Exkursionsguide: Väddö
|
|
- Katarina Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla fiskarsamhället Nothamn. HITTA HIT Följ väg 283 från Norrtälje norrut till Älmsta, fortsätt ut på Väddö några kilometer i riktning mot Grisslehamn och tag av åt höger vid skylten Nothamn 3 km varpå vägen leder fram till havet. TEXT OCH FOTO Per Nysten Skarnkontakt mellan diorit och marmor, belägen mellan lokal 1 och 2a. skarn är en metamorft bildad bergart ofta bestående av kalksilikater så som pyroxen och granat. Bergarten bildas genom reaktion mellan karbonatsten och magmatiska bergarter. Ordet härrör från svenska bergsmäns uttryck för skräpsten, dvs det de fann i karbonatstensbundna malmer men som inte gav nyttiga metaller. Mineral 1 10 och 22 i tabellen på sida 25 - sitter i skarnmiljö. (Mineral 21 sitter i breccian, se bild på sid 25, lokal 2b.) pegmatit är en extremt grovkorning gångbergart bildad från vattenrika smältor. Förutom kvarts, fältspater och glimmermineral innehåller pegmatiter ofta sällsynta mineral. Mineral i tabellen på sida 25 - återfinns i dessa pegmatiter. Nothamn ligger åtta kilometer!"##$"%$&'%()*$"+,$-.)$!"#$%&$'(#)*#()#+,-#.,(#/$0#1,'2#3/"40$(#&",%-#56(.)/%# 7,+)"#$%#/4%-8)'0#)7#1$"-)"($"#/$%#!7$%#+("9&(9"$":# /$()/6"8)#6/7)%0',%-)"#6;.#/,%$")',+$",%-)"2# <!"#-4"#0$(#)*#/$0#',($#0$($&(,7)"1$($#9(86"+&)#0$(# -$6'6-,+&)#+&)=$'+$/>%+("$(#?#/$0#.@!'=#)7#+4#&)'')0# "$')(,7#0)($",%-2#A$*)#,%%$1!"#,#=",%;,=#)*#/)%# (6'&)"#6"0%,%-+8>'@0$%#8>"#0$#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$"# +6/#0)%)(#6/"40$(2#B$0("40)"#!"#7$;&%,%-+/>%+($":# +&!")%0$#-4%-)":#8>"&)+(%,%-)":#8")-/$%(#)7#$%# 1$"-)"(#,%%$+'9($%#,#$%#)%%)%:#9"+="9%-',-)#')-",%-)":# +$&9%0!"(#1,'0)0$#=')%+("9&(9"$"#C8>"+&,D",%-E#6;.# ',%@$"#C+(!%-',-.$($"E:#/)-/)(,+&)#6;.#/$()/6"8)# /,%$")'F6%$",%-)"#/$0#/$")2#G$0#)%0")#6"0H#0$(#-4"# )*#'!")#+,-#)*#'!+)#%)(9"$%#+4#+6/#,#$%#'!"616&I#!"#$#$%&'()*+*,%%+,-+.,$/)-* JE#56""900$%H#,#0$%#.6",+6%($'')#.!''K()%#+K%+#$*# +/)'(#')-$"#)7#$%#1")%(#9=="$+(#?#,%($%+,7(#7$;&)0# "K6',(,+&#')7)#6/-,7$%#)7#&6"%,-#/)"/6"2#<!"# L%%+#!7$%#/$($"1"$0)#)/L16',(-4%-)"#+6/#7,+)"# &6%()&(/$()/6"86+#/6(#6/-,7)%0$#&)"16%)(+($%2#M# 1 -"!%+F6%$%#/$'')%#-4%-$%#6;.#/)"/6"%#L%%+#'@9+1"9%# -")%)(#6;.#-">%#=K"6N$%2#G6(#+&6-+&)%($%#-4"#0$(#)*# L%%)#1'6;&#)7#+7)-(#1"9%7,*")0#-"67&6"%,-#&)/1",+&# +)%0+($%#C&6%-'6/$")(E#+6/#.!"">"#8"4%#/!&(,-)#')-$"#,#O6*$%.)7$(2#P,0)"$#/6(#%6""#L%%+#/)"/6"#+6/#,%%$.4''$"#9==+(4$%0$#(9%%)#.4"0)#)+&+&,&(:#+)/(#'@9+)# "K6',(,+&)#6;.#/>"&)#)/L16',(,+&)#')7)')-$"2#Q+&)%# 7,+)"#)*#0$%#79'&)%,+&)#)&(,7,($($%#7)",(#$N='6+,72# O$"-)"($"%)#!"#)'')#1")%(+(4$%0$#-$%6/#7$;&%,%-#6;.# +&,&(#='9+#')-$"#!"#6",$%($")0$#7,%&$'"!*#&9+(',%@$%# CR#S#PE#7,'&$(#7,+)"#)*#$%#5#S#T#",&()0#&6/="$++,6%#.)"# 0$86"/$")(#0$/2 U)E#V$-/)(,(+(")%0$%H#.!"#'4-#8>""#$%# 9(+&$==%,%-+=')(+#8>"#8!'(+=)(2#V$-/)(,(1"6*$(# 2a C56(.)/%#J#$%'#W,&#/#X2#UYYZE#+6/#8!'(+=)($%#.!"+()//)"#,8"4%#',--$"#%4-")#.9%0")#/$($"#7!+($"# 6/#56(.)/%2#A$(#7)*$%8K''0)#.4'$(#',--$"#,#0,"$&(# )%+'9(%,%-#(,''#7!-$%#C=4#%6"0+,0)%#)7#0$%%)E2# T(")%0/)($",)'$(#06/,%$")+#)7#')N"6+)#&)',8!'(+=)(# 6;.#-"4#&7)"(+2#M#0$*)#-4"#0$(#)*#L%%)#;$%(,/$($"+(6")# 22 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
2 Exkursionsgudien visar till sju lokaler på Väddös östra sida. Mellan Skottviken och Tistronviken är det cirka en kilometer. Kartunderlaget är framtaget med tillstånd från Lantmäteriverket. 1"9%+7)"()#1$;&?#(,''#-')+-'!%+)%0$#&>"(')"#)7#%,61? ()%()'/,%$")'#C8$"-9+6%,(#6;.#1$+'!&()0$#/,%$")'E2# A$++)#.)"#!7$%#")==6"($")(+#8"4%#)%0")#=$-/)(,($"#=4# P!00>#CW,&#/2X2#UYYZE2#M#7)"=/)($",)'$(#7,0#7!-&)%($%# ;,"&)#J[Y#/$($"#8"4%#+(")%0$%#L%%+#7);&")#6',7-">%)# &",+()''$"#)7#7$+97,)%2#G,%$")'$(#1,'0)"#+("4',-)#/)++6"#,#/)"/6"#6;.#7!'86"/)0$#8K"&)%(,-(#'4%-+("!;&()# =",+/6"#,#&)';,(2 U1E#\($#=4#0$%#7,()#900$%:#OK(+900$%:#C0,"$&(#,# 1,'7!-$%+#8>"'!%-%,%-E#L%%+#/)"/6"#/$0#()'",&)# +/4#-"6=)":#1,'0)0$#-$%6/#&$/,+,*",%-#)7#.!''K()%2#B!%-+(#9(#=4#900$%#+K%+#!7$%#$%#/>"&# 2b 8!'(+=)(=6"8K",+&#)/L16',(-4%-#+6/#)7+%>"(+#(,''# X$")#&6"7',&%)%0$#1,()"2#T("9&(9"$%#&)'')+#1690,%)-$# C$]$"#0$(#8")%+&)#6"0$(#8>"#&6"7E#6;.#9==+(4"#%!"# $*#+=">*#/)($",)'#6/-,7$(#)7#$*#/$"#=')+(,+&(#0,(6# 0$86"/$")+#)7#$*#",&()(#("K;&#C.!"#5#S#T#6",$%($")(E2# A$%#+=">0)#)/L16',($%#1",+($"#6;.#0$%#/$"#=')+(,+&)# /)"/6"%#XK($"#,%#,#("K;&+&9--)%#/$'')%#0$#+7)"()# 1"6*+(K;&$%)2#P,0#0$%#.!"#'6&)'$%#+K%+#!7$%#.9"#+/)')# 7,+)"#)*#)/L16',($%#!"#1,'0)0#+$%)"$2#T(")N#%6""#6/# /$()79'&)%,($"#C.!''$X,%()#?#'$=(,(E#/$0#7);&$"(# -9'-">%(#$=,06(6/7)%0')0$#)/L16',(,%')-",%-)"2#G)%# =)++$")"#.!"#!7$%#$%#F6%#)7#+=">0#0$86"/)(,6%#+6/# +K%+#,#$%#+K07!--#1$+(4$%0$#)7#/)"/6"2#A$(#,%($%+,7(# ($-$'">0)#/,%$")'$(#')9/6%(,(#.)"#8K''(#$*#%!"7$"&#)7# +=",;&6"#,#+7)"(#)/L16',(#6;.#-"47,(#/)"/6"2#B)9/6%(,(# 1,'0)+#7,0#"$')(,7(#'4-#($/=$")(9"#CJYY#S#J[Y#^_E2 `E#a"97)%H#7,0#'4-7)*$%#-4"#0$(#)*#9()%#="61'$/# 86"(+!*)#%!")#+(")%0$%#%6""9(#8"4%#'6&)'$%#\00$%:# 06;T"#1$+>&)"$%#7)")#1$"$00#=4#)*#&'!*")# %4-6(2#G$'')%#'6&)'$"%)#U#6;.#`#L%%+#$%#/)"&)%(# 8>"+&,D",%-+F6%#+6/#$%#+&)"=#+!%&)#=4#-"!%+$%#/$'')%# 3 $%#'@9+#/$()"K6',(#6;.#$%#/>"�,6",(2#A$%#/>"&)# 1$"-)"($%#.)"#6/7)%0')(+#(,''#$%#+&,7,-#&'6",(+&,D$"#,# 16*$%#=4#+!%&)%#6;.#6/#/)%#+'4"#=4#0$%%)#.>"+#$%# 067#&')%-#+6/#7,+)"#=4#-")0$%#)7#6/7)%0',%-2#T!%&)%#!"#6;&+4#6])#89&(,-#C7)*$%8>")%0$E2#T(")N#%6""#6/# 8>"+&,D",%-+F6%$%:#,#$*#(6=6-")L+&(#%$0+!%&(#6/"40$:# L%%+#/)"/6"#/$0#(@6;&)#+&)"%')-$"#)7#6',7-">%# 7$+97,)%#/$0#7,()#X!;&)"#)7#+&)=6',(2#M#+&)=6',($%#.)"#+/4#/!%-0$"#)7#+,'7$"7,(#7,+/9(-')%+#=4("!D)(+2# b*$"',-)"$#%4-")#/$($"#%6""9(#l%%+#$%#/$($"1"$0# (K0',-#=$-/)(,(-4%-#+6/#,%%$.4''$"#/9+&67,(#6;.# Bytsudden, lokal 2b: I marmorn finns en fältspatporfyrisk amfibolitgång som avsnörts till korvliknande bitar (så kallad boudinage). Notera gropvittringen i marmorn. GEOLOGISKT FORUM nr 50 /
3 &",+()''$"#)7#-9'-">%#1$"K''2#56""#6/#=$-/)(,($%#L%%+# /$0#(,''.>")%0$#/)'/.>-)"2#G)-%$(,($%#+6/#9(->"# /)'/$%#',--$"#+6/#$*#1")%(+(!''(#')-$"#,#/)"/6"2# O$"--"9%0$%#/$'')%#+(")%0$%#6;.#-"97)%#!"#+(!''7,+#.$'(#&7)"(+0"!%&(#6;.#.!"#&)%#/)%#L%%)#+/4#.4'"9/# /$0#1$"-&",+()''$"2!"#$#$%&'()*+#012%+,-+.,$/)-* A$#1$"-)"(+.!'')"#+6/#L%%+#7,0#.)/%$%#1$+(4"# 0$%#"9%0)0$#%6""+,0)%#)7#0$++)#.!'')"#+$"#/)%# (K0',-)#,+"!f6"2#A,6",($%#+&!"+#.!"#)7#$%#/$($"1"$0# =$-/)(,(-4%-#7,'&$(#7,+)"#)*#=$-/)(,($%#!"#$%(K0,-(# K%-"$#!%#0,6",($%2#A4#/)%#7)%0")"#+>0$"9(#(,''#%!+()# ','')#.)/%#C<)7+!%-+7,&$%E#&)%#/)%#(K0',-(#+$#.9"# 0$%#-"4#0,6",($%#&6%(,%9$"',-(#>7$"-4"#,#$%#/$"# 1)+,+&#+7)"(#-)11"62#M%%$"+(#,#56(.)/%+7,&$%#+K%+# 1"$0#8!"--")%%#+&)"%F6%#/$'')%#/)"/6"#,#%6""# 6;.#0,6",(#,#+>0$"2#T&)"%$(#1$+(4"#)7#$%#%!"/)+(# &6/=)&(#(,''#-"9+7,*")%0$#1"9%#-")%)(/)++)#+)/(# -">%#=K"6N$%#6;.#$=,06(2#M#+/4#&)';,(8K''0)#&>"(')"# +K%+#;$%(,/$($"+(6")#7!'9(1,'0)0$#-')+-'!%+)%0$# -"6++9')"-")%)($"2 /)%#=4#7,&$%+#+K0+,0)#$%#(K0',-#+(6"#+&)"=#+!%&)# 4,#1$"-$(2#A$*)#!"#$*#+($%1"6*#+6/#-"!%+)"#(,''#$%# (6/(#?#0$(#-4"#)*#%4#1"6*$(#8"4%#+K0+,0)%#9()%#)*# 1$("!0)#(6/(/)"&$%2#g)"16%)(+($%$%#.)"#.!"#1"9(,(+# (,''#/)+9-%+&)'&2#M%%$#,#1"6*$(#+K%+#$%#'60"!*# +(9=)%0$#)/L16',(#/$0#(K0',-)#+&)"%&6%()&($"#/6(# )7#-">%#=K"6N$%:#1"9%6")%-$#-")%)(#6;.#+$0)%#7,(# /)"/6"2#<!"#.)"#$*#/)($",)'9(1K($#+&$*#04#0$%#.$()# )/L16',($%#C9"+="9%-',-$%#$%#0,)1)+E#("!%-0$#,%#,# /)-%$+,9/#8"4%#-4%-$%#.)"#"$)-$")(#/$0#&)';,9/#8"4%# 6/-,7%,%-$%#6;.#-$*#+&)"%/,%$")'$%2#A$*)#8$%6/$%# +K%+#>7$")''(#'!%-+#0$%#1$+&",7%)#&9+(+("!;&)%2#V4#.!''K()%#67)%8>"#+($%1"6*$(#+$"#/)%#79'&)%,+&)#')-$"# 6;.#-4%-)"#,#/)"/6"%2#A$++)#!"#.4"0)#6;.#1,'0)"#"$',$8# [E#G9+&67,(=$-/)(,(H#+>0$"#6/#/)"/6"1"6*$(#7,0# c,+("6%7,&$%#l%%+#7);&$"#0,6",(#s#-)11"6#/$0#(9%%)# 7,()#=$-/)(,(40"6"#+6/#'6&)'(#!"#8>"&)+()0$#%4-")# 5 ;$%(,/$($"#,#+,0'$02#V4#-"9%0#)7#8!"-&6%(")+($%#+K%+# 0$++)#/,%,8>"&)+(%,%-)"#$N(")#(K0',-(2#M#0$%#/>"&)# 0@9=1$"-)"($%#+K%+#!7$%#$%#(74#/$($"#1"$0#=$-/)(,(# +6/#!"#",&#=4#1')0=);&)"#)7#/9+&67,(2#<!"#L%%+#!7$%# $%#-")L+&#+)//)%7!N%,%-#/$'')%#&7)"(+#6;.#8!'(+=)(:# +4#&)'')0#+&",]-")%,(#C1$%!/%,%-$%#&6//$"#)7#)*# 0$%#',&%)"#+9/$",+&#&,'+&",]E2#A$#;$%(")')#=)"(,$"%)# )7#=$-/)(,(-4%-$%#1$+(4"#)7#-"4#&7)"(+#,#7,'&$%#X$")# 0$;,/$($"#+(6")#&)',8!'(+=)(&",+()''$"#!"#,%7!N()2#<!"# -4"#0$(#)*#+$#)*#&7)"(+$%#C"$%#&,+$'0,6N,0E#!"#0$(#+,+()# /,%$")'$(#+6/#8K''(#9(#.4'"9/#,#0$%#&",+()'',+$")%0$# =$-/)(,($%2 de#e>01$"-$(h#8"4%#'6&)'#%"#[#=)++$")"#/)%#$%#7,&#/$0# ()'",&)#+/4#"9%0)#+($%)"#7)"=4#$*#"6+)#1$"-#1$+(4$%0$#.$'(#6;.#.4''$(#)7#=$-/)(,(#8>'@$"2#T6/#"$+9'()(#)7# +="!%-%,%-#8>""#,#(,0$%:#L%%+#0$(#-"6=)"#&7)"#6;.#.!"#-4"#0$(#)*#+(90$")#=$-/)(,($%+#/,%$")',%%$.4''# %!"/)"$2#<!"#L%%+#$%#67)%',-(#/>"�$'7,+#+7)"(:# ">&&7)"(+:#"6+)#/,&"6&',%:#7,(#)'1,(:#/9+&67,(:#",&',-(# /$0#+/4#CJ?`#/,'',/$($"E#">0)#-")%)($"#C)'/)%0,%? 6 +=$++)"(,%E#6;.#+6/#+!''+K%(.$(H#+7)"()#=')*6"#)7#!"#$%&'(#6;.#1"9%)#=')*6"#)7#%")*+'(2#A$#+,+(%!/%0)# /,%$")'$%#&)%#)%7!%0)+#8>"#")0,6/$(",+�)($",%-#)7# 1$"-)"($%#04#0$#,%%$.4''$"#+=4"#)7#9")%2#V4#.!''K()%# /$'')%#0$#(74#+/4#+($%1"6*$%#L%%+#.)'7/$($"+(6")# "$&()%-9'!")#8!'(+=)(&",+()''$"#,%7!N()#,#$%#L%&6"%,-)"$# =$-/)(,(/)++)2#5!"#/)%#8>'@$"#+(")%0&)%($%#+>0$"9(# >7$"#.$')#e>01$"-$(#&6//$"#/)%#(,''#$%#&6%(")+(",&# 1$"-)"(+&6%()&(#04#0$%#"6+)#1$"-)"($%#+&)"=(#>7$"-4"#,# &6"=+7)"(#-)11"62#V$-/)(,($%#',--$"#+6/#$%#(@6;&#&)&)# =4#-)11"6%#6;.#0$%%)#L%%+#0$++9(6/#+6/#8")-/$%(#,#=$-/)(,($%#7)"8>"#-)11"6%#/4+($#7)")#!'0"$2#M# =$-/)(,($%+#&6%()&(F6%#+K%+#-"671')0,-#/9+&67,(# +6/#7!N$"#7,%&$'"!*#/6(#&6%()&($%2 Till vänster: Närbild på veckad lava, lokal 1 Norrudden. Till höger: Stora kalifältspatkristaller omgivna av skriftgranit, återfinns mellan de två små pegmatitbrotten, Rödberget (se faktarutan, sid 26). 24 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
4 Utsikt över Nothamn mot norr. De ljusa bergarterna består av marmor och vulkaniter. MINERAL PÅ VÄDDÖ Övre bilden: Nära lokal 2b Bytsudden. Rödflammiga metaryoliter med inlagrade basiska mörka lavalager. I bakgrunden syns marmor. Nedre bilden: Zonerad pegmatit i gabbro mellan lokal 6 och 7 - nära kontakten med gabbrofragmentet. Mineral Kemisk formel 1 Grossular-andraditgranat Ca 3 (Al,Fe) 2 (SiO 4 ) 3 2 Kalcit CaCO 3 3 Epidot Ca 2 (Al,Fe) 3 Si 3 O 12 (OH) 4 Pyroxen (diopsid + augit) Ca(Mg,Fe)Si 2 O 6 5 Vesuvian Ca 19 (Al,Mg,Fe) 13 Si 18 O 68 (O,OH,F) 10 6 Hornblände NaCa 2 (Mg 4 Al)(Al 2 Si 6 )O 22 (OH) 2 7 Skapolit Na 4 Al 3 Si 9 O 24 Cl-Ca 4 Al 6 Si 6 O 24 CO 3 8 Vismutglans Bi 2 S 3 9 Pyrit FeS 2 10 Magnetit Fe 3 O 4 11 Plagioklas (albit + labradorit) NaAlSi 3 O 8, 12 Kalifältspat KAlSi 3 O 8 13 Kvarts SiO 2 14 Muskovit KAl 2 AlSi 3 O 10 (OH) 2 15 Biotit K(Mg,Fe) 3 AlSi 3 O 10 (OH) 2 16 Monazit CePO 4 17 Beryll Be 3 Al 2 Si 6 O Fergusonit YNbO 4 19 Kolumbit (Fe,Mn)(Nb,Ta) 2 O 6 20 Granat (almandin-spessartin) (Fe,Mn) 3 Al 2 (SiO 4 ) 3 21 Molybdenglans MoS 2 21 Laumontit Ca 4 Al 8 Si 16 O 48 18H 2 O 22 Scheelit Ca WO 4 Detalj från lokal 5 visande en tre decimeter stor kalifältspatkristall i kvarts. Vid Bytsudden, lokal 2b. Laumontitläkt breccia i marmor och amfibolit. GEOLOGISKT FORUM nr 50 /
5 he#a)11"6h#0$%%)#1$"-)"(#+("!;&$"#+,-#%!+()%#.$')# &)%#/)%#+(90$")#.9"#-)11"6%#&"6++)(+#6;.#6/7)%0')(+# 7 (,''#$%#+&,7,-#.6"%1'!%0$+&,D$"#,#$%#8>"&)+(%,%-+',%@$# +6/#-4"#)*#8>'@)#X$")#.9%0")#/$($"2#<!"#L%%+#!7$%# $%#7,(#0$;,/$($"1"$0#7);&$"(#F6%$")0#=$-/)(,(#+6/# +&!"#&%,7+&)"=(#-$%6/#-)11"6%2#V$-/)(,(-4%-$%#.)"# 0")11)(+#)7#+)//)#($&(6%,+&)#+(>"%,%-#+6/#-)11"6%# 6;.#0!"8>"#7$(#7,#)*#">"$'+$%#+&$*#%4-6%#-4%-#+$%)"$#!%#JiYY#G)#C/,'@6%$"#4"E#+$0)%#C4'0$"%#8>"#=$-/)(,($%E2# A!"#-)11"6%#>7$"-4"#(,''#=$-/)(,(#4%K6:#+K%+#$%# (K0',-#1")%(+(4$%0$#+(!%-',-.$(#C+$"#9(#+6/#&!==)"E#,# -)11"6%:#0!"#.6"%1'!%0$%4')"#6",$%($")(#+,-#7,%&$'"!*# $*#",&()(#("K;&2 Geologisk översikt:$j%#-60#1,'0#)7#>+(")#\==')%0+# -$6'6-,#84"#1$+>&)"$%#-$%6/#)*#+(90$")# 1$"--"9%0+&)"()%#\==+)')#CTa\#O)#ZhE2#P!00>+# 1$"--"9%0#06/,%$")+#)7#+7)-(#-%$@+,-#-")%,(#?# -")%60,6",(#/$0#,%')-",%-)"#)7#79'&)%,+$"--"9%0# C+9"#S#,%($"/$0,!"#/$()79'&)%,(E2#\%0$"6"0%)(#L%%+#!7$%#0@9=-">%+($%)"#C9'(")1)+,(?-)11"6?0,6",(E2#A$++)# 1$"-)"($"#.)"#1,'0)(+#8>"#;,"&)#JikY#/,'@6%$"#4"#+$0)%2# P!00>#+&,'@+#8"4%#8)+(')%0$(#)7#P!00>#&)%)'#+6/#9(->"# $%#($&(6%,+&(#1,'0)0#55P#",&()0#+("9&(9"#,#')%0+&)=$(2# B,&%)%0$#=)")''$'')#+("9&(9"$"#+K%+#(K0',-(#,#&)"(1,'0$%# 04#X$")#'4%-+("!;&()#9=='!%0+&)#+@>)"#.)"#0$%%)# 6",$%($",%-2# Sammanfattning av den#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$? 9(7$;&',%-$%H#l>"#JkYY#G)#+$0)%#)7+)*$+#&)'&,-)# +$0,/$%(#(,''+)//)%+#/$0#8$'+,+&)#C&,+$'",&)E# "K6',(,+&)#')76"#6;.#)+&6"#,#$%#79'&)%,+&#>14-$/,'@>2# \%0$"6"0%)(#.)"#!7$%#/)L+&#C&,+$'8)*,-E#79'&)%,+/# 7)",(#)&(,72#T)/(,0,-(#/$0#&)'&+$0,/$%()(,6%$%# 9(8!''0$+#/)-%$(,(#,#/)",%#/,'@>2#M#0$++)# K(1$"-)"($"#.)"#0,)1)+-4%-)"#("!%-(#,%#6;.#$%#7,++# &6%()&(/$()/6"86+#.)"#+&$*#"$0)%#.!"2#V4#0@9=$(#.)"#0,6",(#6;.#-)11"6#1,'0)(+2#\%0$"#0$#8>'@)%0$# [Y#S#JYY#G)#.)"#/$()/6"86+#6;.#0$86"/)(,6%# (,''()-,(#6;.#$%#-$%6/-",=)%0$#8>"!%0",%-#)7#0$# 9"+="9%-',-)#1$"-)"($"%)#.)"#+&$*2#g)'&+($%$%#.)"# 6/&",+()'',+$")(#(,''#/)"/6":#0$#"K6',(,+&)#79'&)%,($"%)#.)"#6/7)%0')(+#(,''#/$()79'&)%,($":#)7#1)+)'(#6;.# 0,)1)+#.)"#)/L16',(#1,'0)(+2#M%($%+,7#7$;&%,%-#.)"# 1")%(+(!''(#0$#9"+="9%-',-$%#.6",+6%($'')#')-"$%#)7# +$0,/$%(1$"-)"($"#6;.#79'&)%,($"m#7$;&6/1>@%,%-)"%)#!"#6])#16"()#6;.#0!"8>"#+$"#7,#,0)-#$%1)"(#1")%(+(4$%0$# +&,76"2#j%1)"(#0!"#'60"!()#+&!"%,%-+K(6"#+K%+#&)%# /)%#L%%)#6/1>@%,%-)"%)2#l>"#JiUY?JhkY#G)#.)"# %K1,'0%,%-#)7#+/!'(6"#+&$*#7,'&)#("!%-(#,%#+6/# =$-/)(,($"2#A$86"/)(,6%$%#.)"#86"(+)*#K*$"',-)"$# 04#/)%#&)%#+$#)*#!7$%#0$++)#=$-/)(,(-4%-)"#'6&)'(# 7$;&)(+:#+',(,(+#)7#(,''#8")-/$%(#6;.#!7$%#8>"+&,D")(+2# T$%)"$#.)"#1$"--"9%0$%#0$86"/$")(+#9%0$"#/$"#K(%!")# 8>".4'')%0$%#7)"=4#1"$;;,6"#6;.#8>"&)+(%,%-)"#9==+(4*2# T'9(',-$%#.)"#>==%)#+=",;&6"#1,'0)(+#=4#-"9%0#)7# ("K;&)7')+(%,%-#$]$"#+,+()#,+(,0$%2 PER NYSTEN är universitetslektor vid Institutionen för Geovetenskaper samt intendent vid Evolutionsmuseet, båda vid Uppsala universitet. REFERENSER j"0/)%%:#j07)"0:#jik[h#32#(%45*4*6+$477+()%$87)12$+ 9%4##72/)-*:+Ta\#T$"#Q)#JJJ:#J?[Z2 W,&:#5,'+?a9%%)":#T($=.$%+:#G,;.)$'#O2#6;.#T9%01$"-:# Q"%$:#UYYZH#;)7-2%<+4*1"#$%4277)+-4*2%)7+,'/+82%6)%$2%+ 4+=$,'(/,7-#+7&*:#T7$",-$+#-$6'6-,+&)#9%0$"+>&%,%-# ")==6"($"#6;.#/$00$')%0$%#JJh2# VÄDDÖ - GRUVHISTORIK På Väddö har brutits kvarts och fältspat i många pegmatiter, kalksten till järnframställning, magnetit och zinkmalm samt den värdefulla metallen volfram. I en opublicerad sammanställning av Birgitta Tisell 1999, kan man läsa: Brytning av fältspat i Edeby påbörjades redan på 1860-talet och man erhöll då öre riksmynt för utskeppad fältspat och 5 öre för kvarts. Periodvis bröt man fram till då ca 3960 ton erhölls. Brottet Nothamn 1 är idag 30 m djupt men vattenfyllt. Kalksten bröts på södra sidan av Nothamnsviken av Herrängs Grufbolag under åren och av brukspatron Mickelsson på Skebo bruk under 1870-talet. Stenen användes för järnframställning i masugnsprocessen. Norr om Nothamn pågick brytning under 1850-talet och stenen såldes till norra Sverige. Här omtalas även marmor i en av fyndigheterna. Enligt Wik med flera, 2004 har magnetitskiktad manganhaltig karbonatsten brutits i Skottgruvan vilken utmålslades år Gruvhålen närmast vattnet är blott 4 x 5 x 4 meter stora och närmast att betrakta som brytningsförsök. Norrfjällsgruvan ligger på Väddös västra sida och här börjademan bryta koppar och nickel år År 1951 hittades här i den nordvästra delen av gruvväggen grov scheelit (Ca-volframat) i ett sulfidrikt grönskarn. Borrningar påvisade en mineraliserad zon i detta skarn och analys av varpmaterial gav en medelhalt av1.6 viktsprocent volfram. Här finner man lätt blåfluorescerande scheelit med hjälp av en UVlampa och man kan dessutom skilja scheelit och snarlik kvarts genom att väga stenarna i handen då scheelit är mer än dubbelt så tungt som kvarts. 26 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
6 3 2b 2a P Nothamn
Exkursionsguide: Väddö
Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla
Läs merTabeller för mineralbestämning
Tabeller för mineralbestämning Tabell 1. Specifik vikt (G) G Mineral G Mineral G Mineral
Läs merBERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT
BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merStensamling Art.nr: 30422
Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket
Läs merVälkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara
JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som
Läs merMineral & bergarter. Den hårda systematike"
Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 1-6 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 1 sida För läraren Elevformulär 1: Upptäck stenen 2 sidor För eleven Elevformulär 2: Bestämningsnyckel
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merJAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!
JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV. Oskar Sigurdsson. S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm
-14 UPPDRAG Granitvägen Bollmora UPPDRAGSNUMMER 2177065 UPPDRAGSLEDARE Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV Oskar Sigurdsson DATUM Bergbesiktning Bollmoraberget 1 (7) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna
Läs merSten från E22, Norje Sunnansund
UV GAL PM 2013:07 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från E22, Norje Sunnansund Ytterligare analys av sten från E22-projektet Sölve Stensnäs Blekinge, Ysane socken, RAÄ 44, Lokal 12 Erik Ogenhall Omslag:
Läs merStrontium och våra ben. Martin Fahlén 2013-03-13
Strontium och våra ben Martin Fahlén 2013-03-13 Sex frakturer på tre år Läkemedel vi benskörhet Fysisk träning Östrogen Kalcium D-vitamin K-vitamin Bisfosfonater Denosumab Raloxifen Parathormon Fluor
Läs merMalmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 7-12 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 2 sida För läraren Elevdokument 10 sidor För eleven Faktablad för läraren, inkl tabeller
Läs merGrundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7
2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs merGeologi. 2005 Erik Cederberg
Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Bergarter, mineral och grundämnen... 1 Bergarternas tre huvudgrupper... 3 Klassificering och namngivning av bergarter... 4 Bergartscykeln... 5 Jordens inre och yttre kretslopp... 6
Läs merProduktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Dokumentversion 2018-08-22 1.1 PRODUKT: MODALDATA OCH VÄRMELEDNINGSTAL (ÖPPNA DATA) Kort information om produkten Modaldata och värmeledningstal visar mineralsammansättningen
Läs merMineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik
EKSTRÖM MINERAL AB 2009-12-14 Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Mary Ekström Ekström Mineral AB Kvarntorpsvägen 28E 183 55 Täby EKSTRÖM MINERAL
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merSGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips!
Förhandsversion 20150526 SGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips! Om BetterGeo (beta version) BetterGeo är Sveriges geologiska udnersöknings modifikation (mod) av Minecraft. Genom
Läs merKaraktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk Jessica Jennerheim, Lunds universitet
Läs merJens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområde Vatsa nr 1 reg nr 7672/1, Vatsa nr 2 reg nr 7672/2,
Läs merGeologinen tutkimuslaitos r Opas 8. Geologiska forskningsanstalten e Guide 8 STENKUNSKAP FOR MALMLETAREN. 2. reviderade upplagan.
Geologinen tutkimuslaitos r Opas 8 Geologiska forskningsanstalten e Guide 8 STENKUNSKAP FOR MALMLETAREN 2. reviderade upplagan Esbo 1979 Förord Andra upplagan av Stenkunskap far malmletaren skiljer sig
Läs merSkärpningar i Gillberga
UV GAL PM 2013:06 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Skärpningar i Gillberga Bergartsanalys av malm från varphögar Södermanland, Eskilstuna, Gillberga socken, RAÄ 95:1 Övernäs samt Stenhult Erik Ogenhall Innehåll
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs merKan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet
Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg
Läs merVälkomna till kursen Världens vulkaner 7,5 hp
Lektion 1 / sida 1 Vad är det egentligen som kommer ut ur vulkanen? Välkomna till kursen Världens vulkaner 7,5 hp Otto Hermelin / SU Manteln och dess beståndsdelar Under förra lektionen såg vi att vulkaner
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merKutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)
Läs merRiddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll
'117 Bergvesenet Rapportarkivet />ostboks 3011, N-744 frondlicim 4-`Bergvesenet rapport nr ntern Journal nr nterm arkiv nr Rapport lokalisering Gradering 4609 1833 99 dpen Kommer fra..arkiv Ekstern rapport
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. GEOARKEOLOGI Dnr Petrografiska analyser av grönstensavslag från en mellanmesolitisk boplats
GEOARKEOLOGI Dnr 427-2339-2007 Petrografiska analyser av grönstensavslag från en mellanmesolitisk boplats Stora Malm 274 och 275 Stora Malms sn Katrineholms kommun Södermanlands län G A L Geoarkeologiskt
Läs merSlagg från Kungshögen i Hög
UV GAL PM 2012:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Slagg från Kungshögen i Hög Arkeometallurgiska analyser Gävleborgs län, Hudiksvalls kn, Högs sn, RAÄ 49:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract...
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merGeologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Läs merUV GAL RAPPORT 2012:13 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING. Sten från E22
UV GAL RAPPORT 2012:13 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från E22 Bergartsbedömning av mesolitiskt stenmaterial från lokalerna 8-9, 12, 13, 14 & 15 från E22-projektet Sölve Stensnäs Blekinge, Ysane socken,
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merGeologisk inventering av nya järnvägsskärningar väster om Kiruna
barentsprojektet 2013 Geologisk inventering av nya järnvägsskärningar väster om Kiruna Daniel Larsson februari 2014 SGU-rapport 2014:06 Omslagsbild: Vy mot norr. I förgrunden finns epidotomvandlat konglomerat.
Läs merBergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Läs merGränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde
Vattenkvalitet vid Hallstavik vattenverk (Försörjer även Häverödal, Skebobruk och Älmsta) Koliforma bakt 35 C cfu/100ml 73
Läs merTASMAN TASMAN. Johan Berg Prospekteringsgeolog Johan.berg@tasmanmetals.se. the partner of choice for critical raw materials. www.tasmanmetals.
METALS LIMITED Johan Berg Prospekteringsgeolog Johan.berg@tasmanmetals.se M the partner of choice for critical raw materials. 1 Bolag och verksamhet METALS Ltd. Fokuserar på strategiska metaller Skandinavien
Läs merDetaljplan Skeppsviken, Uddevalla
Beställare Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla Bergteknisk utredning avseende risk för ras och blocknedfall Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare
Läs merNAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE
NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE Boliden Minerals prospektering i Norrbotten har identifierat en mineralisering nordost Gällivare nära den gamla gruvan i Nautanen som bröts i början av 1900
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-10 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merCorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna
CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50
Läs merLivsprocesser i hydrotermala system? Nils Holm Institutionen för geologiska vetenskaper Stockholms universitet
Livsprocesser i hydrotermala system? Nils Holm Institutionen för geologiska vetenskaper Stockholms universitet Liv kan karaktäriseras med fyra egenskaper Replikationsförmåga (självreproduktion) Behov av
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merR-00-44. Förstudie Hultsfred. Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden
R-00-44 Förstudie Hultsfred Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden Carl-Henric Wahlgren, Karl-Axel Kornfält, Rune Johansson Sveriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson GeoVista
Läs merJärnets förekomst i grundvattnet i isälvsavlagringar i Dalarna:
UPTEC W05 045 Examensarbete 20 p December 2005 Järnets förekomst i grundvattnet i isälvsavlagringar i Dalarna: Bakgrundshalter och rörmaterialets inverkan vid grundvattenprovtagning. Elin Gustavsson REFERAT
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merAnläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad
Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,
Läs merBeteckningar för områdesreserveringar: T/kem Landskapsplanering
kk mk mv se jl ma ge pv nat luo un kp me va sv rr rr A AA C P TP T TT T/kem V R RA RM L LM LL LS E ET EN EJ EO EK EP S SL SM SR M MT MU MY W c ca km at p t t/ kem mo vt/kt/st vt/kt st yt tv /k /v ab/12
Läs mer1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral.
HÄLLEBERGSSKOLAN BERGARTER, MALMER OCH MINERALER Ur Stenar i färg av Per H Lundegård: Mineral är de minsta byggstenarna i jordskorpan näst efter atomer och molekyler När flera korn, klumpar eller kristaller
Läs merNatursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010
Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR
Läs merGruvan. Ha stenkul vid datorn. Ge borrstålet stöt med hammaren. Spräng i gruvan. Titta på modellen av gruvan (i genomskärning).
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Gruvan Syfte Att öka elevernas förståelse för gruvor och dess funktion samt vad som händer i en gruva. Att specifikt titta på vår viktigaste
Läs merKartläggning av innovationskritiska metaller och mineral
Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral Anders Hallberg, SGU, Helge Reginiussen, SGU 2018-05-16 anders.hallberg@sgu.se helge.reginiussen@sgu.se Volvo Amazon 1963 1963 Fe Cu Zn Pb Cr 20
Läs merCu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning
Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Charlotta Tiberg, SGI Carin Sjöstedt, SLU Karin Karlfeldt-Fedje, Renova Anette Hälldal, Vattenfall 2019-04-05 Syfte Att identifiera huvudsakliga
Läs merPetrografisk analys av två bergarter från ny vägsträckning av E18 väster om Karlstad, sträckan Björkås Skutberget
Petrografisk analys av två bergarter från ny vägsträckning av E18 väster om Karlstad, sträckan Björkås Skutberget Thomas Eliasson november 2014 SGU-rapport 2014:39 Omslagsbild: Tunnslipsfotografi av amfibolit
Läs merKarakterisering av REE-förande mineral från Flintgruvan: en sydlig utlöpare av Falufältet i norra Bergslagen?
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 33 Karakterisering av REE-förande mineral från Flintgruvan: en sydlig utlöpare av Falufältet i norra Bergslagen? Ragna Orbe INSTITUTIONEN
Läs merExkursionslokaler i norra Västerbotten
Exkursionslokaler i norra Västerbotten av Mattias Johansson och Leif Bildström För samtliga kartor i guiden gäller: Ur GSD-Vägkartan Lantmäteriverket Gävle 2003. Medgivande M2003/3430. Gäller tom 2004-05-31.
Läs merBeställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen
Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merGeologi på Stenshuvudeld och is
Exkursionsguide för Geologins Dags Arrangörsworkshop Stenshuvud 4-5 maj 2018 Geologi på Stenshuvudeld och is av Dr. Emma F Rehnström- Geologica Consult Sweden Innehåll Skånes geologi... 5 Tektonisk utveckling...
Läs merMikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN
memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15
Läs merPrislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merIGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt
IGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt Pågående verksamhet Område av intresse Industrimineral Energimineral Diamant Ädelmetall Basmetall Specialmetall Projekt fas 3 - Skandinavien Stekenjokk Resource:
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
Läs merNatursten. som bygg- och anläggningsmaterial. Kurt Johansson. Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp StenForsk, Kristianstad 2014
Natursten som bygg- och anläggningsmaterial Kurt Johansson Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp StenForsk, Kristianstad 2014 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa
Läs merHällkistan. Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer
Hällkistan Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer 1. Blåsippeområde 2. Spåtistel 3. Anslagstavla 4. Hällkistan 5. P-plats och anslagstavla 6. Ängsnycklar Gräns för reservatet Stig ³ Varför naturreservat
Läs merMineral Ballast Sten Område 3 Rapport nr 3.2a:01. Positive List för Restmaterial. Inventering av befintligt material.
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 3 Rapport nr 3.2a:01 MinBaS II Område 3. Miljö och Hållbar utveckling Delområde 3.2 Efterbehandling Projekt 3.2a Materialkarakterisering Positive List för restmaterial
Läs merBachelor Thesis. Degree Project in Geology 15 hp. Ante Kalliainen. Stockholm 2018
Bachelor Thesis Degree Project in Geology 15 hp Geologisk kartering och tolkning av området runt Svindersviken Ante Kalliainen Stockholm 2018 Department of Geological Sciences Stockholm University SE-106
Läs merGruvområdet Valö 71:1
AU GAL PM 2015:2 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Gruvområdet Valö 71:1 Schaktningsövervakning vid nedläggning av markkabel Uppland, Östhammar kommun, Valö socken, Vigelsbo 4:1 m fl., Valö 71:1 Mia Englund
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merEnergieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merGEOLOGY AND OREPOTENTIAL AROUND THE LEJAMINE
GEOLOGY AND OREPOTENTIAL AROUND THE LEJAMINE Thomas Månsson, Department of Earth Science; Geology, Box 460, SE-405 30 Göteborg Abstract This is a masters thesis presented at Geovetarcentrum, Gothenburg
Läs merTektonik (plattektonikens resultat)
Tektonik (plattektonikens resultat) Tektonik: strukturell byggnad av jordens yttre delar i alla skalor Strukturgeologi: bergartrenas strukturer insamling av mätdata och analys (Kapitel 10 Crustal deformation)
Läs merArkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.
Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Fornlämning Raä 9. Fastighet: Sjöland 6:1. Socken: Vibyggerå. Kommun: Kramfors. Landskap: Ångermanland. Rapport 2016:11 Ola George 2 Murberget Länsmuseet
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten 1 MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Ballast - Karakteristik,
Läs merHyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält
Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Dick Claeson & Ildikó Antal Lundin oktober 2014 SGU-rapport 2014:36 Omslagsbild: Framgrävt hyperitdiabasblock i Vesslarpstrakten.
Läs merKvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län
PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ STOCKHOLM 103:1 Kvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2819
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merMariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km
Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merNy djup antagen mineraltillgång vid Taragruvan
Ny djup antagen mineraltillgång vid Taragruvan Sammanfattning Under åren 2012-2016 utfördes djupborrning på ett seismiskt prospekteringsmål söder om Taragruvan och man påträffade en ny Zn-Pb zon av samma
Läs merEN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE
EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE Boliden Mineral utför prospektering i Laver på en stor kopparmineralisering med låg halt. Laver ligger i Älvsbyn kommun, Norrbotten, Sverige (Figur
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs mer