Partille kommun PM Berg- och produktionstekniskt utla tande fo r DP fo r bosta der vid Hallega rdsva gen - Ugglum 8:40

Transkript

1 UPPDRAG Hallegårdsvägen (Ugglum 8:40) UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Christian Andersson Höök UPPRÄTTAD AV Petter Engvall, Nikola Ristov DATUM Partille kommun Berg- och produktionstekniskt utla tande fo r DP fo r bosta der vid Hallega rdsva gen - Ugglum 8:40 Ugglum 8:40-14 Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon Fax Sweco Civil AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Christian Andersson Höök Mobil +46 (0) Christian.andersson-hook@sweco.se 1 (7)

2 1. Inledning På uppdrag av Partille Kommun, har Sweco undersökt bergförhållandena och omgivningen för detaljplan för fastigheten Ugglum 8:40 i Sävedalen, Partille. Syftet med undersökningen är att identifiera och informera om möjliga risker vid sprängning inom området. Vid undersökningen har en översiktlig inventering av byggnader och bergvärmeborrhål med sammanställning av avstånd från eventuella sprängningar gjorts. Sprängning är den i särklass vanligaste metoden att schakta berg och utförs ofta i städer och villaområden. Sprängning kan utföras med liten risk för negativ påverkan på omgivningen givet att planering, utförande och kontroll utförs omsorgsfullt. 1.1 Planerad bebyggelse Området planeras bebyggas med bostadshus i flera våningar. Då området ligger i en sluttning med tunt jordtäcke på berg kommer viss bergschakt bli aktuellt för grundläggningen av husen. Beroende av grundläggningsdjup blir schakterna olika djupa, plansprängning av ytan där hus skall uppföras kommer sannolikt utföras på samtliga platser 2. Områdesbeskrivning och geologi Planområdet ligger mellan Hallegårdsvägen och Östra Fjällvägen och är ca 5000 kvm, se utdrag ur plankarta för detaljplanområde Ugglum 8:40 figur 1. Området är obebyggt och kuperat och sluttar mot norr. Planområdets högsta punkt ligger i söder på +34 möh och dess lägsta punkt i norr på +24 möh. Området består till stora delar av blandad lövskog. Jordtäcket är tunt, ofta förekommer berg i dagen. Bergmassan vid undersökningsområdet består av sedimentgnejs, se figur 2 utdrag ur SGU:s berggrundskarta och figur 3 jorddjupskarta. Ytligt förekommer i terrängen lösa stenar och block, se figur 4. 2 (7)

3 Figur 1. Utdrag ur plankarta för DP Ugglum 8:40 Sävedalen, Partille. Figur 2 Utdrag ur SGU:s berggrundskarta över Göteborg. Röd rektangel visar DP område 3 (7)

4 Figur 3. Utdrag ur SGU:s jorddjupskarta över Göteborg. Röd rektangel visar DP område Figur 4. Lösa bergblock markerade med röd cirkel. 2.1 Brunnar Vid sprängning kan vibrationer påverka bergborrade brunnar genom att vattnet blir grumligt under en kort tid. I direkt närhet (mindre än 30 m) finns 3 bergvärmeborrhål. Inom 150 m radie från detaljplaneområdet finns 25 bergvärmeborrhål, se figur 5. Det finns inte några uppgifter om dricksvattenbrunnar. 4 (7)

5 Figur 5, utdrag ur SGU:s brunnsarkiv. Röd rektangel visar Ugglum 8:40. Röd cirkel visar borrade brunnar (bergvärmeborrhål) inom en radie av 150 m avstånd från detaljplaneområde. 3. Risker vid sprängning Sprängningsarbeten är styrda av arbetsmiljöverkets föreskrifter Sprängarbete (AFS 2007:1) och Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1). Detta för att minimera risk för skador på de som arbetar med sprängning och omgivningen. Risker till följd av sprängning inom tätbebyggt område är följande; - Kast (flygande sten) - Luftstötvåg - Vibrationer Utöver dessa finns risk för påverkan på grundvatten genom att sprängningen kan sätta igen sprickor i berget där det flödar vatten eller att schaktningen sker under grundvattenytan med avsänkning som följd. Risken för kast och luftstötvåg minimeras genom att dimensionera salvan efter bergmassans hållfasthet. Detta görs genom att variera hålsättningen i sprängsalvan och därmed styra den specifika laddningen (kg sprängämne/m 3 berg) och riktningen på sprängningen. Dessutom förladdas sprängborrhålen med grus i den översta delen för att inte blåsa ut sprängverkan ur hålen. Sprängsalvan täcks vanligtvis med dubbla lager tunga sprängmattor som kompletteras med splitterskyddande geotextil överst. Risken för skador på närliggande fastigheter på grund av markvibrationer minimeras genom att styra max samverkande laddning i sprängsalvan. Detta kan göras med fler och mindre borrhål 5 (7)

6 eller genom att styra upptändningen, exempelvis med elektroniska sprängkapslar. Innan sprängningsarbetena utförs görs en riskanalys med avsikt att identifiera byggnader med risk för skada på grund av vibrationer. I riskanalysen klargörs vilken typ av konstruktion huset är samt hur grundläggningen är utförd. Riskanalysen görs enligt Svensk standard, SS Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader. Vibrationerna mäts sedan i byggnaderna för att kontrollera att gränsvärden innehålls. 4. Erfarenheter från sprängning i tätbebyggt område Det finns en stor mängd erfarenheter från sprängningsarbeten i tätbebyggt område där det finns risk för påverkan på både konstruktioner och installationer. Skador på konstruktioner, exempelvis villagrund, är ovanligt och uppkommer oftast i samband med mycket små avstånd, <2 m, mellan sprängning och konstruktion då det är svårt att kontrollera spridning i berggrundens naturliga spricksystem samt vibrationshastigheten. Då det finns risk för förskjutning av block bakom bergschaktgränsen är en effektiv metod att förförstärka berget genom att gjuta in kamstål i borrade hål och på så vis låsa blocken i varandra. Sker sprängningen nära ett vibrationskänsligt objekt, konstruktion eller installation, och det inte går att minska laddningsmängden tillräckligt skapas en slits i berggrunden genom antingen vajersågning eller slitsborrning. Detta skapar en luftspalt mellan sprängningen och det vibrationskänsliga objektet vilken kraftigt reducerar vibrationerna. Gällande installationer går det ofta att vibrationsskydda objekten genom att montera dämpande material, exempel på detta är en dataserver där det monteras en dämpande matta under den som tar bort skadliga vibrationer. Behovet av arbeten med förförstärkning eller vibrationsdämpande åtgärder kan klarläggas vid detaljprojektering efter att riskanalys är utförd och erforderliga bergundersökningar är klara. Detta är konventionella metoder som är vanliga vid sprängningsarbeten. Exempel på sprängningsarbeten i tätbebyggt område där skador är ovanliga är det stora antal tunnlar som är byggda i framförallt Stockholm och Göteborg. Vid tunneldrivning finns visserligen inte någon risk för kast men däremot är det begränsat med möjligheten att göra förebyggande åtgärder för att minska vibrationerna. För att spränga ut berget i tunnlarna krävs dessutom mer sprängämne/volym berg då det är inspänt och sväller när man spränger. Nyligen byggda tunnlar är exempelvis Götatunneln i Göteborg och Norra länken i Stockholm. 5. Rekommendationer Innan sprängningar påbörjas bör en detaljerad undersökning av berggrunden göras där bergschaktning skall utföras och i dess närhet. Denna undersökning ligger sedan till grund för att bestämma tillåten laddningskoncentration, hålavstånd, borrdjup etc. Planområdet är tättbebyggt, se figur 1. Med hänsyn till omgivande bebyggelse och underjordisk installation (fjärrvärme och VA), bör en riskanalys upprättas för att identifiera behovet av vibrationsmätning i intilliggande fastigheter. I denna bör även ingå de bergvärmeanläggningar som ligger i direkt närhet till område för bergschakt. 6 (7)

7 Sprängningarna kan påverka grundvattennivån i närområdet. Därför är det viktigt att inventera vilka anläggningar som finns i närområdet för att kunna undersöka dem och kontrollera om de blir påverkade. Vid sprängning och schaktning under grundvattennivån i detaljplanområdet bör grundvattennivån i bergvärmeborrhål som ligger inom en radie av 150 m, se figur 5, från kantlinjerna av planområdet undersökas. 7 (7)