Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla

Transkript

1 UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt 1:3, Torshälla 173 RAÄ Dnr: Annika Willim

2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Undersökningens förutsättningar... 5 Metod... 5 Resultat... 5 Slagg... 5 Järn... 6 Bränd och smält... 6 Glödskal... 7 Metall... 7 Diskussion och tolkning Administrativa uppgifter Figurförteckning Tabellförteckning... 13

4 Sammanfattning På uppdrag av Fredrik Andersson, SAU har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala okulärt granskat arkeometallurgiskt material från boplatslämningar i Torshälla 173, Torshälla socken i Södermanland. Frågeställningen innefattar huvudsakligen att utifrån den okulära studien fastställa vilket hantverk som finns representerat på platsen. Materialet har delats in i grupperna slagg, järn, bränd och smält, glödskal samt övriga metaller. Det granskade materialet kommer från två olika metallhantverk: sekundärsmidet, d.v.s. föremålsmidet samt från gjutning av kopparlegeringar. Även en bly- och tennsmälta framkom bland legeringarna kopplade till gjutningen. 4 UV GAL PM 2013:4. Geoarkeologisk undersökning

5 Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) i Uppsala har på uppdrag av Fredrik Andersson, SAU genomfört en okulär granskning av arkeometalurgiskt material från Torshälla 173 i Torshälla socken, Södermanland. Inom undersökningsytan finns boplatslämningar där det i gropar och lager med medeltida dateringar påträffats material som kan härledas till metallhantverk. Den okulära granskningen har utförts av Annika Willim. Undersökningens förutsättningar Det inlämnade materialet består av järn, slagg, bränd och smält. Materialet har tillvaratagits vid en arkeologisk slutunderssökning. GAL:s uppdrag var att göra en bedömning av i vilken typ av anläggning det bildats och vilket/vilka processled materialet härrör från. Detta i sin tur kan avslöja vilken eller vilka typer av metallhantverk som finns representerat på platsen. Metod Slaggerna och den tekniska keramiken (bränd och smält ) har tvättats och därefter granskats okulärt för en bedömning. Slaggernas magnetiska egenskaper har kontrolts. Resultat Vid den okulära granskningen kunde materialet klassificeras generellt i ett antal grupper. Materialet omfattar slagg, järn, glödskal, bränd och smält samt metall. Nedan följer en genomgång av de olika fyndkategorierna samt en översiktstabell för de olika grupperna. Tabellen redovisar fyndnummer, material, sakord, avtryck och en beskrivning. För ytterligare och mer ingående information om kontext, vikt m.m. hänvisas till uppdragsgivaren och den basregistrering av fynden som utförts. Slagg Slaggerna består av mindre bitar av smidesslagger, fragmenterade och med en del brottytor. Bitarna har oregelbundna ytor utan tydliga kontaktytor och är magnetiska eller partiellt magnetiska. Avtryck av kol och sten förekommer. Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla 5

6 Fig.1. En av de mindre smideslaggerna. Järn Mindre bitar av kraftigt magnetiskt järn från sekundärsmidesprocessen med korroderade ytor, vissa med brottytor. F är delar av föremål eller påbörjade föremål och har en avlång och rektangulär grundform, men oftast med en eller f brottytor. Fig.2. Rektangulärt format järn med korroderad yta som eventuellt döljer en del av en kniv. Bränd och smält Fragment och mindre bitar av smält och bränd förekommer. Den största biten är ca 5 m lång. Gemensamt för lermaterialet är att stora delar av det blivit utsatt för höga temperaturer vilket kan förknippas med metallhantverk. F bitar har skiktade ytor med rödbränd i ett yttre skikt samt smält, delvis glansiga ytor i ett inre skikt. Ett par bitar har 6 UV GAL PM 2013:4. Geoarkeologisk undersökning

7 även skikt med både grå och rödbränd, vilket tyder på varierande oxidationsförhållanden. Det mesta av lermaterialet bör tolkas som delar av vägg och infodring till olika konstruktioner som utsatts för hög värmepåverkan såsom smidesgropar/härdar.. Bland lermaterialet finns även degelfragment. Dessa finns i 4 fyndposter (27-29 och 159). Ett par av fragmenten har passform. F smälta ytor finns på fragmenten, men inga spår efter metalldroppar påträffades vid okulär granskning. Fig.3. Bit av vägg- eller infodring. Glödskal Bland materialet fanns även glödskal och s.k. sprutslagger. Glödskalen utgörs främst av några millimeter stora, platta och tunna glänsande magnetiska skal. Enstaka större som är f centimeter stora och någon millimeter tjocka förekommer dock. Glödskal är mycket karaktäristiska för smidet och framförallt senare led i smidet när föremålen börjar ta form. Glödskalen bildas på ytan av järnet som smids när detta tas ur värmen i smideshärden ut i luften då metallen reagerar med syre och bildar en tunn järnoxidhinna. Vid bearbetning på städet slås sedan dessa tunna skal bort från föremålet och de flyger iväg och hamnar normalt i närheten av detta. En del kan också sitta kvar på järnet och följa med tillbaka in i härden. Metall Metallerna kan delas in i kopparlegeringar och smältor. Av dessa har ett par ingått i den okulära granskningen. Utöver dessa förekommer ytterligare metallfynd, som utgörs av föremål av kopparlegeringar som kommer att konserveras samt även fynd av klipp och andra skrotmetaller. Bland det av GAL okulärt granskade metallerna finns droppar, kulor och Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla 7

8 smältor av kopparlegering. Bland legeringarna påträffades även en smälta bestående av bly och tenn (F91). Fig. 4. Kopparlegeringssmälta. Fig. 5. Smälta (F91) med bly och tenninnehåll. Tabell 1. Tabell över det okulärt granskade materialet. F.nr Material Sakord Avtryck Beskrivning 575 Järn Järn-avfall Kol Oregelbunden form och korroderad yta. Avfall från sekundärsmide. 117 Lera Lera med magn innehåll fragm, de två minsta magn. med passform. Övriga omagn. Poröst och lätt matrl, värmepåverkat. 109 Slagg Smidesslagg fragm. Kraftigt magn. med korroderad yta samt 8 UV GAL PM 2013:4. Geoarkeologisk undersökning

9 smält matrl i brottyta. 108 CU-leg Droppe Intakt droppe, grönärgad. 104 Järn Järnföremål/avfall korroderade ytor. Delar av föremål/avfall, en ev. del av kniv samt en kulformad. 79 Slagg Smidesslagg Sten Svagt magn. i brottyta. 78 Smält Infodring Smält med glasiga brottytor. 77 Järn Järnföremål/avfall korroderad yta och sekundärt vidhäftat matrl. Ursprungligen rektangulär form. 76 Järn Järn-föremål 2 bitar med passform med kraftigt magn. och korroderad yta. Del av nit/spik. 75 Järn Järn-föremål korroderad yta- Plant och rektangulär, del av föremål el påbörjat föremål. 8 Järn Järn-föremål korroderad yta. Föremål med spetsig ände. 3 CU-leg Droppe/kula En droppe och en kulformad grönärgad CUleg. 88 Järn Järnavfallföremål 85 Järn Järnföremål/avfall korroderad rektangulär yta. korroderad rektangulär yta. 84 Slagg Smidesslagg Magnetisk med glasiga partier med insmält matrl. 82 CU-leg Smälta CU-leg med vidhäftat sekundärt matrl, bl.a. kol. 81 CU-leg Smälta Cu-leg smälta med grönärgade punkter. 80 CU-leg Smälta Cu-leg smälta, utfluten. Grå ytan med ärgad bruttyta. 107 Järn Järnavfallföremål korroderad rektangulär yta. 106 Järn/slagg Järn/slagg-avfall Kraftigt magn. En bit rektangulärt järn. 101 Slagg Smidesslagg Magnetiskt slagg fragm. 100 CU-leg Droppe Grönärgat, fragm. 94 Järn Järnavfallföremål 92 Järn Järnavfallföremål korroderade ytor. En ev. spik/nit. korroderade ytor. Fragm. Av tråd el liknande. 91 Bly/tenn Smälta Fluten och vriden smälta. Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla 9

10 F.nr Material Sakord Avtryck Beskrivning 161 Bränd Tegel 576 Bränd/smält 160 Bränd/smält 30 Bränd/smält 159 Bränd/smält Fr blästermunstycke Blästermunstycke Lera med avtryck från blästermunstycke. Rödbränt yttre skikt, ca 1,5 cm. Smält inre skikt, ca 2 cm. Cu-leg droppar i n. Vägg/infodring Skiktade bitar med yttre del med rödbränd och smält inre skikt med glasiga partier. Vägg/infodring Gräs Skiktade bitar med yttre del med rödbränd och smält inre skikt med glasiga partier. Degel Två bitar med passform. Smälta glasiga partier, inga spår efter metalldroppar. 162 Bränd Lerklining Grå och rödbränd med struken yta. 105 Bränd/smält 29 Bränd/smält 27 Bränd/smält 24 Slagg Stenkol Degel Fragm. med smälta glasiga partier, inga spår efter metalldroppar. Degel Fragm. med smälta glasiga partier, inga spår efter metalldroppar. c Fragm. med smälta glasiga partier, inga spår efter metalldroppar. Smideslagg Stenkol En bit stenkol och fragm. av magn.smidesslagg. 23 Slagg Smidesslagg Bit av magn, smidesslag med rundad form, delvis glasig yta. 28 Bränd/smält 86 Järn Magn. 89 Järn Magn. 95 Järn Magn. och sprutslagg 98 Järn Magn. och sprutslagg Bränd/smält F bitar med passform. Inga spår efter metalldroppar Glödskal samt tunna skikt/skivor av Glödskal samt tunna skikt/skivor av Glödskal, kulformade slagger-sprutslagg samt tunna skikt/skivor av Glödskal, kulformade slagger-sprutslagg samt tunna skikt/skivor av 110 Järn Glödskal Magn. och metallglänsande, mkt tunna. 111 Järn Glödskal Magn. och metallglänsande, mkt tunna. 113 Järn Magn. Glödskal samt tunna skikt/skivor av 10 UV GAL PM 2013:4. Geoarkeologisk undersökning

11 83 Järn Magn. 112 Järn Magn. Glödskal samt tunna skikt/skivor av Glödskal samt tunna skikt/skivor av Diskussion och tolkning Bland det undersökta materialet finns fynd som visar att f typer av metallhantverk finns representerade. Både smide och gjutning har utövats på platsen. Smidet representeras av fynd av järn, slagger och glödskal samt sprutslagger. Slaggernas morfologi samt förekomsten av glödskal och delar av smidda eller delvis smida föremål tyder på att det är material från sekundärsmidet, d.v.s. föremålssmidet. Smidesprocessen kan indelas i primärsmide (omsmältning och/eller rensning av smältan från slaggen) och sekundärsmide (tillverkning av föremål). Från gjutningen finns både bränd och smält både från gjuterianläggningen i form av vägg/infodring, men även deglar. Bitarna av okulärt granskad bränd och smält kan kopplas samman med gjutning, men det kan inte uteslutas att n hör samman med järnsmidet som också finns representerat inom undersökningsytan. F kopparlegeringssmältor och doppar har även påträffats samt en bly och tenn smälta. Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla 11

12 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Projektgrupp: Annika Willim Foto: Annika Willim 12 UV GAL PM 2013:4. Geoarkeologisk undersökning

13 Figurförteckning Fig.1. En av de mindre smideslaggerna. Fig.2. Rektangulärt format järn med korroderad yta som eventuellt döljer en del av en kniv. Fig.3. Bit av vägg- eller infodring. Fig. 4. Kopparlegeringssmälta. Fig. 5. Smälta med bly och tenninnehåll. Tabellförteckning Tabell 1. Tabell över det okulärt granskade materialet. Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla 13