lyfts fram men anser det omöjligt att inom nuvarande sjuklönelagstiftning undanta levande organdonatorer från sjuklönelagen. RFV anser att detta är en fråga som bör lösas inom landstingen och hänvisar till Landstingsförbundets rekommendation från RFV anser också att full ersättning för anställning av vikarier och avbytare för framför allt egenföretagare och lantbrukare i samband med donationsingreppet inte går att lösa inom ramen för socialförsäkringen. Inkomstbortfall Enligt Landstingsförbundets rekommendation skall sjukvårdshuvudmannen betala ut ersättning till donatorn för inkomstbortfall som ej betalas av försäkringskassan samt för eventuella merkostnader i samband med utredning och donation. Utredning av donators lämplighet kan behöva göras på flera personer och nedanstående ersättningsregler skall då avse samtliga berörda personer. Sedan Landstingsförbundets rekommendation utfärdades har transplantationsverksamheten ökat. De i skrivelsen föreslagna riktlinjerna bör i princip gälla för samtliga transplantationsformer med de eventuella modifikationer som kan behöva göras med hänsyn till de olikheter i ekonomiska förluster som kan följa

31 Hälso- och sjukvården 3 (5) av olikheter i det medicinska förloppet. Principen skall vara att donatorn inte skall lida någon ekonomisk skada. Sedan rekommendationens tillkomst har reglerna för sjuklön ändrats ett flertal gånger. De första 14 dagarna i en sjukperiod ersätts numera av arbetsgivaren. Eftersom organdonation är en frivillig sjukskrivning har, enligt uppgift, många blivande donatorer mötts av tveksamhet från sin arbetsgivare av just den anledningen att de skall betala ut sjuklön för denna tid. Arbetsgivaren kan få vidkännas kostnader både för den bortovaro som en sjukskrivning innebär samt för ersättare i företaget. Högsta inkomst som ersätts är månadsbelopp motsvarande en årslön på 7,5 prisbasbelopp. Vid högre inkomster bör dessa även kompenseras fullt ut, men då efter en särskild prövning. Den längsta tid som en donator kan ersättas för inkomstbortfall är 3 år. Ersättning till personer som saknar sjukpenning För personer som saknar en av försäkringskassan fasställd sjukpenning, föreslås att en schablonersättning om 40% (2013, kr) av ett prisbasbelopp per månad kan erbjudas för att täcka inkomstbortfall för donatorer inom denna grupp, som består av till exempel studerande eller icke arbetande som saknar ersättning från arbetslöshetskassa. Nivån har valts därför att den motsvarar en ungefärlig lägsta ingångslön inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I övrigt skall samma regler gälla som för de som har en sjukpenning. Ersättning till utländska donatorer Det förekommer att svenska medborgare transplanteras med organ från en donator som inte är bosatt i Sverige. Ursprungslandet för denna kan vara såväl ett EU-land som andra länder. Utgångspunkten i dessa fall måste vara de samma som gäller för donatorer bosatta i Sverige men ersättningsnivåerna måste anpassas till varje situation. Dessa ärenden är ofta komplicerade och det är en tydlig brist att det inte finns ett etablerat nationellt försäkringssystem som reglerar vad som gäller i dessa fall. Det är framförallt oklart hur ersättningen skall ske vid bestående skada eller arbetsoförmåga eftersom socialförsäkringssystemen kan skilja mycket från de svenska.

32 Hälso- och sjukvården 4 (5) Övriga fall I övrigt bör det finnas en möjlighet till fri prövning därför att det individuella ersättningsbehovet kan vara svårt att förutsäga. Ersättning vid eventuell skada Huvudprincipen är att det är den vårdgivare som utför transplantationen/organuttaget, som är ansvarig för att ersätta donatorn vid eventuell skada. Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799 2) jämställs levande givare av organ eller vävnad med patient, vilket innebär att eventuell skada som uppkommen i samband med operationen, ersätts av vårdgivarens patientförsäkring. Utöver den obligatoriska patientförsäkringen, har den vårdgivare som utför transplantationen/organuttaget, möjlighet att teckna en tilläggsförsäkring som ersätter organdonatorn i de fall patientförsäkringen inte gör det. Vid all remittering till transplantationsklinik förslås att det är ett krav från, att vårdgivaren har tecknat en sådan försäkring. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig inkomst. Förslag till beslut: - att Regionen ersätter levande givare av organ eller vävnad med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan dennes ordinarie inkomst och försäkringskassans ersättning för sjuklön. Överstiger ersättningen 7,5 gånger prisbasbeloppet (dvs år 2013: 7,5 x = ) sker ersättningen enligt särskild prövning av Hälso- och sjukvårdsdirektören. Saknar donatorn fastställd sjuklön skall månadsersättningen vara 40% av ett prisbasbelopp. - att Regionen lämnar egenföretagare ersättning med mellanskillnaden mellan kostnad för anställning av vikarier och avbytare och försäkringskassans ersättning för sjuklön, under den period som de är frånvarande i samband med donationsingreppet - I utlandet bosatta donatorer samt i vissa fall där av försäkringskassan fastställd sjuklön, uppenbart är olämplig att använda, har förvaltningen möjlighet att besluta om annan ersättning. - att ovan nämnda ersättningar utbetalas under maximalt 3 års tid. - att Regionen vid all remittering till transplantation med levande donator, kräver att vårdgivaren tecknar fullständiga försäkringar för att täcka eventuella krav på grund av skada hos donatorn i samband med donationen.

33 Hälso- och sjukvården 5 (5) Övriga utgifter för bl.a. resor, patientavgifter Ersättning ges för styrkta resekostnader till och från sjukhus samt för parkeringskostnader för egen bil. Ersättning för resa med egen bil utgår med belopp motsvarande skattefri ersättning för tjänsteresor, för närvarande 18:50 kronor per mil. Billigaste färdsätt skall användas om det inte finns skäl för annat. Egenavgifter för sjukresa ersätts. Transporter enligt aktuella avtal skall användas så långt som möjligt. För ersättning skall resan ha planerats och vara godkänd av Regionen. Om kostnad inte kan styrkas kan ändå resa med billigaste kollektiva färdsätt ersättas. Patientavgift skall ej tas ut vare sig under förundersökningsperiod eller under slutenvårdstillfället. Avgiftsbefrielsen innefattar även efterkontroll. Medicinkostnader som har samband med utredning eller transplantation skall ersättas av Regionen. Styrkta kostnader i övrigt som uppkommer vid utredningstillfällena och/eller sjukhusvistelse, ex kostnader för barntillsyn, fördyrade telefonkostnader bör prövas från fall till fall av Regionen. Förslag till beslut: - att Regionen ersätter övriga styrkta utgifter enligt ovan.

34 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ärendenr HSN 2012/3 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategisk plan och budget Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar Strategisk plan och budget Sammanfattning Strategiskt viktiga frågor för planperioden är bland annat: Rekrytering och bemanning Fortsatt satsning på hälsofrämjande sjukvård Satsning på bättre liv för sjuka äldre Satsning på patienter med psykisk ohälsa Patientsäker vård Förbättrat samarbete med SLL Ett förändrat utjämningssystem för landstingen förväntas beslutas under Omfördelning av statsbidrag kommer att göras inom landstingen med hänsyn till att faktorn vårdtunga grupper tas bort. Omfördelningen med anledning av just vårdtunga grupper kommer att leda till att får ett ökat statsbidrag om ca 47 miljoner enligt nuvarande beräkningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att dessa medel tillförs nämnden. Bakgrund Strategisk plan och budget för och utifrån föregående års plan och budget, det som finns skrivet i nämndens styrkort, olika nationella program med mera och också utifrån arbetsutskottets träff med förvaltningsledningen den 13 februari Lokalförsörjningsplanen som tidigare är beslutat av nämnden är bilagd till strategiska planen för lokalinvsteringsäskanden. Den strategiska planen ska lämnas till ledningskontoret senast den 15 april. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jan-Åke Björklund Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

35 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/3 1 (26) Handlingstyp Strategisk plan Datum 13 mars 2013 Strategisk plan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

36 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (26) Innehållsförteckning VERSION 2. Nya stycken är gråmarkerade. I övrigt är det endast språkliga ändringar. STRATEGISK PLAN VERKSAMHET, UPPDRAG OCH RESURSER FÖR , DISPONERAT UTIFRÅN STYRKORTSPERSPEKTIVEN... 4 Brukare/kunder... 4 Förbättrad delaktighet och information... 4 Vård med stöd av IT... 4 Satsning på jämlik vård... 5 Förbättrad tillgänglighet inom vissa områden... 5 Utveckling av hälsoförebyggande hälso- och sjukvård... 6 Förebyggande folktandvård... 6 Fortsatt samverkan för bättre stöd till barn och unga... 6 Enklare registrering och betalning vid besök inom vården... 6 Förändrat sökmönster ökar förväntningarna på akutmottagningen... 7 Ny patientlag... 7 Kommunikationsstrategi... 7 Processer... 9 Vård på rätt nivå, ett vägval för regionen... 9 Framtida volymökningar inom vården... 9 Mobil tandvård... 9 Tydliga uppdrag ger förbättrad produktionsplanering... 9 Bättre liv för sjuka äldre Satsning på psykisk ohälsa Ökat samarbete kring missbruksvården Nationella krav på omprioriteringar i cancervården Rätt läkemedelsanvändning Fortsatt utveckling av Lean Healthcare Patientsäkerhet Förändrat behov av slutenvård Nationella kvalitetsregister som incitament till kunskapsbaserad styrning Förbättrad samverkan med Karolinska Förbättrad samverkan med Stockholms läns landsting Kunskapsbaserad vård mer samarbete med SLL Fortsatt utveckling av vårdval nationellt Informationsöverföring kräver infrastruktur Medarbetare Kompetensförsörjning Kompetensutveckling Sjuksköterskeutbildning på Gotland i Uppsala Universitets regi Löneläget Ekonomi Förändrat utjämningsbidrag from Avtalskonstruktioner vid konkurrensutsatt verksamhet behöver utvecklas Statliga stimulansmedel KPP (Kostnad Per Patient) Samhälle... 19