Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd

Transkript

1 Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen / mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist, 2013 Ab Scandinavian Geopool Ltd På uppdrag av Lappland Goldminers Oy

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Beskrivning av malmletningsområdet... 3 Utförda undersökningsarbeten och resultaten av dem... 3 Utförda undersökningar... 3 Resultat... 6 Undersökta områdets mineralreserver och uppskattning av områdets malmpotential... 7 Förteckning över insamlat analys-, undersöknings-, miljö- och kartmaterial... 7 Uppgifter om borrhål och erhållna borrkärnor och deras läge samt tolkningar och analyser av dem... 8 Förslag till arkivering av de borrkärnor som ska sändas till det riksomfattande borrkärnearkivet, som Geologiska forskningscentralen förvaltar... 8 Väsentliga resultat av anrikningsprov och andra undersökningar som har utförts för att klarlägga fyndighetens användbarhet... 8 Specificerat sammandrag av malmletningskostnaderna Litteraturförteckning / 9

3 Inledning Lappland Goldminers Oy har den 24/ ansökt om att undersökningstillstånden Langelmaki 3-4 skall upphöra. Denna rapport beskriver de arbeten som utförts i området och skall beaktas som en enligt Gruvlagen / mom. 2 omnämnd redogörelse. Beskrivning av malmletningsområdet Det rapporterade området finns i Jämsä och Kuhmois kommun i Mellersta Finland. En topografisk karta med gränser utritade för de olika områdena kan ses Figur 1. Malmletningsområdet består av två olika inmutningsområden Langelmaki 3 och Langelmaki 4. Figur 1 Karta över inmutningsområdet Utförda undersökningsarbeten och resultaten av dem Utförda undersökningar Moränprovtagning De undersökningar som utförts i området består av moränprovtagning med både spade och en typ av provtagningsspett kilkka. Det provtagna materialet är insamlat från ca 0,2-1m djup. Moränprovtagningen utfördes åren 2005 och 2006 av Northern Lion Gold Oy. Provtagningspunkterna är framställda i Figur 2 och Figur 3 Resultat från morän provtagning år Endast i området 3 / 9

4 Langelmaki 4 användes provtagningsspett kilkka. Alla moränprov sållades och den fina fraktionen analyserades. Figur 2 Resultat från morän provtagning år 2005 i Langelmaki 3. Guldhalterna generellt låga. 4 / 9

5 Figur 3 Resultat från morän provtagning år Grävning av undersökningsdiken På basen av de moränprov som tog år 2005 gjordes grävdes avlånga diken eller gropar så att berggrunden exponerades. Från varje dike/grop provtogs det djupaste moränlagret basal till (eng) därtill insamlades ett flertal prov från provgropens väggar. Dessa prov slogs ihop till ett komposit prov som analyserades.dessa resultat finns i tabellen (Langelmäki_trench_sample_assays_2005). Ifall förhöjda halter hittades i komposit provet var det möjligt att gå tillbaka och omanalysera de enskilda proverna. Resultat finns i tabellen (Langelmäki_till_all_assays_2005). Alla moränprov torkades och sållades. Av det sållade materialet analyserades fin-fraktionen. På de platser där berggrunden exponerades tog berggrunds prov genom kanal-provtagning channel sampling (eng) med diamant såg, eller med hjälp av geolog hammare. Ifall intressant block hittades i gropen provtogs dessa. En beskrivning av berggrunden gjordes i varje grop. I Figur 4 finns de grävda groparna utmärkta med en grå cirkel. 5 / 9

6 Figur 4 Grävda diken och prov-gropar samt insamlade berggrundsprov. Ingen provtagen berggrund har guldvärden över 25ppb. Berggrundskartering Under sommaren 2008 utfördes berggrundskartering i både Langelmaki 3 och 4. Karteringen var en uppföljning på de karteringar som gjorts tidigare i samband med grävning av undersökningsdiken och gropar. Resultat Resultaten från moränprovtagningen i både Langelmäki 3 och 4 visade på generellt låga guldhalter. Langelmaki 4 undersöktes närmare genom att gräva provgropar där de högsta guldhalterna uppmätts i morän. Resultaten från den provtagna berggrunden visade på endast svagt förhöjda guldhalter. Berggrundskartering har påvisat att det finns sulfidmineralisering och kvartsgångar i berghällar i området. Även några skjuvzoner har identifierats. Geokemi Resultaten från ytmorän provtagningen år 2005 visade på svagt förhöjda guldhalter i centrala och östra delarna av Langelmaki 4 området. Resultaten är redovisade i Figur 3. Det högsta rapporterda guld-värdet är 29ppb. De provpunkter som gav förhöjda guldvärden undersöktes närmare genom att gräva gropar med grävmaskin för att komma åt berggrunden. Resultat från den morän som prov togs i botten av gropen hade halter på upp till 37,4ppb. Av proven som togs från den exponerade berggrunden i bottnen av de grävda dikena eller groparna var högsta guld halte på upp till 23,7ppb. Berggrundskartering Under sommaren 2008 karterades berghällar i området. En berggrundkarta ritades och är presenterad i Figur 5. Den dominerande bergarten i området är en finkornig kvarts-fältspar porfyr. Ett par mindre områden med amfiboler i porfyren har observerats. Två stycken skjuvzoner i 6 / 9

7 Langelmaki 4 och en i Langelmäki 3. Skiffrigheten i bergarterna varierar något men den dominerande riktingin är i riktningen NNV-SSO. I fem berghällar har rapporterats sulfidmineralisering. Kvartsgångar har observerats över hela området. Figur 5 Geologisk karta över Langelmaki 1-2. (Backman & Grindgärds, 2008) Undersökta områdets mineralreserver och uppskattning av områdets malmpotential Ingen uppskattning på mineralreserver har gjorts i området. Största delen av undersökningarna utgörs av moränprovtagning samt ytbergs-provtagning. Ingen berggrundsborrning har utförts i området. Berggrunden under den svaga morän guldanomali som identifierats är svagt sulfid mineraliserat och låga men svagt anomala guldvärden har påvisats i berggrunden. Halterna är dock för låga för att det finns skäl att fortsätta undersökningarna. Förteckning över insamlat analys-, undersöknings-, miljö- och kartmaterial Allt tillgängligt data som insamlats från rapporteras enligt uppgifter som fram kommer i Tabell 1. Datat har levererats till Tukes DATUM, i samma informations paket ingår insamlat data från Langelmaki 1 och / 9

8 Tabell 1 Förteckning över insamlat data Data Fil namn Format Resultat från morän provtagning Langelmäki_till_all_assays_2005 table Fotografin från berghällar Langelmaki2-3_photo zip folder Fältanateckningar från geologisk kartering Längelmäki 2_fieldnotes table Fältanateckningar från geologisk kartering Längelmäki 1_fieldnotes table Fältanateckningar från geologisk kartering Längelmäki 3_fieldnotes table Fältanateckningar från geologisk kartering Längelmäki 4_fieldnotes table Geologisk karta Langelmaki1_2 Pdf dokument Geologisk karta Langelmaki3_4 Pdf dokument GIS-filer från geologisk kartering Langelmaki1_2 zip folder GIS-filer från geologisk kartering Langelmaki3_4 shape files Karteringsrapport på engelska sum_langelmaki text document Moränprovtagning med provtagningsspett, resultat. Langelmäki_kilkka_assays_2006 table Resultat från provtagning av berggrund Langelmäki_rock_assays_2005 table Resultat från provtagning av morän i undersökningsgropar och diken Langelmäki_trench_sample_assays_2005 table Uppgifter om borrhål och erhållna borrkärnor och deras läge samt tolkningar och analyser av dem Ingen borrning utförd i området. Förslag till arkivering av de borrkärnor som ska sändas till det riksomfattande borrkärnearkivet, som Geologiska forskningscentralen förvaltar Inga borrning utförd i området. Väsentliga resultat av anrikningsprov och andra undersökningar som har utförts för att klarlägga fyndighetens användbarhet Inga anrikningsförsök har genomförts, inga övriga undersökningar har utförts. Specificerat sammandrag av malmletningskostnaderna. Inga uppgifter om kostnader finns tillgängligt från de undersökningar som utförts av Northern Lion Gold. Det vill säga tiden före 2008 då äganderätten övergick till Lappland Goldminers. Under tiden har berghällskartering utförts samt genomgång av data. Malmletningskostanderna för detta är cirka / 9

9 Litteraturförteckning M. Backman, A. Grindgärds. (2008). Karteringsrapport. 9 / 9