G A L. Åkroken. Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231. Mia Englund UV GAL PM 2012:1

Transkript

1 UV GAL PM 2012:1 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Åkroken Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231 Mia Englund G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

2

3 Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala har utfört en registrering och okulär granskning av ett urval av den totala mängden påträffad slagg från Åkroken. Registreringen har utförts i Intrasis. Uppdraget kommer från Annika Nordström vid RAÄ UV Mitt. Registrering av slaggmaterialet Registreringen är en mer detaljerad basregistrering där GAL har utökat den befintliga databasen för Åkroken med lämpliga material och sakord vad gäller det arkeometallurgiska. Registreringen bygger på att vara så allmän som möjligt för slagger och ska kunna användas för att skilja mellan olika slaggtyper med avseende på t.ex. processled, form och magnetism. Samtliga fyndposter med smidesskållor är närmare beskrivna under textfliken. Raden för antal uppger i dessa fyndposter antal smidesskållor. Raden för antal fragment uppger i dessa fyndposter det totala antalet fragment i fyndposten (här kan t.ex. obestämd smidesslagg ingå). Anmärkningsraden uppger om materialet är magnetiskt och om fyndet är sågat av GAL. En relativt svag magnet användes vid registreringen. Bränd och smält lera (t.ex. fragment av blästermunstycke, infodring, degelfragment och gjutformsfragment), eldpåverkad och delvis smält sten, smältor och järn (föremål och korroderat material) påträffades även bland slaggerna. Dessa har vid denna registrering, där det har varit möjligt, sorterats ut och registrerats om. I fyndposter med smält lera där ett mindre antal infodringsfragment påträffats, har dessa endast sorterats ut och lagts i en separat fyndpåse. En stor del av den smälta leran kan ej definieras närmare okulärt. I den smälta leran från Åkroken förekommer smälta stenar och smält grus/sand. Allt smält material har dock registrerats som material smält lera. Undantaget är två fyndposter som sågats (fnr 3110 och 8230) och därför har kunnat studeras mer i detalj. Här har delvis smält sten dominerat innehållet och dessa fyndposter har därför registrerats som bergart. Den stora andelen smält lera/sand/sten i materialet från Åkroken härrör från bl.a. ässjeinfodring/-vägg och möjligen från att vällsand tillsatts i smidet. Måttligt med fynd (t.ex. fnr 8384) består av korroderade föremål/järnfragment med fastkittat material, troligen från undergrunden. Dessa klumpar är ofta magnetiska. Det går inte alltid att avgöra okulärt vad dessa innehåller. En del av dessa klumpar innehåller troligen helt korroderade föremål/fragment av järn. Åkroken 3

4 Vad som kan bedömas okulärt består slaggmaterialet endast av smidesslagger. Det processled som framträder är sekundärsmidet, dvs. föremålssmidet. Vanlig förekommande är slagg med partier av smält lera/sand/sten. Ofta har denna uppnått höga temperaturer och antagit en glasig karaktär. En stor del av slaggerna har ett skikt från undergrunden fastkittat. Till största delen består materialet av smidesskållor och fragment av smidesskållor. Obestämbara fragment av smidesslagg förekommer. Endast enstaka småslagger som kulslagger förekommer. Fynd i tvärsnitt Utvalda slagger, smälta leror och okulärt obestämbara fynd har även sågats för att kunna studeras i tvärsnitt. Totalt sågades 14 stycken slagger, smälta leror och okulärt obestämbara fynd för studier i tvärsnitt. Resultatet av sågningen gjorde att flera fynd kunde definieras närmare avseende material, innehåll och funktion. Ett viktigt resultat är att arbete med kopparlegeringar kunde beläggas i materialet. Dels upptäcktes fragment av större gjutformar/alternativt fragment av infodring till smältugn (fnr 8251 och 8278) där kopparlegering har trängt in i godset, dels att kopparlegering påträffades i slagg (fnr 8229). Tvärsnitten visar alltså att större kopparföremål gjutits samt att man i järnsmidet även arbetat med kopparlegeringar. En tolkning är att man arbetat med dekorationer i föremålssmidet. Nedan presenteras de sågade fynden efter material (järnslagg, järn, bränd och smält lera, samt delvis smält sten). Fnr 3075 Smidesskålla med mindre koncentration av metalliskt järn. 4 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

5 Fnr 7359 Smidesskålla med parti av korrosion mot botten av skållan. Fnr 7373 Smidesskålla utan järninnehåll. Fnr 8229 Smidesskålla (A) utan järninnehåll. Smidesslagg (B) med innesluting av en droppe kopparslagg. Bilden visar smidesslagg B med inneslutning av en droppe kopparlegering. Droppen är 4 mm i diameter. Fnr 8273 Smidesskålla utan järninnehåll. Fnr 7352 Korroderat järnföremål med fastkittat material. Åkroken 5

6 Fnr 8384 Korroderat järnföremål med fastkittat material. Fnr 3147 Bränd lera. Degelfragment med smält utsida. Fnr 8251 Bränd lera. Fragment av degel. Kopparlegering har trängt in i godset. Möjligen kan fragmenten alternativt utgöra infodring till en smältugn för kopparlegering. Liknar fnr 8278 i tvärsnitt. 6 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

7 Fnr 8278 Bränd lera. Fragment av degel. Kopparlegering har trängt in i godset. Möjligen kan fragmentet alternativt utgöra infodring till en smältugn för kopparlegering. Liknar fnr 8251 i tvärsnitt. Fnr 7989 Smält lera. Infodring med smält väggmaterial. Fnr 3110 Större fragment av delvis smält och eldsprängd sten samt mindre partier av slagg. Väggmaterial från ässja. Åkroken 7

8 8 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning Fnr 8230 Fragment av delvis smält och eldsprängd sten samt mindre parti av slagg. Väggmaterial från ässja.