Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med"

Transkript

1 Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag.

2 Tunn oceanskorpa Det finns två typer av jordskorpa. Oceanskorpan är mycket tunn, bara 5-10 km tjock. Den består främst av tunga järn- och magnesiumrika bergarter (gabbro, diabas och basalt), med ett tunt lager sediment på toppen.

3 Tjock kontinentalskorpa Kontinentskorpan är mycket tjockare, mellan 30 och 70 km, men samtidigt lättare, eftersom den domineras av lättare kiselrika bergarter, såsom granit.

4

5 Mitt-oceana ryggar Oceanskorpan nybildas ständigt längs de mitt-oceana ryggarna, vulkaniska undervattensbergskedjor på havsbottnen. Därifrån rör sig oceanskorpan utåt åt båda hållen med några centimeter per år, driven av långsamma s.k. konvektionsströmmar i den underliggande heta manteln. Den yttersta energikällan för dessa rörelser är radioaktivt alstrad värme i jorden inre. Figur från U.S Geoligcal Survey

6 Subduktionszoner När oceanskorpan når kontinentens kant pressas den tillbaka ner i manteln längs en s.k. subduktionszon. I själva havsbottnen bildas en djuphavsgrav längsmed subduktionszonen. Nere i manteln smälter oceanskorpan upp eller blandas med mantelns bergarter. Ovanför subduktionszonen bildas en serie vulkaner där uppsmält material tränger upp till jordytan. Ett exempel är Anderna med sina vulkaner. Figur från U.S Geoligcal Survey

7 Ibland sker subduktionen i stället en bit från kontinenten, och då bildas en vulkanisk öbåge i oceanen utanför kontinenten. Ett exempel är Japan. Genom att oceanskorpan ständigt nybildas och förstörs finns ingen oceanskorpa äldre än ca 250 miljoner år bevarad. All tidigare oceanskorpa har försvunnit ner i manteln och förstörts. Figur från U.S Geoligcal Survey

8 Kontintenterna flyter Den kontinentala jordskorpan är mycket tjockare och består till sin huvuddel av granitiskt material, som är för lätt för att sjunka tillbaka i manteln. Kontinenterna fungerar därför ungefär som stora isflak, som flyter ovanpå oceanskorpan och manteln. Figur från U.S Geoligcal Survey

9 Plattektonik

10 Alfred Wegener Begreppet kontinentaldrift myntades av meteorologen Alfred Wegener, som i en bok år 1912 föreslog att kontinenterna rörde sig ungefär som isflak, och en gång hade suttit samman i en enda superkontinent, kallad Pangaea ( allt land på grekiska).

11 Vulkaner och jordbävningar Kartan är hämtad från En karta över världens vulkaner (röda trianglar) och jordbävningscentra (svarta prickar) visar att dessa till största delen är belägna längs skarvarna mellan jordskorpans plattor (gula linjer), som är svaghetszoner i jordskorpan. Här kan het magma tränga upp från jordens inre, och plattornas rörelser ger upphov till jordskalv i berggrunden.

12 Den plattektoniska cykeln Plattektoniken kan beskrivas som ett cykliskt förlopp, den plattektoniska cykeln. Röda havet Östafrikanska riftdalen Till att börja med börjar en kontinent spricka upp längs en s.k. riftdal, ett system av djupa dalgångar och gravsänkor, ofta fyllda med långsträckta sjöar. Längs riftdalen förekommer också aktiv vulkanism. Ett modernt exempel är den Östafrikanska riftdalen (Rift Valley), där Afrika håller på att spricka itu. Denna övergår norrut i en smal nybildad havsarm, Röda havet. Att en kontinent spricker itu kallas på engelska för rifting.

13 Plattorna glider isär Den smala havsarmen vidgar sig med tiden till en bred ocean, exempelvis Atlanten. Längsmed denna löper en mitt-ocean rygg, t.ex. den Mittatlantiska ryggen, där ny oceanskorpa bildas. På så sätt vidgas Atlanten med ca 5 cm per år, och kontinenterna på ömse sidor (Nordamerika och Europa, eller Sydamerika och Afrika), driver allt längre från varandra.

14 Djuphavsgravar och ny kontinentskorpa Med tiden bildas djuphavsgravar och subduktionszoner vid oceanens kanter där oceanskorpan glider tillbaka ner i manteln. Material som smälter tränger upp som magma och bildar en vulkankedja eller vulkanisk öbåge ovanför subduktionszonen. Där bildas ny kontinentskorpa. Så sker i våra dagar runt Stilla Havet, i Indonesien och i Karibiens övärld.

15 Plattorna närmar sig varandra igen Allteftersom subduktionen tar överhand över spridningen längs den mittoceana ryggen, så börjar oceanen krympa i bredd. Det innebär att kontinenterna på ömse sidor närmar sig varandra igen.

16 Unga, höga bergskedjor bildas Till sist sluts oceanen och försvinner helt, och kontinenterna på ömse sidor kolliderar med varandra. En hög bergskedja bildas när unga vulkaniska bergarter och sediment avsatta på havsbotten skjuts upp på kontinentkanterna. Bergskedjan består av en komplex blandning av unga vulkaniska och sedimentära bergarter, och gamla kontinentbergarter, hopveckade och överskjutna ovanpå varandra.

17 och vittrar ned Med tiden eroderas bergskedjan ner och planas ut. Bara rötterna till den gamla bergskedjan är synliga i berggrunden. Ofta tycks uppsprickning av kontinenten ske längs sådana gamla bergskedjor, och den plattektoniska cykeln kan starta på nytt.

18 Vår fjällkedja utgör de nederoderade resterna från en tidigare kontinentkollision, när Grönland kolliderade med Skandinavien för 400 miljoner år sedan.

19 En föränderlig värld Karta från project PALEOMAP :

20 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : För 250 miljoner år sedan låg nästan alla kontinenter samlade i en enda superkontinent, kallad Pangaea (grekiska för allt land ).

21

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Jordklotets byggnad Jordskorpan Jordskorpan

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse

Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse Inblick Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse För över 30 år sedan blev det vetenskapligt erkänt att kontinenterna driver runt på jordens yta. En amerikansk geolog har i dag

Läs mer

Plattektonik och jordbävningar

Plattektonik och jordbävningar Plattektonik och jordbävningar Plattektonik och kontinentaldrift På bilden nedan ses jordklotet i genomskärning. Längst in i jordklotet finns den inre kärnan och den är i fast form. Kan tyckas märkligt

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Historisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra

Historisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra 93 Historisk geologi Byrums raukar, Öland. Raukarna på Öland består av nästan 500 miljoner år gammal kalksten och har formats av havsvågorna. Uppkomsten av raukar beror på att det funnits extra lera inlagrad

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Sveriges berggrund. HUR, VAR och NÄR

Sveriges berggrund. HUR, VAR och NÄR Sveriges berggrund HR, VAR och NÄR Framsida: Berggrunden på Sydkoster omvandlades till ådrad gnejs vid bergskedjebildning för många, många hundratals miljoner år sedan. Kalkstenen i raukarna på Gotland

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

JORDENS INRE KRAFTER JORDBÄVNINGAR

JORDENS INRE KRAFTER JORDBÄVNINGAR JORDENS INRE KRAFTER Man kan tro att jorden är en stabil planet som för länge sedan hittat sitt slutliga utseende. Så är det inte. En tunn jordskorpa, ungefär som skalet på ett äpple, omsluter jorden.

Läs mer

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir

Läs mer

Jordens temperamentsfulla skönheter

Jordens temperamentsfulla skönheter Jordens temperamentsfulla skönheter Text: Lennart Björklund, Doc. i berggrundsgeologi, Inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet De enorma naturkrafterna som släpps lösa under vulkanutbrott upphör

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p) UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika

Läs mer

EUROASISKA PLATTAN JUAN DE FUCAPLATTAN ARABISKA FILIPPINSKA PLATTAN

EUROASISKA PLATTAN JUAN DE FUCAPLATTAN ARABISKA FILIPPINSKA PLATTAN CRAFOORDPRISET I GEOVETENSKAPER 2014 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G I N F O R M AT I O N Bergens mysterier Crafoordpriset i geovetenskaper 2014 går till Peter Molnar för hans bidrag till kunskapen

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna. 1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten

Läs mer

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Var finns vulkaner? Subduk&onszoner Hotspots över mantelplymer Mittoceana spridningsryggar (ca 80% dagens vulkanism) & kontinentala rifter Explosivt

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Vulkanologi Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Föreläsningens innehåll Magma, lava, vulkaniska bergarter Vulkaniska miljöer. Var finns vulkaner? Typer av vulkaner Typer

Läs mer

Jordens inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter Jordens inre och yttre krafter Namn Camilla Gustafson, Frödingskolan, Karlstad www.lektion.se 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln,

Läs mer

Jordens historia Jordens bildande

Jordens historia Jordens bildande Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.

Läs mer

Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07,

Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07, Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07, 0800-1200 Berggrunden 1 a) Vilka fem kriterier måste ett material uppfylla för att klassas som ett mineral? (3) b) Vilken uppdelning av silikatmineral

Läs mer

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7 2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1

3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1 3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1 3.1 Inledning Det svenska urberget har sedan i början av 1980-talet varit huvudalternativet som plats för ett slutförvar för det

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Den arktiska regionens plattektoniska utveckling

Den arktiska regionens plattektoniska utveckling Den arktiska regionens plattektoniska utveckling Mattias Jansson Mattias Jansson Teoretisk Geoekologi 15 hp Rapporten godkänd: 21 Mars 2016 Handledare: Kerstin Abbing Plate tectonic evolution of the Arctic

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

METEORITKRATERN M I E N

METEORITKRATERN M I E N METEORITKRATERN M I E N Text och bilder: Herbert Henkel Den ovanligt runda och djupa sjön Mien visade sig vara platsen för ett stort meteoritnedslag som inträffade för ca 50 miljoner år sedan. I detta

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bergarter, mineral och grundämnen... 1 Bergarternas tre huvudgrupper... 3 Klassificering och namngivning av bergarter... 4 Bergartscykeln... 5 Jordens inre och yttre kretslopp... 6

Läs mer

igen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau

igen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau Geologi // ALLt om vetenskap Krakatau Krakatau ligger i Sundasundet, mellan Java och Sumatra. En jättetsunami från ett utbrott skulle vara förödande och skulle kunna kosta hundratusentals människor livet.

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Detaljplan Saltkällan Brevik, Munkedals kommun

Detaljplan Saltkällan Brevik, Munkedals kommun Saltkällan Brevik, Munkedals kommun 1 (1) Beställare Norconsult AB Att. Daniel Strandberg Box 8774 402 76 Göteborg 2009-10-13 Detaljplan Saltkällan Brevik, Munkedals kommun Bergteknisk rasriskutredning

Läs mer

Foto Lennart Lundwall

Foto Lennart Lundwall Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

ÄGGATIPS Tipspromenad på Tranås Ridklubb Långfredagen 2013

ÄGGATIPS Tipspromenad på Tranås Ridklubb Långfredagen 2013 ÄGGATIPS Tipspromenad på Tranås Ridklubb Långfredagen 2013 Välkommen att anpassa och använda frågorna efter eget behov. MVH Lisa Tidman www.tranasridklubb.se PS. Svaren finns på sista sidan. 1 Ingrid Bergman

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I GEOGRAFI 22.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Anläggning. Berggrunden Jordarter

Anläggning. Berggrunden Jordarter Anläggning Berggrunden Jordarter Anläggning-NE anläggningsverksamhet, uppförande av kraftverk, befästningar, industrianläggningar o.d. samt anläggningar för vatten, avlopp, el och gas och för kommunikationer,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Berättelsen om Forsmark

Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark 1 ISBN 978-91-977862-3-2 Foto: Göran Hansson, Alf Linderheim, Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, William Shilts, Björn

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Info-plattornas texter

Info-plattornas texter Info-plattornas texter 13720 Ma: Världsalltet föds i ursmällen, den s.k. Big Bang. Under den första millisekunden bildas väteatomernas kärnor, d.v.s. protonerna. Heliumatomernas kärnor, s.k. alfa-partiklar,

Läs mer

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19 Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna

Läs mer

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam 1 8 1 9 3 2 230 215 200 185 170 ionic + - 5 4 6 7 pro 230 steam ionic titanium 2 SVENSKA Plattång i pro 230 steam BaByliss plattång i pro 230 steam är en plattång med ånga som har en mycket hög temperatur.

Läs mer

Europas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat.

Europas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat. Europas klimat I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns vid Medelhavet och Svarta havet. Här ligger länder som Portugal, Spanien, Portugal,

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL Du behöver: urklippta delar till ett linne + extra tyg till snedremsor (ca 50 x 50 cm), symaskin och matchande tråd, sax, knappnålar, synål, måttband, strykjärn och strykbräda. Köpta snedremsor använder

Läs mer

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell

Läs mer

Lagerbladet En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svensk Kärnbränslehantering AB

Lagerbladet En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svensk Kärnbränslehantering AB Lagerbladet O S K A R S H A M N 2 2005 En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svensk Kärnbränslehantering AB Se upp för skogens minstingar Sid 4 5 Storbritannien tar itu med kärnkraftsarvet

Läs mer

Se till att ingen sömsmån blir för lång så att det sträcker sig förbi diket som du ska sy i.

Se till att ingen sömsmån blir för lång så att det sträcker sig förbi diket som du ska sy i. Om det bildas jack i kanten på stycket så putsar jag ner jacket. Se till att ingen sömsmån blir för lång så att det sträcker sig förbi diket som du ska sy i. Pressa på täcket lite och försäkra dig om att

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott.

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott. Mount St. Helens Mount saint Helens i State of Washington ansågs av många vara ett av USA:s vackraste berg med frodig grön skog, en snöklädd topp och nedanför dess fot den gnistrande blå sjön Spirit lake.

Läs mer

PLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3

PLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3 PLATÅBERGENS GEOPARK Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12 Rapport 2015:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret 2015 Aktiviteten genomfördes i projekt Förstudie

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Vulkaner arbetsmaterial

Vulkaner arbetsmaterial Vulkaner arbetsmaterial Läs igenom texten och svara på frågorna. Vad är en vulkan? Ett vulkanutbrott är en av de hemskaste och mest fantastiska saker man kan se på vår jord. Vulkanen ser ut som ett berg

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra. 1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna

Läs mer

JORDBÄVNINGAR. Innehåll. 1. Jordbävningars orsak. Lars Fougstedt, Urban Dahlin, Peter Holmén (Grupp 2a) Högskolan Dalarna 2013

JORDBÄVNINGAR. Innehåll. 1. Jordbävningars orsak. Lars Fougstedt, Urban Dahlin, Peter Holmén (Grupp 2a) Högskolan Dalarna 2013 JORDBÄVNINGAR Lars Fougstedt, Urban Dahlin, Peter Holmén (Grupp 2a) Högskolan Dalarna 2013 GG1016 Delkurs 3, Människan och naturkatastrofer Innehåll 1. Jordbävningars orsaker sid 2 2. Jordbävningars konsekvenser

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta Dinosauriernas tid I serien Dinosauriernas tid återskapas en sedan länge utdöd tidsålder då förhistoriska jättar härskade över vår planet. Tack vare naturhistorisk forskning, modern datateknik och nya

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

GEOLOGI. Istiderna kom och gick och mejslade ut detaljerna i landskapet. Och de geologiska rörelserna bara fortsätter, i sakta mak

GEOLOGI. Istiderna kom och gick och mejslade ut detaljerna i landskapet. Och de geologiska rörelserna bara fortsätter, i sakta mak GEOLOGI SE UTE: 1. HORST & SPRICKDAL; 56,0349 N, 13,2385 Ö 2. DIABAS; 56,0344 N, 13,2402 Ö 3. VULKANEN RALLATE; 56,0276 N, 13,2653 Ö 4. SPRICKDAL & RASBRANT; 56,0366 N, 13,2470 Ö 5. SPRICKDAL & RASBRANT;

Läs mer

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Växthuseffekten Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Vi borde hellre tala om global uppvärmning Påstådda

Läs mer

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI 1 3.1 Geologi 1 3.2 Fundament 2 3.3 Hydrologi 2 3.4 Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN

Läs mer

Väderencykopedin del 2

Väderencykopedin del 2 Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Mantelplymer - Realitet eller ad hoc? Alfred Larsson Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 440 (15 hp/ects credits)

Mantelplymer - Realitet eller ad hoc? Alfred Larsson Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 440 (15 hp/ects credits) Mantelplymer - Realitet eller ad hoc? Alfred Larsson Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 440 (15 hp/ects credits) Geologiska institutionen Lunds universitet 2015 2 Mantelplymer

Läs mer

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 3

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 3 Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 3 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Vilket simmärke får du efter att ha simmat 200 meter med valfritt simsätt? Svar: Simborgarmärket 2. Vilken sport har en viktig del i filmen Kronjuvelerna?

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 44116 Ämnen: Geografi, biologi Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 22 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Kollisioner, rörelsemängd, energi

Kollisioner, rörelsemängd, energi Kollisioner, rörelsemängd, energi I denna laboration kommer ni att undersöka kollisioner, rörelsemängd och energi, samt bekanta er ytterligare med GLX Xplorer som används i mekaniklabbet för utläsning

Läs mer

Ett sommaröverkast av scrap quilt

Ett sommaröverkast av scrap quilt Jag har fått ihop 50 scrap-rutor och kompletterar med 50 enkelrutor med blommönster. För att det inte ska bli för oroligt så planerar jag att sy in enfärgade remsor mellan varje ruta. Har hittat ett par

Läs mer

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ;

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ; 1 Bonad ca 21,5 x 21,5 cm Du behöver ; * Tyg till bakgrund 16,25 x 16,25 * Tyg till baksida 24 x 24 cm * Tyg till kantning 6,25 x tyg bredd (110 cm) * Vliesofix 10 cm * Diverse bitar tyg i olika färger

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ;

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ; 1 Bonad ca 21,5 x 21,5 cm Du behöver ; * Tyg till bakgrund 16,25 x 16,25 * Tyg till baksidan 24 x 24 cm * Tyg till kantning 6,25 x tyg bredd (110 cm) * Vliesofix 10 cm * Diverse bitar tyg i olika färger

Läs mer

Bergbesiktning Tången 7 Rapport

Bergbesiktning Tången 7 Rapport Jan Heie Bergbesiktning Tången 7 2015-03-03 Jan Heie Bergbesiktning Tången 7 Datum 2015-03-03 Uppdragsnummer 1320012814 Utgåva/Status Slutgiltig Mikaela Bäuml Mikaela Bäuml Elisabeth Olsson Uppdragsansvarig

Läs mer

Magnetfält. Många djur har en inbyggd kompass

Magnetfält. Många djur har en inbyggd kompass 3 Magnetism Kan man väga en elektron? Hur uppkommer norrsken? Vad är en magnetisk flaska? Hur fungerar en MR-scanner? Använder flyttfåglar kompass? Hur mäts styrkan av ett magnetfält? Magnetfält När Columbus

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer