Berggrunden inom Signilskar, Mariehamn och Geta kartblad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Berggrunden inom Signilskar, Mariehamn och Geta kartblad"

Transkript

1 SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA 1 : GEOLOGICAL MAP OF FINLAND 1 : KALLIOPERAKARTTOJEN SELITYKSET LEHDET , 1012 ja 1021 EXPLANATION TO THE MAPS OF SHEETS , PRE-QUATERNARY ROCKS 1012 and 1021 Leif Bergman Berggrunden inom Signilskar, Mariehamn och Geta kartblad Signilskarin, Maarianhaminan ja Getan kartta-alueiden kalliopera Summary: Pre-Quaternary rocks of the Signilskar, Mariehamn and Geta map-sheet areas GEOLOGINEN TUTKIMUSLAITOS GEOLOGISKA FORSKNINGSANSTALTEN GEOLOGICAL SURVEY OF FINLAND ESPOO ESBO 1981

2 SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA -- GEOLOGICAL MAP OF FINLAND 1 : Kallioperakarttojen selitykset, Lehdet , 1012 ja 1021 Explanation to the maps of Pre-Quaternary rocks, Sheets '0043, 1012 and 1021 Leif Bergman BERGGRUNDEN INOM SIGNILSKAR, MARIEHAMN OCH GETA KARTBLAD SIGNILSKARIN, MMAARIANHAMIINAN JA GETAN KARTTA- ALUEIDEN KALLIOPERA Summary : Pre-Quaternary rocks of the Signilskar, map-sheet areas Mariehamn and Geta Geologinen tutkimuslaitos - Geologiska forskningsanstalten Geological Survey of Finland Espoo - Esbo 1981

3 Bergman, L Berggrunden room Signilskar, Mariehamn rich Geta kartblad - Si gnilskarin, Alaarianhaminan ja Getan kartta-211eiden kalliopera. Summary : Pre-Quaternary rocks of the SigniIskar, Mariehamn and Geta mapsheer are s. V amen,;eoh inen kettle I : , Ra/Loperakartloten sehlyksel, '1( (10-13 Vi;~)nihkar, 1012.lJaarianhanmina la 1021 Geta. 72 pages, 24 figures and 8 tables. The mapped area is in soud,ww estern Finland and the rocks, principally Precambrian, belong to the Svecokarclidic rock zone, with minor occurrences of post-jotnian diahases and early Paleozoic sediments. Roughly 90,, of the area contained in the neap sheets is covered by- postorogenic granites, mainly rapakis is. On'n in the southern part of the area there are older volcanic amphihnlites and sopracrustal yunrtz-tbldspar schists, which are mixed kith orogenic gneissosc granodiorite- granites. These rock types had been mostly metamorphosed under conditions of amphibolite facies. The postorngenic granites are of two different ages. The older intrusion is a porphvritic granite massif associated with monzonite, and the younger one is rapakivi, which dominates the map sheets. The rapakivi area consists of several texturally and mineralugically different granite varieties, ranging from coarsegrained wihorgites, over pvterlites and granite varieties without ovoids to aplites and quartz porphyries. Postmagmatic grcisenizatiuus occur sproradically- in the rapakivi area. :Along the southwestern rapakivi contact, different diahases arc met with, ranging from tine- to coarse-grained anorthositic varieties. Aarrow Cambrian clastic dykes occur in the rapakivi area and Ordovician limestone outcrops in a small rock, usually just below sea level. The paper is written in Swedish, with figure and tahle captions and sumn arics in Finnish and Fnglish. Lei/ Bergrrean Geologr,rk-nrlnerelogiskr,nmI,tutionen l kademi ',,F--)o500 Ahn 50 1 inland ISBN Ilelsinki Valtiun painatuskcskus

4 INNEI I,ALL -- SISALTO CONTENTS Inledning 5 Oversikt av berggrunden och dess utveckling 6 Suprakrustalbergarter 10 Kvarts-faltspatskiffer 10 Kalksten och skarn 12,Amfibolit och hornblandegnc s 13 Glimmerskiffer och glimmergnejs 14 Infrakrustalbcrgartcr 15 Orogcna infrakrustalbergartcr 15 Granodiorit (gnejsgranit) 15 Gangbergarter 16 Postorogcna infrakrustalbergartcr 18 Lemlandsmassivct 18 Mlonzonit 20 Porfvrisk granit 21 jam nkornig granit 23 Pegmatit och aplit 24 Basiska gangbergarter 25 Diabas 25 Pvroxcndiabas och anortosit 28 Rapakivio mradct 30 K ontaktforhallanden 30 ylineralogisk ovcrsikt 31 Rapakivivarianter 35 Kemisk sam mansattning 44 Grcisen 50 Postjotniska infrakrustalbergartcr 51 Olivindiabas 51 Sedimentara bergarter 51 Sandsten 51 Kalksten 52 `rittringsbreccior och sprickfvllnader av kalcit 52

5 4 Tektonik 53 Spricktektonik 53 Mctamorfos 55 Malmuppslag 55 Mineraliseringar i rapakivi 55 Skarn mineraliseringar 56 jarn malm 56 Signilskarin, vlaarianhaminan ja Getan kartta-alueiden kalliopera 57 johdanto 57 Geologinen yleiskatsaus ja kehitys 58 Pintasvntyisetkivilajit 59 Infrakrustiset kivilajit 60 Orogeeniset kivilajit 61 Postorogeeniset kivilajit 61 Lemlandin m assiivi 61 Emaksiset juonikivilajit 62 Rapakivialue 63 Kontaktisuhteet 63 Mineraloginen yleiskatsaus 63 Rapakivimuunnokset 64 Kemiallinen koostumus 65 Greisen 65 Postjotuninen oliviinidiabaasi 66 Sedimenttiset kivilajit 66 Kallioperan rakenncpiirteet ja metamorfoosi 66 Taloudellisia aiheita 67 Summary : Pre-Quaternary rocks of the Signilskar, Mariehamn and Geta mapsheet areas 68 Introduction 68 Supracrustal rocks 68 Infracrustal rocks 68 Sedimentary rocks 70 Structure and metamorphism 70 Refercnser - Viitteet - References

6 INLEDNING Kartbladen 0034-, 0043 Signilskar Mariehamn och 1021 Geta, vilka tacker storsta delen av det alandska afastlandetu och holmarna vid Alands Hav, har tidigare kartlagts i skalan 1 : pa slutet av 1800-talet och i skalan 1 : i tva repriser pa 1900-talet. Kartbladen i skalan 1 : har behandlats i fyra kartbladsbeskrivningar, nr 16 Kumlinge av K. Ad. Moberg (1890), nr 17 Finstrom av Benj. Frosterus och J. J. Sederholm (1890), nr 21 Mariehamn och nr 25 Foglo av Benj. Frosterus (1892, 1894). Oversiktskartorna i skalan 1 : over hela Alands berggrund har utgivits av Sederholm (1934) och Edelman, Ehlers och Suominen (1975). Under wren utfordes geologiska undersokningar pa Aland ledda av professor Hans llausen, Abo Akademi. Undersokningarna bekostades av Alands Landsting och resultaten publicerades av Hausen (1964), med en oversiktskarta over,,fastaa Alands berggrund i skalan 1 : uppgjord av C. A. Wessman. Undersokningar rorande de postorogena graniterna och deras kontaktforhallanden hat gjorts av Sederholm (1890, 1924), omradets ten nmineraliseringar har undersokts av Bergman (1973 b) och Simskala-omradet av Kullman (1975). Grundstrom och Neuvonen (1969) och Pesonen (1979) har undersokt diabaser bl.a. fran Eckero och l-lammarland med paleornagnetiska metoder. Radiometriska aldersbestamningar av postorogena graniter och blyglans har publicerats av Vaasjoki (1977). Dessutom har Bergman och Lindberg (1979) undersokt blyglansens upptradande och alder inom rapakiviomradet. Den yngsta berggrunden med fossilforande sediment fran kambrisk-ordovicisk tid har undersokts av ett flertal geologer. De kambriska sandstensgangarna beskrevs forst av Frosterus och Sederholm (1890) och senare av flera andra (Tanner 1911, Metzger 1922, Sederholm 1934, Hausen 1946, 1964, Kaitaro 1949, Simonen och Kouvo 1955, Martinsson 1956, 1968, Mattson 1960, Edelman 1964 och Bergman 1976). Kalkstenen som upptacktes pa Lumparn av Asklund och Kulling (1926) behandlas av Metzger (1927, 1960, 1965), Sederholm (1934), Sauramo (1942), Hausen (1946, 1964) och Martinsson (1956). At 1972 inledde en forskningsgrupp fran Abo Akademi, under ledning av prof. Edelman, malmletning inom det alandska rapakiviomradet med malsattningen art klarlagga eventuell forekomst av tennmalmer samt rapakivigraniternas intrusionsmekanism. Projektet, vilket avslutades 1978, bekostades av K. 11. Renlunds Stiftelse

7 6 for Finlands praktisk-geologiska undersokning och av Finlands Akademi. I samband med denna prospektering nvkarterades det alandska rapakiviomradet och dess kontaktzon vid Alands hav. Prospekterings- och karteringsarbeten utf6rdes tre manader varje sornmar med personal och studerandc fran :Abo Akademi. Foljande personer har dcltagit i undersokningarna : FL Leif Berman , stud. Mirja jaanus , FK Frcj Kullman , FK Bo Lindberg , stud. Roger Salmincn , FK Krister Siiderholm , KN Peter Aker och stud. Anne Toivonen under en manad Faltkarteringarna room rapakiviomrader liar huvudsakligen gjorts i skalan I med hjalp av grundkartor och flvgbilder. 1 de homogena rapakiviomradcna pa norra och vastra Aland har sjtikort i skalan 1 : anvants som underlagskartor. Omradena utanfor rapakivikomplexet i Lemland, Jomala och Hammarland liar karterats i skalan 1 : och Skeppsvikomradet i Eckero i skalan 1 : Dc olika bergarterna har undersokts i mikroskop och den mineralogiska sammansattningen bestamts antingen genom grow uppskattning eller s.k. point counteranalvser. Analvscrna liar gjorts av forfattaren, FK Bo Lindberg och FK Frej Kullman, och i tabellerna anges den procentuella mineralfordelningen. Fotograherna ar tagna av forfattaren och Bo Lindberg ; kartskisscrna ar renritade av yierja Puumala, iabo Akademi. For att underlatta lokaliseringen anges efter ortnamnen numret pa den grundkarta room vilken lokalen ar belagen. Om flere ortnamn, som uppraknas efter varandra, ar helag na room samma grundkarta, anges kartbladsnumret endast vid det forsta namnet. Prof. Hans Hausen stallde till Abo Akademis forfogande 2,1 kemiska analyser, huvudsakligen av olika rapakivivarianter. Analvserna ar gjorda av prof. 11. B. Wiik och S. Siitonen. Nagra av de rapakiviprov som analyscrats liggcr visserligen utanfor kartbladsomradena, men analvsresultaten publiceras i denna kartbladsbeskrivning for att komplettera helhetsbilden av rapakivigraniternas kemi. OVERSIKT AV BLRGGRUNDFN OCI-I DESS UTVECKLING Berggrunden room kartbladcn Signilskar och 1012 siariehamn domineras av olika varianter av rapakivigraniter, och morn kartbladet 1021 Geta (Fig. 1) antraffas enbart rapakivigraniter. I sin helhet uppbyggs den alandska skargarden av bergarter som bildats under en tidsperiod pa over en miljard It. Under denna tid liar den geologiska miljon kraftigt forandrats, vilkct aterspcglas i berggrunden. Inom kartbladct 1012 Mariehamn forekommcr bergarter som rcpresenterat sodra Finlands hela geologiska utveckling fran ca m ilj. a r sedan. mom de tre kartbladen kan berggrunden forenklat indelas i fem enhetcr (Fig. 1). De tre aldsta enheterna (1-3) tillhor olika skeden av den svekokarelidiska orogenin cller bergskedjcbildningen, med 1. preorogena och orogena bergarter, 2. tidigt posto-

8 rogena bergarter och 3. postorogena bergarter. Den fjarde enheten bestar av p ostjotniska diabaser och den ferrite av fossilforande paleozoiska sediment. Fig. I visar schematiskt de olika bergartsenheterna och tabellen deras bergarter. de geologiska tidsperioderna och Den aldsta enheten (aldre an 1900 m iii. a t ) bestar av suprakrustalbergarter (vtbcrgarter), som bildades fore den svekokarelidiska bergskedjebildningen, och nagot ngre orogena djupbergarter ( milj. a r ), Sum uppkommit i bergskedjans rotzoner. Den aldsta enheten firms blottad i ett smalt balte vid Alands hav och forekommer som rester innanfor rapakiviomradet utanfor rapakivigransen i Lemland och vastra Eckero. iula dess bergarter ar metamorfa, medan vngre bergarter bibchallir sin ursprungliga karaktar. Adergnejser och migmatitbildande mikroklingraniter, sum at allmanna i den ovriga delen av skargarden, saknas pegmatitganger och -adror ar de enda bildningarna fran dctta skede. Foljande enhet At det s.l:. har nastan helt. Vissa Lemlandsmassivet, soder om Jlariehamn, vilkct bestar,iv tidigt postorogen porfyrisk granit associerad med monzoniter och en jamnkornig granit. Liknande postorogena granitmassiv finns vid Nlosshaga, Seglinge och Ava Fi(,. 1). Dessa, ranitcrs alder ar ca m ilj. a r (Vaasjoki 1977, s ). Den tredje enheten bestar av det alandska rapakiviomradet och darmed associerade anortositer och pvroxendiabaser. Rapakiviomradet begransas i oster av linjcn Enklin<ge Foglo och i soder av linjen Lemland- -Mlariehamn- -Eckerii. De vastra och och norra kontaktlinjerna ar inte blottade, varfor rapakiviomradets totala intc kan bestammas med sakerhet. De postorogena milj. 'at (Vaasjoki 1977, s ). utbredning rapakivibergarternas alder it De orogena bergartcrnas upptradande och deras metamorfa karaktar visar omvandlats djupt nere i jordskorpan. Vissa av art de rapakivivarianterna, t. ex. kvarrsporfvrerna, visar att de bildats rclativt nara jordvtan. Vardcra befinner sig dock idag pa samma niva, varfor man waste anta en lang erosionsperiod mellan bildningen av de orogena bergarterna och rapakivin. Frosionen fortsatte och den niva av jordkorpan, sum for narvarande bildar skargardens berggrund, narmade sig jordvtan. Bcrgskedjans forvittringsprodukrer avlagrades som rod sand pa erosionsplattformen under jotnisk tid for ca 140() 1300 m ilj. a t sedan. Enligt Askiund och Kulling (1926) firms pa Roda kon ( cn vittringsbreccia, som eventuellt ar fran donna tidsperiod. Jotnisk sandsten fiirekommer rikligt som glacialtransporterade losblock ph \land, och har konstaterats forekomma i fast klvft i Bottenviken (Veltheim 1962, AVinterhalter 1972). `Vinterhalter (1969) och Flodcn (1973) har kommit fram till analoga resultat ocksa betraffande Uands Hav. Den norra gransen for sandstensomradet foljer djupgraven i elands f-lav fran I.agskar mot Market, och har utmarkts med grovstreckad linje pa kartan (Fig. 1). Efter den jotniska sedimentationen trangde de postjotniska olivindiabaserna tram m ilj. h r ) och dessa bildar den fjarde bergartscnheten. Eftcr diabasintrusic~nen hat vi en lucka i kronologin om ca milj hr.

9 x / ENKLINGE 0 n i O, KUMLINGE O O / i \ MOSSHAGA SEGLINGE 0 O 0 " + 4. LUMPARLAND' krn 1 k _._. 4 1

10 N PALEOZOIKUM --- PALEOZOOINEN PALEOZOICUM 5 ORDOVICIUM ORDOVIKI -- ORDOVICIAN KAMBRIUM KAMBRINEN-CAMBRIAN Kalksten - Kalkkikivea - Limestone Sandsten I-Iiekkakivea --- Sandstone PREKAMIBRIUMI - PREKAMIBRINEN PRECAMBRIAN 4 D D POST/OTNISK POSTJOTUNINEN---POST/OINIAN Olivindiabas -- Oliviinidiabaasia - Olivine diabase 3 2 I SVEKOKARELIDISKA OROGENIN - SVI KOKARELIDINEN OROGENL\ --SVEKOKARELIDIC OROGENY + + POSY OROGEN- POSTOROGEENINEN POSTOROGENIC Rapakivivarianter -- Rapakivimuunnoksia Rapakivi varieties TIDIGT POSTOROGEN I "ARKAIS-POSJOROGEENINEN - EARL)' POSTOROGENIC Postorogen monzonit och granit --- Postorogeenista monzoniittia ja graniittia Postorogenic monzonite and granite ALDRF BILDNINGAR - I'ANIIEMPIA MUODOSTUMIA OLDER FORMATIONS Granodiorit Granodioriittia -- Granodiorite Suprakrustalbcrgartcr -- Pintasyntvisia kivilajeja - Supracrustal rocks Fig. 1. Geologisk oversiktskarta over Aland, med berggrunden indelad i fern huvudenheter. De tre karthladen samt djupgraven i Alands Hav (>200 m) har aven utmarkts, med den sannolika nordgransen for den jotniska sandstenen grovstreckad. Tabcllen anger huvudenheternas aldersforhallanden och motsvarande bergarter. Kuva 1. Ahvenamnaan kalliopera ja sen viisi paayksikkoa. Karttaan on merkitty taman selityksen kolme kartta-aluetta ja syvanne Ahvcnanmerella (>200 m) seka paksulla katkoviivalla jotunihick kakiven todennakoinen pohjoisraja. Taulukossa on esitetty paayksikoiden ikasuhteet seka niiden aikana muodostuneet kivilajit. Fig. 1. General bedrock geology of the Aland Islands. On the map are further the three areas included in this description and the deep portion of the Aland Sea (> 200 m) as well as, with a broken line, the probable northern boundary of the Jotnian sandstone. In the table are represented the age relation of the main units and corresponding rocks.

11 10 Den femte och yngsta bergartsenheten bestar av kambriska och ordoviciska grundhavssediment med aldern milj. dr. Rester av de sandstenslager som troligtvis tackte hela Aland firms kvar som sprickfyllnader och underlag till den kalksten, som avlagrades under ordovicisk tid. Kalksten tacker formodligen stora delar av Lumparns botten. Att Lumparnkalkstenen bevarats beror pa att den ligger i en gravsanka och pa sa satt har skyddats mot erosion och mot den senare denudationen under istiden. Losblock av kambrisk sandsten och ordovicisk kalksten patreffas sporadiskt overallt inom kartblads omradena. Blocken har antingen transporterats fran Bottenviken, dar ocksa kambriska--ordoviciska sediment forutom de jotniska forekommer i fast klyft, eller fran hittills ouppteckta forekomser pa Aland. Man har utfort borrningar genom de paleozoiska lagren vid Finngrunden ca 100 km nordvast om Geta (Thorslund & Axberg 1979). Efter ordovicium hojdes Aland troligen over havsnivan och sedimenten eroderades. De jotniska och paleozoiska sedimenten visar att erosionsnivan varit ungefar densamma under de senaste 1400 milj. At, med endast sma forskjutningar over och under havsnivan. SUPRAKRUSTALBERGARTER Omradet har endast tva suprakrustal- eller ytbergartsstrak. Det ena gar fran Statbadarna ( ) och Hogskar over Hammarudda ( ), det andra svanger i en bage fran Kakan mot Skivgrunden och Hammarudda. Det dr sannolikt fraga om en horisont, vilken blivit uppspjalkt av kvartsporfyren. I ovrigt forekommer suprakrustalbergarterna som restpartier, band och sliror i granodioriten. Kvarts fdltspatskifer Kvarts-feltspatskiffrarna dr finkorniga bandade bergarter med mellanlager och linser av amfibolit, kristallin kalksten och skarn. De ljusa bandens ferg varierar fran blekrod till gra. Bredden pa banden dr fran nagra cm till 5 m, och de tunnas vanligen langsamt ut (Fig. 2). Mineralogiskt bestar kvarts faltspatskiffrarna huvudsakligen av kvarts och Na rik plagioklas samt av nagot kalifaltspat, klorit, epidot, hornblende och biotit. Biotiten dr undcrordnad eller saknas belt. Accessoriskt forekommer titanit, zirkon, kalcit och opaka malmmineral. Pyroxen- och granatforande lager har patraffats pa Statbadarna ( ) och Lilla Skivgrund ( ). Forutom ovannamnda stallen bar granat observerats endast i skarnomvandlingar pa Hammarudda ( ) och Vidskaren (x = 6664,10, y = 432,85). Texturen dr oftast granoblastisk, men t.ex. pa Hammarudda ar kvartskornen rundade i en grundmassa av pigmenterad plagioklas. Kvarts och faltspat bildar grovre anhopningar i ljusa strimmor. Mineralsammansattningcn hos en kvarts-faltspatskiffer visas i tabell 1.

12 1 1 Fig. 2. Kvarts- altspatskiffer med amfibolitband. Kuva 2. Kvartsi--maasalpaliuske, jossa amfiboliittiraitoja. Fig. 2. Quartz feldspar schist with amphibolite hands. Lilla Skivgrund ( , x ,10, v ,04) Tabell 1. Point counter analyser av Hammarudda omradets suprakrustalbergarter. Taulukko 1. Hammarudda-alueen pintasyntyisten kivilajien mineraalikoostumuksia, maaritetty pistelaskimclla. Table 1. Point counter analyses of the modal composition of supracrustal rocks in the Hammarudda area. 1 2 I 3 I 4 Plagioklas - Plagioklaasi -- Plagioclase 60,6 33,1 52,0 41,7 Kvarts - Kvartsi -Quartq 36,8 6,8 8,2 1,4 Kalifaltspat - Kalimaasalpa - K -feldspar 10,9 2,5 Amfibol - Amfiboli Amphibole 49,2 11,8 40,9 Biotic Biotiitti - Biotite 2,4 2,2 4,8 Klorit - Kloriitti - Chlorite 1,3 1,4 8,2 2,3 Epidot - Epidootti - Epidote 0,4 2,8 5,4 1,1 Titanit - Titaniitti - Titanite 0,5 Apatit Apatiitti -Apatite 1,1 0,4 Opaka - O paakki - Opaque 0,9 3,2 0,9 Pyroxen - Pyrokseeni - Pyroxene 4,8 100, , , ,0 1. Kvarts-faItspats kiffer Kvartsi-maasalpaliuske -Quart.Z feldspar schist. Hammarudda, Jomala. x = 6665,90, y = 432, Amfibolit - Amfiboliitti -Amphibolite. Hammarudda, Jomala. x = 6666,68, y -= 430, Hornblandegncjs - Sarvivalkegneissi- Hornblende gneiss. Vidskaren, jomala. x = 6664,15, y = 432, Amhbolit Amfiholiitti -Amphibolite. Vidskaren, Jomala. x ,07, v - 432,85.

13 1 2 Vid rapakivikontakten pa Hammarudda ( ) ar kvarts--faltspatskiffern en mycket finkorning, narmast halleflintartad bergart. Faltspatkornen ar helt sericitiserade och de morka mineralen kloritiserade. Ca 50 m fran rapakivikontakten, vid en annan hall, ar bergarten annu halleflintartad men faltspaten ar mindre sericitiserad. Kvartskornen ar rundade och endast svagt tryckpaverkade. Fluorit, som ar ett typmineral for rapakivibergarterna, har har patraffats accessoriskt i kvarts-faltspatskiffern och i pyroxendiabasen, samt t.o.m. i granodioriten ca 1300 m fran rapakivikontakten. Kalksten och skarn Kristallin kalksten forekommer som mellanlager i kvarts faltspatskiffcr pa Bakenskar ( ), Hogskar, Hammarudda ( ) och Lilla Skivgrund samt i amfibolit pa Statbadarna ( ). Kalkstcnslagren ar mera utvittrade an omgivningen och har en gropig vittringsyta. Kalkstenen ar ofta oren och uppblandad med skarnmineral och tunna mellanlager av kvarts faltspatskiffer. Lagren ar linsformiga och varierar i tjocklek fran nagra cm till 3 m. Kalkstenen pa Hogskar ( ) bildar tunna, nastan belt skarnomvandlade linscr. Fig. 3. Flackigt epidot-granatskarn i amfibolit. Kuva 3. Taplikas epidootti-granaattikarsi amfiboliitissa. Fig. 3. Speckled epidote garnet skarn rack in amphibolite. Vidskaren ( , x ,08, y - 432,85)

14 1 3 Pa sodra Bakensker ( ) har hittats tre horisonter av kalksten och skarn. 1 den nordligaste av dem upptrader mineraliserade partier med magnetit och kovellin samt nagot hamatit, kopparkis och pyrit. Den sodra kalkhorisonten dr uppspjelkt i tre mindre linser. I den vastligaste forekommer en ca 3 m lang slira med zinkblande och blyglans, upp till cm bred. Skarnomvandlingar upptrader, forutom tillsammans med kalksten, allmant inom suprakrustalbergarterna som linser eller kortlar, t.ex. pa Trutklobben ( ), Hogskar ( ), Vidskaren (x -= 6664,10, y = 342,85) och sodra Skivgrund. De vanligaste skarnmineralen dr epidot, diopsid, tremolit och klorit. Pa Vidskaren dr skarnet sereget och bildar ett flackigt lager med utdragna linser av epidot, granat, klorit och kalcit (Fig. 3). 1 granodioriten patraffas skarnlinser oftast tillsammans med amfibolitsliror som pa Utbadan ( ) och Vasterklapp ( ). Arnfibolit och hornbldndegnejs Inom suprakrustalstraket upptrader amfiboliter eller hornblandegnejser pa Statbadarna ( ), Hammarudda ( ) och Vidskaren, sydost om Hammarudda. Amfiboliter patraffas ocksa som lager och sliror i kvarts-faltspats kiffrarna och granodioriterna. Amfibolitiska fragment dr vanliga i Lemlandsmassivets bergarter och patraffas sporadiskt i rapakivivarianterna, framst i kvartsporfyrerna och de kvartsporfyrartade graniterna. Amfiboliterna ar medel- till finkorniga morkgra bergarter med mellanlager och adror av kvarts--faltspatskiffer och granodiorit. Det fines ocksa overgangar fran finkorniga amfiboliter till medelkorniga hornblandegnejser. Amfibolitlagren i kvarts-- faltspatskiffrarna dr oftast parallella med bandningen (Fig. 2). Primera vulkaniska strukturcr bar iakttagits pa sodra delen av ostra Vidskaren (x ,2, y 432,9). Det dr dels agglomeratartade lager av amfibolit och kvarts-- faltspatskiffer, dels finkorniga avkylningskontakter med svagt laminerade strukturer, som kan tolkas antigen som flytstrukturer eller skiktning. Skarn finns i samma horisont, och mot norr overgar amfiboliten i en hornblandegnejs. Amfiboliternas och hornblandegnejsernas mineralogiska sammansattning varicrar (Tabell 1, nr 2-4), men de bestar huvudsakligen av plagioklas och hornblende samt kalifaltspat, kvarts, biotit, klorit, pyroxen och epidot. Biotit finns i varierande mangder och dr i nagra fall det dominerande morka mineralet Accessoriskt forekommer titanit, apatit och opaka malmmineral. Kornstorleken dr vanligen jamn men even hornblende- och plagioklasporfyritiska varianter forekommer, t.ex. pa Vidskaren, svdost om Hammarudda och Stora Skivgrund ( ). En fran de ovriga avvikande amfibolit patraffas vid Skeppsvik (Fig. 10), dar bergarten nermast bor klassificeras som en medelkornig metagabbro, dvs. doss suprakrustala ursprung kan ifragasattas. Zonen med metagabbro ar ca 200 m bred och gar fran Notklobb i riktning ostsydost mot rapakivikontakten. Metagabbron dr stallvis

15 1 4 Fig. 4. Rodgra granodiorit brcccierandc mcta - ibbro och hornblandit. Kuva 4. Punaharmaan granodioriitin breksioira metagabro ja hornblendiitti. / 1g. 4. Reddish, graygranediorite brecciating rttetagabbro and bornblendite. Notklohb ( , x 6674,60, c 417,20) bandad ellcr sling och innehaller ctt natverk av tunna, klorit- och epidotfyllda, greiscnliknande sprickor. I gabbron forekommer ytterligare ett strak med hornblenditfragment pa norra Notklobb och Tistronklobb. Bada breccieras i sin tur av granodiorit pa sodra Notklobb (Fig. 4). Glininzerskijfer ocb glimmergnejs Glimmerskiffer och glimmergnejs forekommer som band, sliror och fragment i granodioriterna. De patreffas huvudsakligen Tangs ett balte fran ostra Skogso ( ) till Mellangadden ( ) saint pa Sandgrunden ( ). Glimmergnejserna dr medelkorniga, gra, skiffriga bergarter huvudsakligen bestaende av plagioklas, kvarts och biotit. Acccssoriskt forekommer apatit och opaka malmmineral. I'd ostra Skogso gnejsen morkgra, nagot grovre och innehaller even hornblende och klorit. Egentliga adergnejser saknas i omradet, men i granodioritregionen, omgardad av rapakivi, vid Vasterenga ( och 10) forekommer adergnejsaktiga bergarter. Adrorna bestar av gra och rod granodiorit, gnejsslirorna av amfibolit.

16 1 5 INFR,AKRUSTALBERGARTER De tre kartbladen uppbyggs nastan helt av infrakrustal- eller djup- och gangbergarter, som varierar i alder, fran orogena granodioriter till postjotniska olivindiabaser. Som tidigare namnts bestar huvudparten av omradet av olika varianter av rapakivi, medan de orogena granodioriterna och det tidigt postorogena Lemlandsmassivet ligger som en bard mot Alands Hav. De postorogena graniterna kan man indela i tva grupper ; den aldre s.k. Lemlandsgraniten (Hausen 1964), vilken har monzonitiska partier, och den yngre rapakivin bestaende av atta huvudvarianter. Radiometriska alderbestamningar pa Lemlandsgranit fran Ytterklubb, den sydostligaste delen av Bjorko ( ), och pyterlitisk rapakivi fran Eckero ( ) gay resultatet 1836 resp 1659 m ilj. a r (Vaasjoki 1977, s ). De ovriga svckokarelidiska infrakrustalbildningarna, framst gangbergarter av olika aldrar, behandlas i den foljd eller alder som faltiakttagelscrna anger. Granodiorit (gnejsgranit) Orogena infrakrustalbergarter :Vied granodiorit betecknas har medel- till grovkorniga bergarter av granodioritisk granitisk sammansattning. De varierar till bade utseende och mineralsammansattning. De upptrader utanfor den sodra rapakivikontakten fran Skeppsvik ( ) till Klobbaklintar ( ) samt innanfor rapakiviomradet som restparticr. Det storsta av dessa, ca 7 X 3 km, ligger i sodra Lemland, fran Bergskaren ( ) till Apalholm ( ), med tva mindre omraden vid Kopnas ( ) och Morko. \ndra restparticr finns i vastra Eckero, vid Hoggrunden ( ) och Inre Borgen. Utanfor den ostra rapakivikontakten, som toper fram i Ledfjarden ( ), patraffas de yttersta hallarna av ett storre granodioritomrade, belaget i vastra Foglo. Karakteristiskt for granodioriterna ar den utpraglade skiffrigheten samt forekomsten av band, sliror och rester av aldre suprakrustalbergarter, framst amfibolit. Texturen ar oftast porfyroblastisk. Granodioriterna kan indelas i tva huvudgrupper : 1. en gra till brungra variant, som innehaller rikligt med sma amfibolitiska fragment, utdragna i skiffrighetens riktning och 2. en rod gnejsgranitisk variant, i vilken fragment nastan helt saknas. Mineralsammansattningen hos dessa tva huvudvarianter framgar av tabell 2. Den roda gnejsgraniten innchaller huvudsakligen kvarts, kalifaltspat och plagioklas saint nagot klorit, biotit och opaka. Granodioritcn ar plagioklasrik och har i, morka mineral, framst biotit men ocksa hornblende, pyroxenen, klorit och opaka mineral. Fluorit bar patraffats accessoriskt i gnejsgraniten pa Hammarudda. Rod homogen gnejsgranit upptrader fran Rankgarden ( ) till Karingklubb samt pa Hammarudda, Stengrunden ( ), Ostersten och nordligaste delarna av Skeppsvik (Fig. 10). Pa Hammarudda ( ) ar gnejsgraniten ofta skjuvad och

17 1 6 Tabell 2. Point counter analyser av tre orogena infrakrustalbergarter. Taulukko 2. Kolmen orogeenisen syvakivilajin mineraalikoostumus, maaritetty pistelaskimella. Table 2. Point counter analyses of the modal composition of three orogenic infracrusial rocks. 1 I 2 3 Plagioklas - Plagioklaasi Plagioclase 20,7 15,8 34,3 Kvarts - Kvartsi -.Quart, 46,4 40,7 19,6 Kalifaltspat -- Kalimaasalpa - K-feldspar 32,3 42,1 8,9 Biotit - Biotiitti - Biotite 0,3 21,7 Klorit -- Kloriitti - Chlorite 0,4 0,6 3,1 Pyroxen - Pyroksceni - Pyroxene 9,9 Opaka - Opaakki - Opaque 0,2 0,5 2,5 100, , , Gnejsgranit - Gneissigraniitti - - Gneusose granite Hammarudda, Jomala, x =- 6665,25, v 431, Gnejsgranit - Gneissigraniitti - Gneioose granite Lilla Bcrgskar, Lemland, x ,52, y 447, Granodiorit - Granodioriitti ---- Granodiorite. Lilla Bergskar, Lemland, x 6656,47, v ,90. mylonitiscrad, stallvis paminnande om kvarts faltspatskiffer. Rodgra, grov och stanglig gnejsgranit ar dominerande pa norra Hogskar eller Malskar ( ). Granodioriten overgar ofta gradvis i gnejsgranit utan skarpa kontakter, t.ex. pa Tvegskar ( ) dar norm delen av holmen bestar av gra granodiorit, som mot soder overgar i gnejsgranit. I samma otnrade patraffas ocksa do tva varianterna vaxellagrande. Lagrens maktighet varierar fran nagra cm till m. Dar lagren ar tunna far bergarten ett gnejsartat utseende. Typlokaler ar Lilla Bergskar och Malskar. Pa Malskar varierar lagrens maktighet fran 0,5 m till 20 m och mot holmens sodra delar blir gncjsgranitlagren finkornigare, paminnande om kvarts - faltspatskiffer. Det enda stallet dar en tvdlig intrusiv kontakt har iakttagits mellan de tva varianterna ar norra Skeppsvik (Fig. 10). Brecciebildningar saknas, vilket i allmanhet ar fallet aven dar granodioriten eller gnejsgraniten ar i kontakt med aldre bergarter. Till undantagen hor sodra stranden av Notklobb ( ), dar rodgra granodiorit breccierar metagabbro och hornblandit (Fig. 4). Den kcmiska sammansattningen hos gnejsgraniten fran Skeppsvik har publicerats av Sederholm (1934, s. 21). Gangbergarter Alla ovannamnda bergartcr skars av olika slags gangar, av bade granitisk och amfibolitisk sammansattning. De granitiska gangarna ar mestadels finkorniga apliter eller grovkorniga pegmatiter. Apliter och pegmatiter. Dessa ar antingen vindlande, slirartade adror eller raka gangar, som skar de aldre bcrgarternas strukturer. Bredden varierar fran ett tiotal cm upp till nagra meter. Till fargen ar apliterna blekroda roda, medan pegmatiterna ar rod vitsprackliga.

18 1 7 Apliter forekommer rikligare i granodioriterna i Lemland, medan pegmatiterna dominerar i vaster mot Eckero. Pa Sandgrundens ( ) tva sydligaste holmar bildar pegmatiten storre partier. I denna pegmatit finns radioaktiva mineral, vilka dock inte narmare undersokts. En del av apliterna och pegmatiterna tillhor de postorogena bildningarna, och t.ex. pa Skogso ( ) finns pegmatiter i tva generationer. Den aldre genomskars av Lemlandsgranitgangar, medan en gang av Lemlandsgranir i sin tur korsas av den yngre pegmatitgenerationen w Fig. 5. Sammansatt amfibolitgang i granodiorit. Kuva 5. Amfiboliittiseosjuoni granodioriitissa. Fig. 5. Composite amphibolite dyke in granodiorite. Notklobb ( , x = 6674,58, y == 417,23)

19 1 8 Amfibolitiska gangar. I granodioriten pa holmarna vid Mellangadden ( ) och i Skeppsviksomradet ( ) finns saval band och sliror parallella med skiffrigheten som skarande gangar av amfibolitisk karaktar, vilka visar att de uppkommit vid olika tider i den geologiska utvecklingen. Fig. 5 visar en sammansatt gang i granodiorit fran sodra stranden av Notklobb, Skeppsvik ( ), med tva amfiboliter av olika alder. Den aldre gangen bestir av amfibolitiska fragment i en granodioritisk mellanmassa, med fragmentens langsaxlar snett mot gangens strykning. Langs den sodra kontakten har sedan en ny gang trangt in. Likartadc gangar, bade sammansatta och enkla, beskrivs ingaende av Sederholm (1934, s ). Suominen (1978) har inom kartblad 1011 Lagskar utfort en detaljerad undersokning av de olika amfibolitiska gangarna och indelat dem i lamprofyrer och metadiabaser. Den kemiska sammansattningen av en amfibolitisk lamprofyrgang fran Trutklobben ( ) ges av Sederholm (1934, s. 21). Postorogena infrakrustalbergarter 1.ernlandsmassit;et Lemlandsmassivet bestar av en serie intrusivbergarter : monzonit, porfyrisk granit och jamnkornig granit samt aplit- och pegmatitgangar. 1-luvuddclen av massivet Fig. 6. Rundadc monzonitfragment i porfvrisk granit. Kuva 6. Pvoristvncita monzoniittifragmentteja porfyyrisessa grani 1 ig. 6. Rounded mongotite fragments in porphyritic granite. Jarso, Langnas ( , x = 6656,03, y ,70)

20 1 9 Fic. 7. Fragment av porfyrisk granit och J, iiejs i jamnkornig I.emlandsgranit. Kuva 7. Porfvvrisen graniitin ja gneissin muodostama fragmentti tasarakeiscssa Lemlandin graniitissa. if. Fragment composed of porp/aritic,granite and gneiss in even,grained Lemland granite. Getskarsgrundct ( , x ,74, v - 446,68) stracker sig i nord svd fran Svin6 ( ) till Lilla Batskar ( ), med en ca 4 km lang sidogren fran Bj6rk6 till Kuggholm. De 6stra delarna av massivet at uppspjalkta av rapakivigraniterna och bildar mindre restpartier i dessa pa Granholm ( ), Rabbskar ( ) och Rodo saint vid Kopnas och nagra sma holmar slider oni,jarso. Kontakten mot de aldre bergarterna ar blottad endast pa ctt fatal stallcn, t.ex. Skogs6 grund ( ) och Kuggholm ( ). Den ar alitid skarp och genomskarande och ingen plastisk deformation av sidoberget har observerats, i motsats till vad fallet ar for granitmassiven vid Ava och Seglinge (Kaitaro 1953, Bergman 1973 a, Bjork 1976) och eventuellt ocksa vid MM'Iosshaga (Sjoblom 1978). Skarpkantade fragment ar stallvis vanliga i Lemlandsmassivet. Kontakterna mellan Lemlandsmassivets olika bergarter ar skarpa och entydiga, vilket gor att deras inbordes aldersfdrhallande kan bestammas. Intrusionen b6rjade med monzoniter, som breccieradcs och trasades sunder av den porfyriska graniten. Monzonitfragmentcn ar dels skarpa, dcls rundade klumpar (Fig. 6) vilket antyder att monzoniten annu var plastisk nar den porfyriska graniten trangde in. IHarefter intruderade den jamnkorniga graniten, som skarpt genomskar de bada aldre derivaten (Fig. 7). Bilden visar ett fragment av gnejs och porfyrisk granit i jamnkornig granit,

21 2 0 dar den porfyriska graniten forst trangt igenom gnejsen, nastan vinkelratt mot bandningen. Sedan har den jamnkorniga graniten intruderat och fragmenterat den aldre kontakten. De yngsta bergarterna tillhorande Lemlandsintrusionen ar apliter och pegmatiter, vilka upptrader som gangar. Pa de flygmagnetiska kartorna framtrader lava-, Seglinge- ovh Mosshagamassiven som tydliga anomalier, medan Lemlandsmassivet inte gor det. Fyra susceptibilitetsmatningar av porfyrisk granit fran Lemlandsmassivet gav vardena (K s `, 10 --,) 12, 280, 704 och 773 mot 3041, 5389 och 5315 av Ava-, Seglinge- resp. Mosshagagraniterna. Motsvarande varden av tva monzoniter fran Lemland var 8096 och 10774, medan en monzonit fran Ava gav vardet Dessa susceptibilitetsmatningar av de olika massiven visar att Lemlandsmassivet har betydligt Iagre varden an de ovriga massiven, vilket forklarar avsaknaden av ett magnetiskt anomalimonster. Mon,onit Monzoniten ar en medelkornig brun till morkt brun eller brungra bergart, som stallvis innehaller spridda stora korn av kalifaltspat. Den ligger i en relativt homogen 7 X 2 km Lang horisont fran Svino ( ) till Jarso ( ), men genomtrangs och breccieras av den porfyriska graniten. I omradena av porfyrisk granit pa ovannamnda holmar ar monzonitfragment mvcket vanliga. I ovrigt forekommer monzoniten som mindre omraden longs massivets kontakter. Till sin mineralsammansattning varierar monzoniterna, som tabell 3 visar. Den kemiska sammansattningen framgar av analvs l, tabell 4. Enligt den internationella rekommendationen for klassificering av magmabergarter (TUGS, 1973) horde Lemlandsmassivets monzoniter kallas granodioriter, kvartsmonzodioriter eller kvartsmonzoniter. Benamningen monzonit infordes av Kaitaro (1953) i hans undersokning av Avamassivet, som ett allmant namn for de tidigt postorogena massivens basiska derivat, och anvands oven i denna beskrivning. Huvudmineralen ar plagioklas, kalifaltspat, kvarts, hornblende och biotit. Titanit, apatit och opaka forekommer rikligt. Pvroxen har Oven patraffats. De morka mineralen utgor vanligen 20-40,, av bergarten. Texturen ar smaporfvrisk, stallvis ofitisk. I monzoniten, t.ex. pa Botesholm, 500 m sydvast orn Rabbskar, finns rundade korn av kvarts, ofta omgivna av en hornblandemantel. Kvartskornen ar upp till 5 mm stora och hornblandemanteln 1-2 mm tjock. Samma textur har ocksa iakttagits i Mosshagamassivets monzoniter. Den or ovanlig och har i ovrigt endast observerats i den kvartsporfyrartade rapakivin. Stora kalifaltspatkorn (inns rikligt i de breccierade och fragmenterade partierna, speciellt longs sprickor. Ocksa monzonitfragmentens kanter ar ibland korroderade av faltspatkornen. Hydrida varianter av monzonit och porfyrgranit forekommer t.ex. pa Inre Pungo ( ), dar hybriden breccierar monzoniten. Dessa breccieras i sin tur av normal porfyrgranit. Detta visar att intrusionen skett i flera pulser.

22 Tabell 3. Point counter analyser av Lemlandsmassivets hergarter. Taulukko 3. Lemlandin massiivin kivilajien mineraalikoostumuksia maaritetty pistelaskimella. Table 3. Point counter analyses of the modal composition of rocks of the Lemland massif Kalifaltspat - Kalimaasalpa --- Kfeldspar 22,9 20,1 17,3 12,3 39,1 65,4 46,9 35,1 35,3 Kvarts - Kvartsi -Quartz ,4 22,2 17,5 10,2 15,6 16,2 21,3 35,0 30,7 Plagioklas - Plagioklaasi ---- Plagioclase 39,9 34,0 44,1 38,8 36,7 15,0 23,9 26,1 31,4 Hornblende -- Sarvivalke -- Hornblende 4,7 12,3 6,6 11,7-1,0 Biotit -- Biotiitti - Biotite 6,8 4,2 8,1 16,7 3,3 0,8 0,5 0,7 0,1 Klorit - Kloriitti -- Chlorite 0,4 0,6 0,2 1,1 0,8 0,8 3,7 2,7 1,3 Titanit - Titaniitti - Titanite 1,9 2,3 3,2 2,6 1,6 0,1 2,3 - Apatit-Apatiitti-Apatite... 0,9 1,3 0,3 2,3 0,8-0,5 0,4 Opaka - Opaakki - Opaque 2,1 3,0 2, ,6 0,7 0,9-0,8 Ovrigt - Muut - Others - - 0,3 0,5-0,4 1100,0 1100,0 1100, , , ,0 1100,0 1100, ,0 1. Monzonit Monzoniitti - - Mon.ponite. Jarso, Lemland. x >- 6655,00, y - = 443, Monzonit - Monzoniitti - _17onZonite. Gulskar, Lcmland, x _ 6657,30, v - 446, Monzonit- Monzoniitti---Mon7onite. jarsii, l.emland. x ,00, y 444, Monzonit - Monzoniitti - MonZonite. Nato, Lemland. x = 6659,22, y - 442, Porfyrisk granit - Porfyyrinen graniitti - Porpbyritic granite. Bergo, Lemland. x = 6658,20, y = 442, Porfyrisk granit - Porfyyrinen graniitti - - Porphyiiticgranite. Fspholm, Mariehamn. x ,90, y -= 441, Porfyrisk granit - Porfyyrinen graniitti - Porphyritic granite. Bergo, l.emland. x = 6658,10, v , lamnkornig granit -'fasarakeinen graniitti-even-grained granite. Skedholm, Lemland. x 6657,54, y = 443, lamnkornig granit--tasarakeinen graniitti Even-grained granite. Skedholm, Lemland. x ,52, v ,90. Porfyrisk granit Huvuddelen av Lemlandsmassivet uppbyggs av en grovkornig, brunrod till rodgra granit med story korn av kalifaltspat. Dcssa At - vanligen rektangulara, 0,5--1 cm breda och 1,5-3 cm langa, men even rundade korn med en diameter pa upp till 4 cm forekommer. I de aldre bcskrivningarna kallas den porfyriska graniten faltspatporfvr (Frosterus 1892, Sederholm 1924). lloplakta skjuvsprickor och -zoner ar vanliga i synnerhet i kontaktomradena och morka sliror upptrader sporadiskt. Faltspatkornen At parallellorientcrade och fragment av aldre bergarter ar stallvis vanliga. Pa kartan har parallcllorienteringen utmarkts med skiffrighctstecken. Parallellstrukturen ar oftast konform med kontakterna och fragmentens langsriktningar (Fig. 8). Utanfor massivet forekommer den porfy riska graniten sour skarpt genomskarande gangar pa Kobbaklintar ( ), Marbadan, Skogso ( ) norra Bergskaren ( ) och Kuggholm. Aven i dessa gangar ar faltspatkornen orienterade parallellt med kontakterna.

23 2 2 Tabell 4. Kemiska analyser av Lemlandmassivets bergarter. Taulukko 4. Lemlandin massiivin kivilajien kemiallisia koostumuksia. Table 4. Chemical analyses of rocks of the Lemland massif : SiO, 51,80 67,45 68,60 70,80 71,57 T10 2 1,80 0,63 0,62 0,96 0,25 \1,0 3 15,41 14,89 13,50 13,53 14,27 Fe ,79 3,19 2,00 0,89 2,03 FeO 4,70 1,03 1,20 1,60 0,63 MnO 0,16 0,06 0,04 0,02 0,04 MgO 4,91 1,42 1,20 1,02 0,59 CaO 6,43 1,54 1,70 1,46 0,60 Na.,O 2,81 2,82 2,90 2,88 2,74 K.,O 2,95 5,15 5,20 5,70 5,79 P,O 1,14 0,18 0,13 0,22 0,06 CO 0,00 0,05 0,02 H 2 O - 1,51 0,91 1 0,63 0,63 H 2O- 0,27 0,30 f 1,06 0,22 0,28 S 0,04 0, ,00 99,72 99,63 98,15 99,93 99,50 Ba 0,29 0,24 0,15 0,14 Rb 0,007 0,016 0,023 Sr 0,163 0,065 0,10 0,025 Zr 0,044 0, ,021 U>'eigbt norm Q 6,31 26,21 26,50 27,91 31,31 or 17,45 30,48 30,73 33,68 34,29 ab 23,78 23,86 24,54 24,37 23,18 an 20,71 6,84 8,21 5,81 2,82 C 2,16 0,09 0,49 2,49. cn 10,58 3,54 2,99 2,54 1,47 fs 0,95 0,66 fcn 1 64 difs 0,15 I NX, () 2, mt 8,39 1,65 2,20 1,29 1,44 il 3,42 1,20 1,18 1,82 0,47 hm 2,05 0,48-1,04 ap 2,70 0,43 0,31 0,52 0,14 z 0,09 0,08-0,04 cc - 0, ,04 py 0,07 0,02 fern 29,93 9,00 7,16 6,83 4,60 Qul 13,28 32,53 32,41 32,47 35,27 Or ' ,71 37,84 37, ,62 \bj 50,01 19, ,35 26,11 Qu) 9,26 29,99 29,45 30,41 34,18 A Or b 100 _. 25,57 34,83 34,88 27,30 34,15 27,28 36,70 26,56 37,43 25,31.\nj 30,34 7,83 9,12 6,33 3,08 1. Monzonit - Monzoniitti - Mon7onite. Natd, Lemland. x ,22, v = 442,67. Anal. C. Ahlsved, och C. Backman. 2. Porfyrisk granit - Porfyyrinen graniitti - Porphyritic granite. Bergd, Lemland. x ,20, y ,96. Anal. C. Ahlsved, och C. Backman. 3. Porfyrisk granit - Porfvyrincn graniitti - Porphyritic granite. Ytterklobb, Lemland. x ,50, y = 446,80. Anal. OY Partek AB, R. Ikonen. 4. Porfyrisk granit - Porfvvrinen graniitti - Porphyritic granite. Nyhamn ( ), Lemland. (Sederholm 1934, s. 51). 5. Jamnkornig granit - Tasarakeinen graniitti -Even grained granite. Skedholm, Lemland. x ,52, y - 443,90. Anal. C. Ahlsved, och C. Backman.

24 2 3 Fig. 8. Parallel lstruktur i porfyrisk granit kring ett fragment. Kuva 8. Suunnittumista porfyyrisessa graniitissa tumman fragmcntin vmparilla. l o. 8. Parallel orientation around dark fragment in porphyritic granite. Idskir ( , x ,30, v = 441,44) Den kemiska sammansattningen framgar av analyserna 2-4, tabell 4. Mineralogiskt bestar den porfyriska graniten huvudsakligen av kalifeltspat, plagioklas och kvarts (Tabell 3). Som tabellen visar, varierar halterna av kalifaltspat och plagioklas mycket. Det beror framst pa att bergarten stallvis ar mycket grovkornig, mcd slumpfel vid bestamningen som resultat. Kalifeltspaten kan mojligen vara ortoklas, for den saknar mikroklincts typiska gallerstruktur, vilken daremot patraffas i lava-, Seglingeoch Mosshagagranitcrna. Halten av morka mineral ar under 10 ~, mcd biotit och klorit som de vanligaste. Hornblende forekommer, och dominerar i vissa fall over biotiten. Titanit, apatit och opaka mineral forekommer stallvis rikligt, och ovriga accessoriska mineral ar fluorit, zirkon, epidot, kalcit samt mojligen metamikt allanit. Titanit ar ctt karakteristiskt mineral i de tidigt postorogena graniterna, men saknas nastan helt i de alandska rapakivigraniterna. Jarnnkornig granil Den jamnkorniga graniten ar en smakornig blekrod bergart, som i felt kan skiljas flan den jamnkorniga rapakivin genom forekomsten av tunna, ljusgra grona hoplakta skjuvsprickor. Graniten patraffas endast nara massivets ostra kontakt vid Nato ( ), Bergo och Jarso samt som ett restparti i rapakivi vid Kopnas.

25 2 4 Den jamnkorniga graniten bestar till over 95 % av kalifaltspat, kvarts och plagioklas (Tabell 3), med nagot biotit och klorit. Hornblende forekommer vid kontakten mot den porfyriska graniten pa Sengrund ( ). Accessoriska mineral ar apatit, opaka, titanit, zirkon, fluorit och troligtvis metamikt allanit. Mikroskopiskt skiljer sig denna bergart fran den jamnkorniga rapakivin genom att kvartsen ar tryckpaverkad och att granofyrisk textur saknas. Tabell 4 visar den kemiska sammansattningen hos nagra av Lemlandsmassivets bergarter. Huvudelementen som anrikas mot slutet av intrusionen, dvs. i den jamnkorniga graniten, ar kisel och kalium. Natriumhalterna ar oforandrade medan halten av de ovriga elementen minskar. Bland sparelementen finner vi pa liknande satt en okning av rubidium och en minskning av barium, strontium och zirkon. Pegmatit och aplit Lemlandsmassivet innehaller gangar av aplit och grovkornig pegmatit. I synnerhet vid massivets nordvastra rand forekommer i/2-2 m breda pegmatiter rikligt. 1 de fiesta av dem patraffas ett radioaktivt mineral, som sannolikt ar allanit. Allanit ar ett epidotmineral, som innehaller sallsynta jordartsmetaller samt uran och thorium. Det radioaktiva sonderfallet okar mineralets volym, och radiella sprickor uppstar runt Fib;. 9. Radiellt spriekmonster runt allanitkorn. Kuva 9. Sateittaista rakoilua allaniittikiteiden ymparilla. Fig. 9. Radial figuring around allanite crystals. Skogso grund ( , x ,0, y ,15)

26 mineralkornen. Fig. 9 visar en allanitrik pegmatit fran Skogso grund ( , 05), med det karakteristiska radiella sprickmonstret runt allanitkornen. Pegmatiterna genomskars pa manga stallen av apliter, vilka utgor en yngre intrusionsfas. De ar vanligen ca 10 cm breda och har ofta nagot grovkornigare pegmatitiska zoner. Apliterna upptrader i flere generationer och t.ex. pa nordostra Botesholm, ca 500 m sydvast om Rabbskar ( ) forekommer yngre apliter som genomskar aldre. De yngre apliterna heir troligen till rapakivigraniterna. 2 5 Basiska gangbergarter Langs rapakivikontakten fran Kungso ( ) till Skeppsvik, samt i granodioritresterna norr om Signilskar forekommer diabaser allmant, antingen som gangar eller sma massiv. I falt kan man skilja mellan tre types efter farg, kornstorlek och faltspaternas upptradande ; 1. svarta finkorniga, 2. svartsprackliga med listformiga plagioklaser eller ofitisk textur samt 3. svarta-grongra porfvritiska med stora anortositiska klumpar bestaende av enbart plagioklas. Pa kartan bar de finkorniga och svartsprackliga diabaserna utmarkts med D, och behandlas under rubriken diabas i den nedanstaende beskrivningen. De porfyritiska varianterna, vilka ar pyroxenhaltiga, bar utmarkts med pd och de anortositiska med An. Dessa behandlas i kapitlet pyroxendiabas och anortosit. Namnet pyroxendiabas liar valts med tanke pa de likartade diabaserna inom kartbladet 1014 Foglo. I tidigare beskrivningar har flere olika namn anvants for pyroxendiabasen, namligen : diabasporfvr (Frosterus 1892), ossipitdiabas (Sederholm 1934) och labradorporfyrit (Hausen 1964). Bade Sederholm (1934, s ) och Hausen (1964, s ) beskriver dessa diabaser utforligt och i Sederholms arbete firms dartill tre geologiska skisser over 1loggrund ( ), Notklobb ( ) och Blaklobb. Diabas finkorniga diabaser bar iakttagits endast pa ett fatal stallen. De ar upp till 2 m breda och stupar brant. Texturen ar mikro-ofitisk och det domincrande morka mineralet ar hornblande. Pa I lammarudda ( ) ar diabasen mycket finkornig och genomtvaras av tunna cpidot- och kalcitfyllda sprickor. Vid Sandgrunden ( ) skars diabasgangcn av kvartsporfyr, som trangt in Langs samma spricka. Till sitt upptradande paminner de finkorniga diabaserna om de sk. trappdiabaserna, vilka anses vara aldre an rapakivigraniterna (Ehlers & Ehlers 1977). Sma fragment av finkorniga diabasliknande bergartcr ar relativt allmanna i bade kvartsporfyr och kvartsporfyrartad rapakivigranit. Pa Kungsholm ( ) och norra T angviksbadarna ( ) finns daremot finkorniga diabaser, vilka skar en kvartsporfyrartad rapakivigranit resp. en kvartsporfyr. Det firms saledes finkorniga diabaser av flere aldrar. Svartsprackliga, ofitiska diabaser, m breda, forekommer vid Kungso ( ) och Trutklobben (Fig. 10). I de grovkornigaste partierna upptrader plagioklasen som 1-2 cm langa lister. De huvudsakliga morka mineralen ar hornblande, ii 1 1iy

27 2 6 Tabell 5. Kemiska analyser av olika diabastyper i Eckero, Jomala och Lemland omradet. Taulukko 5. Eckeron, Jomalan ja Lemlandin alueen diabaasien kemiallisia koostumuksia. Table 5. Chemical analyses of the different diabases in the Eckero, Jomala and Lemland areas I Si0.,. 50,37 47,55 50,94 49,14 50,97 46 ;33 Ti02 1,40 1,22 2,50 0,40 2,95 2,16 A ,92 16,25 19,66 27,98 13,63 11,67 Fe203 3,95 3,85 2,58 1,19 6,52 5,53 FeO 4,72 8,81 6,14 1,66 8,91 15,13 MnO 0,12 0,20 0,07 0,01 0,21 0,45 M g O 3,16 7,96 2,13 1,96 3,42 4,03 CaO 9,00 8,37 10,20 13,18 5,86 6,69 Na.,O 2,55 2,18 3,02 2,46 3,09 3;90 K 2 0 0,59 0,98 0,90 0,66 2,33 1,94 P 2O 5 0,22 0,16 0,28 0,15 0,66 0,77 CO 2 0, ,00 - H 20-r- 0,88 1,71 1,40 0,85 1,65 1,61 H 2O- 0,20 0,10 0,06 0,14 0,34 0,19 S 0, ,00-100,09 99,34 99,88 99,78 100,54 100,40 Ba 0, ,09 - Rb 0, Sr 0, ,022 - Zr 0, ,028 Weight norm Q 8,31-5,79 1,14 7,04 - or 3,49 5,79 5,32 3,90 13,79 11,46 ab 21,58 18,45 25,55 20,82 26,15 29,73 an 43,38 31,66 37, ,43 8,61 C 2, fo - 2,44-5,10 fa - 1, ,46 en 7,87 14,12 2,95 4,57 6,56 -- fs 3,31 8,10 2,86 1,34 5,00 - (en - 2,21 2, ,96 2,76 dilfs.. - 1,27 2,29 0,09 1,49 5,64 two - 3,68 4,74 0,44 3,59 8,16 mt 5,73 5,58 3,74 1,73 9,45 8,02 ii 2,66 2,32 4,75 0,76 5,60 4,10 hm a p 0,52 0,38 0,66 0,35 1,56 1,82 z 0, ,06 - fem 20,09 41,64 24,34 9,58 35,21 47,06 Qul 24,90-15,80 4,42 14,98 -- Or ,45 23,89 14,51 15,08 29,36 27,83 AbJ 64,65 76,11 69,69 80,50 55,66 72,17 Qul 10,83-7,82 1,28 11,10 - Or 4,54 10,36 7,18 4,37 21,76 23,02 }100 Ab 28,11 33,00 34,49 23,33 41,24 56,70 An 56,52 56,64 50,51 71,02 25,90 17,28 1. Diabas, ofitisk - Diabaasi, ofiittinen -Diabase, oftic. Kungso, Jomala. x = 6665,88, y = 434,16, Anal. C. Ahlsved, och C. Backman. 2. Pyroxendiabas - Pyrokseenidiabaasi - Pyroxene diabase. Blaklobb ( ), Eckero. Anal. H-B. \w iik. 3. Pyroxendiabas - Pyrokseenidiabaasi - Pyroxene diabase. Oster Hoggrund ( ), Eckero. (Sederholm 1934, s. 58.) 4. Anortosit-Anortosiitti-Anorthosite. Oster Hoggrund ( ), Eckero. (Sederholm 1934, s. 58). 5. Diabas, finkornig - Diabaasi, hienorakeinen -Diabase, fine-grained. Kungsholm, Lemland. x = 6666,50, y = 447,28. Anal. C. Ahlsved, och C. Backman. 6. Olivindiabas - Oliviinidiabaasi - Olivine diabase. Market ( ), Eckero. Anal. H-B. Wiik.

28 2 7 Fig. 10. Rapakivikontakten i Skeppsviksomradet, Eckero. 1. Suprakrustalbergarter ; 2. Metagabbro; 3. Hornblanditfragment; 4. Fragmentforande granodiorit ; 5. Rod gnejsgranit ; 6. Ofitisk diabas ; 7. Pyroxendiabas ; 8. Kvartsporfyr ; 9. Pyterlit. Kuva 10. Rapakivcn kontaktialue, Ecker6n Skeppsvikiss i. 1. Suprakrustisia kivilajeja ; 2. Metagabroa ; 3. Hornblendiittifragmentteja ; 4. Fragmentteja sisaltava granodioriitti ; 5. Punainen gneissigraniitti ; 6. Ofiittinen diabaasi ; 7. Pyrokseenidiabaasi ; 8. Kvartsiporfyyri ; 9. Pyterliitti. Fig. 10. Rapakivi contact area. Skeppsvik, Eckero. 1. Supracrustal rocks : 2. Metagabbro : 3. Hornblendite fragments : 4. Granodiorite containing fragments: 5. Red gneissose granite : 6. Opbitic diabase : 7. Pjroxene diabase : 8. Quartz porphyry : 9. Pyterlite.

29 2 8 pyroxen, klorit och opaka mineral. Diabascn vid Kungso ar belagcn i jamnkornig rapakivigranit. Den ar grovkornig i mitten och blir finkornigare mot rapakivin, karakteristiskt for en skarande gang. lnga kontakter som klarlagger bergarternas inbordes alder firms blottade, men liknande diabas breccieras av rapakivi pa ostra stranden av Storskar, vaster om Kungso sund. Breccian Jigger som ett ca 30 m langt parti, utdraget i nord--svdlig riktning vid vattenbrvnet. Det firms saval finkorniga som ofitiska fragment. Pproxeiidiabas orb anortosit Pvroxendiabas ar den vanligaste diabastypen langs rapakivikontakten vid Alands Hav. Den upptrader bade som gangar och sma massiv bredare an 200 m, t.ex. pa Hoggrund ( ) och Storbroskar, oster om Bogskar ( ). Texturen ar porfvritisk och plagioklas upptrader som story anortositiska klumpar i en fin- till medelkornig grundmassa. kristaller, vanligen 1-5 cm, eller Klorit, amfibol, pyroxen och malmmincral ar de vanligaste morka mineralen, men aven biotit forekommer. Diabaserna ar finkorniga i narheten av kontakterna, ofta med flytstrukturer, och smala utlfipare fran dc bredare gangarna ar vanliga. I Skeppsviksomradet finns utloparc som ar endast nagra mm breda, vilket visar att magman m$ste ha varit mycket latt- Fig. 11. Grovkornig anortosit. Kuva 11. Karkearakeista anortosiittia. Fig. 11. Coarse-grained anerthosite. Vasterstcn ( , x ,8, v - 427,85)

30 flytande. Fig. 10 ar en detaljkarta over Skeppsviksomradet tried pyroxcrtcliabascrtias lagen utmarkta. Diabaserna karakteriscras hdr av att de ar vindlande och vanligen ligger flackt. De smala gangarna,it finkorniga. Den nordligaste av diabasgangarnsi hoppar fran en spricka till en annan mcd tunna forbindelsekanaler mcllan dem. I den breda gang, som gar over Notklobb, har ctt fragment av ofitisk diabas iakttagits. Diabaserna mcllan Hammarudda ( ) och Nl6skatan skiljer sig nagot fran de Ovriga. De,it- finkorniga mccl sma plagioklaskorn och innehaller stallvis ocksa sma kvartsmandlar. Fn av diabascrna patraffas i jamnkornig rapakivi, fran I,illborskar till Storskars svdvastligaste spets. Dess forhallandc till den jamnkorniga granites sir osakert, men den gcnomskars skarpt av rapakiviapliter. Pa den lilla holmen mcllan I,illbroskar och Storskar finns cn gra finkornig kvartsporfvrartad hvbridbergart. I do bredare massiven dominerar plagioklaskristaller och -klumpar over mcllanmassan och diabasen blir anortositisk (Fig. 11). Pa I loggrund ( ) ar bergarrcn sa plaginklasrik att beteckningcn anortosit aven kunnat utmarkas pa kartan. A'id Ostersten ( ), Vastersten och Danten har vi ett homogcnt anortositiskt massiv av ca 2 3 km :s langd. 1'vroxendiabaserna och anortositerna skdrs av rapakiviapliter, breccieras av kvartsportyr vid Blaklobb (Scderholm 1934, Fig. 41) och finns som fragment bade i kvartsporfvr och i kvartsporfvrartad rapakivicranit (Fig. 12). Dct.it- mojligt att det finns 2 9 Fig. 12. Fragment av pvroxcndiabas i kvartsporfvrartad rapakivi. Kuva 12. Pvroksccnidiabaasifragmentti kvartsiporfvvrimaiscssa rapakivcs Fro. 12. Pyroa- ene diahase fiagment in guar ' por-pigy like rapakivi.,aiidfjardsgrund ( , x , 7, v

31 3 0 pyroxendiabaser och anortositer av olika alder analogt med de ovriga diabaserna. Deras narhet till rapakiviomradet antyder att de har ett genetiskt samband med detta, pa samma satt som i de ovriga omraden i Finland, dar rapakivin ar associerad med anortositer. Rapakiviomradet Det alandska rapakiviomradet ar ca 5000 km2 stort, och bast blottat mom de tre kartbladen (Fig. 1). Rapakivikomplexet uppbyggs av ett flertal granitvarianter som v axlar i fraga om kornstorlek, textur och mineralogisk sammansattning. Varianterna har vid karteringen indelats i foljande atta huvudtyper : 1. viborgit, 2. pyterlit, 3. pyterlit (biotitrik, stallvis porfvrisk), 4. jamnkornig rapakivigranit, 5. kvartsporfyrartad rapakivigranit, 6. kvartsporfvr, 7. aplitgranit och 8. porfyraplit. Indelningen gar fran viborgit eller s.k. normal rapakivi, med plagioklasmantlade ovoider, over pyterlit, dar omantlade ovoider dominerar, till granitvarianter utan ovoider och vidare till porfvrer och apliter. Radiometriska aldersbestamningar ger vid handen att uppbyggnaden av hela rapakivikomplexet har tagit atminstone 50 m ilj. a r i ansprak. Trots det bildar rapakiviomradet en val avgransad enhet, dar man ser att de olika granitvarianterna bar ett genetiskt samband. Graniterna ar massformiga och saknar parallellstrukturer. Monzonitiska varianter firms ej och pegmatiter ar sallsynta, i motsats till forhallandena i Lemlandsmassivet. Rapakivigraniterna ar monotona till fargen i nvanser av rott-rodbrunt. Kontakt forhallanden Rapakiviomradets norra och vastra kontakter mot den aldre berggrunden doljs av havet. Den sodra kontaktlinjen pa kartblad 1012 Mariehamn daremot ar valblottad och kontaktlinjen ar vindlande, och i Lemlandsomradet forekommer storre och mindre restornraden av aldre bergarter inne i rapakivigraniterna. Dessutorn fines det sma jamnkorniga granitkupoler inne i Lemlandsmassivet, t.ex. pa Kalvskaren ( ) och Kummelpiken. Det kan namnas att fortsattningen av den flacka takhorisonten i kupolen pa Kummelpiken patraffas i gruvschaktet pa Lilla Batskar vid ca 100 m :s djup (Nils Edelman, muntligt meddclandc). Kontakterna mot sidoberget ar skarpa, och antingen branta eller flacka. Kontaktbreccior ar sallsynta. En breccia fines pa holmen sydvast om Risholm ( ), dar en kupol av jamnkornig rapakivi tranger igenom granodioriten. Avkvlningskontakter ar vanliga, dvs. rapakivigraniternas kornstorlek avtar mot sidoberget. Kornstorleken i den omgivande bcrggrunden har inte paverkats markbart av rapakivismaltan. Exempel pa avkylningskontakter kan ses pa sodra Rankgarden ( ) och pa norra Bogskar. Pa bada stallena ar kvartsporfyrerna mycket finkorniga och saknar storre strokorn inom en ca 1 m bred kontaktzon.

32 3 1 illineralogiskoversikt Rapakivivarianterna bestar i de fiesta fall till over 90 0o av kalifaltspat, kvarts och natriumrik plagioklas. Forhallandet mellan de tre mineralen varierar bade mellan varianterna och inom dem. De ovriga mineralen spelar kvantitativt en underordnad roll, men ocksa de ger vissa karakteristiska drag at de olika graniterna. Fordelningen av de vanligaste mineralen i rapakivivarianterna framgar av tabell 6. Point counter-analyserna representerar huvudtyperna fran de olika omradena inom kartbladen. StOrsta delen av den biotitrika pyterliten ligger inom kartblad 1014 Foglo, varfor en av analyserna kr darifran (Nr. 28). I en av kvartsporfvrerna (Nr. 1) at mellanmassan mycket finkornig, och endast fordelningen av porfyrkornen har bestamts. Fig. 13 illustrerar grafiskt den procentuella mineralfordelningen enligt de 40 point counter-analyserna i tabell 6. I den nedre delen av diagrammet har vi de tre huvudmineralen kalifaltspat, kvarts och plagioklas adderade till varandra. Av diagrammet framgar att kalifaltspat- och kvartshalterna i genomsnitt okar mot hoger i diagrammet, medan plagioklasen minskar. Variationerna ar dock stora speciellt i kvartsporfyrer och kv artsporfyrartade rapakivigraniter. Den ovre delen av diagrammet visar fordelningen Tabell 6. Point counter analyser av kartbladens rapakivivarianter. Taulukko 6. Karttalchtien rapakivimuunnosten mineraalikoostumuksia, maaritettyna pistelaskimella. Table 6. Point counter analyses of the modal composition of the rapakivi varieties in the neap area Kalifaltspat - Kalimaasalpa - - K-feldspar 21,3 39,6 46,2 27,3 25,2 39,4 46,8 39,1 45,1 Kvarts-Kvartsi-- Qaart7 51,9 43,8 23,6 41,9 40,4 28,2 36,8 48,6 40,0 Plagioklas - Plagioklaasi -- Plagioclase 26,8 9,7 22,0 23,6 25,2 24,7 13,1 9,8 11,5 Hornblende - Sarvivalke - Hornblende 4,0 1,7 4,1 0, ,9 Biotit-Biotiitti-l3iotile 0,1 0,5 0,4 2,0 0,1 0,7 Klorit- Kloriitti - Chlorite - 3,8 1,4 1,4 3,0 3,9 2,4 0,4 1,0 Fluorit - Fluoriitti - fluorite Opaka - Opaakki - Opaque - 3,0 2,1 2,3 1,5 0,6 0,4 1,3 0,1 Ovrigt - l'luut Others 0,1 0, ,2 0,5 0,5 0,6 0,7 1100,0 1100,0 1100,0 100,0 100,0 1100,0 100,0 1100,0 100,0 1. Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -,Quart,-, porphyry. Blaklobb, Eckero. x ,92, y ,46 2. Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -,Quartz porphyry. N Skcppsvik, Eckero. x = 6675,50, v = 417, Kvartsporfyr -- Kvartsiporfyyri - Quartz_ porphyry. Manskar, Jomala. x := 6664,30, y - 434, Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -- Quart% porphyry. Odanbolc, Jomala. x -= 6670,40, y = 434, Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -- Ouarty porphyry N Langviksb., Eckero. x -= 6676,80, y = 417, Kvartsporfyr Kvartsiporfyyri -Quartz porphyry. Tollingarna, Eckero. x == 6675,80, v = 579,40. Kvartspofyrartad rapakivigranit - Kvartsiporfyyrimainen rapakivi - Ouart7 popbry like rapakivi. Golby, Jomala. x = 6676,52, y = 441, Kvartsporfyrartad rapakivigranit - Kvartsiporfyyrimainen rapakivi - Quart y porphyry like rapakivi. Golby, Jornala. x = 6677,50, y = 440, Kvartsporfyrartad rapakivigranit - Kvartsiporfyyrimainen rapakivi -,Quart,-, porphyry like rapakivi. Bjorsbv, Jomala. x 6675,34, y - 442,59.

33 32 Tabell 6. forts. -- Taulukko 6. jatk. - Table 6. coat. io t Kalifaltspat -- Kalimaasalpa - K-feldspar Kvarts Kvartsi - uarl7,. Plagioklas - Plagioklaasi - PlaPiocla.,e Hornblende - Sarviviilke llorublende Biotit - - Biotiitti -- l3iolite.... klorit -- kloriitti --- C4lorile. Opaka - Opaakki - - Opaque. Fluorit - - Fluoriitti -- Fluorite... Ovrigt -- M1uut --Others 37,8 23,8 22,6 11,5 2,1 1,6 0,6 43,6 25,2 17,2 -,5 1,3 1,1 10. Kvarrsporfvrartad rapakivtgranit kvartsiportyyrimainen rapakivi Juarh porphyry like 'apakiri. Stockmyran, lomtlt. x ,80, y - 444, Kvartsporfvrartad rapakivigranit - Kvartsiporfvyrimainen rapakivi guerre, porphrrry likr r,rpakivi. Sandhagen, Hammarland. x 6675,15, y - 428, Kvartsporfvrartad rapakivigranit -- Kvartsiporfyyrimainen rapakivi -- fuarlti pophrri /ik,= pakiri. Gisslan, Ecker(i. x 6672,0, y 572, Viborgtt --- Viborgiitti -- ll'ahor4ttr Hogor, I.umparland, x -6664,20, r Viborgit Vihorgitttt - - II rbor we. Amnas, Finstrom. x 6678,42, v 442, Viborgit - - Viborgiitti -- I1"hoyrte. Torsholma, Iammarland. x 6692,00, y1 427, Viborgit- -Vihorgitttt-- IErborr,te. S Signilskrubba, Geta. x 6698,55, e 439, Viborgit- Viborgiitti 11 rb,nrgile. Hultaholm, Sund. x 6683,44, v 459, Viborgtt Viborgiitti- ll'rbogyite. Storbrotten, Bottenhavet. x 6702,20, v , Viborgit--Viborgiitti ll"rhor,~lrte. Vasrra Malen, Fekero. x 6.00,15, v - 579,20. 53,2 12,7 22,7 0,3 1,2 7,8 1,0 1,1 43,4 36,0 15,1 2,8-0,2 2,3 0,2 47,0 23,4 24,7 3,3-0,4 0, 7, 0,5 49,2 18, ,9 0,8 2,3 0,2 55,6 23,2 15,7 3,7 0,6 0,8 0,4 34,8 36,8 16,0 4,6 4,0 1,0 0,3 2,2 0,3 42,9 26,8 23,7 2,6 0,2 2,- 0,6 0,5 42,0 21,1 34,1 2,0 0,2 0,2 0,4 1100,0 1100,0 1100,0 1100,0 100,0 1100,0 1100,0 1100,01100, l\.alifaltspat - Kalimaasalpa - K-/eldoper' 46,6 42,6 41,9 46,7 kvarts - Kvartsi - Ouarh.. 29,1 30,3 34,2 3-,3 Plagioklas Plagioclase Plagioklaasi 19,8 19,0 14, 7 12,1 I lornblaadc- Sarvisalkc - hornblende 1,6 3,1 1,4 Biotit -- Biotiitti - - l3iotite. 0,4 kiorir kloriitti - Clrlorilc. 0,8 3,2 1,0 0,7 Fluoru -- Fluoriirti - - / Inorite. 0,8 Opaka - - Opaakki - - Opaque. 3,0 1,0 4,0 1,2 Orrigt \'Iuut--Other. 0,7 2,3 0,3 0,2 49,9 28,1 14,3 3,9 1,0 1,0 3-,4 28,8 23,6 3,- (),1 0,3 1,9 2,2 40,8 31,2 18,0 6,7 0,6 0,1 1,6 1,0 37,6 40,2 18,0 3,6 0,2 0,2 0,2 39" 42, , -,1 0, ,0 1100,0 1100,0 1100, , ,0 1100,0 1100, Pytcrlit Pyrcrluttt- -Prterlilc. S Storbt -, Fckcro. x - 66,8,08, 420, Pvterlir- Pytcrliitri - Pyterlile. Frnkarby, Finstrom. x ,08, a - 438, Pvterlir - Pvterliitti - - P77er/rte. Korsangen, Hammarland. x - 66, 8,26, a 431, Pytcrlit-- Pvterliitti Prterlrte. S Bistorp, I.emland. x ,70, v 472, Pyterl it --- Pytcrl iitti -- Prler/Pe. Bvbcrgct, Sund. x ,70, y 453, Pytcrlit- - Pytcrliittt - - Ptter-/rte. S Signilskrubba, Geta. x ,86, c 439, Pvterlir- - Pvterluttt- Pyterlite. Vitklobb, Geta. x ,50, v , Pyterlit (biotitrik, stallvis porfyrisk) --- Pvterliitti (biotiittirikas, osittain porfyyrinen) PJder/uo (biotite rich, partly porphyritic). I-laddnas, Lemland. x = 6661,75, y , Pyterlit (biotitrik, stallvis porfyrisk) Pvterliitti (biotiittirikas, osittain porfvyrinen) -- Pyterlit, (biolite ri(h, part/, porpb~'rltic). Stora Tistronholm, Lumparland. x 6660,60, v 460,78 (kbl ).

34 3 3 Tahcll 6. forts. Taulukko 6. jatk. Y able 6. Cow Kalifaltspat-- Kalintaasllpa- K-feldspar 48,5 34,3 50,2 42,7 55,8 47,4 57,0 51,8 Kvarts -- Kvartsi -Quart.. 34,7 35,2 39,1 34,2 36,1 31,0 34,1 35,4 Plagioklas -- Plagiok]aasi Plagioclase 11,9 20,0 7,6 17,3 5,2 19,0 6,6 8,2 I-Iornblande -- Sarvivalkc- Hornblende 1,0 Biotit - Biotiitti --- Biolile (),9 5,9 0, 7 Klorit - Kloriitti - C3lori/e. 0,9 2,6 1,0 0,3 0,6 0,4 1,7 0,5 Fluorit Fluoriitti - l /noritc 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 Opaka - Opaakki -- Opaque. 1,6 1,0 1,2 0,1 0,9 0,4 0,3 Ovrigt - Alust Otters 1,3 0,7 0,2 0,2 0,1 0,3 0,2 0,3 100,0 I 100,0 100,0 100,0 I 100,0 100,0 100,0 100,0 29. (1mnkornig granit 'I'asarakcinen graniitti L.ruen-era/ned granite. Kungso, Jomala. x 6666, 80, ', == 434, /amnkorni4 granit Tasarakeinen gr ti E'ren-grained gran I.illbroskar, lomala. x =- 6665,73, y 433, lamnkornig granit -- Tasarakeinen graniitti - Even-grained granite. Stora Berg skar, l.emland. x 6656,00, v , J (mnkornig granit - - Tasarakeinen graniitti Been-grained granite. Vastra hamnen, Mariehamn. x ,10, v 440, Jamnkorrug granit - Tasarakeinen graniitti ten-vrained grmritc. RIttgrundct, Eckerii. x ,74, c - 421, /amnkornig granit - Tasarakeinen graniitti -- fsven-orainedgranite. Kvrkbyu, Geta. x ,70, v 437, jamnkornig granit -- Tasarakeinen graniitti - Erert-grained granite. Pettbiile, Saltvik. x 6692, 18, v 442, lamnkornig granit - - Tasarakeinen graniitti Eren-grained grartite. yas, Saltvik. x 6690,85, v 446, Kalifaltspat - Kalimaasalpa - -K-feldspar Kvarts Kvartsi -- Ouariti.. Plagioklas - Plagioklaasi -- Plagioclase Hornhlande - Sarviv^lkc - Hornblende Biotit -- Biotiitti -- Biotite.. Klorit - Kloriitti - Cb/ rite... Fluorit - Fluoriitti - fluorite.. Opaka -- Opaakki - Opaque Ovrigt - ;,,lout - Otbers 54,1 35,6 6,5 3,1 0,3 0,2 0,2 54,0 28,1 13,9 2,8 0,2 0_7 0,3 53,4 37,2 6,6 2,0 0, 7 0,1 100,0 I 100,0 100,0 51,7 33,3 8,0 5,1 1,1 0,5 0,3 100, Aplitgranit - Apliittigraniitti -- Ap/ile granite. Skarpnatii, Hanttnarland. x 6690,75, v 431, Aplitgranit Apliittigraniitti -Aplile granite Brannbollstad, Sund X ,94, , Aplitgranit - Apliittigraniitti -.4p/ite granite. Havisherget, Geta. N ,30, v - 436, Aplitgranit - Apliittigraniitti p/ite granite. Hogholm. 1,cmland. x 6653,56, v - 452,15. 5 i28intiiny

35 I I I /0 5 I IKlorit-Kloriittia-Chlorite I I I 7 0 I I ~ Biotit -Biotiittia-Biotite I Hornblende-Sarvivalkette - HorHornblende I Ovrigt - Muu Other I I I I Plagioklas - Plagiokl. e sia - Plagioclase I I I Kvarts - Kvartsia -Quartz I I I - I I I I I I I I I Kalifeltspat- Kolimaasalpad-K-feldspar - Nr I I I I I I I I 1 I I I I I I I I I 1 I I Fig. 13. Fordelningen av huvudmineralen samt hornblende, biotit och klorit i rapakivivarianterna fran tahell Kvartsporfyrer ; 2. Kvartsporfyrartade rapakivigraniter ; 3. Viborgiter ; 4. Pyterliter ; 5. Pyterliter (biotitrika) ; 6. jamnkorniga rapakivigraniter ; 7. Aplitgraniter. Kuva 13. Paamineraalien scka sarvivalkkeen, biotiitin ja kloriitin maara taulukon 6 rapakivimuunnoksissa. 1. Kvartsiporfyyrit ; 2. Kvartsiporfyyrimaiset rapakivigraniiti ; 3. Viborgiitit; 4. Pyterliitit ; 5. Biotiittirikkaat pyterliitit ; 6. Tasarakeiset rapakivigraniitit ; 7. Apliittigraniitit. fig. 13. Distribution of principal minerals as hell as the hornblende, biotite and chlorite in the rapakivi varieties of Table Quarts porpbyries : 2. Quart,- porpb~, r), like rapakivi granites : 3. IFiborgites: 4. P~, terlites : S. Biotite-rich ppterlites : 6. Even-grained rapakivi granites : 7. Aplite granites. av de vanligaste morka mineralen, hornblende, biotit och klorit. Hornblende er det dominerande mineralet i kvartsporfyr, kvartsporfyrartad rapakivigranit, viborgit och pyterlit, medan det nastan helt saknas i de ovriga varianterna. Kloriten hat samma trend som hornblandet. Pa basen av hornblandets och biotitens forekomst kan rapakivivarianterna indelas i tva huvudgrupper : hornblende- och biotitgraniter. Fasten mineralsammansettningen varierar hat rapakivigraniterna manga gemcnsamma drag. Faltspaterna ar pigmenterade av jernoxider, vilket ger rapakivigraniterna deras karakteristiska roda farg. Kvartsen ar sallan tryckpaverkad och har ofta egenform gentemot faltspaterna. Dessutom ar kvarts och kalifaltspat ofta skriftgranitiskt sammanvuxna till s.k. granofyrisk textur i de fiesta rapakivivarianterna. Fluorit ar det mest karakteristiska accessoriska mineralet. Det forekommer i nastan ally mikroskop-

36 3 5 slip som undersokts, med hogre halter i biotitgraniterna. /1v ovriga accessoriska mineral kan namnas zirkon och apatit. Titanit daremot, som ar ett vanligt accessoriskt mineral i de tidigt postorogena graniterna, saknas nastan helt i rapakivigraniterna. Rapakiriuarianter Kartbladen 1021 Geta och Signilskar domineras av viborgit och pyterlit genomskurna av mindre massiv av jamnkornig cller aplitisk rapakivigranit. Pd kartbladet 1012 Mariehamn forekommer viborgiten endast i de nordostra och ostra delarna. Pyterlit och langstrackta massiv av kvartsporfyrartad och jamnkornig rapakivigranit bygger upp kartbladets rapakividel, med nagra kvartsporfyromraden Tangs kontakten mot Alands I lav. 1 sodra delen av Signilskarsbladet finner vi kvartsporfyr och kvartsporfvrartad rapakivigranit med pyterlit Iangst i vaster. Det bor papekas att pyterlitmassivet mot Glands Hav utritats pa basen av tva observationer, den ena en undervattensundersokning vid Solovjeva (Winterhalter 1967), den andra vid sodra Sankan. I det foljande beskrivs forst horn blandegraniterna, vilka visat sig tillhora de aldrc rapakivivarianterna, och sedan de vngrc biotitgraniterna. Kvartsporfyr. Kvartsporfvrcrna ar rodbruna till morkbruna, finkorniga bergarter med strokorn av kvarts, kalifaltspat och plagioklas. Man kan sarskilja tre undertyper som skiljer sig fran varandra genom farg och porfyrkornens storlek. Den forsta typen ar chokladbrun med mycket finkornig mellanmassa (Fig. 14, nr 1). Porfyrkornen ar vanligen mindre an 1 cm. Mineralsammansattninen framgdr av tabell 6. nr 1-2. Den granofyriska texturen ar svagt utbildad. Varianten forekommer vid norra Skeppsvik och Blaklobb (Fig. 10) samt som en gang i diabasen pa Sandgrund ( ). Den andra typen ar rodbrun till brun med nagot grovre mellanmassa. Porfyrkornen kr ocksd storre med nagot varierande koncentrationer, som fig. 14, nr 2 och 3 visar. Ocksa ovoidbildning forekommer samt sporadiskt gronaktiga plagiokiaskorn, 1-3 cm i diameter. Mineralsammansattningen framgar av tabell 6, nr 3-5. Ett karakteristiskt drag ar att derma typ ibland innehaller rikligt med fragment, huvudsakligen av diabaser (Fig. 15). 1 dessa firms ofta storre korn av kalifaltspat, vilka ocksa vdxer over kontakten mellan porfyr och fragment. En sedan kvartsporfyr firms vid Hammaruddaomradet och pa norra Langviksbadarna ( ) samt som ett mindre restparti inne i jamnkornig rapakivigranit vid EckerO landsvag, norr om Gottby ( ). Kontakter mellan ovannamnda kvartsporfyrer och pyterlit kan iakttagas t.ex. vid norm Skeppsvik (Fig. 10), Pepparn ( ) och Rankgarden. Vid Skeppsvik fragmenterar pyterliten kvartsporfyrcn och tranger sorn gangar in i den. Fig. 15 visar ocksa en kontakt mellan kvartsporfyr och pyterlit. Pvterliten blir mera finkornig mot kontakten, mcdan kvartsporfyrens kornstorlek ar oforandrad. Dessutom avskars dct Ijusa fraginentet av pyterliten.

37 3 6.. Fi, Poleradc viprov av kvartsporfyi -cr Kuva 14. Kiillotettuja / i,. 14. Polished qilarl~; j)ojph)r).rumples. 1. likild(o)hcii ( ) ; 2. HammarU111lq ( ) ; 3. Pcpparn ( ) och 4 Tollin area ( )

38 3 7 Fil. 15. Fragment i kvartsporfvr vid en kontakt mellan kvartsporfyr och pytcrlit. Observera strokornen av kalifaltspat i det morka diabasfragmcntet och att pyterliten avskar dct Ijusa fragfragmcntct i kvartsporfyren. liuva 15. Fragmentteja kvartsiporfyyrissa seka kvartsiporfvvrin ja pyterliitin vilinen kontakti. I-Iuomaa suuret kalimaasalpakiteet tummassa diahaasifragmentissa seka pptcrliitin kontakti kvartsiporfyyrissa olevaa vaalcaa fragmenttia vasten. 15. Fragments in quart,, porphyry and a contact betnreen quart:? porphyry and pyterlite. Note the large potash feldspar crystals in the dark diahase,fragment and the pale fragment pierced by pyterlite. Rankgardcn ( , x ,62, 437,16).

39 3 8 Fig. 16. Mork k~ attspuri% r breccierande jamnkornig granit. Kuva 16. Tumma kvartsiporft vri brcksioi tasarakcista graniittia. Fig. 16. Even-grained granite precciated by dark gaari7 porphyry. Tollingarna ( , x ,8, v 579,5). Den tredje kvartsporfyrvarianten ar morkbrun med finkornig mellanmassa (Fig. 14, nr 4), och forekommer i ctt bake vid Alands Flav fran Tollingbadarna ( ) mot sydvast. Porfvrkornen ar mindre an 1 cm. Pa holmarna svdost om Sodra Degerskar overgar den stallvis i roda fargtoner och paminner om den kvartsporfy rartade rapakivigraniten, som finns pa holmarna norrover. Tvh andra sardrag upptrader i kvartsporfyren pa Tollingarna, dels brecciebildning och dels alternerande morka och ljusa sliror (Fig. 16 och 17). Breccian finns tangs sodra stranden och de rundade fragmenten bestar av enbart ljusrod jamnkornig rapakivigranit. Fragmentens kantcr ar nagot diffusa. I motsats till de ovriga kvartsporfyrerna er denna saledes yngre ar en av de jamnkorniga rapakivigraniterna. Det sliriga partict forekommer pa norra stranden och uppbyggs av svagt vindlande, omvaxlande Ijusa och morka band. Mineralsammansattningen hos en murk kvartsporfyr fran Tollingarna framgar av tabell 6, nr 6. Kvartrporfyrartade rapakir'igraniter. De kvartsporfyrartade rapakivigraniterna ar roda eller ljust brunroda med storre korn (< 1 cm) av kvarts och faltspater utstrodda i en finkornig mellanmassa. Vi har tva undergrupper sum tydligt skiljer sig fran varandra : 1. rod, med tatt liggande porfyrkorn (Fig. 18, nr 1) nastan enbart bestaende av kvarts och faltspater och 2. Ijust brunrod, hornblende- eller kloritrik, dar porfyrkornen ar glest strodda (Fig. 18, nr 2). Mellanmassan i den scnare ar grano-

40 3 9 Fig. 17. Morka och Ijusa sliror i kvartsporfyr. Kuva 17. Tummia ja v, ticita juovia kvartsiporfyyrissa. Pig. 17. Dark and light bands in grtariz porphyry. Tollingarna ( , x ,93, y = 579,64). Fig. 18. Polerade ytprov av n a kvartsporfyrartade rapakivigraniter. Kuva 18. Kiillotetut naytteet kahdcsta kvartsiporfyyrimaisesta rapakivigraniitista. 18. Polished samples of too guariz porphyry like rapakivi granites. 1. Kulla ( ) ; 2. Langbadan ( ).

41 4 0 fyrisk, och kvartskornen ar ofta omgivna av en hornblandemantel, ca 1-2 mm bred. Diabasfragment dr ocksa allmdnna i donna variant (Fig. 12). Skillnaden i mineralsammansdttning mellan de tva varianterna framgar ur tabell 6, nr 7--9 respektive Den forra, roda varianten bildar ett homogent ovalt omrade mellan Go1by ( ) och Osundct ( ), samt forckommer ocksa pa sodra Kungsholm. For ovrigt bestar de kvartsporfyrartade rapakivigranitomradena av den hornbldnderika typen. Kontakter som klarlagger deras inbordes alder har into observerats. Ddremot hat bade den jamnkorniga rapakivigraniten och pyterliten tydliga avkvlningskontakter mot den kvartsporfyrartade graniten, dvs. den dr dldre. Pa tva stdllen, Sandviken ( ) och Kasberget ( , x = 6668,60, y = 440,36), dr kontakten sa knivskarp att t.o.m. porfyrkorn av kvarts avskurits. Viborgiter. Viborgitisk rapakivi dr model- till grovkorniga bergarter som karakteriseras av stora runda korn av kalifaltspat eller s.k. ovoider, ofta omgivna av en mantel av plagioklas. Ovoidtathcten varierar, liksom forhallandet mantlade/omantlade. I allmanhet dominerar dock de mantlade ovoiderna. Fargerna vaxlar mellan ljusa och morka toner av rodbrunt. Mellanmassan ar granofyrisk och morka sliror och fragment av aldre bergarter forckommer sporadiskt. Den vanligaste viborgitvarianten ar medelkornig, och den utgor huvudparten av viborgitomradena. Ovoiderna dr cm i diameter, men upp till 5 cm stora har patraffats. De storre ovoiderna saknar vanligen plagioklasmantel. Grovkorniga viborgiter finns huvudsakligen i de norra och nordvastra delarna av kartbladet 1021 Geta. Medel- och grovkorniga viborgiter overgar successivt i varandra. Pa sodra delen av Klubbskdr ( ) phtraffas dock tva olika viborgiter skarpt gransande mot varandra. Kontakten gar over holmen i ungefdr ost vastlig riktning. Den nordliga viborgiten ar mork och doss ovoider dr 0,5-1 cm i diameter. Den sydliga ar ljus och ovoiderna dr upp till 2 cm i diameter. Den morka viborgiten uppvisar pa ostra sidan av holmen en avkylningskontakt mot den Ijusa varianten. Liknande morka viborgiter, fastan grovkornigare, forekommcr pa grynnorna och de sma holmarna vid Bottenviken, t.ex. Storbrotten ( ), Mdrkkallarna ( ) och Vastra Malen. En speciell smhovoidisk viborgit patraffas i ett liter massiv vid Lumparsund ( ). Ovoiderna ar mindre an 0,5 cm och mestadels mantlade. Mineralsammansattningen hos viborgitvarianterna framgar av tabell 6, nr 13-19, och Fig. 19 visar grov- respektive medelkornig viborgit. Pyterliter. Dessa it medelkorniga, roda till rodbruna bergarter och skiljer sig fran viborgiterna genom att mantlade ovoider saknas ndstan belt. De storre fdltspatkornen ar vanligen cm, och har mera rektanguldr from. Granofyrisk textur ar vanlig och kvartskornen framtrdder tydligare an i viborgiterna. Miarolitiska halrum upptrdder allmdnt och ger bergarten ett sprdckligt utseende. Pyterliterna i Gcta och norra Saltvik ar grovkornigare do de langstrackta massiven inom Mariehamns kartblad. Faltspaternas porfyriska textur dr inte heller lika tydlig, och pyterliterna paminncr ibland om medelkorniga jamnkorniga graniter. Fig. 20

42 4 1 Fig. 19. Polerade vrprov av viborgiter. Kuva 19. Kiillotcttuja viborgiirtinavttcita. Fry. 19. Polished rviborgile sampler. 1. Rvssii ( ) ; 2. Stortraskct ( ). Fig. 20. Polerade ytprov av pyterliter. Kuva 20. Kiillotettuja pvrerliittinavtreita. 20. Polished pylerlile samples. 1. Skarpnatii ( ) ; 2. Posta ( ) U1111vy

43 42 Fig. 21. Polerade ytprov av jamnkorniga rapakivigraniter. Kuva 21. Kiillotettuja naytteita tasarakcisista rapakivigraniitcista. Pig. 21. Polished samples of even-grained rapakivi granite. 1. Norrholmen ( ) ; 2. Mora trask ( ) ; 3. Langsjo ( ).

44 visar en pyterlit fran de norra delarna i jamforelse med en mera spracklig variant fran sodra gland. Mineralsammansattningen for pyterliter fran olika delar av kartbladsomradena ges i tabell 6, nr Biotitrik pyterlit forekommer room ett ca 5 X4 km stort omrade vid Foglofjarden ( ), som fortsattning pa ett storre massiv pa kartbladet 1014 Foglo. Den skiljer sig fran de ovriga pyterliterna genom att den saknar granofyrisk textur och att kvarten upptrader som tydliga rokgra korn eller aggregat i en ljusrod mellanmassa av faltspat. Ovriga mineral forekommer i underordnad mangd, vilket framgar av tabell 6, nr Beteckningen biotitrik kan forefalla missvisande, men biotiten ar en mycket karakteristisk bestandsdel i mikroskoppreparaten. Jknrnkorniga rapakivigraniter. Dessa ar medel- till smakorniga biotitgraniter vilka saknar stora strokorn. Tva olika huvudtyper kan urskiljas : 1. model- till smakorniga, dar den granofyriska texturen inte at namnviirt framtradande (Fig. 21, nr 1) och 2. medel- till smakorniga, starkt granofyriska (Fig. 21, nr 3). De granofyriska varianterna karakteriseras ocksa av att miarolitiska halrum ar vanliga. Mellanformer mellan dessa forekommer (Fig. 21, nr 2). De jamnkorniga graniterna upptrader pa samma satt som pyterliterna, dvs. som mindre, begransade omraden room Geta kartblad och mera utdragna massiv room Marichamns kartblad. Som typiska foretradare fox den forsta variantcn kan namnas massiven vid Geta kyrkby ( ) och Odkarby ( ). Graniten vid Odkarby paminner till texturen om en jamnkornig variant av biotitrik pyterlit, och den kallas i de aldre beskrivningarna for Hagagranit (Frosterus och Sederholm 1892, s. 17). De mest karakteristiska granofyriska graniterna forekommer i de langstrackta massiven vid rapakivikontaktcn i soder samt vid Pcttbole ( ) och Kasberget. Mineralsammansattningen for atta jamnkorniga graniter ges i tabell 6, nr Apliter och porfyrapliter. Apliter at smakorniga ljus- till tegelroda biotitgraniter, vilka upptrader bade som sma massiv och gangar. De uppvisar val utbildad granofvrtextur, medan miarolitiska halrum saknas. llindre aplitmassiv patraffas over hcla rapakiviomradet utom pa Signilskarsbladet. blest forekommer apliterna som gangar och ca 2000 sadana har observerats. Bredden pa gangarna varierar fran nagra cm upp till tiotals meter, men vanligen ar de smalare an 1 m. De finns i alla rapakivivariantcr. Tre generationer apliter bar iakttagits skara varandra pa samma hall. De olika apliterna skiljer sig i viss man fran varandra och upptrader antingen som vindlande eller raka gangar. De vindlande gangarna bar diffusa kontakter och omges ofta av morka sliror, medan de raka gangarna har skarpa kontakter och skar de vindlande. De raka gangarna skar i sin tur varandra. Emedan aplitgangar forekommer sa rikligt i alla rapakivigraniter ar det troligt att varje rapakivivariant har sin egcn aplitfas. Mineralsammansattningen for tre aplitgraniter fran olika delar av omradet framgar av tabell 6, nr 37 39, och Fig. 22 visar en typisk representant for aplitgraniterna. 4 3

45 4 4 Fig. 22. Polcrat otprov av aplitgranit. Kuva 22. Kiilloitcttu apliittigraniittinavtc. I ll. 22. Polished up/ile pram/e sample. \2fshv ( ). Portvrapliterna skiljer sig fran apliterna gcnorn att do har spridda mantladc ovoider, vanligen cm stora. Till sitt upptradandc paminncr dc om apliterna. Dc fbrckommcr dock sporadiskt och cndast pa Prasto ( ) finns ett smalt baltc av homogcn porfvraplit.'\lineralsammansattningcn framgar av tabell 6, nr 40. keimsk JamKll/aii a//nin"g Dc olika rapakivivariantcrnas kcmiska sammansattning visas i tabell 7..Aderton av analvserna ar gjorda for Hans Hausens rakning pa 1950-talet, men har into tidigare publicerats, medan tea ingar i Sederholms (1934) beskrivning over Aland. I tabellen ar de ursprungliga bergirtsbeteckningarna andrade sa att de motsvarar den klassiticering som anvants i foreliggande beskrivning. Pvra av I-lausens analyser ligger mom de angransandc kartbladcn, men for att kunna jamfora dc olika rapakivivariantcrna mcd varandra liar de tagits med i denna kartbladsbeskrivning. Pig. 23 visar ett s.k. l larkcrs variationsdiagram av analvserna i tabell 7, dkr huvudelementens oxidhalter i procent jamfors med SiO z -halten. Nled stigande SiO,-halt miskar alla ovriga element i storre eller mindre grad, forutom kalium, som okar nagot. Det vasentligaste som framgar ur diagrammet ar hur de olika bergarterna gruppcrar

46 45 Tabell 7. Kemiska analyser av olika rapakivigranitcr fran Alands rapakivi omradc. Taulukko 7. Ahvenanmaan rapakivialueen rapakivimuunnosten kemiallisia koostumuksia. Table 7. Chemical analyses of rapakivi granites in the Aland area SiO, Ti A Fe2 Os FeO MnO MgO CaO Na 20 K 20 P20; C0 2 H 2O H 2 O BaO Rb 2O Zr02 F IKeight Q or ab an C norm en FS (en i fs IWO il hm ap c =em u Jr ~u Jr b sn) ,25 0,16 10,58 1,59 0,64 0,03 0,26 0,18 2,12 5,40 0, ,00 0, ,05 44,32 31,91 17,94 1,25 0,79 0,65 1,70 0,30 0,42 0, ,12 47,07 33,88 19,05 46,45 33,44 18,80 1,31 77,35 0,19 11,08 1,28 0,50 0,04 0,22 0,39 2,84 5,42 0,09-0,37 0,09 1. Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -Quartz porphyry. Storbroskar ( ), Jomala. Anal. H-B. Wiik. 2. Kvartsporfyr-Kvartsiporfyyri Quartz porpljyg. Blaklobben ( ), Eckero. (Sederholm 1934 s. 67). 3. Kvartsporfyr - Kvartsiporfyyri -Quartz porphyry. S Tollingarna ( ), Eckero. Anal. H-B. Wiik. 4. Kvartsporfyrartad rapakivigranit - Kvartsiporfyyrimainen rapakivi -Quartz porphyry like rapakivi. W Enskar ( ), Eckero. Anal. S. Siitonen. 5. Kvartsporfyrartad rapakivigranit - Kvartsiporfyyrimainen rapakivi - uartz porphyry like rapakivi. Kalmsta ( ), Jomala. x = 6668, y = 443. Anal. S. Siitonen. 99, ,18 32,03 24,03 1,35 0,05 0, ,19 0,36 0,46 0, ,77 41,14 33,63 25,23 40,56 33,16 24,89 1,39 70,60 0,44 12,75 0,31 3,57 0,08 0,80 1,66 3,00 5,80 0,18 0,73 0,07-99,99 24,72 34,27 25,38 4,19 1,67 4,79 0,32 0,93 1,20 0,45 0, ,42 10,62 29,30 40,62 30,08 27,91 38,69 28,66 4,74 70,08 0,60 12,83 1,37 3,32 0,07 0,76 1,89 2,66 4,72 0,15 0,14 0,75 0,22 0,15 0,00 0,07 0,05 99,83 30,26 27,89 22,51 7,51 0,59 1,89 4,10 1,99 1,14 0,35 0,10 0,32 --0,08 9,87 37,52 34,58 27,90 34,32 31,63 25,53 8,52 69,33 0,60 12,68 1,75 3,94 0,10 1,20 1,00 2,49 4,90 0,16 0,24 0,91 0,21 0,12 0,00 0,06 0,10 99,79 31,15 28,95 21,0 7 1,99 2,55 2,92 4,98 2,54 1,14 0,38 0,09 0,55 0,18 12,76 38,3-35,6, 25,96 37,45 34,82 25,34 2,39

47 4 6 Tabell 7. forts. - Taulukko 7. jatk. - Table 7. conl I 10 Si0 2 70,56 68,60 71,01 69,58 71,87 Ti0 2 0,44 0,60 0,35 0,44 0,41 A ,27 12,90 13,66 13,39 13,09 Fe ,74 0,51 1,90 1,41 0,34 FeO 2,93 4,39 2,41 3,07 2,85 MnO 0,14 0,09 0,11 0,07 0,05 MgO 0,65 0,90 0,41 0,53 0,78 CaO 1,87 2,02 0,75 1,63 1,05 Na 2 O 3,20 3,15 2,97 3,17 2,69 K 2 0 4,92 5,17 5,08 5,27 5,30 P ,13 0,15 0,09 0,12 0,11 CO 2 0,19 0,32 0,14 H 2 0 0,70 0,84 0,49 0,47 H 2O- } 0,60 0,18 0,10 0,12 0,14 BaO - 0,23 0,11 0,17 0,11 Rb 20 0,00 0,00 0,00 Zr ,04 0,03 0,16 F.,. 0,11 0,02 0,09 100,45 99,59 100,13 99 ;83 99,65 [Weight norm Q 28,13 22,75 31,93 26,02 31,32 or 29,07 30,55 30,02 31,14 31,32 ab 27,08 26,65 25,13 26,82 22,76 an 4,58 5,79 1,38 5,52 3,22 C - - 2,77 0,45 1,75 en 1,00 1,84 1,02 1,32 1,94 fs 1,64 5,60 2,48 3,88 4,37 (en 0,62 0,40 - di fs 1,01 1, t wo 1,60 1, mt 3,97 0,74 2,76 2,04 40,49 il 0,84 1,14 0,67 0,84 0,78 hm a p 0,31 0,35 0,21 0,28 0,26 z - - 0,06 0,04 0,24 cc - - 0,43 0,73 0,32 fr - - 0,21 0,02 0,16 fem 10,99 12,82 7,78 9,11 8,32 Qu 33,38 28,46 36,67 30,98 36,67 Or ,49 38,21 34, ,67 Ab 32,13 33,33 28,86 32,94 26,66.. Qu,,,,, 31,66 26,54 36,10 29,07 35,34 Or 32,71 35,63 33,93 34,79 35,34 Ab ,47 31,08 28,41 29,97 25,69 An ,16 6,75 1,56 6,17 3,63 6. Viborgit - Viborgiitti - llviborgite. Haraldsby ( ), Saltvik. (Sederholm 1934 s. 67). 7. Viborgit - Viborgiitti - 1Fiborgite. Ledsora ( ), Vardo. Anal. H-B. Wiik. 8. Viborgit - Viborgiitti - W iborgite. Bossviken ( ), Finstrom. x = 6696, y = 444. Anal. S. Siitonen. 9. Mork Viborgit - Tumma viborgiitti -Dark uiborgite. Kummelskar ( ), Foglo. Anal. S. Siitonen. 10. Viborgit - Viborgiitti - k'iborgite. Ollas, Palsbole ( ), Finstrom. x = 6685, y = 441,5. Anal. S. Siitonen.

48 . 4 7 Tabell 7. forts. - Taulukko 7. jatk. - Table 7. cons Si0 2 72,79 71,27 76,88 72,73 74,52 TiO 2 0,43 0,43 0,16 0,26 0,32 Al2O3 13,12 12,73 11,35 12,95 12,34 Fe ,22 0,88 0,84 2,42 1,61 FeO 1,72 3,64 1,28 0,57 1,45 MnO 0,06 0,07 0,03 0,05 0,05 MgO 0,50 0,91 0,03 0,37 0,28 CaO 0,96 0,49 0,75 0,49 0,75 Na 2O 2,64 2,63 2,74 3,16 2,61 K 2 0 5,35 5,33 5,64 5,68 5,40 P 2 0-0,10 0,13 0,00 0,03 0,04 CO 2 0,10 0, ,08 0,12 H 2 O 0,65 0,64 0,50 0,60 0,37 H 2 O- 0,22 0,27 0,10 0,11 0,07 BaO 0,09 0, ,08 0,12 Rb 2 0 0,00 0,00 0,04 0,00 Zr0 2 0,04 0,04-0,07 0,02 F 2 0,06 0,05-0,08 0,08 1Veight norm 100,05 99,77 100,30 99,77 100,15 Q 34,08 31,62 37,42 31,38 36,82 or 31,61 31,50 33,33 33,68 31,91 ab ,25 23,18 26,74 22,08 an 3,27 0,31 2,01 1,31 2,36 C 1,79 2,52-1,10 1,34 en 1,24 2,27 0,04 0,92 0,70 fs 1,55 5,38 0,69-0,90 (en - - 0,04 cliffs 0,76 lwo - 0, mt 1,77 1,28 1,22 1,25 2,33 il 0,82 0,82 0,30 0,49 0,61 hm - 1,56 ap 0,24 0,31-0,07 0,09 z 0,06 0,06-0,10 0,03 cc 0,23 0,40-0,18 0,27 fr 0,10 0, ,16 0,16 fem 5,95 10,55 3,76 4,63 5,09 Qu 38,71 37,04 39,84 34,18 40,54 Or ,91 36,89 35,48 36,69 35,14 Ab 25, ,68 29,13 24,32 Qul 37,32 36,90 39,00 33,70 39,52 Or I ,63 36,76 34,74 36,17 34,25 Ab 100 '. '. 24,47 25,97 24,16 28,72 23,70 An 3,58 0,36 2,10 1,41 2, Viborgit - Viborgiitti - 1Viborgite. Orrdals klint ( ), Saltvik. x = 6690,5, y = 452. Anal. S. Siitonen. 12. Viborgit - Viborgiitti - lviborgite. W Bergo ( ), Finstrom. Anal. S. Siitoncn. 13. Pyterlit - Pyterliitti - Pyterlite. Svartmara ( ), Finstrom. x = 6682,5, y = 438,5. Anal. H-B. Wiik. 14. Pyterlit - Pyterliitti - Pyterlite. Sandviken, Storby ( ), Ecker6., x = 6679,5, y = 419,2. Anal. S. Siitonen. 15. Pyterlit - Pyterliitti - Pyterlite. Hogbolstad ( ), Sund. x = 6677, y = 448,5. Anal. S. Siitonen.

49 4 8 Tabell 7. forts. - Taulukko 7. jatk. -- I able 7. con! I SiO, 74,35 75,42 76,57 74,74 76,40 TiO.,. 0,23 0,20 0,22 0,20 0,03 Al,O 11,77 12,18 11,02 12,47 12,60 Fc,0 3 1,77 0,50 0,67 0,08 0,22 FeO 0,81 1,65 1,61 1,85 0,97 MnO 0,04 0,01 0,04 0,03 0,02 MgO 0,24 0,20 0,16 0,27 0,02 CaO 0,44 0,63 0,60 0,85 1,33 Na,0 2,88 2,66 2,15 2,74 2,67 K,0 6,01 5,62 6,57 5,58 4,79 P,O-, 0,03 0,02 0,00 0,02 0,02 CO, 0,12 0,13 _ 0,22 0,09 H,0 0,51 0,37 0,08 0,52 0,26 H,O--- 0,27 0,06 0,39 0,13 0,07 BaO 0,07 0,09 0,14 0,11 Rb.,O 0,13 0,23 0,04 0,00 Z_rO.. 0,02 0,02 0,03 0,05 F,_ 0,06 0, ,03 0,02 U eight norn! 99,75 100,67 100,08 99,94 99, Q 33,58 35,69 36,86 34,38 39,18 Or 35,90 33,89 38,82 33,09 28,30 ah 24,37 22,51 18,19 23,18 22,59 an 0,94 2,20 1,01 2, ,11 0, ,90 0, en 0,60 0,50 0,26 0,67 0,05 fs -- 2,30 1,37 3,06 1,59 ten ,14 di fs - 0,75 tilt 2,07 0,72 0,97 0,12 0,32 il 0,44 0,38 0,42 0,38 0,06 h n) 0,34 -- ap 0,07 0,05 0,05 0,05 7 0,03 0, ,04 0,07 cc 0,27 0,30 0,50 0,20 fr 0,12 0,04 0,06 0,04 fern 3,91 4,29 4,72 4,84 2,31 Qul 35,78 38,75 39,26 37,92 43,50 Or ,25 36,81 41,36 36,50 31,42,\b) 25,97 24,44 19,38 25,58 25,08 Qu 35,42 37,85 38,84 36,81 40,80 Or l 37,88 35,95 40,92 35,43 29,4-100 A bl 25,71 23,87 19,17 24,82 23,52 A ni 0,99 2,33 1,07 2,94 6, Pyterlit - Pyterliit - Pyterlite. Bastvik ( ), l,emland, x ,5, y 452. Anal. S. Siitoncn. 17. Pvterlit (biotrik, stallvis porfyrisk) - Pyterliitti (biotiittirikas, osittain porfyyrinen) - - Ppterlite (biotde rich, partly porphyyritic). Palskar, Simskala ( ) Vardh. Anal. S. Siitonen. 18. Jarnnkornig rapakivigranit - Tasarakeinen rapakivi -Even-grained rapakivi granite. Marbv ( ), Eckerd. x , y = 425. Anal. I-I-B. Wiik. 19. Jamnkornig rapakivigranit - Tasarakeinen rapakivi - Even grained rapakivi granite. Kungsd ( ), Jomala. x = 6666,5, y = 435,5. Anal. S. Siitonen. 20. Aplitgranit, gang -- Apliittigraniitti, juoni -Apiite 4ranite, d_yke. Langd ( ), Vardh. Anal. S. Siitonen.

50 _ A ~ OO O V Kvartsporfyr Kvartsiporfyyria Quartz porphyry Fe 0 tot. K20 Na 2 0 Coo O, O +" 1 V ~j Q O C7 + V Kvartsporfyrartod rapakivigranit Kvartsiporfyyrimaistc rapak ved Quartz porphyry like rapakivi Wiborgit 7 Viborgiittia Wiborgite Pyterlit Pyterliittia Pyterlite Pyterlit (biotitrik, stallvis porfyrisk) Pyterliittid (biotiittirieasta, osittain porfyyrlsta~ Pytertite (biotite partly porphyric) MgO O O ~~ 0 O qd O~ A 1 Jdmnkornig rapakivigranit Tasarakeista rapakivigraniittia Even-grained rapakivi granite 0 1 Ti O n J 19V V 71 A plit (gang) Apliittla (juoni) Aplite (dike) 0,5 O D OA *00 0 t+ O' d 1 V 0 0,1 0 - MnO O 'L 00 Oo jot SiO2 Fig. 23. Fordelningen av huvudelcmentens oxider i relation till SiO,-halter i rapakivigraniterna frail tabell 7. Kuva 23. Pakalkuaineiden oksidien mkkrk verrattuna SiO 0 -pitoisuuteen taulukon 7 apakivigraniiteissa. I-ig. 23. Silica variation diagram for major elements of the rapakivi granites in J able T W

51 5 0 sig i forhallande till varandra. Graniter som harstammar fran samma magma visar ofta en differentiationstrend, dar de yngsta varianterna har hogre SiO.;-halt an de aldre. Variationsdiagrammet visar salunda ratt tvdligt graniternas aldersfoljd ocksa enligt deras kemiska sammansattning. Faltobservationer visar att de kvartsporfyrartade rapakivigraniterna och vibor- Titerna tillhor de aldsta rapakivivarianterna, vilket ocksa analyserna antyder. Nagra undantag fran regeln finner vi i kvartsporfyrerna. Tva av kvartsporfyrerna (typ 1 och 2, sid. 35) har de hogsta Si0 2 -halterna och borde foljaktligen tillhora de yngsta granitvarianterna. Faltiakttagelserna daremot visar att dessa kvartsporfyrer ar aldre an pvterliterna, d vs. d e borde raknas till de aldsta rapakivivarianterna. Greiseu Greisenbildning ar en omvandling av rapakivigranit till Ijusgrona, gra resp. grasvarta (Tang ar, gangsvstem eller kortlar. Sadana firms sporadiskt i alla rapakivivarianter och ar 2-50 cm breda, ofta med en kvartssom i mitten. Greisengangarna har bildats av losningar som trangt upp genom sprickor och omvandlat graniterna metasomatiskt cfter deras kristallisation. I de medel- till grovkorniga rapakivivarianterna ar greisenkontakterna ofta diffusa, kornstorleken ar oforandrad och de omvandlade ovoiderna suns tvdligare i greisengangen an de opaverkade ovoidcrna i granitcn. Greisengangarnas kontakter i de finkorniga aplitgraniterna ar daremot ofta skarpa. Fargforandringen i greisengangarna beror framst pa att faltspaterna omvandlats till sericit och klorit. Fvra exempel pa mineralsamniansattningen hos greisen visas i tabell 8. Som av tabellen framgar har faltspaterna praktiskt taget helt forsvunnit, och greisengangarna bestar nastan enbart av kvarts, scricit och klorit. Tabell 8. Point counter analyser av greisenbildningar i rapakivi. Taulukko 8. Rapakivien greisenmuodostumien mineraalikoostumuksia maaritetty pistelaskimella. Table 8. Point counter analyses of the modal composition of greisens in the rapakivi area. Kalifaltspat - Kalimaasalpa - K feldspar Kvarts - Kvartsi - Ouart :7, Plagiokias Plagioklaasi Plagioclase Sericit - Scrisiitti - Sericite Kalcit -- Kalsiitti - Calcite Klorit - Kloriitti Chlorite Epidot - Epidootti - Epidote Opaka - Opaakit Opaque Ovrigt -- Muut - Others 0,5 49,9 2,6 43,4 0,2 1,6 0,7 1,1 87, 7 0,3 10,8 0,7 0,5 88,6 7,4 1,9 0,3 1,6 0,2 50,0 0,2 49,1 0,- 100, , , ,0 1. Greisen. Kulla, Sund. x == 6681,52, y - 448,52.. Greise. M, Saltvi. x == 669 6, y == Greisen. Langskar, Eckero. x == 6674,44, y = 424, Greisen. N Brando, lomala. x ,76, y 437,73.

52 Greisenomvandligarna ar svagt mineraliserade, vilket vanligen inte kan ses med blotta ogat. Kemiska analyser visar nagot okade halter av tenn, zink, mangan, blv och jdrn. Strykningsriktningen hos greisengangarna varierar omradesvis, t.ex. i Lemland och Lumparland ar den vanligaste riktningen 60 resp. 90. Gangarna star vertikalt, med nxgra undantag nar. Inom kartbladsomrxdena forekommer relativt allmant utom greisenomvandlingar ocksa rodfargade sprickor eller kortlar och smala kvartsgangar. I motsats till greisengangarnas omradesvisa riktningsvariationer har de rodfargade sprickorna en dominerande ost-vastlig riktning mom hela rapakiviomradet. Greisenomvandling kan observeras t.ex. pa vastra stranden av Langnas udde, vid Lumparns ostra strand (x =_= 6669,6, v 456,2), dar vi har ett gangsvstem av ett tiotal grasvarta grcisengangar i viborgit. Gangarna har en vit kvartssom i mitten och bredden varierar cm. Gangsystemets huvudriktning ar ost vast. Oliz'indiabas Postjotniska infrakrustalbergarter Olivindiabaserna ar morkt brungra, mcdcl- till grovkorniga bergarter med tvdlig c>fitisk textur. Plagioklaslisterna ar 0,5--2 cm langa i de mera grovkorniga partierna och 0,3 0,5 cm i de medelkorniga. lluvudmineralen ar plagioklas, pyroxen, olivin och magnetit (Neuvonen & Grundstrom 1969, s. 59). Klorit och serpentin forekommer i underordnad mangd och olivindiabaserna ar mindre omvandlade an de tidigare namnda diabaserna. Olivindiabaser upptrader endast pa tre stallen : Market Sankan ( ), sodra Langviksbadarna ( ) och Torp sund ( ). Inga kontakter mot rapakivigraniterna har observerats. Det kan dock papekas att den finkorniga diabasgangen pa norra Langviksbadarna Jigger endast ca 200 m fran olivindiabasen, och att den sannolikt ar en finkornig utlopare av denna, aven om den saknar olivin. Olivindiabasen vid Market bildar ett storre flackt massiv, som fortsatter in pa den svenska sidan av Alands Hav. Floden (1973) har med seismiska metoder konstaterat art diabasen troligcn underlagras av jotnisk sandsten. Vid Norra Sankan kunde genom en dykning (R. Salminen) fastslas att diabasen ar minst 50 m maktig. Den kemiska sammansattningen av en olivindiabas fran Market framgar av tabell 5, nr Sandsten SEDIMENTARA BERGARTER Sprickfyllnader av sandsten har varit kanda pa Aland sedan 1880-talet, och ca 150 nya sadana har hittats mom kartbladsomrxdena. Pa basen av ett fossil, Acrotreta Tanneri, som hittades i en sandstensgang vid Langbcrgodaojen ( ) bestamdes

53 5 2 aldern pa sandstenarna forst till tidig kambrisk (Tanner 1911). 1 en nyare undersokning av samma sandstensgang anser Martinsson (1968) art fossilet, numera kallat Ceratreta Tanneri, bor raknas till den senkambriska faunan. Senare mikrofossilundersokningar av ett 50-tal sandstensgangar visar dock att sprickfyllnaderna ar av bade tidig-kambrisk och senkambrisk-tidig ordovicisk alder (Tynni 1978, s , Tynni 1980, muntligt meddelande). Sandstenen ar ljusbrun, gra till grongra och gangarna ar vanligen 1-5 cm breda. Enstaka bredare sprickfyllnader forekommer t.ex. pa Torskar ( ) och Langbergsoda ( ). Sandstenen bestar huvudsakligen av valrundade kvartskorn hopcementerade av kiseldioxid, men ocksa kalcit och jarnhydroxider forekommer som cementmaterial. Ibland finner man skarpkantade rapakivifragment och lerinneslutningar. Blyglans har patraffats i samband med nagra av sandstensgangarna pa Silverskar ( ) och Langholm. Narmare undersokningar har visat art blyglansen ar yngre an sandstenen (Bergman & Lindberg 1979). Kalksten Ca 300 m soder om Tranvik udde pa Lumparn forekommer fossilforande ordovicisk kalksten i fast klyft pa en grynna, som vid normalvattenstand ligger nagra cm under vattenytan. Kalkstenen ar gravit med rodfargade sprickor. En borrning som utforts pa pa grynnan visar art kalkstenen at ca 31 m maktig (Sauramo 1942). Under kalkstenen ligger fortt gra och sedan mjuk rod lera till minst 58 m :s djup. Kalkstenens utbredning ar inte kand, men enligt Metzger (1960, s. 13) kan man folja kalkstensformationen ca 2 km soderut, dar dess maktighet ar ca 120 m, och den underlagras av sandstcn. Vittringsbreccior och sprickfy,llnader are kalcit Pa ostra sidan av Roda kon ( ) och stallvis Tangs Lumparns sodra och ostra strand forekommer vid krosszoncr och sankor soderkrossat rapakivigrus, som ar relativt lost hopcementerat av rod jarnhydroxid eller rodvit kalcit. Fragmenten ar skarpkantade men ibland ocksa rundade, fran nagra cm ned till 0,1 mm i diameter. Pa ett stalle, ca 10 m soder om greisengangarna pa Langnas udde (se sid. 43), upptrader kalcitcementerat grus i ctt halrum i rapakivin. Dessa bildningar kan tolkas antingen som vittrings- eller forkastningsbreccior eller badadera. Enligt Asklund, Kulling (1926) och Hausen (1964) kunde brecciorna tankas vara rester av vittringsgrus fran jotnisk tid ( m ilj. a r ). Deras alder har dock inte med sakerhet kunnat bestammas. Kalcit finns ocksa som sprickfyllnader och bredden pa dem At fran nagra mm till 5 cm. Ett tiotal gangar har observerats, Runt Lumparn forekommer de t.ex. pa sodra Stora Blixtoren ( ), nordvastra Kungsholm ( ) och Langnas udde

54 ( ). Vid Langnas udde upptrader sprickfyllnader av kalcit ocksa i greisengangar, dar dessa har spruckit upp Tangs kvartssommarna. Bland andra lokaliteter kan namnas nordvastra Signilskar ( ), sodra spetsen av Sodra Degerskar och nordostra Gamlan ( ). 5 3 TEKTONIK Bandning och skiffrighet i omradets suprakrustalbergarter och granodioriter vid den sodra rapakivikontakten och inne i restpartierna i Lemland stryker i riktning ost vast - 30". Vid Skogso ( ) svunger dock skiffrigheten mot nordost---- sydvast, och vid Karingkobb-Rankgarden stryker den i svdsydost-nordnordvast. Stupningen ar i hela omradet huvudsakligen brant ( ). Bandningen i suprakrustalbergarterna, vilken troligtvis ar primar lagring, har pa kartan betecknats som lagring. Vid den vastra rapakivikontakten ( ) har strykningsriktningen vant till ungefar nord-syd, for att i granodioritresterna pa Signilskarsbladet igen svanga tillbaka till ost-vast. Riktningarna hos lineationerna och veckaxlarna ar varierande, men deras stupningar ar vanligen Spricktektonik Det mest framtradande draget pa kartbladsomradena ar spricktektoniken, med sprickor och forkastningar av olika alder, fran de primara uppsprickningarna fvllda av pegmatiter och apliter till sprickor med sandstensfvllning och stora markanta brottzoner i topografin. Som tidigare namnts forekommer i rapakiviomradet ett stort antal aplitgangar av olika alder. De stryker i varierande riktning och stupar oftast brant, men det finns regionalt en majoritet av gangar i riktning Sma forkastningar, vanligen nagra cm, kan ofta observeras i gangarna, och ibland set man aldre apliter som blivit forkastade av en yngre aplitgeneration. Strykningsriktningen hos greisengangarna varierar omradesvis, medan deras stupning huvudsakligen At vertikal. Sma forkastningar i greisengangarna hat ocksa iakttagits. De rodfargade sprickorna daremot stryker allmant i ost-vastlig riktning. Sprickfyllnaderna av kambrisk sandsten stryker vanligen nara nordlig riktning. Kartbladsomradena genomdras av markanta brottlinjer och sprickdalar samt mindre sprickzoner. Fig. 24 visar huvuddragen av denna spricktektonik, sammanstalld fran flygbilder, sjokort och topografiska kartor. Tva tydliga riktningar framtrader hos de storre brottlinjerna, namligen nord-sydliga och ostsydostliga. Bland de mindre sprickzonerna finner vi dessutom ost vastliga och nordostliga riktningar. Lungs dem har det troligen skett forkastningar under en lung tidsperiod. Den spricktektoniska utvecklingen behandlas utforligt av Hausen (1910, 1948 och 1964, s ).

55 54 Fig. 24. Spricktektonisk karta over kartbladen Signilskar, 1012 Mariehamn och 1021 Geta. De grovstreckade linjerna ar markanta topografiska brottzoner och de tunna strecken mindre sprickzoner, tolkade fran flygbilder, sjokort och topografiska kartor. Kuva 24. Rakotektoninen kartta kartta-alueelta Signilskar, 1012 Maarianhamina ja 1021 Geta. Huomattavat murrosvyohykkeet on merkitty paksulla katkoviivalla ja pienemmat rakovyohykkeet ohuella. Tulkinta on tehty apuna kayttaen ilmakuvia, merikarttoja ja topografisia karttoja. Fig. 24. Fissure-tectonic map including areas Signislkar, 1012 Mariehamn (Maarianhamina) and 1021 Geta. Significant fracture Zones are marked with thick broken lines and smaller fissure Zones with thin lines. The interpretation is based on aerial photographs, sea charts and topographic maps. Emedan bara sma forkastningar kan iakttas i falt har endast tva stora forkastningar indikerats pa berggrundskartorna vid Kappalo ( ) och Karingklubb ( ), dar bergartskontakterna ar forskjutna ett par hundra meter.

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-10 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Riddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll

Riddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll '117 Bergvesenet Rapportarkivet />ostboks 3011, N-744 frondlicim 4-`Bergvesenet rapport nr ntern Journal nr nterm arkiv nr Rapport lokalisering Gradering 4609 1833 99 dpen Kommer fra..arkiv Ekstern rapport

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla

Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla Beställare Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla Bergteknisk utredning avseende risk för ras och blocknedfall Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

Definition och beskrivning av parametrar för geologisk, geofysisk och bergmekanisk kartering av berg

Definition och beskrivning av parametrar för geologisk, geofysisk och bergmekanisk kartering av berg SE0100163 Definition och beskrivning av parametrar för geologisk, geofysisk och bergmekanisk kartering av berg Allan Stråhle Geosigma AB April 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and

Läs mer

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning

Läs mer

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Bergkrossmaterial som ballast i Betong Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Beställare: Munkedals kommun Bergteknisk besiktning Bergab Projektansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel P:\Utvecklingsavdelningen\Fysisk planerare\plan-bygg\detaljplaner\detaljplaner 2009\Gårvik\Samråd

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

Svenske landskabssten

Svenske landskabssten Svenske landskabssten Lappland Norrbotten Västerbotten Jämtland Ångermanland Härjedalen Medelpad Hälsingland Dalarna Gästrikland Dalsland Värmland Västmanland Uppland Närke Sörmland Bohuslän Väster götland

Läs mer

Detaljplan Myren, Strömstad kommun

Detaljplan Myren, Strömstad kommun Beställare: Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA, Strömstad kommun Bergteknisk besiktning och radonundersökning Bergab Projektansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN 109-148 DUNKAVLEMYREN NÖTSÄTER 1:311, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN Göteborg 2009-09-01 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG

Läs mer

Geodiversitet vid Färsna gård

Geodiversitet vid Färsna gård Geodiversitet vid Färsna gård På omslaget visas karta över jordarter och landformer vid Färsna gård. Projektansvarig: Magnus Bergström Författare: Mikael Lindqvist Fotografier: Mikael Lindqvist (där inte

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

Kaledoniderna i norra Sverige

Kaledoniderna i norra Sverige SGU K 222 Beskrivning till berggrundskartan Kaledoniderna i norra Sverige K 222 Beskrivning till berggrundskartan Kaledoniderna i norra Sverige Torbjörn Thelander K 222 Beskrivning till berggrundskartan

Läs mer

Förekomster med ceriummineral i stråket Möklinta, Norberg, Riddarhyttan och Nora

Förekomster med ceriummineral i stråket Möklinta, Norberg, Riddarhyttan och Nora Förekomster med ceriummineral i stråket Möklinta, Norberg, Riddarhyttan och Nora Mikael Jansson Fakta om grundämnet cerium Kemiskt tecken: Ce Atomnummer: 58 Atommassa: 140,115 u Densitet: 6,657 g/cm 3

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

Hällmålningar i Åsele-Doroteaområdet Västerbottens län.

Hällmålningar i Åsele-Doroteaområdet Västerbottens län. Hällmålningar i Åsele-Doroteaområdet Västerbottens län. Västerbottens museum-uppdragsverksamheten/ Riksantikvarieämbetet, ATb Rapport RANE 2005:03 Dnr 321-0504-2005 Jans Heinerud & Runo Löfvendahl 2005

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

COMMISSION GEOLOGIQUE

COMMISSION GEOLOGIQUE BULLETIN DE LA COMMISSION GEOLOGIQUE DE FINLANDE N:o 49 OM EN PREKALEVISK KVARTSITFORMA TIOf';J I NORRA DELEN AF KUOPIO SOCKEN AF W. W. WILKMAN MED 7 FIG. I TEXTEN RESUM E EN FRANf;AIS HELSINGfORS OKTO

Läs mer

SGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips!

SGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips! Förhandsversion 20150526 SGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips! Om BetterGeo (beta version) BetterGeo är Sveriges geologiska udnersöknings modifikation (mod) av Minecraft. Genom

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - geodiversitet i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - geodiversitet i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - geodiversitet i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas jordarterna i två av de inventerade delområdena; Runö i norr och Bränd- Hallskär i söder. Av

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010

Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

Utredning om underlag för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle

Utredning om underlag för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle STATENS KÄRNBRÄNSLE NÄMND SKN RAPPORT 58. Utredning om underlag för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle Del 1: Geologiskt underlag i översiktsskala APRIL 1992 Var och hur skall vi det

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Inventering av sprickmineraliseringar i en del av Sorgenfrei-Tornquistzonen, Dalby stenbrott, Skåne

Inventering av sprickmineraliseringar i en del av Sorgenfrei-Tornquistzonen, Dalby stenbrott, Skåne Inventering av sprickmineraliseringar i en del av Sorgenfrei-Tornquistzonen, Dalby stenbrott, Skåne Jenny Halling Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 448 (15 hp/ects credits)

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Guide för mineraljägaren Geologiska forskningscentralen

Guide för mineraljägaren Geologiska forskningscentralen Guide för mineraljägaren Geologiska forskningscentralen Denna guide baserar sig på Grönholm Sari (red.), Alviola Reijo, Kinnunen Kari A., Kojonen Kari, Kärkkäinen Niilo och Mäkitie Hannu 2006. Retkeilijän

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Studiesamling för skolor anordnad av Sveriges Geologiska Undersökning.

Studiesamling för skolor anordnad av Sveriges Geologiska Undersökning. Studiesamling för skolor anordnad av Sveriges Geologiska Undersökning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sedan 1870-talet till undervisningens tjänst sammanställt skolsamlingar. Dessa har tidigare

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

ut och leta sten Handbok för mineraljägare

ut och leta sten Handbok för mineraljägare ut och leta sten Handbok för mineraljägare Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersöker, dokumenterar och informerar om berggrund, jordarter och grundvatten i Sverige. Som central myndighet för geologi

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Mineralogisk undersøkning av malmførande granit och flotationsavfall från A/S Knaben Molybdengruber. Bedrift 05.03 1971 Knaben Molybdængruber A/S

Mineralogisk undersøkning av malmførande granit och flotationsavfall från A/S Knaben Molybdengruber. Bedrift 05.03 1971 Knaben Molybdængruber A/S Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 3946 Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr

Läs mer

Regler Övriga regler:

Regler Övriga regler: Introduktion Flamestorm Duals II är Legend Spelbutiks andra dubbelturnering i Warhammer Fantasy Battles och spelas i lag med två spelare på varje lag. Syftet med denna typ av arrangemang är att stärka

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR Förstudie Thomas Andersson Thomas Janson STIFTELSEN

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

Berättelsen om Forsmark

Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark 1 ISBN 978-91-977862-3-2 Foto: Göran Hansson, Alf Linderheim, Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, William Shilts, Björn

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge

Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge Bergvesenet Posiboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1760 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Ringar från en ringväv

Ringar från en ringväv UV UPPSALA RAPPORT 2008:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ringar från en ringväv Metallografisk och kemisk analys Gotland, Tofta socken, Tofta kyrka Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium pport 2008:22.

Läs mer

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag Ålands Museum Dörrar Ålands Museum: Byggdetaljer: Dörrar Ytterdörr Manbyggnad (1860-talet), Nybonds, Söderby, Lemland. Foto: Per-Ove Högnäs 1979 Ålands Museum:

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Informationsbrev September 2008

Informationsbrev September 2008 Ålands Vindenergi Andelslag Informationsbrev September 2008 Utgåva nr 1 Hamngatan 8, 22100 Mariehamn, Tel 018-12065 Fax 018-12090 www.alandsvindenergi.ax e-mail: info@alandsvindenergi.ax Huvudartiklar

Läs mer

Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i Stockholm Business Alliance medlemskommuner

Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i Stockholm Business Alliance medlemskommuner BERGSKRAFT BERGSLAGE N AB Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i Stockholm Business Alliance medlemskommuner Stefan Sädbom och Sven Arvidsson BKBAB 2014-01 Rep 2014-02-10 Innehållsförteckning

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i Stockholm Business Alliance medlemskommuner

Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i Stockholm Business Alliance medlemskommuner BERGKRAFT BERGLAGE N AB Geologiska förutsättningar och prospekterings- potential i tockholm Business Alliance medlemskommuner tefan ädbom och ven Arvidsson BKBAB 2014-01 Rep 2014-02-10 Geologi och prospekteringspotential

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer