Budget 2016 och ekonomisk plan

Transkript

1 Budget 2016 och ekonomisk plan Ulricehamns kommun Kommunfullmäktiges beslut , ulricehamn.se

2 Bild framsida Gamla Boråsvägen Den nya motorvägen mellan Ulricehamn och Borås invigdes och öppnades för trafik den 17 oktober Utbyggnaden av riksväg 40 till motorvägsstandard och den framtida Götalandsbanan bidrar till förbättrade pendlingsmöjligheter. Foto: Jan Töve 2

3 Innehåll Inledning Kommunens organisation 5 kommunfullmäktiges beslut - ekonomiska förutsättningar 6 Underbara Ulricehamn Underbara Ulricehamn kompletteringsbudget Mål och uppdrag Mål för god ekonomisk hushållning 21 Uppdrag budget Budget 2016 och ekonomisk plan Driftbudget 29 Statsbidrag - budgetpropositionen Investeringsbudget 43 Resultatbudget 50 Finansieringsbudget 51 Balansbudget 52 Ekonomistyrprinciper 53 Koncernen Avkastningskrav på bolagen mm 56 Finansieringsramar 58 Budget Ulricehamns Stadshus AB och dotterbolagen 59 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning 73 Taxor Taxor 89 3

4 Inledning Foto: Sören Håkanlind 4

5 Kommunens organisation 5

6 Kommunfullmäktiges beslut Ekonomiska förutsättningar Analys av kommunens ekonomi 2014 Kommunforskning i Västsverige (KFi) gör varje år så kallade finansiella profiler på kommunerna i bland annat Västra Götalands län. I årets rapport, baserad på 2014 års bokslut, konstaterar KFi att Ulricehamns kommun under de senaste två åren har redovisat ett ekonomiskt resultat som överstiger de 2 % som betraktas som den generella lägstanivån för god ekonomisk hushållning. I kombination med investeringsvolymer som ligger något lägre än snittet i regionen har detta inneburit att kommunen kunnat finansiera sina investeringar med skattemedel. De höga resultatnivåerna och den höga skattefinansieringsgraden av investeringar avspeglas också i den positiva utvecklingen avseende soliditet och finansiella nettotillgångar som samtliga placerar Ulricehamn bland kommunerna med högst värden i länet. KFi:s rekommendation inför framtiden är att Ulricehamn bör fortsätta den positiva utvecklingen och bibehålla resultatnivåer på runt 2-3 procentenheter av kommunens bruttokostnader. Man konstaterar att de närmaste åren förväntas bli en utmaning då Sveriges kommuner står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Ekonomisk prognos 2015 Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen 2015 uppgår till +44,6 mkr. Resultatet påverkas dock av engångsposter, såväl intäkter som kostnader. Jämförelsestörande poster som påverkar det ekonomiska resultatet 2015 är dels en engångsintäkt avseende återbetalning av försäkringspremier från AFA (+9,0 mkr) och en engångskostnad för återställande av deponi (-4,7 mkr). De realiserade vinsterna i pensionsportföljen hittills under året uppgår till 9,0 mkr och redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Prognosen för helåret innebär att pensionsportföljens bokförda värde beräknas öka med 7,6 mkr. Det ekonomiska resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, prognostiseras uppgå till 32,7 mkr, vilket är något högre än budgeterat. Resultatet 2014, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 34,5 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2015 innebär följaktligen ett ekonomiskt resultat i nivå med föregående år. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +10,8 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 5,3 mkr bättre än budgeterat. Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 13,4 mkr lägre än budgeterat på grund av mindre positiva skatteunderlagsprognoser och sämre utfall i LSS-utjämningen. Kompensationen till verksamheterna för ökade kapitalkostnader beräknas bli lägre än budget (+6,3 mkr) på grund av att investeringarna inte kommit upp i budgeterad nivå under 2014 och Finansnettot påverkas positivt med 7,6 mkr av reavinster på förvaltade pensionsmedel. Nettoinvesteringarna under årets första åtta månader uppgick till 59,2 mkr (2014: 26,6 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgår till 194,6 mkr. Investeringarna under 2015 kommer inte att nå upp till den budgeterade nivån prognosen för 2015 är att utfallet uppgår till ca 103 mkr. 6

7 Ekonomiska förutsättningar inför 2016 Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med 2015 och Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den senaste månaden har negativa nyheter om den ekonomiska utvecklingen i Kina orsakat oro för den globala ekonomiska utvecklingen. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med strax under två procent vilket är nästan det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli fortsatt hög. Kommunfullmäktiges beslut budget 2016 Kommunfullmäktiges beslut innebär ett budgeterat resultat 2016 på 30,3 mkr vilket motsvarar 2,4 % av intäkterna från skatter och utjämning. Denna resultatnivå innebär att det tillförs ca 79 mkr från den löpande verksamheten som kan användas för att finansiera investeringar. Den föreslagna investeringsbudgeten för 2016 summerar till 93,8 mkr. Samtidigt beräknas det bli aktuellt att ombudgetera ca 54 mkr från investeringsbudgeten Kommunfullmäktiges beslut bygger på bedömningar avseende de ekonomiska förutsättningarna skatteunderlag, befolkningsutveckling mm. Kommunfullmäktiges beslut bygger också på prognoser och bedömningar om behoven i kommunens verksamhet. Det finns så klart viss osäkerhet om hur behoven utvecklas även om mycket gjorts för att få så stor säkerhet som möjligt i underlaget. Kommunfullmäktiges beslut till justeringar av de ekonomiska ramarna bygger också på de underlag avseende behov och åtgärder som har kommunicerats i budgetutskottet under budgetarbetets gång. 7

8 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Underbara Ulricehamn Kompletteringsbudget 2016 ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz Förvaltningen har presenterat ett förslag till budget för 2016 för Ulricehamns kommun. Den lägger störst fokus skolan och skolresultaten. Här presenteras justeringar och uppdrag som förvaltningen åläggs att göra. xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop 8

9 Fortsatt framåt för Ulricehamn Nu är den äntligen på plats. Motorvägen. Som vi har längtat. Det har varit intressant att se den växa fram från vårt nya industriområde Rönnåsen, över Ätran och in mellan bergen i Vist och full fart och raka vägen till Dållebo där den nu knyter an till den sedan tidigare färdiga motorvägen. De där 1,4 milen är ju egentligen inte mycket på det hela taget. Men det betyder mycket för kommunen. Vi märker redan av vägens betydelse. Intresset för Ulricehamn ökar. Konstant. Både bland företag som vill etablera verksamhet här och de som vill bygga bostäder. Det är positivt. Allt pekar på att Ulricehamns kommun 2015 växer i befolkning för 14:e året i rad för att fortsätta med det 15:e året Det händer mycket i kommunen just nu. Försäljningen av villatomter går bra, både vid Övre Villastan och Stadsskogen. Dessutom börjar uthyrningen av Stubos nya bostäder att ta fart. Vi får också glädjande besked från byggherrar kring försäljningen av olika objekt. Det kommande året kommer det att färdigställas uppemot 200 nya bostäder. Mycket tack vare vägen som ger snabbare möjligheter till pendling och bättre förutsättningar för goda transporter till Göteborgs hamn, en hamn som tar emot cirka 70 procent av alla containrar som kommer till eller som lämnar landet. Det ökade intresset för Ulricehamn märks även på miljö- och samhällsbyggnadskontoret. Därför är det positivt att kommunen kan skjuta till ytterligare resurser och anställa mer personal i syfte att öka effektiviteten, ge bättre service och minska sjukfrånvaron. Även det borgar för fortsatt tillväxt. Så håll i hatten! Vi har mycket att glädjas åt både på kort och lite längre sikt. Men vi får inte slå oss till ro. Nyligen antogs en ny Översiktplan. Det är bra. Det brådskar att kunna gå vidare med nya områden för etableringar, inte minst för sällanköpshandel. Det stärker kommunen ytterligare. Vi kommer in i ett skarpare skede med en eventuell försäljning av bland annat Stubos nuvarande kontorslokal. Detta för att möjliggöra fler boenden i central miljö. Dessutom är avsikten att flytta fram positionerna vad gäller byggnation på marknadsplatsen och en långsiktig trafiklösning i området. Det finns också ett mer långsiktiga perspektiv. I början av oktober lämnade kommunen in underlag till den så kallade Sverigeförhandlingen om nyttorna med ett resecentrum i Ulricehamn. Beräkningar visar på behov av ytterligare bostäder fram till år 2035, cirka av dessa väntas tillkomma tack vare Götalandsbanan. En annan viktig fråga för infrastrukturen är en fortsatt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg från Ulricehamn till Jönköping. Den politiska ledningen har kommit överens med Jönköpings motsvarighet om ett arbete som tar sikte på regeringens infrastrukturproposition Kontakter har även tagits med andra organisationer som kan tänkas vilja vara med i detta arbete. Kommunen har också konkretiserat ett arbete med att få till en ringled runt Ulricehamns tätort i nord-sydlig sträckning för att frigöra Strandgatan och minimera transporter genom stadskärnan. Det lösgör ytor som är mycket intressanta sett ur stadsutveckling. 9

10 Vi är övertygade om att vårt tillväxtarbete kommer att bära frukt både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Vi ska oförtrutet arbeta vidare med att stärka Ulricehamns kommun som etablerings- och bostadsort. Satsningar i skolan för mer kunskap Det finns utmaningar inom skolan. Det krävs prioritering för att hantera och komma till rätta med dessa utmaningar. Regeringen prioriterar mer resurser till utbildning och välfärd. Det ger Ulricehamn möjligheter att ge fler elever bra resultat, att förbättra kvalitet och arbetsvillkoren inom skolan. I dag når många elever inte målen i grundskolan. Före sommaren lämnade drygt 20 procent av eleverna grundskolan i Ulricehamn utan gymnasiebehörighet. Vår målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Då krävs att elever får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs. Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt även för senare ämnen, vilket i sin tur dessutom är viktigt för arbetsron i skolan. För nyanlända är det särskilt viktigt att säkerställa att eleverna inte tappar i sin utveckling bara för att de börjar skolan i ett nytt land. I kommunens budget för 2015 finns uppdraget att ta fram en ny handlingsplan för ökad måluppfyllelse i grundskolan. Helt enligt uppdraget har förvaltningen tagit fram en plan att tillämpas från höstterminen I den nya handlingsplanen riktas flera av insatserna till elever som har behov av extra stöd samt till nyanlända ungdomar. Personalen i skolan behöver särskilda resurser för att på ett bra sätt kunna stödja och hjälpa dem med svårigheter i skolan. För att snabbt komma igång med en del aktiviteter enligt planen tog kommunfullmäktige beslut om att utöka budgetramen för Lärandet. I budget för 2016 följs satsningen upp med ytterligare medel. De ska användas till att stärka möjligheterna för eleverna att nå sin fulla potential inom skolan. Fler specialpedagoger/lärare för att elever med alldeles extra stödbehov ska få möjlighet till undervisning i särskilda grupper. Ytterligare medel satsas för att ge utrymme att öka lärartätheten, stödja pedagoger som vill utbilda sig vidare och förstärka rektorsorganisationen. Regeringen har redan aviserat en rad investeringar som ger lärandet bättre villkor. Lågstadielöftet för att se till att varje elev tidigt får det stöd som han eller hon behöver. Kommunen får möjlighet att anställa fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för varje elev och att klasserna i lågstadiet kan bli mindre. Satsningar görs också för att utjämna resultatskillnaderna och ojämlikheten mellan skolor. Fritidshemmen ska ges höjd personaltäthet och stärkt kvalitet. Personalförstärkningar föreslås till skolbiblioteken. Ersättningen höjs för undervisning till asylsökande barn. Sammantaget kommer lärandet att tillföras både statliga och kommunala satsningar som kommer att göra skillnad för elevernas möjligheter att nå sina mål. Förvaltningen arbetar nu med en lokalbehovsutredning. Denna utredning är inte presenterad för politiken. Det kan dock konstateras redan nu ett behov av att grundligt utreda högstadieorganisationen i Ulricehamns kommun. 10

11 Utökad bemanning ger trygghet i äldreomsorgen I och med regeringens vårbudget förstärks resurserna till äldreomsorgen i kommunen med närmare 2,7 miljoner kronor under För tiden dubbleras beloppet. En stärkt bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde. Satsningen kan också förväntas förbättra arbetsmiljön och på så sätt öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. Ta höjd för kommande investeringar Ulricehamn växer. Allt pekar på att Ulricehamns kommun under 2016 kommer att öka antalet invånare för 15 året i rad. Det är positivt att Ulricehamn attraherar fler att bosätta i kommunen. Det ger ett bättre underlag för att det lokala näringslivet ska kunna fortsätta att utvecklas. Med fler invånare blir vi också fler som delar på kostnaden för de åtaganden som Ulricehamns kommun har gentemot sina invånare i form av utbildning, omsorg och service. De kommande åren står kommunen inför flera viktiga och stora investeringar i form av förskolor, skolor, ombyggnation av äldreboenden och byggnation av ett bibliotek. Sveriges kommuner och landsting har som rekommendation att ha ett resultat kring 2 procent. Men för att Ulricehamns kommun ska klara av våra framtida åtaganden i form av investeringar och samtidigt ha ordning och reda i ekonomin krävs högre resultat. 11

12 Justeringar i driftsbudget: Minskat anslag budget i balans Kommunledningsstaben har ett konto för att täcka eventuella underskott om sektorerna sammanlagt inte når balans. Detta konto minskas från 7,5 miljoner kronor till 3,5 miljoner kronor. Minskat anslag Kompensation prisökningar Posten Kompensation prisökningar justeras ned från 7,4 miljoner kronor till 6 miljoner kronor. Justering övergång från leasing till investering Förvaltningen påbörjar ett arbete att gå ur leasingavtal och istället köpa in varor istället. Detta medför en ny post i investeringsbudgeten. Omläggningen innebär också sänkta driftskostnader som under det första året uppskattas till cirka kronor. Minskat anslag kommunstyrelsen Under nästkommande år planeras färre antal sammanträden med kommunstyrelsen, därav dras anslaget till kommunstyrelsens sammanträden ned med kronor. Summering besparingar/omfördelningar: Minskat anslag Budget i balans Minskat anslag Kompensation prisökningar Justering övergång från leasing till investering Minskat anslag kommunstyrelsen Summa

13 Stöd för integration och mångfald I Borlänge startade det första somaliska bandylaget i historien. Förutom att projektet blev uppmärksammat ur ett sportligt perspektiv har det även gett en bra grund för ett gott integrationsarbete med positivt resultat. Världen upplever just nu en extraordinär flyktingsituation. Det är viktigt att arbetet med integration stimuleras på olika sätt. Kommunen ska vara aktiv. Till detta arbete avsätts kronor. Utveckling stadskärnan och ett nytt bibliotek Detaljplanerna för Vist och Ubbarp är antagna. I en förlängning innebär det ett nytt bibliotek i nära anslutning till stadskärnan. Den delen av staden står inför en tid av förändring som kan leda till en intressant utveckling av stadskärnan. Detta arbete behöver stimuleras, breddas och förankras. Till detta avsätts kronor. Ett grönare Ulricehamn Ulricehamns kommun har som mål att minst 35 procent av all mat som serveras år 2020 ska vara ekologisk och andelen halvfabrikat på tallrikarna ska minska. I budget 2015 avsattes kronor för att öka andelen ekologisk mat. Nu tar vi ytterligare ett steg. Ulricehamn ska stimulera omställningen till förnybar energi. Som ett led i detta avsätts medel för att avgiftsbefria bygglov för installation av solceller i hushåll. Till dessa satsningar avsätts sammanlagt kronor. Ökade löner för feriearbete Ulricehamns kommun har under flera år utmärkt sig negativt vad gäller ersättning till feriearbetare. I ett första steg att jämna ut löneskillnaderna i Sjuhärad ska ferielönerna höjas med 10 procent. Detta finansieras inom ram för avsatta medel för löneökningar. Ökade öppettider och sommarlovsaktiviteter Flera kommunala kultur- och fritidsverksamheter utgör en mötesplats för många av våra invånare. De utgör också en viktig del för en meningsfull fritid och integrationen i samhället. Idag stänger eller minskar flera av kommunens verksamheter sina öppettider under sommaren. Det motverkar våra ambitioner om att Ulricehamn ska vara en kommun där alla känner sig välkomna. Därför avsätts kronor för ökade öppettider inom kommunala verksamheter. Barn- och ungdomsverksamheter ska prioriteras. 13

14 Kommunens ambitionshöjning inom detta område ska samordnas med den statliga satsningen och särskilda stöd som riktas till kommuner som ordnar avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. Kulturell utsmyckning Tillgången till kultur påverkar människor hälsa. En viktig del i tillgången är det offentliga rummet. Borås stad har de senaste åren varit involverade i No Limit, så kallad fasadkonst. I samtal har det öppnats en möjlighet att göra Ulricehamn till en satellit till Borås vid nästa års No Limit. Ulricehamn ska arbeta för att fasadkonst kan pryda fastigheter i kommunen. Borås har dessutom arbetat under en längre tid med att smycka det offentliga rummet med skulpturer. Denna utsmyckning har skett i samarbete med näringslivet och privata initiativtagare och medfinansiärer. Det är positivt när utveckling kan ske i samverkan. Både i den regionala och i den delregionala kulturplanen lyfts skulpturer fram som en utvecklingsfaktor i hela regionen. Ulricehamn ska ta del av denna utveckling. Till dessa satsningar avsätts sammanlagt kronor. Ökad måluppfyllelse 7-9 Förutom de satsningar som gör i budget för 2016 som är kopplade direkt till handlingsplanen för ökad måluppfyllelse tillförs riktade medel till kommunens 7-9 skolor. Båda skolorna har idag i förhållande till F-6 skolorna en låg undervisningskostnad per elev. I realiteten är undervisningen för årskurserna 7-9 mer kostsam än undervisningen i de lägre åldrarna. Tillförda medel ska arbetas in i resursfördelningsmodellen för 7-9 skolorna som en ramförändring. Till denna satsning avsätts sammanlagt kronor. Stärkt landsbygdsutveckling För att säkerställa en fortsatt utveckling av landsbygden avsätts medel för att stärka upp den tjänst inom miljö- och samhällsbyggnad som arbetar med landsbygdsutveckling. Tjänsten ska motsvara minst 75 procent av en heltid. Dessutom avsätts medel för att, tillsammans med det lokala näringslivet i Gällstad, tillsätta en handelsutvecklare med uppdrag att stärka Gällstad som handelsort. Pengar tillförs Nuab för denna del. Dessa satsningar sker dels genom att öka besparingen på Budget i balans med ytterligare kronor i jämförelse med kommunstyrelsens förslag och dels kronor som finansieras via en sänkt resultatnivå i Stadshus AB. 14

15 Summering satsningar: Föreningsstöd för integration och mångfald Utveckling av stadskärna och nytt bibliotek Ett grönare Ulricehamn Ökade löner för feriearbete finansieras inom ram Ökade öppettider och sommarlovsaktiviteter Kulturell utsmyckning Ökad måluppfyllelse Stärkt landsbygdsutveckling finansieras inom ram Summa

16 Justering i investeringsplan Ulricehamn växer. Så också efterfrågan på platser inom förskola och skola. Förvaltningen arbetar med en lokalförsörjningsutredning som ska redovisas till politiken inom kort. Vi kan dock redan nu se och konstatera att det kommer att krävas investeringar i ytterligare byggnader tillhörande Lärandet. Det är dock för tidigt att specificera om det rör sig om en förskola eller skola, om det rör sig om nybyggnation eller tillbyggnad av befintliga fastigheter eller en kombination av båda alternativen. Kommunen behöver dock förbereda sig på investeringar i skolbyggnader de kommande åren. Därför tillförs posten Förskola och skola för hela kommunen i investeringsplanen och för 2016 tillförs 10 miljoner kronor och för 2018 tillförs 60 miljoner kronor. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen under första kvartalet med ett förslag hur de avsatta medlen för 2016 kan användas 16

17 Uppdrag till förvaltning: Förvaltningen har sedan tidigare ett antal uppdrag som ska göra kommunen till en ännu bättre plats att leva, bo och verka i. Det handlar bland annat om uppdrag från det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, åtgärder för framtidens grundskola och en handlingsplan för folkhälsoarbete. Till dessa uppdrag tillförs följande: Utred Fixar-Malte Många kommuner tillhandahåller en typ av fixartjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. De hjälper till med vardagliga sysslor som kan vara svåra att utföra för den enskilde. Syftet är att öka tryggheten och möjligheten till kvarboende och att minska antalet fallolyckor i hemmet. Även viss rådgivning kring säkerhet och förebyggande av olyckor kan ingå. Det är enklare vardagsgöromål av servicekaraktär som utförs av Fixar-Malte/Märta. Det är sysslor som inte ryms inom den vanliga hemtjänsten. Som exempel att hänga upp gardiner och tavlor, byta glödlampor och andra göromål av likartad karaktär. Samtidigt ska det finnas avgränsningar för vad fixartjänsten inte kan utföra. Exempelvis arbeten som kräver vissa behörigheter eller är allt för omfattande i sin karaktär. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag för hur en fixartjänst kan utformas och kostnader för att tillhandahålla en sådan för invånare över 65 år och för funktionsnedsatta. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni Handlingsplan mot barnfattigdom De barn som räknas som fattiga enligt Rädda Barnens definition lever i en familj som antingen har låg inkomststandard alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader eller får försörjningsstöd. Under 2012 levde barn i fattigdom i Sverige. Det vill säga ungefär 12 procent av alla barn. Storstäderna står för de högsta talen. I Ulricehamn var det cirka 10 procent som växte upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar oftast barnets hela vardag. Barnet löper till exempel större risk att bli mobbad och att få sämre skolresultat. Man har små möjligheter till en meningsfull fritid. Barnen begränsas av höga avgifter, dyra resor och stora kostnader för utrustning. På sikt löper barn som växer upp under fattiga förhållanden att oftare behöva sjukhusvård, drabbas oftare av psykisk ohälsa och löper större risk att hamna i missbruk och utsättas för brott. Situationer som medför kostnader för bland annat kommuner. Ulricehamns kommun ska arbeta målmedvetet och långsiktigt för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i den typen av hem. Exempel på åtgärder kan vara att säkerställa en kostnadsfri skola och förskola. Det ska inte förekomma avgifter eller kostnader i samband med friluftsdagar, studieresor eller utflykter. All typ av förtäring i samband i dessa sammanhang ska skolan stå för. Tillsammans med idrottsoch fritidsföreningar kan kommunen ta fram en plan för hur även barn i ekonomiskt utsatta familjer kan delta i aktiviteterna. 17

18 Förvaltningen får i uppdrag att senast den 1 september 2016 presentera ett förslag till handlingsplan för arbetet att minska andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt att stödja de barn som idag lever i den typen av hem. Utveckla en Fritidsbank Förvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att starta en så kallad Fritidsbank. Det är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, skridskor, inlines, snowboards, och mycket mer. Man kan låna kortare eller längre tid, beroende på vad man lånar. Alla kan låna och allt är gratis. Fritidsbanken bygger på att vem som helst kan skänka idrottsutrustning man inte längre använder och vem som helst får sedan komma och låna. Fritidsbank har funnits i Sverige under några år och finns idag i drygt en handfull kommuner i Sverige. Under hösten 2013 fick organisationen ett hederspris på den nationella Återvinningsgalan i Stockholm, för den innovativa idén. Nyligen öppnade Skövde kommun en Fritidsbank i samarbete med Västergötlands Idrottsförbund och Västra Götalandsregionen. Förvaltningen ska lämna ett underlag om en Fritidsbank till kommunstyrelsen senast under det tredje kvartalet

19 Uppdrag till bolag: Lojalitetsprogram för ungdomar bland företag Ulricehamn är en kommun på stark frammarsch. Här finns flera framgångsrika företag. Trots det väljer många unga att flytta från kommunen. Det är inget unikt med det. Över 80 procent av landets kommuner tappar ungdomar. En generell studie visar att cirka 40 procent av landets ungdomar fem år efter avslutade studier har flyttat till en storstad, medan 50 procent bor kvar i sin hemmakommun. Generellt finns tre anledningar till att unga väljer att flytta. Det är arbete, studier och kärleken. I Ulricehamn vittnar flera företag om utmaningen att hitta rätt utbildad arbetskraft i kommunen eller inom rimligt pendlingsavstånd. Vår målsättning är att få fler unga att bo kvar i Ulricehamns kommun. Dels handlar det om att företagen ska få tillgång till ung och välutbildad arbetskraft men även långsiktigt stärka kommunens demografi och skattebas. Nuab får i uppdrag att undersöka intresset bland företag att utveckla så kallade lojalitetsprogram för ungdomar. Syftet är att företag tidigt, redan under gymnasietiden, systematiskt ska knyta kontakter med unga för att skapa relationer. Det kan handla om att erbjuda feriejobb, praktikplats och/eller ge stöd vid eventuella skolarbeten. Syftet är att kontakten ska bevaras under eventuella ytterligare studier på högskolan. Arbetet ska redovisas till moderbolaget och kommunstyrelsen under tredje kvartalet

20 Mål och uppdrag 20 Foto: Sören Håkanlind

21 Mål för god ekonomisk hushållning Nedan redovisas mål för god ekonomisk hushållning För respektive mål anges målvärdena för 2015 samt utfall för För några mål finns utfall för tertial angivna då inget värde för 2014 funnits att tillgå. För respektive mål anges även ett mer långsiktigt målvärde (2019). Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunledningsstab (Ekonomifunktion) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Egen finansiering av investeringar. Över tid ska alla kommunens investeringar finansieras med egna medel Det ekonomiska resultatet exklusive jämförelsestörande poster ska uppgå till minst 2 procent av intäkterna från skatteintäkter och kommunal utjämning Kommunens verksamheter ska sammantaget uppnå ett ekonomiskt resultat minst i nivå med budget Finansieringsgrad de senaste fem åren. Det ekonomiska resultatet exklusive jämförelsestörande poster i procent av intäkterna från skatteintäkter och kommunal utjämning Skillnaden mellan faktiskt resultat och budgeterat resultat. 102,1% 100% 100% 100% 3% 2% 2% 2% 9,3 mkr

22 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunledningsstab Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Ulricehamns kommun ska ha invånare Den totala sjukfrånvaron för kommunalt anställda ska minska Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro (%) för kommunalt anställda ska minska Antal invånare i Ulricehamns kommun invånare invånare invånare enligt befolkningsprognos invånare enligt befolkningsprognos Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 5,5% 5,6% 5,6% 5,0% Sjukfrånvaro kommunalt anställda mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro, (%) 41% T % 42% 40% Sektor miljö och samhällsbyggnad Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 I Ulricehamns kommun ska det alltid finnas tillgängliga tomter färdiga för försäljning, i centralorten ska antalet inte understiga målvärdet. Industrimark färdig för försäljning i centralorten ska inte understiga målvärdet. Företagarnas sammanfattande omdöme om myndighetsutövning i kommunen ska bli bättre. Antal småhustomter färdiga för försäljning i centralorten Antal kvadratmeter industrimark färdig för försäljning Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om myndighetsutövningen (företagsklimatet) i kommunen? (Index) 55 st T st 20 st 20 st kvm kvm kvm kvm Ej med 2014, utfall (snitt i Sverige) 70 22

23 Sektor lärande (Förskola till årskurs 6) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Andelen barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum ska öka Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100% 95% 100% 100% Andelen elever i årskurs 6, i kommunen, med godkända betyg ska öka. Andelen elever i årskurs 6, i kommunen, som har godkända betyg (%) Betyg ,3%, ,3 (Qlik view) 97% (På de nation-ella proven) 100% 100% Sektor lärande (Årskurs 7 till 9 och Tingsholm) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Andel behöriga elever till något program på 82,5% 90% 100% 100% gymnasiet (%) Andel behöriga elever till något program på gymnasiet ska öka. Andel gymnasieelever från Tingsholmsgymnasiets studieförberedande program, med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka. Gymnasieelever från Tingsholmsgymnasiets studieförberedande program, med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%), 94,5% - 100% 100% 23

24 Sektor välfärd (Funktionsnedsättning) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Verkställighetstid i antal Verkställighetstid i antal dagar från beslut till dagar från beslut till insats avseende boende insats avseende boende 489 dagar 200 dagar 200 dagar 90 dagar enligt LSS 9.9 ska minska enl. LSS 9.9, medelvärde Sektor välfärd (Äldreomsorg) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Antal personer som en hemtjänsttagare möter ska inte överstiga målvärdet. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska inte understiga målvärdet. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska inte understiga målvärdet. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst % 91% 92% 92% 94% 93% 94% 94% Sektor välfärd (Individ och familjeomsorg, Arbete) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Resultat vid avslut i Andelen deltagare vid kommunens kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut 30% 30% 30% 30% som börjat arbeta, andel börjat arbeta ska öka (%) Andelen deltagare vid kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat studera ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera (%) 12% 10% 12% 12% Sektor välfärd (Individ och familjeomsorg, Vuxna handläggningsenhet) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Andelen av befolkningen i Ulricehamns kommun som får försörjningsstöd ska inte överstiga målvärdet. Hur stor andel av befolkningen som får försörjningsstöd (%) 3,4% 3,2% 3,2% 3,2% Andelen anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst ska inte understiga målvärdet. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) 35% 30% 35% 35% 24

25 Sektor service (Fastighet) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Mängden energi från förnybara energikällor samt restvärme i fjärrvärmen i förhållande till total mängd energi i lokaler och bostäder ägda av kommunen och majoritetsägda bolag ska öka Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enligt EES (%) (Mängd energi från förnybara energikällor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi, i lokaler och bostäder ägda av kommunen och majoritetsägda bolag.) 65% 65% 95% 99% Sektor service (Kultur & Fritid) Mål Mått/mätetal Utfall 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2019 Antal utlån på biblioteket per kommuninvånare och år ska inte understiga målvärdet. Antal kulturaktiviteter per dag ska inte understiga målvärdet. Totalt antal lån i kommunen dividerat med antal invånare den 31/12. Antal kulturaktiviteter delat med 365 7,8 lån 8,1 lån 7,9 lån 7,9 lån 2,2 T ,8 st 1,8 st 2,0 st 25

26 Uppdrag budget 2016 Nedan återfinns de uppdrag som ingår i budget Uppdragen är hämtade från Kommunalpolitiskt handlingsprogram (KPH) samt åtgärds- och handlingsplaner som är framtagna utifrån fullmäktigeberedningarnas måldokument. I dessa planer är uppdragen ansvarssatta. Till en del av uppdragen finns även mätetal och åtgärder/insatser angivna. Kommunalpolitiskt handlingsprogram (KPH) Fler boenden som uppfyller behoven för personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska byggas/skapas. Kommunen ska förstärka olika kultur- och läsprojekt, gärna tillsammansmed andra aktörer inom föreningsliv och näringsliv. Ett särskilt fokus ska riktas mot barn, unga och äldre. Kommunens aktiva arbete för nyetableringar av företag i kommunen ska intensifieras. Kommunen ska strukturera och intensifiera kontakter och arbete med byggherrar ytterligare med syfte att öka kännedomen om kommunens expansionsplaner och få fler som vill investera i alternativa boendeformer och trygghetsboenden. Åtgärdsplan - framtidens grundskola Den interaktiva lärmiljön för både elever och lärare är av hög kvalitet. Övergången mellan förskolan grundskolans olika stadier gymnasiet uppmärksammas både när det gäller kunskapskraven i olika ämnen och förväntningarna på enskilda elever. Samarbetet mellan musikskolan och grundskolan har utvecklats. Lärarna erbjuds en forskningsbaserad kompetensutveckling både i sina undervisningsämnen och i hur elevernas kunskapsinhämtning förändras med IT och hur undervisningen bör förändras för att på bästa sätt utnyttja IT. Åtgärdsplan - utvecklingsplan för sjön Åsunden Sjömack. (Förvaltningen gör en bedömning om det finns underlag och är kommersiellt möjligt att driva en sjömack.) 26

27 Handlingsplan - Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver. Stärk delaktighet och inflytande för barn, unga och äldre. Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten. Öka den fysiska aktiviteten. Främja goda matvanor Att årligen arrangera en folkhälsodag Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk 9. Dopningfri träning. Minska användandet av tobak. Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar. Åtgärdsplan - program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Alla ska kunna förflytta sig, vistas i, och använda Ulricehamns kommuns inne- och utemiljöer. Allas arbetsförmåga ska tas tillvara. 27

28 Budget 2016 och ekonomisk plan Foto: Katrin Högborn 28

29 DRIFTBUDGET Driftbudgeten för åren har lagts med utgångspunkt från de ekonomiska ramar som är beslutade för verksamheten I 2015 års ekonomiska ramar ingår vissa anslag som är tillfälliga och inte ramhöjande, bredbandssatsning och utbildning politiker. Tillfälliga anslag i budget 2015 har räknats ifrån i 2016 års ekonomiska ramar. I de ekonomiska ramarna 2016 har skett en uppräkning för beräknade kostnadsökningar där en utgångspunkt har varit Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) antaganden om löne- och kostnadsutvecklingen Kompensationen till verksamheterna för löneökningar blir 24,2 mkr och för prisökningar 6,0 mkr. I de ekonomiska ramarna har även beaktats sådana volymförändringar inom vissa verksamheter som kan beräknas med utgångspunkt från förändringar i befolkningens ålderssammansättning. Justering engångsanslag 2015 (mkr) Bredbandssatsning ,0 Utbildning politiker -1,0 Summa -2,0 Beräknade kostnadsökningar mm (mkr) Lönekostnadsökningar Justering arbetsgivaravg avs ungdomar 24,2 5,2 Prisökningar och indexeringar 6,0 Justeringar enligt beslut under 2015 Tillskott Revisionen 0,1 Bidrag Ulricehamns Blåsorkester, KS 39 0,1 Tillfällig KF beredning Miljömål 0,3 Underhåll av banvallar, KS BU 31/2014 0,1 Volymökning, belysning, pga investeringar ,1 Volymökning, väghållning, pga investeringar ,4 Driftbidrag till enskilda utfartsvägar, KF 11/2014 0,2 Justeringar enligt tidigare beslut 1,3 Summa 36,7 Demografi Förändringar i befolkningens ålderssammansättning får genomslag i de ekonomiska ramarna till verksamheterna, med utgångspunkt från en modell för resursfördelning mellan verksamheter där förändringar i den demografiska strukturen beaktas. Fördelningsmodellen baseras på systemet för kostnadsutjämning mellan landets kommuner. De verksamheter där volymerna ökar får ekonomisk kompensation, medan de verksamheter där det demografiska underlaget för verksamheten minskar får minskade ekonomiska resurser. 29

30 I 2016 års budget innebär de demografiska förändringarna omfördelning av resurser i de ekonomiska ramarna. Nettoeffekten är att ramarna utökas med 3,0 mkr: Förskola/skola 0-6 1,4 Skola 7-9, gymnasium 1,4 Äldreomsorg 0,2 Summa 3,0 Övriga justeringar av de ekonomiska ramarna 2016 Mot bakgrund av verksamheternas ekonomiska prognos för 2015 och de förändrade behov som kan förutses inför 2016, och de åtgärder som kan genomföras inför 2016, justeras de ekonomiska ramarna (belopp i mkr): Åtgärder Effekt 2016/ helår Nytt samarbetsavtal med Tranemo inom IT -1,1 Anpassningar inom sektor Lärande -1,4 Justering övergång från leasing till investering -0,3 Kommunstyrelsen färre sammanträden -0,1 Minskat anslag för budget i balans -4,2 30

31 Utökningar av de ekonomiska ramarna Utredare miljö- och samhällsbyggnad Kostnader för rening av lakvatten på avfallsanläggning Utveckling stadskärnan och ett nytt bibliotek Enhetschef miljö/bygg Stärkt landsbygdsutveckling Handlingsplanen för ökad måluppfyllelse i grundskolan enligt beslut i KF juni 2015 Kommentar Öka utförandet av politiska uppdrag, minska ärendebalansen, bättre underlag för beslut och åtgärder. Budgeten för reningen av lakvattnet täcker inte kostnaderna, vilket varit återkommande i flera år. Ytterligare en chefstjänst på miljö och byggenheten. Öka effektiviteten och minska sjukfrånvaron. Bättre service mot kund, rättssäkrare myndighetsutövning och kortare handläggningstider. Utökning av tjänst inom miljö och samhällsbyggnad som arbetar med landsbygdsutveckling Elever med stort stödbehov: 2,0 mkr Kompetensutveckling av personal till specialpedagoger: 0,4 mkr (0,2 mkr finansieras via riktade statsbidrag) Medel för förberedelseklasser (ca 2 mkr) finansieras via riktade statsbidrag. Effekt 2016 Effekt helår 0,6 0,6 0,3 0,3 0,1 0,1 0,5 0,5 0,2 0,2 2,4 2,4 Projektet "En-till-en" i åk 7-9 Enligt IKT-strategi från ,9 0,9 Ökad måluppfyllelse åk 7-9 2,3 2,3 Aktivitetsansvar Vägledningscenter 0,5 tjänst i kombination med vägledningscentrum. Nytt lagkrav med kommunalt ansvar upp till 20 års ålder. Behov av utökning av SYV 0,5 tjänst i kombination med aktivitetsansvar 0,3 0,3 0,3 0,3 Förskola, grundskola, gymnasium Ökad ersättning för måltider till annan utförare. Tidigare ersättning ej helt baserad på faktiska måltidskostnader för lärandet. 1,2 1,2 31

32 Utökningar av de ekonomiska ramarna Obligatorisk Särskola Boende FN Nytt boende Gunnarshill Boende FN Gruppboende Hemtagning av externa placeringar som kan flyttas till nytt gruppboende Anhörigkonsulenter Kommentar Ökat antal barn med grav funktionsnedsättning Ersätter Liljekonvaljen: ökning drift tkr (helår) Volymökning samt hemtagning av platsköp. Uppskattningsvis tre externa placeringar 1 årsarbetare för att uppfylla lagstiftningen från Effekt 2016 Effekt helår 1,3 1,3 1,5 6,0 1,5 6,0 - -3,9 0,5 0,5 95% kock Ökning med antal barn på den nya förskolan Totus med tre avdelningar. 0,4 0,4 Årligt underhåll av motionsspår vid Lassalyckan Enligt KF beslut ,2 0,2 Ökade öppettider och sommarlovsaktiviteter Kulturell utsmyckning Stöd för integration och mångfald Ett grönare Ulricehamn Ökade öppettider inom den kommunala verksamheten. Barnoch ungdomsverksamhet ska prioriteras. Utsmyckning av det offentliga rummet. Kommunen ska arbeta aktivt med integration. Ökad andel ekologisk mat. Avgiftsfria bygglov för installation av solceller i hushåll. 0,15 0,15 0,15 0,15 0,3 0,3 0,1 0,1 SUMMA 15,2 20,3 32

33 Allmänna statsbidrag Budgetpropositionen 2016, totalt Beräknad effekt för Ulricehamn (mkr) Besparingar på gymnasieskolan -470 mkr -1,1 Läxhjälp -390 mkr -0,9 Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och ALI -100 mkr -0,2 Frivilliga prov NO och SO -26 mkr -0,1 Stödboendereform -14 mkr 0,0 Höjt takbelopp högkostnadsskydd äldreomsorg -74 mkr -0,2 Höjning av barndelen i riksnormen mm. 181 mkr 0,4 SUMMA -2,1 I regeringens budgetproposition justeras de allmänna statsbidragen inför Förändringarna görs bland annat med utgångspunkt från den så kallade finansieringsprincipen om staten gör förändringar som påverkar kommunerna ekonomiskt så regleras den beräknade effekten via de generella statsbidragen. De ekonomiska ramarna för verksamheterna justeras motsvarande den beräknade ekonomiska effekten av de justeringar som görs. De beräknade ekonomiska effekterna för Ulricehamns kommun är baserade på regeringens bedömningar. Se även avsnitt Statsbidrag budgetpropositionen Driftbudget 2016 per anslagsbindningsområde Belopp i mkr Kommunstyrelsen ,3 Revision -1,3 Gemensam IT nämnd med Tranemo kommun -0,6 Gemensam samverkansnämnd med Tranemo och Svenljunga kommuner 0,0 Finansförvaltning/övrigt (intäkt) 1 237,5 Årets resultat 30,3 33

34 Ekonomisk plan Beräknade kostnadsökningar I den ekonomiska planen för åren 2017 och 2018 har skett en uppräkning för beräknade kostnadsökningar med utgångspunkt från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) antaganden om löne- och kostnadsutvecklingen de aktuella åren. I den ekonomiska planeringen ingår också kostnader för förväntad helårseffekt av utbyggnad av boende inom verksamheten funktionsnedsättning. Kostnadsökningarna beräknas uppgå till ca mkr per år under 2017 och 2018 (belopp i mkr): Lönekostnadsökningar 28,6 29,6 Prisökningar och indexeringar 8,6 9,2 Helårseffekt boende funktionsnedsättning 5,1 - Summa 42,3 38,8 Finansförvaltningen Den ekonomiska planen för åren 2017 och 2018 bygger på en beräkning av skatter och utjämning baserad på SKL:s senaste skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:28, ). Beräkningarna är baserade på antagandet att kommunens invånarantal ökar med ca 100 invånare per år. Finansnettot beräknas bli försämrat de kommande åren som en följd av en hög förväntad investeringstakt. Hög investeringstakt innebär också att avskrivningskostnaderna beräknas öka. Totalt sett förväntas utfallet för finansförvaltningen i stort sett balansera mot förväntade kostnadsökningar. Nettointäkterna inom finansförvaltningen ökar med ca mkr per år under 2017 och 2018 (belopp i mkr): Ökade nettointäkter, finansförvaltning 34,9 32,4 34

35 Statsbidrag budgetpropositionen 2016 Nedan redovisas de förändringar i allmänna och riktade statsbidrag till kommunerna som regeringen föreslår i budgetpropositionen för Förändringarna i de allmänna statsbidragen görs bland annat med utgångspunkt från den så kallade finansieringsprincipen om staten gör förändringar som påverkar kommunerna ekonomiskt så regleras den beräknade effekten via de generella statsbidragen. De ekonomiska ramarna för berörda verksamheter bör justeras motsvarande effekten av de justeringar som görs. De förändringar i statsbidragen som regeringen föreslår 2016 handlar framförallt om justeringar av riktade statsbidrag, d v s statsbidrag som de respektive verksamheterna/kommunala bolagen kan söka med utgångspunkt från olika kriterier som i de flesta fall inte är kända ännu. För många av de riktade statsbidragen har vi ändå gjort en uppskattning av förväntade ekonomiska effekter, i första hand med utgångpunkt från Ulricehamns andel av Sveriges totala befolkning. För vissa av bidragen har vi utgått från dagens volymer för att uppskatta effekterna för verksamheterna. Som framgår finns det viss osäkerhet om hur det totala utfallet blir. Vad det ekonomiska utfallet blir till slut kan följaktligen avvika från den redovisning som lämnas här. När det gäller flera av de riktade statsbidragen så kommer det vara andra kriterier än antalet invånare, elever etc. som utgör grund för hur bidragen ska fördelas. Det handlar till exempel om investeringsstöd, kommunbonus för ökat byggande etc. I underlaget nedan finns dessa bidrag redovisade men det finns ingen uppskattning avseende hur mycket medel som kan sökas av Ulricehamns kommun respektive av våra bolag (STUBO). Förändringar i de allmänna statsbidragen Justeringarna av de allmänna/generella statsbidragen 2016 framgår nedan. Regeringen föreslår också förändringar i utjämningssystemet, men man sänker samtidigt statsbidragen med 850 mkr, vilket innebär att den totala effekten för Ulricehamns kommun begränsas. Budgetpropositionen 2016, totalt Beräknad effekt för Ulricehamn (mkr) Allmänna statsbidrag Besparingar på gymnasieskolan -470 mkr -1,1 Läxhjälp -390 mkr -0,9 Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och ALI -100 mkr -0,2 Frivilliga prov NO och SO -26 mkr -0,1 Stödboendereform -14 mkr 0,0 Höjt takbelopp högkostnadsskydd äldreomsorg -74 mkr -0,2 Höjning av barndelen i riksnormen mm. 181 mkr 0,4 SUMMA -2,1 Förändringar i inkomstutjämningen 2,4 Minskning av statsbidragen -850 mkr -2,0 SUMMA 0,4 35

36 Mot bakgrund av de justerade allmänna statsbidragen bör de ekonomiska ramarna sänkas med 2,1 mkr. Besparingar på gymnasieskolan Regeringen genomför från och med 2016 en årlig besparing på 470 miljoner kronor. Det är en följd av förväntningar från regeringens sida att den senaste gymnasieskolan skulle bli billigare genom bättre planeringsförutsättningar, större gruppstorlekar, färre håltimmar och snabbare genomströmning. Från början avsågs en besparing på 1,9 miljarder kronor årligen. Besparingen skulle genomföras genom en stegvis uppräkning med 675 miljoner 2012 tills den totala nivån uppnåddes Efter synpunkter från SKL och utredning av Statskontoret lades besparingen tillbaka inför Man avsåg då att återkomma med en besparing från 2016, vilken nu sätts i verket. Läxhjälp I den beslutade budgeten för 2015 finns 390 miljoner avsatta för obligatorisk läxhjälp i anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Något obligatorium införs dock inte och i enlighet med vårändringsbudgeten för 2015 kommer dessa medel fr.o.m tas bort från utjämningsanslaget och istället kunna sökas som ett riktat statsbidrag för frivilligt anordnande av läxhjälp. Detta påverkar både de allmänna statsbidragen och det riktade statsbidraget för läxhjälp. Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och ALI Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen föreslås avskaffas från och med 1 februari Regeringen menar att även ALI (arbetslivsintroduktions hos Arbetsförmedlingen) kan avskaffas eftersom behovet att delta i introduktionen följaktligen kommer att upphöra. Förslaget beräknas, i budgeten, minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd med cirka 100 miljoner kronor per år. De numera frivilliga nationella proven i SO och NO De nationella proven i SO och NO i grundskolans årskurs 6 är numera frivilliga att genomföra. Med anledning av det minskas anslaget Kommunalekonomisk utjämning med 26 miljoner per år fr.o.m Stödboendereform Regeringen avser att under hösten 2015 lämna en proposition till riksdagen med förslag om en ny placeringsform, boende för stöd och tillsyn (stödboende) inom den sociala barn- och ungdomsvården som beräknas träda i kraft under Placeringsformen beräknas innebära lägre kostnader för kommunerna och regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 14 miljoner kronor 2016 och 27 miljoner per år fr.o.m Höjt takbelopp i äldreomsorgens maxtaxa Höjt takbelopp i maxtaxa i äldreomsorgen föreslås. Där sas att regeringens avsikt är att de båda takbeloppen avseende hemtjänst och dagverksamhet respektive del av flerbäddsrum i särskilt boende höjs med 211 kronor per månad, till kr/mån från 1 juli Halvårseffekten på 74 miljoner och helårseffekten 148 miljoner tas från den kommunalekonomiska utjämningen som minskas med motsvarande belopp. Barndelen i riksnormen Regeringen föreslår en ytterligare förstärkning av barndelen i riksnormen för ekonomiskt bistånd och ökar anslaget med 181 miljoner kronor fr.o.m