Solna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg

Transkript

1 Solna United Kv Tygeln Solna United Kv Tygeln Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg

2 KUND Skanska Sverige AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Luleå Besök: Skeppsbrogatan 39 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx KONTAKTPERSONER Emil Rudegran, , 2 (9)

3 INNEHÅLL INLEDNING 4 ÖVERSIKT 4 UNDERLAG 4 GEOLOGI 5 GEOMETRIER 6 BERGTEKNISKA PROBLEMFRÅGESTÄLLNINGAR 8 Sprängning i närhet till befintlig järnväg 8 Berguttag 8 Bergförstärkning 8 Stabilitet (laster, 2:1 spridning) 8 SLUTSATSER 9 Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx 3 (9)

4 INLEDNING Skanska ska bygga ett nytt hus i kvarteret Tygeln 2, Solna. Huset planeras nära befintlig stambana. Detta PM behandlar de bergtekniska aspekterna inför fastställande av detaljplanen. Rekommendationer har även tagits fram för fortsatta arbeten i nästa projekteringsskede. ÖVERSIKT En situationsplan för det nya huset tillsammans med järnvägen kan ses i figur 1. Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx Figur 1. Plan över området UNDERLAG De underlag som använts för detta PM är förljande: - Grundkarta från Solna kommun - Planer och sektioner från arkitekt - Inmätning mark Allt detta är erhållet från Arkitekten Även mark- och bergdata från andra närliggande projekt har studerats för att verifiera ovanstående befintligheter. 4 (9)

5 GEOLOGI En geologisk översikt för området kan ses nedan. Området domineras av granit med inslag av gnejs. Någon mer detaljerad kartering för att bestämma bergkvalité har ej utförts i detta skede. Underlag från andra närliggande projekt kunde ej användas då närmaste kärnborrhål ligger ca 150 m ifrån området. Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx Figur 2. Förenklad geologisk karta över området. Ljus blå = granit + gnejs, rosa = grå granit, röd = rosa granit, blå = gnejs, vit = pegmatit, grön = mafiskt berg. Karterade berghällar i mörkare färger. 5 (9)

6 GEOMETRIER Två stycken kritiska sektioner har tagits fram som visar närheten till järnvägen i förhållande till de nya grundläggningarna. Planen nedan visar var sektionerna är tagna. A A B B Figur 3. Plan med sektionsmarkeringar I sektionerna (figur 4 och 5) har en projekterad berglinje lagts in med följande förutsättningar: - Släntlutning 10:1 - Frischakt i botten 1,5 m (arbetsutrymme för formsättning) Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx 6 (9)

7 Figur 4. Sektion A-A Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx Figur 5. Sektion B-B 7 (9)

8 BERGTEKNISKA PROBLEMFRÅGESTÄLLNINGAR Sprängning i närhet till befintlig järnväg Som sektionerna visar planeras bergschakt för huset på ett avstånd från spårområdet mellan 11,8 m och 13,3 m. Bedömningen av avstånden har gjorts utifrån det projekterade släntkrönet till början på spårområdet. Avståndet till närmsta räl är 17,7 m resp. 16,9 m.vid sprängning intill en befintlig järnväg behöver särskilda åtgärder vidtas. Dessa har tagits upp i en riskanalys utförd av Hansa konsult benämnd Riskanalys bergsprängning KV Tygeln 2 Solna daterad Alla vibrationsalstrande arbeten ska följa denna riskanalys med avseende på riktvärden för känsliga objekt som kan ta skada av vibrationer. Berguttag Berguttaget måste ske både skonsamt och försiktigt. Skonsam sprängning betyder att skadezonen på det kvarvarande berget minimeras. Försiktig sprängning innebär att omgivningen tas hänsyn till. Riktvärdena från riskanalysen måste påvisa val av uttagsmetod. Om riktvärdena blir svåra att hålla kan en vajersågning bli aktuell i delarna närmast järnvägen. Bergschaktningsklass ska bestämmas i projekteringskedet. Det rekommenderas dock att minst klass 2 används för slänterna. Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx Bergförstärkning Slutgiltig bergförstärkning bestäms i projekteringsskedet. Det rekommenderas även att projektets bergssakkunnige inspekterar berget både innan uttag (för att bestämma eventuell förförstärkning) samt efter (för att bestämma slutgiltig släntförstärkning). Troligtvis kommer förbultning av krönen erfordras, detta för att hindra stora block att falla ut vid schaktning, samt en selektiv bultning i slänterna. För slänter som har en last ställd uppepå måste en mer noggrann dimensionering utföras. Detta fall kommer att uppstå för släntkrön som vetter in mot schaktgropen för huset. Det kommer inte att bli aktuellt för släntkrön som vetter mot spårområdet. Stabilitet (laster, 2:1 spridning) Vad beträffande lasterna från huset kan dessa förväntas ha en lastspridning med 2:1 (s.k. 2:1-metoden). Influensområdet från lasterna blir då enligt nedan. 8 (9)

9 2 1 Figur 6. Lastspridning i kritiskt snitt Då lasten sprids ner i berggrunden samt att avståndet är nog stort kommer spårområdet ej att påverkas utav det nya huset. Inte heller laster från spårområdet kommer att påverka grundläggningen för huset. SLUTSATSER Geometrierna som uppkommer visar på att järnvägen ej påverkas av huset rent belastningsmässigt. Dock måste berguttaget ske enligt upprättad riskanalys, med avseende på vibrationsriktvärden. Vidare projektering måste bestämma slutgiltig förstärkning. Bergteknik\ Erik granskning justerad ER.docx 9 (9)