Mineral & bergarter. Den hårda systematike"

Transkript

1 Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004

2 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna identifiera de 16 mineral och 16 bergarter som presenteras här och som finns i skolans geologisamling Jonas Arvidsson, 2004

3 Stenriket Se dig omkring och fundera på vad som kommer från berggrunden Hel vårt samhälle och välfärd beroende på vad vi kan hämta ur berget Industriella mineral och bergarter Malmer Fossila råvaror Utnyttjandet kräver kunskap Jonas Arvidsson, 2004

4 Mineral De naturligt bildade byggelementen i jordskorpan Bestämd kemisk sammansättning Enstaka grundämne eller oorganisk kemisk förening Över 3000 mineral beskrivna, men endast ett fåtal vanligt förekommande Jonas Arvidsson, 2004

5 Identifiering Samma principer som för artbestämning i biologin Mineralen grupperade efter gemensamma karaktärer Använd ett systematiskt tillvägagångssätt Jonas Arvidsson, 2004

6 Färg För de flesta mineral är färgen tämligen konstant, men för andra kan den variera mycket Färgnyanserna beror ofta på föroreningar Jonas Arvidsson, 2004

7 Glans Sättet som mineralet reflekterar ljuset på Studera alltid färska brottytor Metallisk nästan bara hos malmmineral Icke-metallisk Glasglans Fettglans Pärlemorglans Matt Jonas Arvidsson, 2004

8 Brottytor De flesta mineral faller sönder efter vissa plana ytor spaltbarhet Kubisk spaltning Skivspaltning Romboedrisk spaltning Prismatisk spaltning En del brister längs ojämna ytor brott Mussliga Ojämna Jordiga Jonas Arvidsson, 2004

9 Hårdhet Jonas Arvidsson, 2004 Relativ skala baserad på motståndskraft mot repning av föremål med känd hårdhet Hårdhet Mineral Kännetecken 1 Talk Repas lätt av nagel 2 Gips Repas av nagel 3 Kalkspat Repas lätt av järnspik 4 Flusspat Repas av glas och järnspik 5 Apatit Repas av kniv 6 Fältspat Repas glas, repas av stålfil 7 Kvarts Repas glas, repas inte av stålfil 8 Topas Repas kvarts 9 Korund Repas topas 10 Diamant Repar alla andra mineral

10 Streck När man repar ett mineral pulveriseras repspåret För de flesta blir strecket vitt Färgen kan avvika betydligt från mineralets färg Jonas Arvidsson, 2004

11 Densitet Noggranna mätningar kan inte göras i fält Känns provet påtagligt tungt är det sannolikt ett malmmineral Jonas Arvidsson, 2004

12 Kristallform Sällan som mineralen uppträder som vackra kristaller Byggs upp av atomer i gitter Jonas Arvidsson, 2004

13 Övriga egenskaper Magnetiska Radioaktiva Fluoroscerande Lukt Jonas Arvidsson, 2004

14 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott (K, Na, Ca)[AlSi3O8] 6 Vit Glasglans Två ytor 90 Fältspat En grupp mineral av aluminiumsilikat med kalium, natrium och kalcium Jordskorpans i särklass vanligaste mineral Utmärkt spaltbarhet utefter två mot varandra nästan vinkelräta ytor

15 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott SiO2 7 Färglöst Fettartad Mussligt Kvarts Mycket vanligt bergartsbildande mineral Ren kvarts främst i sprickfyllnader Färgvarianter används som prydnadsstenar: Färglös bergskristall Rökfärgad rökkvarts Violett ametist Gul citrin Rosa rosenkvarts

16 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott 2,5 Vit Pärlemor Spaltning Glimmer Tunna, plana, elastiska blad Muskovit färglös Biotit svart Komplicerad kemisk sammansättning aluminiumsilikat med K, OH, F, Mg, Fe, Ti

17 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott SiO2 7 Vit Fettartad Mussligt Flinta Boll- eller klumpformade sammanslutningar som bildats genom kemisk utfällning av kiselsyra i kalkberggrund Mycket hårt, bildas skarpa kanter vid brott stenåldersverktyg Varierande färg

18 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott CaCO3 3 Vit Glasglans Rombisk Kalkspat (Kalcit) Färglös eller vit, men föroreningar kan ge olika färger Kraftigt dubbelbrytande kallas även dubbelspat

19 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott CaSO 4.2H 2 O 2 Vit Glasglans Kubisk Gips Sedimentärt mineral som oftast kristalliserats ur havsvatten I ökenområden kan rosor bildas av uppåtstigande avdunstande grundvatten

20 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott NaCl 2 Vitt Glas/fett Kubiskt Stensalt (Halit) Ovanligt att hitta det naturen på grund av vattenlösligheten Bildas genom utfällning ut havsvatten Stora brytbara förekomster finns på ett par hundra meters djup i Danmark, norra Tyskland och Polen

21 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott S 3 Vitt Glas/fett Två ytor Svavel Rent svavel fälls bara ut kring vulkaner eller varma källor Mycket karaktäristisk färg och lukt

22 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott Fe2O3 6 Brunrött Metall Ojämnt Hematit (Blodstensmalm) Den vanligaste järnmalmen i världen, dock inte i Sverige Är inte magnetisk och ger ett tydligt blodrött streck Densiteten hög, precis som för andra malmmineral

23 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott FeO.Fe2O3 6 Svart Metall Ojämnt Magnetit (Svartmalm) Den vanligaste järnmalmen i Sverige Magnetisk (testa med kompass) Hög densitet

24 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott FeS2 6 Grönsvart Metall Kubisk Svavelkis (Pyrit) Blekt mässingsgul färg Bildar gnistor med svavellukt vid slag Viktig råvara för produktion av svavelsyra

25 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott CuFeS2 4 Grönsvart Metall Två ytor Kopparkis (Kalkopyrit) Färgen är mässingsgul på färska ytor, men äldre brottytor skimrar i olika regnbågsfärger Repas lätt med knivspets (till skillnad från pyrit)

26 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott PbS 2,5 Svart(grå) Metall Kubiskt Blyglans (Galenit) Blågrå färg, hög densitet och mjukt I fyndigheter av blyglans finns ofta betydande mängder silver

27 Kemisk formel Hårdhet Streck Glans Brott (Zn,Fe)S 3,5 Vitt-brunt Metall Två ytor Zinkblände (Sfalerit) Färg, brott och streck beror på hur mycket järn det finns i provet Förekommer tillsammans med andra sulfidmineral

28 Det geologiska kretsloppet Inre processer Vulkanism Yttre processer Vittring Bergskedjeveckning Massrörelse Jordbävning Erosion Kontinentaldrift Transport Smältning Avsättning/utfällning Omvandling Jonas Arvidsson, 2004 Konsolidering

29 Bergartstbildning Upplösning Utfällning Organismer Residualbergart Sedimentära bergarter Mekanisk och kemisk vittring Tryck och temperatur Tryck och temperatur Eruptiva bergarter Tryck och temperatur Omvandlade bergarter Avkylning MAGMA Tryck och temperatur Jonas Arvidsson, 2004

30 Bergarternas sammansättning Djupbergart Gångbergart Ytbergart Karaktär Kalifältspat och/eller Albit Syenit Syenitporfyr Trakyt Intermediär Kvarts Granit Granodiorit Kvartsporfyr Granodioritporfyr Ryolit eller Obsidian Ryodacit Sur Amfibol Biotit Plagioklas Kvartsdiorit Kvartsporfyrit Dacit Diorit Porfyrit Andesit Intermediär Pyroxen Gabbro Olivingabbro Diabas Olivindiabas Basalt Olivinbasalt Basisk Olivin Peridotit Dunit Pikrit Utrabasisk Jonas Arvidsson, %

31 Granit Magmatisk djupbergart Består av fältspat, glimmer och kvarts Färgen beror på vilken typ av fältspat den innehåller Storleken på kornen varierar beroende på hur snabbt magman stelnat

32 Pegmatit Samma beståndsdelar som granit Pegmatiten har trängt upp i sprickor i den fortfarande varma berggrunden och där kunnat svalna långsamt, vilket ger stora kristaller

33 Porfyr Snabbt stelning av glödande lavaskum Stora kristaller av fältspat eller kvarts i tät mellanmassa Färgen kan variera

34 Gabbro Relativt grovkornig djupbergart med fältspat, pyroxen och olivin fattig på kvarts Mörk färg, ofta grönskimrande

35 Diabas Gångbergart bildad ur kvartsfattig magma Kornstorleken beror på tiden för stelning Mörk, ofta med ljusare lister av fältspat

36 Kalksten Sedimentär bergart bildad ur döda djurs skal Den svenska kalkstenen från ordovicium, silur, krita och tertiär Ofta med synlig fossil

37 Lerskiffer Sedimentär bergart bildad ur mycket små slampartiklar Gråvitt steck Varierande färg beroende på vilka mineral som ingår

38 Sandsten Sedimentär bergart bildad av sandkorn (mest kvarts) Ofta med böljeslagsmärken och torksprickor Vackert skiktade Färgen mycket varierande

39 Alunskiffer Sedimentär bergart som består av lerskiffer och organiskt material Svart streck och repning ger ofta lukt av fotogen

40 Stenkol Sedimentär bergart där torv förkolats under ett sedimenttäcke Den mesta stenkolen har bildats under Karbon Några små fyndigheter i Skåne som brutits

41 Gnejs Omvandlad bergart med som kan ha uppkommit ur en mängd olika bergartstyper Beroende på ursprungsmaterial och omvandlingsgrad får gnejs mycket varierande utseende Sveriges vanligaste bergart

42 Kvartsit Kvartssandsten som under tryck omkristalliserats så att kornen inte längre kan ses Varierande färg Mussligt brott, ofta med skarpa kanter

43 Marmor (Urkalksten) Sedimentär kalksten som omkristalliserats vid uppvärmning och högt tryck Den höga ålderna gör att det inte finns några fossil Föroreningar ger olika färg

44 Glimmerskiffer Lerskiffer som omvandlats under riktat tryck vid relativt låg temperatur Består mest av kvarts och glimmer Gråvit till gråsvart med glänsande lyster

45 Amfibolit Omvandlade kvartsfattiga ytbergarter Mörk färg med ljusare långsträckta korn av fältspat och kvarts

46 Leptit Bergart som uppkommit genom relativt kraftig omvandling av vulkaniska lavor och vittringsprodukter av äldre bergarter Mycket finkorning Varierande färg, ofta bandad

47 Sammanfattning Gå gärna in på Där hittar du massor av intressant läsning om geologi. Titta speciellt på avsnittet utbildning och de länkar till universitetet i Tromsö som finns där (det är lätt att läsa norska). Denna länkar finns också på min hemsida. Jonas Arvidsson, 2004