Berggrunden inom Kumlinge kartblad

Transkript

1 ,GEU~_. lnln TUTKIMUSLAITOS SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA 1 : GEOLOGICAL MAP OF FINLAND 1 : KALLIOPERAKARTTOJEN SELITYKSET LEHTI 1023 EXPLANATION TO THE MAPS OF PRE-QUATERNARY ROCKS SHEET 1023 Carl Ehlers och Mary Ehlers Berggrunden inom Kumlinge kartblad Kumlingen kartta-alueen kalliopera Summary : Pre-Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area GEOLOGINEN TUTKIMUSLAITOS GEOLOGISKA FORSKNINGSANSTALTEN GEOLOGICAL SURVEY OF FINLAND ESPOO ESBO 1981

2 I L + s _. 1,-i.J SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA -GEOLOGICAL MAP OF FINLAND 1 : Kallioperakarttojen selitykset, Lehti 1023 Explanation to the maps of pre- Quaternary rocks, Sheet 1023 Carl Ehlers och Mary Ehlers BERGGRUNDEN INOM KUMLINGE KARTBLAD KUIILINGEN KARTTA-ALUEEN KALLIOPERA Summary: Pre- Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area Geologinen tutkimuslaitos - Geologiska forskningsanstalten Geological Survey of Finland Espoo - Esbo 1981

3 Ehlers, C. & Ehlers, M Berggrunden inom Kumlinge kartblad-kumlingen kartta-aluecn kalliopera. Summary : Pre-Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area. Suomen geologinen kartta 1 : , Kallioperakartan selitykset, 1023 Kumlinge. 60 pages, 31 figures and 11 tables. The mapped area is in south-western Finland and consists of Precambrian rocks belonging to the Svecokarelidic zone. The western half of the map area is covered by post-orogenic rapakivis ; the eastern half by older volcanic rocks and supracrustal gneisses mixed with synorogenic granitoids and serorogenic granites and migmatites. The NE corner of the map-sheet area is part of the post-orogenic Ava granite massif. The rapakivis arc coarse wiborgites and pyterlites with small massifs of aplitic and equigranular types. The volcanic rocks, which are mafic to intermediary in composition, have sometimes preserved primary structures. The supracrustal gneisses are quartz-feldspar rocks with varying amounts of micas. Mica gncisses and veined gneisses occur only in the NE corner of the map-sheet area. The synorogenic granodiorites-trondhjemites are gneissose rocks eoncordantwith the supracrustal rocks, whereas the serorogenic granites form less deformed massifs and arc accompanied by migmatitization. Swarms of diabase dykes penetrate rocks older than the rapakivis. Cambrian sandstone fissure fillings occur in the rapakivis. Most rock types are metamorphosed in the amphibolite facics. Swedish text with figure captions, table caption and summary in Finnish and English. Key words : regional geology, metamorphic rocks, magmatic rocks, rapakivi, dike rocks, stratigraphy, Precambrian, Kumlinge, Finland Carl F_blers & Mary Eblers, Geologisk-mineralogiska instilntiotzen, Abo Akademi SF Abo 50, Finland ISBN X Helsingfors Statcns tryckericentral

4 INNEHALL - SISALTO - CONTENTS Inledning 5 Geologisk oversikt 6 Suprakrustalbergarter 7 Kvarts-faltspatskiffrar (leptiter) 7 Bandad zon pa Lill-Lappo 9 Glimmerskiffrar, glimmergnejscr, adergnejser 9 Kalkstenar och skarn 11 Amfiboliter och hornblandegnejser 12 Diopsidamfiboliter 19 Infrakrustalbergarter 19 Gabbror 20 Dioriter pa Lill-Lappo 21 Granodioriter och kvartsdioriter (gnejsgraniter) 22 Intrusiv kvartsdiorit 23 Ovriga gnejsgraniter 23 Kvartsporfyr och intrusivbreccia pa Bockholm och Gloskar 25 Serorogena graniter (mikroklingraniter) 27 Postorogena graniter 31 Tidigt postorogena graniter (3 :c gruppens graniter) 31 Rapakivigraniter 33 Gangbergarter 39 Diabasgangar och Korsodiabasen 39 Kvartsporfyrgangar 39 Sandstensgangar 41 Stratigrafi och aldcrsforhallanden 41 Tektonik 45 Spricktektonik 46

5 4 Malmmineraliseringar och ravaror for stenindustrin 46 Rapakivibergarter 46 Enklinge-omradets mineraliseringar 47 Byggnadssten 47 Industrimineral 47 Kumlingen kartta-alueen kalliopera 48 Johdanto 48 Geologinen yleiskatsaus 48 Pintasyntyiset kivilajit 50 Kvartsi-maasalpaliuskeet (leptiitit) 50 Lill-Lappon raitainen vyohyke 50 Kiilleliuskeet, kiillegneissit, suonigneissit 50 Kalkkikivet ja karsikivet 51 Amfiboliittiset kivet ja sarvivalkegneissit 51 Syvakivilajit 52 Gabrot ja dioriitit 52 Granodioriitit ja kvartsidioriitit 52 Mikrokliinigraniitit 53 Postorogeeniset graniitit 53 Juonikivilajit 54 Stratigrafia ja tektoniikka 54 Malmiaiheet ja kiviteollisuuden raaka-aineet 54 Summary : Pre-Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area 56 Introduction 56 Supracrustal rocks 56 Infracrustal rocks 57 Dyke rocks 58 Stratigraphy and structure 58 Referenser - Viitteet - References 60

6 INLEDNING Kumlinge kartbladsomrade, som ligger i norra delen av Alands ostra skargard, hat i sin helhet karterats tidigare. Forst i skala 1 : under wren 1885 och 1887 med beskrivning fran ar 1890 av K. Ad. Moberg. Kartbladet 1023 Kumlinge ingar ocksa i kartorna over hela Aland i skalan 1 : , som forst uppgjorts av Sederholm (1934) och senare av Edelman, Ehlers och Suominen (1975). Specialstudier over mindre omraden har gjorts, av vilka den tidigaste ar Sederholms och Mikkolas petrologiska karta over Enklingeomradet (Sederholm 1934). Samma omrade har senare undersokts ur olika synvinklar av Welin (1948), Rancken (1953), Ehlers (1970, 1973, 1976, 1978 a och b), Eastell (1977) och Sargent (1977). Avaomradet har behandlats av Bostrom (1951) och Bergman (1971 och 1973 b) samt av Kaitaro (1953), pa vars arbete uppgifterna om Avaomradet framst stoder sig. Seglingeomradet, vars nordligaste del stracker sig till detta kartblads omrade, har beskrivits av Bjork (1976). Over rapakiviomradet har en karta uppgjorts av Hausen (1964), en undersokning om tennmineraliseringar pa Aland har gjorts av Bergman (1973 a) och gravitativ lagring i graniten har beskrivits av Ehlers (1974). En regional undersokning av Simskalaomradet i Vardo har gjorts av Kullman (1975). En undersokning av diabasgangarna i Alands ostra skargard har publicerats av Ehlers & Ehlers (1977). Diabasen pa KorsO (f.d. Koskenpaa) har beskrivits av Springert (1951). Karteringsarbetet for kartbladet 1023, Kumlinge, paborjades ar 1972 av forfattarna och utfordes 2-3 manader per ar med anvandande av Abo Akademis batar. Vid sammanstallandet av den geologiska kartan har Kaitaros (1953) karta over Avaomradet anvants. Av fil.lic. Leif Bergman bar vi fatt material fran rapakiviomradet, framst delar av Vardo kommun. Dartill hat stud. Ritva Karhunen assisterat vid karteringen av Enklinge under en manad ar Grundkartor och flygbildskartor over hela omradet finns art tillga. Huvuddelen av faltkarteringen ar gjord i skalan 1 : Migmatitomradena pa Kumlinge, Bjorko och Fisko ar karterade i skalan 1 : 5 000, liksom delar av Enklinge. Kartskisserna ar renritade av froken Merja Kuusisto pa Abo Akademi och fotografierna ar forfattarnas.

7 6 GEOLOGISK OVERSIKT Berggrunden inom kartbladet bestar av tva kontrasterande helfter. Den vastra delen av omradet bestar av postorogena rapakivigranitcr, den ostra av aldre bergarter, d.v.s. gamla suprakrustalbergarter uppblandade med och omgivna av infrakrustalbergarter med varierande sammansattning. Kontakten mellan de tva bergartsomradena Toper i ungefar nord-sydlig riktning och den dr pa kartan utritad Tangs en markant djuprenna (Straket). Blottningarna vaster om rannan dr rapakivigraniter medan de pa ostra sidan bestar av eldre bergarter. Det minsta avstandet mellan rapakivibergarter och gnejser i fast hall inom kartbladsomradet ar ca 1 km. Bl.a. pa Enklinge vastra strand forekommer rikligt med block av en starkt uppkrossad morkrod rapakivigranit, som dr tatt genomsatt av drusiga kvartslakta sprickor. Denna bergart firms icke blottad men harror formodligen fran rapakivimassivets ostra kontaktzon. De aldsta bergarterna inom kartbladsomradet utgors av olika suprakrustalbergarter, som avsatts pa en okend sedimentationsbotten. De ligger bevarade i langa syklinaler omgivna av tonaliter och graniter. De bast bevarade suprakrustalbergarterna firms inom Kumlinge-Enklinge-Lantoomradet. Pa Lanto och pa nordostra Enklinge samt pa sodra Enklinge och norra Kumlinge finns valbevarade kvarts-faltspatskiffrar (leptiter) i vilka lager av kristallin kalksten forekommer, medan de centrala delarna av Enklinge samt det narliggande Bockholm bestar av hornblanderika bergarter i vilka vulkaniska primarstrukturer finns bevarade. Ett annat omrade med overvagande suprakrustalbergarter, i vilka dock spar av primera strukturer saknas, stryker i nordvestlig riktning over Korso-sodra Fisko- Labbholm varefter det smaningom splittras upp och uppgar i kvartsdioriter och graniter. Hornblende- och glimmergnejser dr de dominerande bergartstyperna. Nagot sydvast om Korso-Fisko pa Soderholmen, Norrholmen, Marsker och Papsker finns ett strak av leptiter med inlagringar av kristallin kalksten. Norra Enklinge samt omradena oster om Kumlinge och storre delen av Lappo och Bjorko bestar av eldre synorogena gnejser av overvagande kvartsdioritisk sammansattning (gnejsgraniter). Denna bergartssvit dr heterogen och stora variationer forekommer mellan de bergarter som henforts till den. Pa Kumlinge, i skargarden norr och nordost om Bjoko samt i omradet mellan Porsskar och norra Fisko forekommer mikroklinrika graniter med vilka olika typer av migmatiter dr associerade. Mikroklingraniterna dr yngre an gnejsgranitbergarterna och bildar, speciellt pa Kumlinge, massiv som bestar av flere successiva intrusioner. Denna migmatitbildnings- och intrusionssvit representerar ett tamligen langt skede i omradets geologiska utveckling. Graniterna Hr i huvudsak serorogena enligt gengse granitindelning. Inom kartbladsomradet faller delar av tva rundade massiv av postorogen, porfyrisk mikroklingranit. De tva massiven avviker bade tektoniskt och mineralogiskt fran rapakivigraniterna och kan hanforas till Sederholms granitgrupp 3 (Sederholm 1934).

8 Det ena ar Avamassivet (Kaitaro 1953), vars vastra halft faller inom kartbladsomradet. Det andra massivet ar Seglingegraniten strax soder om detta kartbladsomrade. Av den faller endast nagra sma kobbar och skar i norra Seglinge och pa Ado oren mom detta kartblad. Bade Ava- och Seglingegraniterna genomskars av diabasgangar - en svarm om minst 350 stycken (Ehlers & Ehlers 1977) - vilka forekommer rikligast strax oster om rapakivigraniternas kontakt mot gnejserna. Rapakivigraniterna skdrs ej av diabaserna inom Kumlingekartbladet, och ar vngre an de likasa postorogena Ava- och Seglingegraniterna. Omradets yngsta bergarter representeras av kambriska sandstensgangar, sprickfyllnader vilka forekommer speciellt rikligt inom rapakiviomradet. 7 SUPRAKRUSTALBERGARTER Omradets bast bevarade suprakrustalbergartcr finns inom Kumlinge-Enklinge- Lantoomradet, och for dem har en lokal stratigrafisk kolumn konstruerats (fig. 29). Kvarts-faltspats kiffrar (leptiter) Traditionellt har de skiffriga kvarts-faltspatbergarterna inom Kumlinge-Enklingeomradet kallats leptiter (Sederholm 1934, Rancken 1953, Ehlers 1976). Denna beteckning anvands har rent deskriptivt for finkorniga, bandade och skiffriga kvartsfaltspatbergarter vilka innehaller varierande mangder glimrar. Stora variationer i mineralsammansattningen forekommer inom de bergarter som sammanfattas under benamningen kvarts-faltspatskiffrar eller leptiter. I tabell 1 finns mineralsammansattningen hos tva leptitprover fran sodra Enklinge och fran Lanto. T'abell. 1. Point counter analyser av mineralsammansattningen hos tva leptiter i Enklingeomradet. Taulukko 1. Kahden Enklingen alueen lcptiitin mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. Table 1. Point counter analyses of the modal composition of two leptites in the Linklinge area. Minerals 1 2 Plagioklas - Plagioklaasi - Plagioclase 48,2 27,6 Kvarts - Kvartsi - Quartz, 29,2 33,6 Kalifaltspat - Kalimaasalpa Potash feldspar 6,9 9,1 Biotit - Biotiitti - Biotite 2,9 12,4 Klorit-Kloriitti-Chlorite 8,0 Sericit - Serisiitti - Sericite 4,0 7,2 Muskovit - Muskoviitti - Muscovite 8,7 0,5 Apatit - Apatiitti -Apatite 0,5 Opaka - Opaakit - Opaque 0,1 0,6 Ovriga - Muut - Others 0,5 1. Enklinge, x = 6690,2, y = 485,5 2. Lanto, x = 6698,4, y = 487,0 100,0 100,0

9 8 I det foljande ges en sammanfattning av bergartstyperna Tangs en nord-sydlig profil fran Skafto over Baro till sodra Enklinge. De stratigrafiskt understa delarna av leptitformationes bergarter forekommer pa norra Skafto i form av stora kantiga fragment omgivna av mikroklingranit (Kumlingegranit enligt Sederholm 1934). De kantiga fragmenten bestar av en morkgra kvarts-faltspats kiffer som innehaller Ijusa kvarts- och skarnrika lager i vilka stallvis graderad skiktning kan ses. De ljusa lagren ar ofta sonderbrutna sa art en konglomeratliknande bergart bildas. Det ar tankbart art denna struktur ar ett resultat av intraformationella rorelser t.ex. i samband med glidningar i lagren (slumping). Pa Baro, Varpskaren och norra Kumlinge ar leptiterna jamnare gulgra och bandade med tunna morkare biotitrika band vars tjocklek varierar fran nagra millimeter till nagra centimeter. Pa Baro forekommer i bergarten ljusa kvartsaggregat (ca 4 k 3 mm), vilket ger bergarten ett flackigt utseende. Leptiterna i dessa omraden bestar framst av kvarts och Na-rik plagioklas samt 5-10 % glimrar av vilka biotit dominerar over muskovit. Kvarts forekommer i allmanhet rikligt och kan i en del lager uppga till 90 % (Sargent 1977). Fig. 1. Graderad skiktning i kvarts-faltspatskiffer (leptit). De morka skikten ar finkornigare och glimmerrikare an de Ijusa. Pilen anger bottenriktningen. Sodra Enklinge. Kuva 1. Kerrallinen rakenne kvartsimaasalpaliuskeessa (leptiitti). Tummat raidat ovat hienorakeisempia ja kiillcpitoisempia kuin vaalcat. Nuoli osoittaa pohjan suunnan. Fig. l. Graded bedding in quartzfeldspar schists (leptite). The arrow indicates the direction at depositional basement.

10 Pa sodra Enklinge ar leptiterna gra, finkorniga och tatt bandade. Bergarten bestar av morka och ljusa 1-5 cm breda lager av glimmerrikare och glimmerfattigare skiffrar. Flerstades kan man se tydligt asymmetriska lager mcd glimmerrikare och glimmerfattigare partier (fig. 1). Dessa lager bildar graderad skiktning vars bottenriktningar dock varierar pa grund av att bcrgartcn ar starkt veckad. Leptiterna pa norra Baro och sodra Enklinge ar rika pa lager av kristallin kalksten. I en del av leptiterna forekommer aven skarnmineral och kalcit (R2.ncken 1953). Pa Krakskar och aven pa sodra Enklinge forekommer i leptiterna lager av fragment eller sonderbrutna kvarts-faltspatbergarter. Stora granatkorn forekommer rikligt inom leptitbergarterna pa Krakskar. I'd Lanto och norra Enklinge ar leptiterna rika pa mellanlager av glimmerskiffrar. Lagringen ar val bevarad och graderad skiktning ar vanlig. Granatforande lagergangar av amfibolit forekommer allmant. En detaljkartering av Lanto vastra strand har publicerats av Rancken (1953). \1era omkristalliserade och gnejsiga leptitbergarter forekommer i omradet Soderholmen-Norrholmen Papskar i Brando skargard. Aven liar ar kvarts-faltspatkiffrarna associerade med lager av kristallin kalksten. Sammanfattningsvis kan man om kartbladsomradets leptitbergarter konstatera att de fiesta primarstrukturerna tyder pa ett sedimentart ursprung och en avlagring i vatten. Darfor kan bergarterna antas vara tuffiter eller sandiga-leriga sediment. Bandad zon pa Lill-Lappo Pa ostra stranden av Lill-Lappo och soderut over Ljungskarsoren forekommer en bcrgart som bestar av ljusa kvarts-faltspatrika band av leptitiskt utseende omvaxlande med morka amfibolitband. Den bandade zonen skiljer sig fran de ovan beskrivna leptiterna genom den stora mangden amfibolitband. Enstaka lager av glimmergnejs forekommer och tvder pa att den bandade zonen har ett suprakrustalt ursprung. Glimmerskiffrar, glimmergnejser, adergnejser Glimmerskiffrar forekommer i Kumlinge Enklingeomradet huvusakligen som inellanlager i leptitformationen. Tjockare lager finns bland annat vid Kumlinge farjfaste, pa Stenskar och pa Lanto. Mineralogiskt bestar glimmerskiffrarna till ungefar halften av glimmer och dartill av kvarts och oligoklas (tabell 2). Pa Lanto innehaller glimmers ki ffrarna stallvis rikligt med turmalin. Nagon klar grans mellan glimmerskifferbergarterna och leptitbergarterna forekommer inte i Kumlinge-Enklingeomradet. Aled okande glimmerhalt overgar leptitlagren ofta i glimmerskiffrar. I glimmerskiffrarna patraffas ofta en krenulering och veckning som ar synlig saval i hallskala (fig. 2) som i mikroskop K

11 1 0 Tabell 2. Point counter analyser av mineralsammansattningen hos tva glimmerskiffrar i Enklingeomradet. 'Caulukko 2. Kahden Enklingen alueen kiillcliuskeen mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. Table 2. Point counter analyses of the modal composition of too mica schisis in the Enklinge area. Sfincrals 1 2 Biotic Biotiitti Biotite 31,6 33,5 Muskovit Muskoviitti Aluscovile 24,9 15,6 Plagioklas - Plagioklaasi Plagioclase 16,0 19,1 Kvarts Kvartsi Quartz, 18,6 29,3 Turmalin - Turmaliini Tourmaline 8,9 0,8 Apatit - Apatiitti -Apatite 0,6 Klorit Kloriitti - - Chlorite 1, Lantb, s ,4, y 487,0 100,0 100,0 Fig. 2. TransvcrsaIskiffrighet (kink band) i glimmerrika lager. Lanai, Enklingc. Kuva 2. Poikittaisliuskeisuutta (kink band) kiillepitoisissa kerroksissa. 2. Small scale kink bands in mica-rich layers.

12 1 1 Fig. 3. Adergnejs. Uttcrklobb, Bjurko. Kuva 3. Suonigneissi. / i'g. 3. L "eined gneiss. Langs vastra och sydvastra dclcn av Kumlinge, i omradet Korso--Bockholm- Fisko i Brando samt pa holmarna norr om Bjdrko forekommer migmatitiska adergnejser vilka bestar av mineralen oligoklas, kvarts, biotit, mikroklin och granat (fig. 3.` Kalkstenar och skarn Lager av kristallin kalksten forekommer i de allra fiesta leptithorisonterna inom kartbladsomradet. De tjockaste kalkstenslagren fines inom leptitbergarterna pa sodra Enklinge dar kalkstcncn forefaller att vary hopklamd och koncentrerad i en synklinalstruktur. Kalklagrets tjocklek kan har ovcrstiga do meter. Karaktcristiskt for alla kalkstenslager ar att de ar rika pa tunny leptitlagcr som star upp i relief over den utvittrade kalkstcnen (fig. 4). Kalkstcnslager forekommer dessutom flerstades langs Kumlinge nordostra eller ostra strand inom leptitlagren, pa norra Baro, Fiastholm, Sodcrholm och Norrholm. Dessa och ovriga mindre forekommer fines utmarkta pa kartan. Grfina eller gra band (gamla lager) av skarn forekommer rikligt i de granodioritiska gnejsgranitbergarterna fisted om Kumlinge. Liknande skarnband forekommer aven i omradet vaster om Fisko. DA det i dessa granodioriter forekommer rester av aldre scdimentlager (Ehlers 1978 a) forefaller det mojligt att skarnlagren till sitt ursprung ar gamla kalkstenlager.

13 1 2 Fig. 4. Leptitbandad kalksten. Leptitlagren star i relief dyer den utvittrade kalkstenen. Stenskar, Kumlinge Kuva 4. Leptiittiraitaista kalkkikivea. Leptiittikerrosten relied jaljella kalkkikiven rapauduttua.. I i. 4. Leptite-banded er stalline 1iwestone. The limestone layers are wore weatbereel than tbr leplite layers Amfiboliter och hornblandegnejser lntermediara bergarter sasom amfibolit och hornblandegnejs firms i stone utstrackning i Enklingeomradet, i omradet mellan Kors6 och Fisko samt i de norm delarna av Lill-Lappo. Dessutom forekommer gangar och lager av amfibolit inom de fiesta bergarter oster om rapakiviomradet. Enklingeomradets vulkaniska bergarter ar i fiere tidigare sammanhang undcrsokta (Sederholm 1934, Welin 1948, Rancken 1953, Ehlers 1976, Ehlers 1978 a och b, Eastell 1977, Sargent 1977). Amfiboliterna i Kumlinge Enklingeomradet ligger inklamda i en tragformig synform (Ehlers 1976). Runt kanten av det basiska massivet innehaller amfiboliterna kuddlavastukturer (fig. 5). Kuddlavor forekommer aven i de tjocka amfibolitlager som Jigger inncslutna i leptiterna pa norra Baro, Varpskaren och norm Kumlinge. Enstaka amfibolitlager med tydlig kuddlavastruktur kan foljas ned Tangs ostra stranden av Kumlinge. Ett litet massiv eller tjockare lager av kuddlavor finns pa sodra Kumlinge inneslutna i leptitformationens bergarter. I allmanhet ar lavakuddarna g ragrona och omgivna av morkare, biotitrika marginaler. Kuddarnas dimensioner varierar kraftigt och deras form visar att bergarten oftast ar starkt tillplattad (Ehlers 1976).

14 1 3 Fig. 5. Valbevarad kuddlava (pillowlava). Varpskar, Kumlinge Kuva 5. Flyvin sailynytta tvynylaavaa (pillow-laavaa). l 'ir. >. F"'ell preserved pillars lava. Kuddlavornas mineralsammansattning varierar. Pa Bkro bestar lavalagrcn stellvis av enbart hornblende saint mindre mangder finkornig fkltspat eller kvarts. Pa Varpskaren bestar kuddlavan av hornbldnde och plagioklas ungefar i forhdllandet 2 :1. Plagioklasen Hr av tva generationer, en aldre oligoklas och en vngre albit. Adror av kvarts-albit-kalcit forekommer even (\'elin 1948, Rancken 1953). Pa Enklinge paminner kuddlavornas mineralsammansattning om kuddbrecciabergarternas sammansattning. Porhallandet mellan amfiboler (hornbldnde, cummingtonit) och kvarts-faltspat varierar, men dr vanligen mellan 1 :1 och 2 :1. En del kvartsrika kuddlavor har rapporterats av Sargent (1977). Den kemiska sammansdttningen hos kuddlavabergarter i omradet framgar av tabell 3. Innanfor kuddlavorna foljer en bergartsgrupp som huvudsakligen bestar av trasiga sondersprangda lavakuddar (kuddbreccior) (fig. 6), flow-breccior, agglomerat (fig. 7 och 11) och tunna tuffitlager. Dessa bergarter skdrs av talrika amfibolitgangar vilka eventuellt representerar tilloppskanaler for ovanliggande lavalager. hragmentstorleken hos de pyroklastiska bergarterna avtar mot vaster vilket eventuellt kan tolkas som ett tecken pa att avstandet till ett krateromrade okar.

15 1 4 Tabell 3. Kemiska analyser av kuddlavor i Enklingeomradet (Welin 1948). Taulukko 3. Enklingen alueen tyynylaavojen kemiallinen koostumus (Welin 1948). Table 3. Chemical analyses of pillov' lavas in the Enklinge area (lvelin 1948). 1 3 SiO.,. Tio, A1 203 Fe.,O3 FeO Mn O Mg0 CaO Na,O K,O H,O ILO ,71 0,95 12,55 2,17 12,36 0,42 2,65 10,01 1,20 0,71 0,83 0,15 0,18 59,15 1,04 14,88 1,42 9,18 2,71 6,78 2,58 1,29 60,60 1,24 14,55 1,40 7,72 1,54 7,55 2,96 1,18 99,89 99,03 98,74 Q 16,65 16,10 18,53 4,20 7,62 6,97 or ab ,15 21,83 25,05 an ,76 25,21 22,93 C fo fa en 4,23 5,56 2,19 fs 12,92 11,53 6,25 di en 6,60 6,75 3,84 fs 20,12 13,97 10,97 wo 9,07 3,52 6,07 mt 3,15 2,06 2,03 it 1,80 1,98 2,36 h m ap 0,43 z cc fern 41,17 28,27 25,26 Q u 53,71 35,34 36,66 Or 13,53 16,73 13,79 Ab ,75 47,93 49,55 Q u ,83 22,75 25,22 Or 7,26 10,717 9,49 Ab ,58 30,85 34,09 A n ,33 35,63 31,20 1. BsrO x = 6688,0, y ,4 2. Varpskar x = 6687,1, y ,8 3. Enklinge x ,4, y ,0 Tabell 4 anger mineralsammansattningen hos ett antal kuddbreccia-agglomeratprover fran Enklinge. Rancken (1953) rapporterar narvaron av cummingtonit fiesta prover fran Enklinge. I tabell 4 har dock cummingtoniten raknats in bland de 6vriga amfibolerna. i de

16 1 5 Fig. 6. Kuddbreccia. Bergarten bestar av sonderslitna lavakuddar och pyroklastiskt material. Sydostra Enklinge. Kuva 6. Tyynybreksiaa. Kivilaji koostuu rikkinaisista laavatyynyista ja pyroklastisesta aineksesta. Enklingen kaakkoisosa. 6. Pillom breccla consisting of broken lava pillonts mixed nith pyroclastic material. Southeastern Enk'' ge. Fig. 7. Agglomerat. Sydostra Enklinge. Kuva 7. Agglomeraattia. Enklingen kaakkoisosa. Fig. 7. Agglomerate. Southeastern Enklinge.

17 1 6 Tabell 4. Point counter analyser av agglorneratbergartcr i Enklingeornradet. Taulukko 4. Enklingen alueen agglomeraattikivilajien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. Table 4. Point counter analyses of the modal composition of agglomerates in the Enklinge area. Minerals Amfibol - Amhboli -Amphibole 48,7 40,2 48,3 23,5 27,8 Plagioklas - Plagioklaasi - Plagioclase 13,0 50,5 48,1 46,5 61,- Kalifaltspat - Kalimaasalpa - Po'ash /eldspar 3,0 0,4 Sericit - Serisiitti - Sericite 19,2 1,6 0,2 1,7 0,2 Klorit - Kloriitti - Chlorite 9,5 Biotit - Biotiitti - Biotite 19,8 Vluskovit - Muskoviitti Nluscoeite... 1,9 0,2 Kvarts - Kvartsi Ouart.g 0,7 1,1 5,4 2,2 Titanit - Titaniitti -- Titanite 4,3 Apatit -- Apatiitti - Apatite 0,2 -- 0,2 0,2 Opaka Opaakit Opaque 1,6 2,5 3,2 2,9 7,9 Zirkon - Zirkon -Zircon 0,5 Ovriga - Muut Others - 1,1 1. Enklinge, x ,0, y - 485, Enklinge, x ,3, y = 487, Enklinge, x 6690,7, v - 487,6 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Fig. 8. Prim ra polygonala sprickmonstcr i amfibolitisk lava. Ved -id, Enklinge. Kuva 8. Primaaria polvgonaalirakoilua amfiboliittisessa laavassa. Fq% 8. Traces of primary polygonal jointing in amphibolite Iota.

18 Fig. 9. Rundade aggregat av stralig ani ibol och kordicrit. Bockholm, Enklinge. Kuva 9. Sateettaisen amfibolin ja kordieriitin muodostamia pyoristyncita aggregaatteja. 9. Rounded aggregates off fibrous amphibole and cordierile. Framforallt i trakterna kring Bockholm och pa de sma holmarna mellan Bockholm och Enklinge forekommer intermediara och enstaka sura lager och strukturlosa amfiboliter, vilka skiljer sig fran de ovan beskrivna kuddbreccia-agglomeratbergarrerna. I en del av dessa amfibolitlager forekommer ett polygonalt sprickmonster som delar upp bergarten i 5- eller 6-kantiga polygoner, vats diameter varierar fran 5 till ca 30 cm (fig. 8). Det polygonala sprickmostret hat troligen ett primart ursprung och kan tolkas sit art lavorna i detta omrade avkylts i luft till skillnad fran de stratigrafiskt lagre belagna kuddbrecciorna vilka troligen bildats under vatten. Den basta lokaliteten med polygonalsprickning ar pa det lilla skaret Vedgrund mellan Bockholm och Enklinge. I de amfibolitiska lavorna pa Bockholm firms ett ca 5 m brett lager som bestar av klorit, granat, plagioklas, amfibol och kordierit. Enligt Sargent (1977) ar amfibolen en mellanform mellan antofyllit och holmquistit. Observationen bekraftas av Eastell (1977) som publicerat ett rontgendiffraktogram som visar narvaron av litiumrikt hornblende i en del lager pa Bockholm. I flere av de ljusare lagren pa Bockholm firms solfjaderformiga aggregat av amfiboler (fig. 9) som inte parallelellstallts av den starka deformation som bergarterna i ovrigt genomgatt (Ehlers 1976). Detta kan eventuellt tolkas som en senare posttektonisk metamorfos av bergarterna room vulkanitmassivet (Eastell 1977, Sargent 1977). Speciellt pa Bockholm men even annorstades room de intermedidra vulkaniterna forekommer oregelbudna, ofta rundade epidotklumpar (fig. 10). De grongraa epidotklumparna ar omgivna av ett morkare skal av hornblende K

19 1 8 Fig. 10. Rundade gron-gula epidotkonkretioner i amhbolitisk lava. Bockholm. Fnklinge. Kuva 10. Pyoristyneita epidoottikonkreetioita amtiboliittisessa laavassa. N. ;. 70. Rounded epidole-rich nodules r ophitiolitic lava. Fig. 11. Starkt utdragna, stangli,~!a agslomeratfragment. Syddstra Enklinge. Kuva 11. Voimakkaasti vcnyneita, pitkanomaisia agglomeraattifragmcntteja. Enklingen kaakkoisosa. rig. 77. Strongly elongated agglomerate fragments. Southeastern Bnklinge.

20 Alla bergarter i Enklinge ar starkt deformerade. Kuddlavorna vid norra Kumlinge ar tillplattade medan de vulkaniska bergarterna i de centrala delarna av massivet it starkt utdragna. Agglomeratfragmenten ar utdragna till langa stavar (fig. 11). Vanligen skar dock strandhallarnas ytor den starka lineationen i en sadan vinkel att bergarterna ser foga deformerade ut (Ehlers 1976). Hornblanderika gnejser och amfiboliter forekommer i storre mangder aven i ett strak Tangs Korso-Fisko Labbholm. mom detta kartbladsomrade forekommer inga bevarade primarstrukturer, men langre mot sydost, pa kartbladet 1041, firms valbevarade kuddlavastrukturer vilka avslojar det vulkaniska ursprunget hos denna bergartszon. De hornblanderika bergarterna i zonen Korso-Fisko-Labbholm ar skiffriga och ofta adrade med kvarts-faltspatadror (de glimmerrikare lagren ar mer adrade an de hornblandrikare). Glimmerhalten varierar, manga lager ar biotitrika men hornblandet dominerar i allmanhct. De hornblanderika gnejserna ar ofta mellanlagrade med rena glimmergnejser och ibland med kvarts-faltspatskiffrar och -gnejser. Bland de talrikt forekommande amfibolitgangarna kan man namna en svarm pa norra Enklinge (Smaholmarna), som skar igenom den tonalitiska gnejsgraniten, men skars av mikroklinrika pegmatitgangar. Amfibolitgangarna har riktningen NW SE och samma minerallineation som den omgivande gnejsgraniten. Stora skarande amflbolitgangar firms aven pa Gloskar och Rysskar sydost om Enklinge. 19 Diopsidamfiboliter Endast nagra mindre partier av diopsidamfibolit forekommer mom detta kartbladsomrade. Pa Ingholm, nordvastra Kumlinge, firms en ungefar 200 X 300 m stor klump av randig diopsidamfibolit. Lagret skars av en mikroklingranit och har inte kunnat foljas vidare. Tva mindre lager av en diopsidrik amfibolit firms pa vastra sidan av Snacko, Kumlinge, inlagrade i migmatitomvandlade suprakrustalbergarter. IN FRAKRUSTALBERGARTER Suprakrustalbergarterna ligger omslutna av infrakrustalbergarter av varierande alder och typ. Mest allmanna ar olika slag av kvartsdioriter (tonaliter) eller granodioriter, vilka ofta innehaller rikligt med morka amfibolitfragment. Kvartsdioriterna och granodioriterna har i allmanhet raknats till Sederholms granitgrupp 1, dvs. till de svnorogena typerna. Yngre serorogena mikroklingraniter forekommer framst i Kumlinge och i de nordvastra delarna av Fisko skargard. I samband med mikroklingraniterna forekommer stallvis en migmatitomvandling av aldre gnejser och graniter.

21 21, Bandad hornblandegabhro ; de tur--a hornblandekristallerna har sjunkit ned och lamnat ett ljust skikt av plagioklas.,vanfor. Angholm, vastra Kumlinge. Kuva 12. Raitaista sarvivalkegabroa ; raskaat sarvivalkekiteer ovat laskeutuneet jattaen samalla vaalean plagioklaasikerroksen ylapuolelleen. Fig. 12. Igneous banding in hornblende Rabble. Fig. 12. Gamla - mojligen preorogena --- basiska infrakrustalbergartslager forekommer rikligast pa Lill-Lappo och Raddarskar. hlar finns i huvudsak dioritiska eller gabbroida bergarter som breccieras av kvartsdioriter eller granodioritcr. Spridda lager av bandad gabbro inlagrade i veckade suprakrustalbergarter visar att dessa lager intruderat som preorogena lagergangar. Rapakivibergarterna representerar den yngsta infrakrustalbergartsgenerationen och de tacker hela det vastra kartbladsomradet. Gabbror Boudiner, brecciastycken och avbrutna lager av gabbro forekommer inom bade suprakrustalbergarterna och infrakrustalbergarterna. I nagra fall er gabbrolagren tydligt bandade och visar spar av primer magmatisk lagring (fig. 12). Den bast bevarade bandade gabbron finns inlagrad i migmatitomvandlade sedimentbergarter mellan Snacko och Kumlinge (x = 6680,7, y ,1). Det ar en horn blandegabbro i vilken hornblende och plagioklas forekommer i forhallandet 1 :1. 1 bergarten forekommer band som bestar av tva delar, en mork amfibolrik och en ljus plagioklasrik del. De morka delarna av banden Jigger alltid under de Ijusa i den flackt stupande gabbroskivan. En del morka lager tunnar ut och bildar flacka trag vars undersida

22 2 1 Fig. 13. Tragformiga lager i bandad gabbro. Pilen anger lagrens bottenriktning. Angholm, vastra Kumlinge. Kuva 13. Allasmaisia kerrosturnia raitaisessa gabrossa. Nuoli osoittaa kerrokscn pohjan suunnan. 13. _dsymrnelric trot+gb-formed dark layers in hornblende gabbro. I he arrow indicates At down direction. overensstammer mcd bottenriktningen hos de tudelade banden (fig. 13). Banden forefaller art ha uppkommit primart i gabbron genom gravitativ anhopning av tunga, tidigt kristalliserade mineral. I sa fall anger den bevarade bandningen horisontalplanet vid intrusionstillfallet. En mindre valbevarad bandad gabbro finns pa Stororarna norr om Lill-Lapp() och en annan pa nordostra stranden av Vasteron, Brando. Dioriter pa Lill-Lappo Fran Ljungskar vid sodra andan av Lill-Lappo, till holmarna norr om Raddarskar finns overvagande dioritiska eller gabbroida bergarter. Pa ostra stranden av Lill- Lappo overgar dioriterna i den tidigare beskrivna bandade suprakrustalbergarten. Inneslutna i dioritbergarterna forekommer mindre klumpar av ultrabasiska pyroxeniter. Kantiga amfibolitfragment som ibland innehaller granat ar dven vanliga. Norrut, pa Raddarskar och Lanto oarna ar dioriterna breccierade och genomsatta av kvartsdiorit. Bergarten antar stdllvis ett utseende som paminner om Hitisomradets bandade serie (Edelman 1960).

23 2 2 Fig. 14. Intrusion av diorit Tangs suprakrustalbergarternas skiffrighetsplan. Svdostra Brandholm, Lill-Lappo. Kuva 14. Din itti-intruusio, joka on tunkeutunut pitkin pintakivilajien liuskeisuustasoa. Fig. 14. Intrusmn of diorite along the plane of schi.rtosit, in the supracrustal rocks. Soderut Tangs sydostra stranden av Lill-Lappo tilltar antalet leptitlager och -sliror och det verkar som om dioriten trangt in Tangs skiffrighetsplanen i leptiten (fig. 14). Dioritzonen avsmalnar soderut och den sydligaste blottningen ar skaret Fagerviksgrundet sydvast om Bjorko. Granodioriter och kvartsdioriter (gnejsgraniter) Olika slag av gnejsiga, kalifaltspatfattiga granitoider omsluter de fiesta andra bergarterna i den ostra hdlften av kartbladsomradet. Gemensamt for de bar bergarterna ar att de ar konforma med suprakrustalbergarterna i stor skala och de har av Sederholm (1934) klassificerats som synorogena graniter tillhorande grupp 1. Deras alder har av dr. Kouvo vid Geologiska forskningsanstalten bestamts till Ma. Som ett gemensamt namn for dessa graniter anvands har den av Sederholm begagnade termen gnejsgraniter. Gnejsgraniterna ar skiffriga eller stangliga konformt med omgivande eller inneslutna suprakrustalbergarter.

24 23 Fig. 15. Fragmentrik kvartsdiorit. Fragmenten bestir av olika amfibolitiska bcrgarter. Norra Enklinge. Kuva 15. Fragmenttipitoista kvartsidioriittia. Fragmentit ovat erilaisia amfiboliittisia kivilajeja. fir. 15. Fragment-rich quarl~, diorite (Ionalilej. Lntrusiv kvartsdiorit Pa norra Enklinge och i omradet oster om Kumlinge forekommer en homogen kvartsdiorit, som omger de basiska vulkaniterna pa Enklinge. I kontakten mot suprakrustalbergarterna pa Enklinge ar kvartsdioriten rik pa morka fragment och kontakten ar breccierad och stallvis starkt skjuvad (Ehlers 1978a). Speciellt rikligt forekommer de morka bergartsfragmenten i ett kilformigt omrade narmast kontakten mot leptiterna pa norra Enklinge (fig. 15). Vid kontakten mot leptiterna i norr ar de morka bergartsfragmenten tillplattade parallellt med kontakten. Kvartsdioriten hat breccierat suprakrustalbergarterna, trangt in kings sma sprickor och brutit loss fragment. Pa Enklinge forekommer Tangs kontakten mellan vulkaniter och kvartsdiorit talrika gangar av gnejsgranit i vulkaniterna (fig. 16 ; Ehlers 1978a, fig ). Tabell 5 anger den modala mineralsammansattningen hos kvartsdioriten. bvriga gnejsgraniter Narmast Kumlinge ar gnejsgraniten mera heterogen. Huvudbergarten ar aven har overvagande kvartsdioritisk, men den ar stallvis mycket ljus och till sin sammansattning trondhjemitisk. Kornstorlek och textur varierar met an i den ovan beskrivna

25 24 Fig. 16. Deformerade gangar av kvartsdiorit i amdbolitiska favor. Enklobb, Enklingc. Kuva 16. Deformoituneita kvartsidioriittijuonia amhboliittisissa laavoissa. / Deformed dikes of quart,, diorite (lonalile) in ampbibolitic lovers. Tabell 5. Point counter analyser av kvartsdioriter (tonaliter) fran Norra Enklingc (Ehlers 1978 a). Taulukko 5. Pohjois-Enklingen kvartsidioriittien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyn i (Ehlers 1978 a). Table 5. Point counter analyses of the modal composition of quartz diorites (tonalites) an northern Enklm* (Ehlers 1978 a). Minerals Plagioklas - Plagioklaasi - Plagioclase 47,3 30,1 53,0 42,6 32,8 40,5 48,2 40,2 47,9 Kvarts - Kvartsi Quartg... 34,3 49,1 33,3 37,8 44,5 41,7 40,8 42,9 40,0 Mikroklin Mikrokliini - Microcline 3,3 3,9 3,3 4,1 2,3 0,9 Biotit - Biotiitti -- Bioiite 4,8 8,5 7,7 12,2 20,2 11,9 6,1 4,4 7,3 1-Iornblande Sarvivalke Hornblende 2,9 0,4 0,1 0,9 Muskovit - Muskoviitti -- Muscovite 1,2 1,1 Sericit - Serisiitti - Seri cite 3,2 4,2 1,0 1,3 2,8 0,5 Klorit - Kloriitti - Chlorite.. 2,5 1,0 1,1 Epidot-Epidootti-Epidote 0,9 0,8 1,1 Ovriga - Muut Others 4,6 2,3 1,0 1,2 0,6 3,0 0,3 1,3 1, Enklinge, x , v ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

26 2 5 Fig. 17. Ljus trondhjemitisk gnejs med rester av suprakrustalbcrgarter. Salgiirarna, Kumlinge Kuva 17. Vaalcaa tronclhjemiittista gneissia, jossa pintasyntyisten kivilajicn jaante a F l rondbjenutic gneiss nit/ remnants of supracrustal rocks kvartsdioriten. Langs kontakten mot suprakrustalbergarterna pa Kumlinge innehaller den trondhjemitiska gnejsen bergartsfragment och sonderbrutna lager, vilka vanligen ligger parallellt med lagringen i de narbelagna suprakrustalbergarterna. Skarn- och amfibolitlager ar vanliga och dessutom forekommer enstaka kvartsrika leptitlager (fig. 17). Trondhjcmitcrna pa ostra Kumlinge forefaller art stallvis bilda regelratta lagerintrusioner i sedimenten. Pa Lappo, Bjorko, Langbrok och Ljungskar finns fragmentfria, ofta kvartsrika och K-faltspatfattiga kvartsdioriter som innehaller enstaka amfibolitband. Pa Bjoko och i skargarden norr om Bjorko ar gnejsgraniterna uppblandade med adergnejser, och det ar ofta svart art skilja de olika bergarterna har. Kvartsporfyr och intrusivbreccia pa Bockholm och Gloskar Pa Bockholm finns det av Sederholm (1934) beskrivna abockholmskonglomeratet» (fig. 18). En liknande bergart finns pa Gloskars norra strand inne i den kvartsdioritiska gnejsgraniten. En nykartering av dessa lokaliteter (Ehlers 1979) visar att bada bergarterna sannolikt har samma ursprung. Bade pa Bockholm och pa Gloskar bestar bergarten av osorterade fragment av olika bergarter. ITragmenten ar av olika K

27 26 Fig. 18. Konglomeratliknande intrusivbreccia (Bockholmskonglomeratet). Ber irten bestar av en blandning av olika fragment, med varierande rundning och storlek. Bockholm, Enklinge. Kuva 18. Konglomeraattia muistuttava intrusiivibreksia (Bockholmin konlomeraatti). Kivilaji koostuu fragmenttiseoksesta, jonka fragmenttien pyorcys ja koko vaihtelevat. Pit. 18. Conglomerate-like intrusive breccia (»The Bockholm Conglomerate»). the rock it a mixture of fragments of earp/ng.rile and roundness. Tabell 6. Point counter analyser av intrusiv porfyrbergart som upptrader i samband med intrusiv breccia pa Bockholm. Taulukko 6. Bockholmin intrusiivibreksian yhteydessa csiintyvan intrusiivisen porfyynl * en mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. l able 6. Point counter analyses of the modal composition of the intrusive porphyry rock associated n'itl the intrusive breccia on Bockholm. Minerals t 2 Kvarts - Kvartsi -- art.z 44,5 43,0 Plagioklas - Plagioklaasi Plagioclase 31,8 37,1 Biotit - Biotiitti - Biotite 16,8 0,4 Amfibol Amfiboli--Amphibole 10,9 Klorit - Kloriitti - Chlorite 3,2 0,1 Epidot - Epidootti lpidote 2,4 5,0 Kalcit Kalsiitti - Calcite 0,3 1,7 Titanit - Titaniitti Titanite 0,1 1,4 Opaka - Opaakit - Opaque 0,1 Ovriga - Muut - Others 0.8 0, Bockholm, x ,0, v ,3 100,0 100,0

28 27 storlek och forekommer blandade utan egentlig mellanmassa. Mellanrummen mellan de storre fragmenten ar fvllda av en medelkorning klastisk massa av mindre fragment och mineralkorn. Pa Bockholm ar fragmenterbergarten mera konglomeratlilknande med rundade fragment av bland annat den narliggande kvartsdioriten. Pa Gloskar ar bergarten mera breccieliknande med kantiga fragment. Vardera fragmentbergarten skar skarpt igenom de omgivande bergarterna. Intrusivbreccian pa Bockholm skar igenom saval de basiska vulkaniterna som kvartsdioriten. Bade pa Bockholm och pa Gloskar forekommer i samband med fragmentbergarterna en fin till mellankorning kvartsporfyr som forefaller att intranga i samband med fragmentbergarten, men ar vngre an denna (Ehlers 1979). Tabell 6 anger mineralsammansattningen hos den intrusiva porfyren. Serorogena graniter (mikroklingraniter) Flerstades room kartbladsomradet ar suprakrustalbergarterna och gnejsgraniterna genomtrangda av medelkornina, mikroklinrika graniter och grova pegmatiter. Dessa graniter ar yngre an gnejsgraniterna och klassificerades av Sederholm (1934) soni graniter av grupp 2. 1 samband med mikroklingraniterna forekommer en omfattande migmatitisering. Kumlingcomradet bestar i huvudsak av dylika migmatitcr, t.ex. i Snackoomradet i sydvastra Kumlinge overvagande av adergnejser (fig. 19). Mikro- Fig. 19. imigmatit. Snicko, Kumlingc. Kuva 19. Migmatiitti. N'R. 19. Mtrnurlile.

29 Fig. 20 Nfikroklinporfvr blascer i gnejso - ad suprakrustalbergart. Snacku, kumlingc kuva 20. Nlikrokliiniporfvroblasteja gneissivtvnecssa pincakivilajissa Fr,,. 20. A-licraclinr pip/proh/ar/s iii snpracritsla/,oneisc klinporfyroblaster i suprakrustalgnejserna forekommer vaster om Kumlinge (fig. 20). 1 de centrala delarna av Kumlinge okar den K-rika pegmatitens andel och migmatiten antar ett agmatitiskt eller ibland nebulitiskt utseende. 1 synnerhet dc basiska suprakrustalbergarterna forekommer som stora kantiga brecciafragment omgivna av pegmatitgranit. Tydligt yngre an pegmatitgraniterna och adergncjserna i Kumlinge jr en jamnkorning gra eller rod mikroklingranit, som forekommer i do nordvastra delarna av Kumlinge. Den finns ocksa flerstades i de centrala och sddra delarna av Kumlinge, dar den skar den grovkornigare pegmatitgraniten. Pa norra Skafto och sydvastra Baro bildar den jamnkorniga graniten en intrusivbreccia i vilken kantiga bitar av suprakrustalbergarter och pegmatit ligger omslutna av den gra, medelkorniga mikroklingraniten (fig. 21). 1 samband med migmatitbildningen i Kumlinge-omradet forekommer pegmatiter av olika generationer. De Jigger runt migmatit- och granitmassiven pa Kumlinge i en ca 1--2 km bred zon. dar aven gangar av den jamnkorniga yngre Kumlingegraniten ar vanliga. Pegmatiterna ar har och ester om Enklinge enkla pegmatiter och bestar av enbart faltspat, kvarts och glimmer. Pa Ljungskarsoren har i pegmatiter patraffats beryll och ett metamikt mineral (uraninit). Pa Baro liar Sargent (1977) i pegmatit funnit lepidolit.

30 2 9 Fig. 21. Gra homogen mikroklingranit med fragment av aldre suprakrustalbergarter. 1 fragmenten syns aldre deformerade pegmatitgangar. Skaftti, Kumlingc. Kuva 21. Harmaata homogeenista mikrokliinigraniittia, jossa vanhempicn pintakivilajien fragmentteja. Fragmenteissa on nakvvissa aiemmin deformoituncita pegmatiittijuonia. Fix.?l. l i- aonents o/' supracrrutal racks, brecciated b), rej bomogenems microcline granite. De/i/rmed pexmatite reins can be seen in the fraxnzent.r. Norr och nordost om Bjoko forekommer en spcciell typ av nsigmatit. Paleosomen utgors huvudsakligen ax, tonalitiska (ofta fragmentforande) gnejsgraniter, vilka som stora fragment ligger i en jamnkornig mikroklingranit (fig. 22). Pegmatiter ar har vanliga, medan rester av suprakrustalbergarter endast forekommer sparsamt. Norra delen av Piskfi, samt skargarden vaster och norr harom anda till Porsskar ar rikligt genomtrangd av en medelkornig mikroklingranit av samma typ som Kunslingegraniten. I mikroklingraniten finner man rester av gnejsgranit och suprakrustalbergarter. Mikroklingranitens stora utbredning inom detta omrade orsakas av den dacka lagcrstallning som hat radcr. Gnejsgranit och mikroklingranit ligger som tunny skikt pa varandra. Flacka kontakter kan ses bl.a. i Norrklobb-Killingskaromradet nordvast om Fisko. Detta ar forklaringen till den oregelbundna geologiska kartbilden i detta omrade. Ltt mindre migmatitomradc med diffusa kontakter forekommer ph ostra sidan ons Bjfirko. Detta bestar av glimmerskiffrar och amfibolitband, som ligger omgivna av en pegmatitisk mikroklingranit. Nagra mindre massiv av mikroklingranit av Kumlingetyp forekommer pa norra Enklinge fangs kontakten mellan de basiska vulkaniterna och kvartsdiorite rna. Tabell 7 visar mineralsammansattningen hos mikroklingraniten i detta omrade U481K

31 3H Fig. 22. Schollenmigmato, agment av morka infrakrustalber : inter och gra guejsgranit omgivna av en ljus mikroklingranit. Trollsl Bj,srkd. Kuva 22. Schollcn migmatiittia. Tummien sevakivien ja harmaan gneissigraniitin fragmenttcja, joita vmpariii vaalea mikrokliinigraniitti. 22..S'cbollen rni,ornalii. /nfranvr. tat rack / a, ment.r.czn-rrnrnded 61' a Irght microcline granite. '1-abell Point counter malrace.,% mikroklingraniterna tangs kontaktcn mellan vulkaniter och kvartsdioritcr pa Enklinge. l auluhko 7. Vulkaniittien ja kvartsidioriittien kontaktilla sijaitsevicn mikrokliinigraniittien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. l able / s ti covn/cr anal_p.te.r of the modal conrpoilion of the nnerocline granites situ ated at the contact hetn een 17. the rolcanics and gram7 diorites on Enklinge. Vlmcnls Kvarts - Kvartsi Orrar- t~ 39,4 39,3 49,3 Plagioklas Plagioklaasi -- P/agioc/ase 23,3 34,3 29,0 T-likroklin Mikrokliini -.Llicroeline 23,2 16,3 12,5 Muskovit - Muskoviitti -.111r corite 10,8 6,2 4,6 Biotit -- Biotiitti Biotite 1,3 1,6 4,4 Klorit Kloriitti -- Cl/oavtc 1,4 1,5 Kalcit - Kalsiitti -- Calcite 0,6 0,8 Epidot - Epidootti --- Epidot 0, Enklinge, x ,68, v = 486,19 3. Enklinge, x ,63, v - 486,06 100,0 100,0 100,0

32 3 1 Fig. 23. Pcgrnat ade suprakru,,a,,, -..,, om skars - posn,ropen Seglingegranir. Grund II( - r onm Norrklobb, S( glinge. Kuva 23. Pcgmatiittijunnia suprakrustisessa gneississa, iota postoru~gcenincn Scglingen graniitti lcikkaa. l ill. 23. I-tegmatite-reined ~ uprner/f.c/aixneir~e.~ rn! I, p~~rtcicgcnir)e,olin Postorogena graniter Vastra delen av kartbladsomradet bestir av bergarter som tillhor det postorogena alandska rapakivimassivet. Delar av tva rundade postorogena granitmassiv, Avaoch Seglingegranitmassiven hor ocksa till kartbladsomradet. Dessa massiv ar aldre an rapakivigraniterna och torde tillhora 3 :e gruppens graniter enligt Sederholm (1934). Faltobservationerna bekraftar att graniterna i Ava och Seglinge skars av subjotniska diabasgangar (trappdiabaser) medan rapakivibergarterna i allmanhet skar diabaserna (Bergman 1971, 1973 b, Bjork 1976, Edelman 1960). De radiometriska aldersbestamningarna fran de postorogena graniterna (Vaasjoki 1977, fig. 4) ger aldrar mellan 1620 Ma och 1670 Ma for rapakivibergarterna och 1815 Ma for tredje gruppens graniter. Tidigt postorogena graniter (3 :e gruppens graniter) Granitmassiven i lava och Seglinge bar bada beskrivits tidigare (Bostrom 1951, Kaitaro 1953, Bergman 1973, Bjork 1976). Den vastra halften av Avagranitmassivet och liter av de norra delarna av Seglingegraniten faller inom kartblad 1023.

33 3 2 Tabcll 8. Point counter analyser av bergarter tillhorande Seglinge massivet. Komboskar (Bjork 1976). Taulukko 8. Seglingen massiivin kivilajien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna. Komboskar (Bjork 1976). Table 8. Point counter analyses of the modal composition of rocks of the Seglinge massif (Bjork 1976). %IjeeraIs Plagioklas Plagioklaasi Plagioclase 39,0 28,0 38,0 50,9 35,0 Kalifaltspat -- Kalimaasalpa -- Potash feldspar 22,7 40,5 5,8 7,2 0, -, Kvarts -- Kvartsi -Quarts... 24,3 19,7 14,5 10,5 12,5 Biotit -- Biotiitti Biotite 0,8 2,6 Klorit Kloriitti --- Ghloritc 5,2 8,1 14,0 16,6 22,1 Hornblende - Sarvivalkc -- Hornblende 15,4 0,6 17,6 Titanit Titaniitti - 1 itanitc 2,3 7,9 2,7 4,0 0,8 0,4 2,5 2,3 2,6 2,8 0,3 5,2 1,8 Opaka Opaakit Apatit- Apatiitti Opaque Apatite 0,5 Fpidot -- Fpidootti Epidote.. 3,6 Ovriga - Mum - Others 1,6 0,5 0,8 4,0 1,1, I. Porfvrgranit Porfyyrigraniitti Porphyriticgranite 2. Porfvrgranit Porfyyrigraniitti -- Porphyritic granite 2. Porfvrgranit - Porfyyrigraniitti - Porpb, ritic granite 3. Granodiorit - Granodioriitti -- Granodiorite 4. Alonzodiorit Nionzodioriitti - Alonspdiorite 5. Kvartsdiorit - Kvartsidioriitti - Ouari7 diorite 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 9. Point counter mnalvscr av Ava massivcts bergarter (proven harstamolar fran dclar av loassivet som ligger utanfor kartblad 1023). Taulukko 9..Avian massiivin kivilajien mineraalikoostumus pistclaskimella maaritettvna. /'able 9. Point coruzter analyses of the modal composition rtf rocks of the Ara massif : \ijec,ais 1 4 Kvarts -- Kvartsi - Ouarl~,.. 29,8 20,8 22,4 20,1 29,6 10,- 14, - Kalifaltspat Kalimaasalpa 41,0 49,6 34,1 40,3 34,0 22,1 14,8 Potash,/e/dspa... Plagioklas -- Plagioklaasi Plagioclase 18,6 25,3 16,7 27,1 24,9 31,0 37,8 Biotic Biotiitti Biotite.. 5,5 2,0 14,7 0,3 4,9 12,9 14,- Klorit Kloriitti C,hloriie 0,1 0,0 0,2 7,6 3,9 Hornblende Sarvivalke Hornblende 5,1 10,9 8,7 Titanit -- Titaniirti l'itanite 2,9 1,6 5,1 2,1 1,7 7,6 4,4 Opaka - Opaakit Opaque 1,6 0,6 0,2 1,5 0, 7 3,4 3,4 Fluorit Fluoriitti - Fluorite 0,1 0,3 0,1 - - Apatit-- :Apatiitti- -Apache 0,1 1,4 0,4 1,3 1,4 Ovriga -- i\luut -Others.. 0,4 0,1 0,3 0,2 O,l 0,3 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100, Porfyrisk g ink Porfyyrinen graniitti - Porphyrt -granite 5. Jamnkornig granit - Tasarakeinen graniitti L-'ven-grained granite 6-7. Monzonitcr Monzoniittcja Alonzonites

34 3 3 Norra udden av Seglinge samt Norrklobben bestar dels av en brun monzodiorit och dels av en rod porfvrgranit. Gangar av porfyrgranit (med rundade fragment av morkbrun monzodiorit) forekommer pa norra udden av Ado samt pa det lilla skaret strax vaster om derma udde. Ca atta kilometer norr om Seglinge pa det lilla skarct Tobaksgrund (1 =- 6688,5 y 483,7) forekommer ca cm breda veckadc g anger av en porfvrisk granit som paminner om Scglingegraniten. Bland annat pa Ado framgar det att den porfvriska Scglingegraniten skar igenom aldre migmatiter och pegmatiter (fig. 23) och pa Norrklobb forekommer rikligt mcd kantiga fragment av aldre migmatitbergarter. Bjork (1976) har sammanstallt den mndala stmmansattnin, en hos monzodioritcr och porfyrgraniter pa Seglinge (tabell 8). 1 anslutning till porfvrgraniten pa Norrklobb forekommer rikligt med allanitf6rande pegmatitcr. I,Avaomradet bildar porfvrgraniten och monzoniten ett rundat massiv ears diameter ar ca 5 kin. De omgivande gnejsbergarterna bojer sig runt Avamassivet och bildar en ca tva kilometer bred zon av starkt hopklamda gnejser (Bergman 1971, 1973 b). Huvuddelen av Avamassivet bestar av en porfyrisk mikroklingranit som delvis omges av en krans av kvartsmonzonit eller monzonit. Tabell 9 anger satnmansattningen hos Avamassivets bergarter. Nonzoniten forekommer i form av rundade fragment och klumpar i porfyrgraniten och kan betraktas som ett tidigare intruderat skal som senare genomtrangts och trasats sunder av den darpa foljande porfyrgraniten. Skarande gangar av porfyrgranit eller monzonit forekommer i gnejserna runt yvamassivet och de ar pa gangkartan (fig. 24) utmarkta med G. En serie yngre radiella lamprofyrgangar skar Avagraniten samt de aldre gnejserna i orngivningen (fig. 24). Lamprofyrgangarna hat ingaende beskrivits av Kaitaro (1953). En svag skiffrighet ar markbar i den porfyriska Avagraniten. Skiffrigheten stupar tlackt inat root mitten av massivet och den ar parallell med massivets kontakter. Skiffrigheten minskar mot mitten av massivet. Rapakivigraniter Det alandska rapakivimassivet ar uppbyggt av flere olika granittypcr, vilka intruderat under olika tider. Mineralogiskt och kemiskt skiljer sig de olika typerna ofta ganska litet fran varandra, se tabellerna 10 och 11, men kontakterna ar i alla fall skarpa och de olika typerna breccierar stundom varandra. Huvuddelen av kartbladsomradets rapakivibergaiter utgors av en medel- till grovkorning, glest ovoidforandc granit som pa kartbladet kallas wiborgit. Ovoiderna, vilka karakteriserar den wiborgitiska rapakivin, bestar av en karna av rod kalifaltspat omgiven av ett skal av plagioklas. Ovoiderna ar ungefar 2-5 centimeter i diameter, men stora variationer fore-