Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1."

Oskar Pålsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5 Inledning... 7 Undersökningens förutsättningar... 7 Metoder... 7 Resultat... 8 Diskussion och tolkning... 9 Administrativa uppgifter Bilaga Resultat av totalkemisk analys Malm från Madesjö 3

.. 8 Diskussion och tolkning... 9 Administrativa uppgifter.

4 4 UV GAL PM 2013:01

5 Sammanfattning På uppdrag av Nathalie Becker på UV Syd har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL), UV Mitt i Uppsala, utfört arkeometallurgiska analyser på prov av möjlig malm (rödjord) från Madesjö socken i Kalmar län. Frågeställningen innefattade malmernas kvalité och om den ena eventuellt hade rostats, vilket det fanns arkeologiska skäl till att anta då den kom från en anläggning som tolkats vara en rostningsplats. Analysen visade att materialet från den förmodade rostningsplatsen varken var rostat eller hade ett järninnehåll som gjorde den möjlig att nyttja som malm. Detta utesluter dock inte att anläggningen verkligen varit en rostningsplats, men att det provtagna materialet då inte varit en aktiv del av denna process. Provtaget materialet från den naturliga förekomsten (rödjord) visade sig dock ha ett högt järninnehåll och bedöms kunnat fungera väl som malm i en järnframställningsprocess, t.ex. i en blästugn. Abstract On commission by Nathalie Becker, UV Syd at the Department of Archeaological Excavations, National Heritage Board, the Geoarchaeological Laboratory (GAL) has analysed two samples of probable limonitic iron ore from Madesjö, near Kalmar in south-east Sweden. One sample was taken from an assumed roasting place and one from a nearby natural occurrence of red soil. The analyses show that the sample from the assumed roasting place neither was roasted nor contained enough iron to be used as an iron ore. Still, the place could have been a roasting place but the analysed material did not participate in that process. However, the sample taken from the natural occurrence (red soil) contained such a high proportion of iron that it certainly could have been used as an iron ore, e.g. in a bloomery furnace. Malm från Madesjö 5

Frågeställningen innefattade malmernas kvalité och om den ena eventuellt hade rostats, vilket det fanns arkeologiska skäl till att anta då den kom från en anläggning som tolkats vara en

6 6 UV GAL PM 2013:01

7 Inledning På uppdrag av Nathalie Becker, UV Syd, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL), UV Mitt i Uppsala, utfört arkeometallurgiska analyser på fynd av förmodad myrmalm/rödjord från Madesjö socken i Kalmar län. Frågeställningarna innefattade malmens kvalité (järninnehåll) och om den eventuellt hade rostats, vilket det av arkeologiska skäl kunde antas. Undersökningens förutsättningar Två prov analyserades; PM11035 från A10981 och PM10920 från A11051 (fig. A). PM11035 bedömdes komma från en möjlig rostningsplats medan PM10920 är från en naturlig förekomst. Figur A. De två proven PM11035 från A10981 (vänster) och PM10920 från A11051 (höger). Det övre, största stycket från varje prov delades och analyserades vidare. Metoder De två proven delas först, dels för att avslöja om deras inre avviker från det yttre, samt för att kunna skicka prov för totalkemisk analys. Provens magnetism testas med en vanlig (kraftig) magnet. Proven rostas, d.v.s. finfördelat material upphettas/glödgas för att se om någon färgförändring sker, vilket kan tyda på närvaro av järnföreningar som omvandlas (reduceras) till mineralet magnetit, vilket i sin tur kan avslöjas med ytterligare test av provens magnetism. Totalkemisk analys utförs av ett externt laboratorium på ett stycke av provet varvid de flesta (43 st) av de i provet ingående ämnena uppmäts. Järninnehållet är i detta fall det mest intressanta. Malm från Madesjö 7

Undersökningens förutsättningar Två prov analyserades; PM11035 från A10981 och PM10920 från A11051 (fig. A).

8 Resultat Efter delning kunde konstateras att båda proven hade en insida som motsvarade dess yttre, dock skilde de sig åt i sammansättning. PM11035 är jämnt finkornig (sand/silt/lera) och grå med mindre inslag av rött och är så löst sammansatt att den delades utan verktyg (fig. B). PM10920 är ojämnkornig med grusinslag, övervägande röd till färgen och så hård att den delades med såg (fig. C). Figur B. Prov PM11035 efter delning som visar en insida som motsvarar dess yttre. Provet är mycket löst sammansatt och kan delas för hand. Den vänstra delen av provet (55 g) skickades för totalkemisk analys. Figur C. Prov PM10920, efter att ha delats med såg, visar en insida som motsvarar dess utsida. Den mellersta delen av provet (82 g) skickades för totalkemisk analys. 8 UV GAL PM 2013:01

PM10920 är ojämnkornig med grusinslag, övervägande röd till färgen och så hård att den delades med såg (fig. C). Figur B. Prov PM11035 efter delning som visar en insida som motsvarar dess yttre.

9 Inget av proven uppvisade någon magnetism. Under rostning (av representativt finmaterial från proven) kunde tydligt observeras att båda proven mörknade/svartnade, vilket delvis berodde på kolning av organiskt material (särskilt PM11035). Dock kunde det konstateras att delar av materialet från båda proven blev magnetiskt av rostningen, vilket visar på ett visst järninnehåll. Den totalkemiska analysen (Bilaga 1) visar att PM11035, från den förmodade rostgropen, innehöll 6,8 % järn (vikt-% Fe 2 O 3 ), medan PM10920, som är en naturlig bildning, innehöll 46,8 %. Diskussion och tolkning Det förefaller som om materialet från den förmodade rostningsplatsen (PM11035) inte är en rostad malm då varken järninnehållet är tillräckligt högt (6,8 %) eller att magnetit fanns närvarande, vilket kunde förväntats om materialet varit rostat. Det kan dock inte uteslutas att anläggningen ändå är en rostningsplats men att det provtagna materialet inte har varit en aktiv del av processen. Det naturligt förekommande materialet (PM 10920) har dock ett så högt järninnehåll (46,8 %) att det mycket väl skulle fungera som malm i en järnframställningsprocess, t.ex. i en blästugn. Malm från Madesjö 9

Dock kunde det konstateras att delar av materialet från båda proven blev magnetiskt av rostningen, vilket visar på ett visst järninnehåll.

10 Administrativa uppgifter Undersökningstid: dec 2012 till feb Undersökningsgrupp: Erik Ogenhall och Lena Grandin. Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala. Foto: Erik Ogenhall, GAL. 10 UV GAL PM 2013:01

11 Bilaga 1 Resultat av totalkemisk analys ELEMENT SAMPLE PM11035 PM10920 SiO 2 % 64,8 36,9 Al 2 O 3 % 11,9 7,37 CaO % 0,864 0,415 Fe 2 O 3 % 6,83 46,8 K 2 O % 3,34 1,66 MgO % 0,154 0,105 MnO % 0,0458 0,149 Na 2 O % 2,70 1,47 P 2 O 5 % 0,0524 0,0495 TiO 2 % 0,277 0,144 Summa % 91,0 95,1 LOI % 5,3 9,3 Ba mg/kg Be mg/kg 2,52 5,13 Co mg/kg <5 5,80 Cr mg/kg 48,2 80,5 Ga mg/kg 13,2 7,80 Hf mg/kg 6,05 4,85 Mo mg/kg 5,52 8,39 Nb mg/kg 11,5 7,65 Ni mg/kg 30,4 28,4 Rb mg/kg 97,7 58,2 Sc mg/kg 4,12 4,24 Sr mg/kg ,9 Ta mg/kg 0,826 0,442 Th mg/kg 8,03 17,6 U mg/kg 2,98 4,65 V mg/kg 31,2 98,7 W mg/kg 0,943 0,643 Y mg/kg 23,0 38,3 Zr mg/kg La mg/kg 47,3 58,3 Ce mg/kg 83,9 121 Pr mg/kg 8,55 16,3 Nd mg/kg 28,3 58,6 Sm mg/kg 5,07 11,6 Eu mg/kg 0,761 1,45 Gd mg/kg 3,90 9,23 Tb mg/kg 0,624 1,24 Dy mg/kg 3,55 7,09 Ho mg/kg 0,761 1,52 Er mg/kg 2,20 4,32 Tm mg/kg 0,316 0,599 Yb mg/kg 2,42 3,93 Lu mg/kg 0,186 0,529 Malm från Madesjö 11

mg/kg 6,05 4,85 Mo mg/kg 5,52 8,39 Nb mg/kg 11,5 7,65 Ni mg/kg 30,4 28,4 Rb mg/kg 97,7 58,2 Sc mg/kg 4,12 4,24 Sr mg/kg 149 86,9 Ta mg/kg 0,826 0,442 Th mg/kg 8,03 17,6 U mg/kg 2,98 4,65 V mg/kg 31,2

Relevanta dokument

Malmliknande jord från Norr Amsberg

UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012