Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Transkript

1 Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att vi arbetat mycket med matematik på vår avdelning. Med anledning av vårt intresse för matematik valde vi att göra ett studiebesök på Naturens hus och där delta i kursen Naturlig matematik. Kursen var inriktat på förskolor och skolor och handlade främst om kvadraträkning. Det fanns dessutom en kurs i geologi som vi blev nyfikna på, vilket resulterade i att vi bokade båda kurserna! Geologen som undervisade oss var väldigt inspirerande och vårt intresse för stenar växte både hos barnen och hos oss vuxna. Hans entusiasm smittade av sig och väckte vår nyfikenhet för ämnet. Vi åkte till Naturens hus vid två olika tillfällen i mindre grupper för att alla barn skulle få större utrymme att ta del av lektionen. Alla barn deltog aktivt i de olika momenten som kursen erbjöd. På bordet hade geologen radat upp stenar efter dess hårdhet som graderas efter Mohs hårdhetsskala. Från den mjukaste talk till den hårdaste stenen diamant. Detta demonstrerade han genom att repa stenarna mot varandra och på så sätt se vilken som var hårdast respektive mjukast och därefter fick barnen prova själva. 1

2 Vi fick diskutera olika egenskaper som stenarna hade, så som färg, form, lukt, densitet, stor och liten. Dessutom fick barnen gå in i ett mörkt rum och där prova att slå två bergskristaller mot varandra och såg då hur det uppstod gnistor! Magnetiska stenar var också väldigt spännande. Med hjälp av magnetstavar kunde barnen upptäcka vilka stenar som var magnetiska. Tack vare de olika experimenten fick barnen möjlighet att använda alla sina sinnen. Barnens kunskaper i matematik från året innan kom väl till användning då geologen frågade efter formen på en bergskristall. Flera barn i de båda grupperna var snabba med att svara hexagon! vilket imponerade stort på geologen. Efter besöket fick barnen varsin tumlad rosenkvarts att ta med hem, till barnens lycka. Våra besök på Naturens hus ägde rum sent på hösten men själva stenprojektet kom inte igång förrän i mitten av januari. Anledningen var att julpysslet kom emellan. Under ett planeringstillfälle gjorde vi en tankekarta där vi skrev geologi i mitten och brainstormade om allt vi kunde göra tillsammans med barnen. Det resulterade i att vi nu kunde lägga upp en grovplanering om hur vårt fortsatta arbete med geologi skulle se ut under teriminen. För att tillgodose intresset hos barnen gjorde vi en stenutställning inne på avdelningen med många fina stenar, kristaller och mineraler. Bl.a. lånade vi stenar av kollegor och bekanta medans vi köpte andra. Detta medförde att intresset ökade hos barnen och snart kom de själva med stenar till utställningen. Snart var deras familjer också engagerade! Bl.a. kom ett barn med en magnetit som hon hade fått låna av sin morfar, som i sin tur hittat den i en grotta uppe i norrland! Efter detta fortsatte vi att arbeta med stenar på olika sätt. Vi följde upp det barnen undrade och därmed blev själva medforskare. 2

3 Mineral - Salt Barnens intresse för stenar växte. Eftersom vi pratat om saltkristaller på Naturens Hus bestämde vi oss för att göra egna. Dessa skulle vi odla i äggskal som barnen skulle ta hemifrån. På så sätt blev också föräldrarna involverade. Barnen fick hjälpa till att koka vatten, grovsalt och karamellfärg i en kastrull. De fick sedan lägga över saltblandningen i sina egna äggskal och de väntade förväntansfullt på resultatet Redan efter några dagar såg man att saltkristaller hade bildats. Måla med salt Förra året hade vi målat med sockerlösning och nu tänkte vi måla med salt. Det blev som ett experiment där barnen fick lära sig begrepp så som mättat och omättat lösning. Vi valde att använda den omättade lösningen när vi målade och med hjälp av pensel fick barnen måla med saltlösningen på ett svart papper. Därefter torkade vi sedan papperet med en hårtork vilket resulterade i att pappret torkade snabbt och endast saltet satt kvar! Vi provade ett annat experiment om hur vi skulle kunna skilja på sand och salt om vi råkade tappa ur ett saltkar i sandlådan. Barnen visste redan att sand var småsten och att salt är en mineral för detta hade vi tidigare pratat om på samlingarna. Vi blandade sanden och saltet med vatten och lät det rinna igenom ett kaffefilter. Sanden låg kvar i filtret och vattnet rann rakt igenom. Efter några dagar samlades vi runt vårt experiment och då hade vattnet som runnit igenom dunstat bort och det var bara saltet kvar. (Dokumentation på experimentet bifogas) Naturhistoriska riksmuseet Under vårterminen åkte vi till Naturhistoriska museet för att titta på utställningen Skatter från jordens inre. Syftet med detta var att fördjupa oss i vårt projekt samtidigt som det blev en rolig upplevelse. På utställningen fick barnen känna, lukta och framför allt ta och se på många olika stenar, mineraler och kristaller. En av de mest intressanta utställningarna var i ett mörkt rum där det fanns en UV-lampa som var riktade mot olika stenar. Vissa stenar lystes då i olika färgglada neonfärger. Detta provade vi även på våra egna stenar när vi kom tillbaka till förskolan. Det visade sig att vi faktiskt hade några små stenar som var rosa i vanligt ljus och som lyste neonorange i UV-ljus. Intressant! (se nästa sida) 3

4 Barnen fick även i uppgift att rita något från vårt besök på museet. Många av barnen ritade utav stenar från utställningen medans några barn började rita av stenar som vi hade på vår egen utställning på avdelningen. Vi hade flera likadana stenar på förskolan som på museet, fast i betydligt mindre storlek. Fler exempel på arbeten som ingick i projektet Rita En av alla stenar som vi hade var grafit och som fanns i ett glasskåp på avdelningen. Vi lät barnen rita av en fågel i trä med grafitpennor. Innan de fick börja rita hade vi pratat om vad grafit vad för något, många barn tyckte att det såg ut som blyertspennor och mycket riktigt så hade de rätt Grafit är en sorts sten som bl.a. används i blyertspennor. Bifogar som bilaga ett exempel på en teckning som ett barn gjort. Rytmik och dramatisering På våra samlingar har vi bl.a. sjungit om stenar. Vi har lärt oss olika rim och ramsor som innehåller ämnet stenar. På rörelsen som vi har en gång i veckan har vi dramatiserat att vi bär runt på stenar som är olika stora och olika tunga. Barnen har även uppmuntrats att göra egna sagor om eller av stenar, vilket lett till många intressanta sådana! Det har även förekommit ett antal olika spontana sagor ute på gården med stenar som figurer. Ett barn har till exempel en hemlig familj i skogen som gården ansluter till. Det är stenfamiljen som tröstar när man är ledsen. 4

5 Måla stenar Vi har arbetat med stenar på olika sätt; pratat om dem, diskuterat och undersökt dem och använt stenar i drama, lekar och sånger. Barnen har målat stenar till och från hela vårterminen. Under den här aktiviteten fick de tänka till lite. De fick välja en sten som de tyckte var fin. De fick känna på den, titta på färgen och formen och tänka till om storlek och tyngd. Barnen inspirerade varandra och arbetet utvecklades till att de själva började skapa fritt där resultat föreställde olika djur eller andra ting. Muren Vi har även en gammal k-märkt stenmur på gården som vi har pratat om. Vi pratade om vad det var för slags stenar? Hur gamla de var? Var kom de ifrån? och syftet med stenmurar. Barnen gissade vilt och vi fick varierande svar bl.a. att muren var 50 år till en miljard år gammal. Något barn visste att det användes som staket förr men även nu! Vi funderade även över vad begreppen fridlyst och K-märkt och vad de står för. K-märkt är samma sak som fridlyst fast då pratar man om byggnader och saker och fridlyst gäller för växter och djur. 5

6 Studiebesök på glasblåseriet Som avslutning på vårt projekt åkte vi till Skansen med alla barn och de föräldrarna som ville följa med. Vi åkte dit för att se hur man med hjälp av stenar gör glas. Vi fick lära oss att man kan göra glas av sand (85%), soda och kalk (15%). För att göra glaset mjukt värms massan upp i en ugn som är 1200 C varm. När man så format glaset ställs det i ett kylskåp som är 500 C varmt. 6