TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)"

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning: Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPPNUMMER! KONTROLLERA ATT ALLA 24 FRÅGOR (15 sidor) FINNS MED, BÅDE FRÅN BÖRJAN OCH VID INLÄMNINGEN! Besvara frågorna direkt i det utdelade materialet. Använd helst inte andra lösa blad, och var i så fall noga med att skriva namn och mappnummer på alla inlämnade papper! OBS OBS! Skriv ej på baksidan på några papper. Skriv ej i marginalen. Lägg in samtliga blad i den bifogade mappen. Inga blad får plockas bort! Poängen står angiven vid varje fråga. Total maxpoäng = 60. Skrivningar får ej tas med ut från skrivsalen. Betyg: F 0-19,5 p; Fx 20-29,5 p; E 30-35,5 p; D 36-41,5 p; C 42-47,5 p; B 48-53,5 p; A p

2 Mappnr: _ TEXTA TACK! 2 Frågor i anslutning till artikeln Malaria parasite-infected erythrocytes inhibit glucose utilization in uninfected red cells (Monika Mehta, Haripalsingh M. Sonawat, Shobhona Sharma), FEBS Letters; 579; (2005); (Totalt 11 p) 1. I artikeln talas det om anaerob glykolys. Vilka är slutmetaboliterna i en anaerob respektive aerob glykolys? (1 p) BiA Svar: Laktat respektive Pyruvat 2. Nivåerna på 2,3-difosfoglycerat (2,3-DPG = 2,3-bisfosfoglycerat) mäts i både normala och infekterade röda blodkroppar (erytrocyter). Varför är intermediär speciellt viktig i röda blodkroppar? (1 p) BiA Svar: 2,3-DPG sänker syrets affinitet till hemoglobin, vilket medför att syret avges lättare till perifera vävnader. 3. Vilket enzym reglerar nivåerna av 2,3-DPG? Hur påverkas energi utbytet i röda blodkroppar om bildningen av 2,3-DPG ökar. Motivera kortfattat! (2 p) BiA Svar: Difosfoglyceromutas (DPGM). På grund av att substrafosforylerings steget, då 1,3-bisfosfoglycerat blir till 3-fosfoglycerat, förloras medför det att ATP produktionen från en glukosmolekyl minskas med 2 ATP. Vid anaerob metabolism blir då nettosyntesen av glykolysen 0 ATP när 2,3-DPG bildas.

3 Mappnr: _ TEXTA TACK! 3 4. Hur många ATP erhålls från en glukosmolekyl vid anaerob glykolys. Förklara hur en anaerob glykolys kan fortgå. (2 p) BiA Svar: 2 ATP. För att en anaerob glykolys skall fortgå måste NADH som bildas i glykolysen återoxideras till NAD +. Detta kan ej ske i elektrontransportkekjan eftersom den är avstängd på grund av syrebrist. Istället återoxideras NADH till NAD + då pyruvat reduceras till laktat. Denna redoxreaktion katalyseras av laktatdehydrogenas. Om det inte finns tillräckligt med NAD + så stannar glykolysen. 5. Enligt artikeln påverkas två av enzymerna i glykolysen på olika sätt av ph, beroende på om de härstammar från normala röda blodkroppar eller från malaria parasiten. Vilka är enzymerna? Redogör också för hur dessa nyckelenzymer regleras allostert och hormonellt. (2 p) BiA Svar: Enzymerna är fosfofruktokinas (PFK) och pyruvatkinas (PK). PFK hämmas av ATP och citrat och stimuleras av AMP och fruktos 2,6-bisfosfat. PK stimuleras av fruktos1,6-bisfosfat (feed-forward). Hormonellt regleras PFK av höga insulin nivåer, eftersom insulin stimulerar produktionen av fruktos 2,6-bisfosfat. PK är aktivt i sin defosforylerade form vilket är fallet vid höga insulin nivåer. Vid ett glukagon påslag är PK fosforylerat och inaktivt, vilket är viktigt i levern vid en glukoneogenes, då det bildade fosfoenolpyruvatet ej får återbildas till pyruvat utan blir till 2-fosfoglycerat för att till slut bilda glukos.

4 Mappnr: _ TEXTA TACK! 4 6. Slutmetaboliten i en anaerob glykolys kan bli till substrat för nysyntes av glukos. Beskriv översiktligt metabola väg (subcellulär lokalisation och de steg som katalyseras av enzym(er) som ej är gemensamma med glykolysen skall beskrivas i detalj). (3 p) BiA Svar: Laktat som bildas i röda blodkroppar tas upp av blodet och transporteras till levern, där laktat är substrat för nysyntes av glukos via glukoneogenesen. Glukoneogenes är i stort sätt en omvänd glykolys och samma enzymer som i glykolysen används förutom de tre irreversibla stegen, när glukos blir till glukos-6-fosfat, fruktos-6- fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat och fosfoenolpyruvat till pyruvat. I glukoneogenesen bildar pyruvat fosfoenolpyruvat genom att pyruvat går in i mitokondriet och bildar oxaloacetat och sedan malat som går ut i cytosolen och återbildar oxaloacetat som sedan kan bilda fosfoenolpyruvat via en dekarboxylering och fosforyleringsreaktion. Fruktos- 1,6-bisfosfat bildar fruktos-6-fosfat och glukos-6-fosfat bildar fritt glukos genom defosforyleringsreaktioner med hjälp av fosfataser. På detta sätt kan fritt glukos gå ut i blodbanan igen.

5 Mappnr: _ TEXTA TACK! 5 Essäfråga 7. Vissa aminosyror kan metaboliseras till acetyl-coa i levercellens mitokondrie. Förklara hur detta acetyl-coa kan omvandlas till fettsyror som sedan lagras i fettväven! Hela syntesvägen i levern ska beskrivas med namn eller strukturformler på intermediärer och coenzym, samt enzymnamn på de två reglerande stegen och förklaringar på vad som sker. Varifrån kommer de coenzym som behövs för fettsyrasyntesen? Den fortsatta processningen av fettsyrorna i levern och den vidare transporten till fettväven skall beskrivas i detalj. Hur lagras fettsyrorna i fettväven och vad krävs utöver fettsyrorna för att dessa skall kunna lagras i fettväven. Hur bildas den senare substansen? (9 p) CrW Svar:Citratsyntas i mit: Oxalacetat + Ac-CoA Citrat + CoASH Citrat via citrattransportör till cytosol. Citratlyas: Citrat + ATP + CoA Oxalacetat + Ac-CoA + ADP + P i Acetyl-CoA-karboxylas (med biotin): Ac-CoA + ATP + CO 2 Malonyl-CoA + ADP + P i [via biotinkarboxylas och transkarboxylas] Ac-CoA överför Ac till tiolgrupp (Cys) på fettsyrasyntas kondenseringsenhet[ce; kondenseringsenzym]. Malonyl-CoA transferas överför malonyl till SH-gruppen [på fosfopantetein på Ser] på fettsyrasyntasets ACP-enhet [ACP; acyl carrier protein ]. Malonylgruppen tappar CO 2, ger en karbanjon som attackerar karbonylkolet i Acgruppen och överförs till, blir en C 4 -grupp på ACP-enheten [fosfopanteteinet]. Denna reduceras med NADPH, dehydratiseras, dubbelbindningen reduceras med NADPH och överförs till Cys på CE, där den kan attackeras av en ny malonyl efter att dekarboxylerats. Detta upprepas till 16 kol, då palmitinsyra hydrolyseras loss av ett specifikt tiolas i fettsyrasyntaset. Aktivering av palmitinsyra Acyl-CoA-syntetas: Palmitinsyra + ATP + CoA Palmitoyl-CoA + AMP + PP i [via enzymbundet acyladenylat]; Pyrofosfatas: PP i + H 2 O 2 P i Acyltransferas: Glycerol-3-fosfat + Palmitoyl-CoA Lysofosfatidat + CoA Acyltransferas: Lysofosfatidat + Palmitoyl-CoA Fosfatidat + CoA Fosfatidatfosfatas: Fosfatidat + H 2 O 1,2-Diacylglycerol + P i Acyltransferas: 1,2-Diacylglycerol + Palmitoyl-CoA Triacylglycerol + CoA Bildning och transport av VLDL Triacylglycerol byggs in i VLDL, med apob-100, kolesterol, kolesterylestrar och fosfatidylkolin. Ut i blodet från levercellen. Får apoc-ii och apoe från HDL i cirkulationen, och kan då angripas av lipoproteinlipas som sitter på lumensidan av endotelet i kapillärer i bl.a. fettväv. Hydrolyserar till fria fettsyror och glycerol. I fettväven: FFA tas upp i fettcellen, aktiveras som ovan och kopplas till glycerol-3-fosfat som ovan. Glycerol 3-fosfat bildas från glukos (glykolysen fram till DHAP): DHAP + NADH + H + glycerol-3-fosfat + NAD + (enzym glycerlfosfatdehydrogenas). Bildning av coenzymet NADPH Det NADPH som behövs erhålls från de två oxidativa stegen i HMP-shunten och från malic enzyme som katalyserar Malat + NADP + Pyruvat + CO 2 + NADPH + H +

6 Mappnr: _ TEXTA TACK! 6 Essäfråga 8. Vid omsättningen av aminosyror är ureacykeln en central del av utsöndringsvägen för kväve bundet till α-kolet. Urea (eller urinämne) bildas vilket är en molekyl som innehåller två kväveatomer och representerar 90% av kvävehaltiga föreningar i urinen. Beskriv bildningen av urea och visa särskilt varifrån dessa två kväveatomer härstammar. Utgå från den oxidativa deamineringen samt ange det enzym som ombesörjer reaktion. Ge även namnet på det enzym som reglerar ureacykelns hastighet och tala om hur detta går till (i övrigt behöver ingående enzymnamn ej anges). Markera i din figur vilka delar som sker i mitokondrierna och vilka delar som sker ute i cytosolen. Beskriv också, hur ureacykel och citronsyracykel hänger ihop? På vilket annat sätt kan kväve bundet till α-kolet utsöndras via njurarna och hur bidrar molekyl till syra-bas balansen i njuren. (7 p) ToB Svar: I den oxidativa deamineringen frisätts α-aminogruppen hos glutamat i form av ammoniak som protoneras till ammonium medan kolskelettet blir till α-ketoglutarat. Enzymet är glutamat dehydrogenas. Ammonium, vätekarbonat samt ATP utgör sedan substrat för enzymet karbamylfosfat syntetas som ger karbamylfosfat. Denna reaktion utgör reglerpunkt i ureabildningen och karbamylfosfat syntetas stimuleras av N- acetylglutamat som bildas från glutamat och acetyl-coa i respons till inflöde av aminosyror, t ex i samband med måltid. Karbamylfosfat kondenserar med ornitin så att citrullin bildas. Citrullin kondenserar i sin tur med aspartat i en reaktion som kräver ATP och ger argininosuccinat som spjälkas till fumarat och arginin. Slutligen spjälkas arginin med hjälp av vatten till urea och ornitin där det senare kan påbörja ett nytt varv av ureacykeln. Urea går över till blodet och transporteras till njurarna för utsöndring. Stegen fram till och med citrullin-bildning sker i mitokondrien varefter citrullin passerar ut i cytosolen där resterande steg fram till och med urea-avspjälkning sker. Ornitin passerar därefter in i mitokondrien för ett nytt varv av ureacykeln. Det ena kvävet i ureamolekylen kommer från oxidativa deamineringen medan det andra härrör från aspartat. Oxaloacetat i citronsyracykeln kan transamineras till aspartat som kan passera ut i cytosolen och där kondensera med citrullin. Fumarat som spjälkas från argininosuccinat kan omvandlas till malat i cytosolen och sedan passera in i mitokondrien och där ansluta till citronsyracykeln och omvandlas till oxaloacetat som kan transamineras till aspartat osv. Glutamin i njuren kan bilda ammoniak genom glutaminas-reaktionen där amidkvävet på sidokedjan avspjälkas. Ammoniaken protoneras till ammoniumjon och reaktionen har på så vis betydelse för syra-bas balansen i njuren. (Glutaminas-reaktionen har också stor betydelse för buffringen av tarmmukosan.)

7 Mappnr: _ TEXTA TACK! 7 Essäfråga 9. Enzymkinetik är centralt i hela metabolismen och beskriver hur effektivit ett substrat omvandlas till en produkt, en produkt som sedan är substrat i en nästkommande reaktion. Förklara den grundläggande ekvationen inom enzymkinetik: Michaelis- Menten ekvationen. Vad betyder de ingående storheterna? Förklara även grafen (rita) som ekvationen ger upphov till. Hur påverkas de olika parametrarna i en reaktion om substratkoncentrationen för ett enzym fördubblas? Förklara! (4 p) JOH Svar: Michaelis-Meneten ekvationen v = V max x [S] K m + [S] v momentan hastighet, uttrycks oftast i mol bildad produkt / tidsenhet V max maximala hastigheten som ett enzym kan arbeta vid under rådande omständigheter, uttrycks oftast i mol bildad produkt / tidsenhet [S] substratkoncentrationen, uttrycks oftast i Molar (mm) K m Michaelis konstant som är en kombination av hastighetskonstanter, kan sägas vara ett mått på affiniteten för ett substrat till resp enzym. Uttrycks i Molar (mm). Vid V max / 2 är [S] lika med K m (erhålls ur MM-ekvationen och används för att bestämma K m numeriskt). Dock alla parametrar löses idag med icke-linjär regreesionsanalys. Vid en fördubbling av substratkoncentrationen ökar normalt hastigheten (se plot) beroende på vilket intervall ökningen ligger inom. Vid låga substratkoncentrationer sker nästan en fördubbling av hastigheten, men då V max redan uppnåtts sker ingen ökning av hastigigheten (enzymet är mättat av substrat, se plot).

8 Mappnr: _ TEXTA TACK! 8 Essäfråga 10. Redogör för hanteringen/digestionen av stärkelse i olika delar av matsmältningskanalen: substratens fullständiga struktur inklusive bindningar skall anges samt namn och struktur för de olika produkterna som bildas. Även namn på enzymer som deltar i nedbrytningen av dessa ämnen skall anges och i vilka delar av matsmältningskanalen de verkar. Redogör också för hur de bildade monosackariderna absorberas från tarmlumen, till tarmepitelcellen och den vidare transporten/insöndringen till blodbanan. (4 p) ÅRö Svar: STRUKTURER Stärkelse är en blandning av homoglykanerna amylos och amylopektin. Båda homoglykanerna är uppbyggda av D-glukos sammanbundna med -(1-4)-bindningar och i amylopektin också av sporadiska -(1-6)-bindningar vilket gör den senare molekylen grenad. NEDBRYTNING I munhålan utsöndras salivamaylas som påbörjar nedbrytningen av stärkelse till mindre enheter maltos (disackarid), maltotrios (trisackarid) och -limit dextriner (grenad oligosackarid sammanhållen av -(1-4)-bindningar och en -(1-6)-bindning; i munhålan sker dock bara en partiell nedbrytning. I tunntarmen avslutas nedbrytningen av stärkelse till ovanstående enheter m.h.a. det kvantitativt viktigare pankreasamylaset som utsöndras från pankreas till duoudenum. De bildade di-, tri- och oligosackariderna bryts i tunntarmen ned av maltas som bryter ned -(1-4) bindningarna, och isomaltas som hydrolyserar -(1-6)-bindningarna. [I tunntarmen verkar också sukras (i komplex med isomaltas) som bryter bindningen i sukros men också -(1-4)-bindningar mellan D-glukosenheter.] ABSORPTION I tunntarmen absorberas glukos m.h.a. sekundär aktiv transport tillsammans med natriumjoner via symportproteinet SGLT1. Från epitelcellerna i tarmmukosan transporteras glukos [och andra monosackarider] till blodbanan med en koncentrationsgradient och faciliterad diffusion m.h.a. transportproteinet GLUT2.

9 Mappnr: _ TEXTA TACK! 9 Kortsvarsfrågor 11. Ange tre enzymer som kan bryta ned reaktiva syrespecies (ROS) och hur det går till? (2 p) MaH Svar: Glutationperoxidas: reducerar hydroperoxider till alkoholer och väteperoxid till vatten. Glutation är reducerande cofaktor. Enzymet innehåller selen, vilket är en anledning till att tillskott av selen i kosten rekommenderas; katalas: ett heminnehållande enzym som bryter ned väteperoxid till vatten och syrgas; superoxiddismutas: ett metallenzym som påskyndar den spontana dismuteringen av superoxid till väteperoxid och syrgas. Olika varianter finns, av vilka den mitokondriella typen anses vara viktigast eftersom den skyddar oss från superoxid genererad som biprodukt i andningskedjan. 12. Beskriv det normala receptormedierade upptaget av kolesterol från blodbanan. (2 p) MaH Svar: ApoB-100 på LDL-partikeln binds till specifika LDL-receptorer på cellytan. Komplexet LDL-LDL-receptor förs in i cellen och omger sig där med en sfär av proteinet clathrin. De bildade vesiklarna, kallade endosomer, har ett sänkt ph-värde beroende på ett protonpumpande ATP:as. Beroende på det sänkta ph-värdet lösgör sig LDL-partikeln från receptorn och kolesterol/kolesterylestrar kan därmed levereras till cellen. ApoB-100 bryts ned till aminosyror. Receptorn recyklas: den återgår till cellytan där den återigen kan binda LDL.

10 Mappnr: _ TEXTA TACK! Syntes av steroidhormoner startar från en viktig lipid, vilken? Beskriv även dess principiella uppbyggnad med en strukturformel. (2 p) CrW Svar: Kolesterol. Homocyklisk förening bestående av tre sexringar, en femring och två substituenter varav en av substituenterna är en OH-grupp på kol 3 och en hydrofob grupp på kol 17 (se figur sidan 331 i Berg) 14. Hur påverkas prostaglandinbiosyntesen av acetylsalicylsyra (aspirin)? Motivera kortfattat. (2 p) CrW Svar: Acetylsalicylsyra hämmar enzymet cyclooxygenas irreversibelt, genom acetylering av en Ser nära active site. Vanlig dos (500 mg) dämpar därmed smärta och feber. Terapi i låg dos ger selektiv effekt på cyclooxygenas i trombocyter, med antitrombotisk effekt.

11 Mappnr: _ TEXTA TACK! Noradrenalin (NA) och adrenalin (A) är strukturellt mycket närbesläktade signalmolekyler som bildas på olika ställen i kroppen. Från vilken essentiell aminosyra bildas dessa båda signalmolekyler och var i kroppen bildas huvudsakligen respektive signalsubstans? Vilken molekylär förändring sker vid omvandlingen av noradrenalin till adrenalin vilket annat substrat behövs och vilken annan produkt bildas? (2 p) ToB. Svar: Både NA och A bildas från den essentiella amonosyran fenylalanin (avdrag för Tyr som ej är en essentiell aminosyra). Vävnads- och/eller cellspecifik expression erhålls genom att det enzym som katalyserar bildningen av A från NA inte uttrycks. Adrenalin bildas huvudsakligen i binjuremärgens kromaffina celler medan NA huvudsakligen bildas i specifika neuron. Den molekylära omvandlingen som sker vid omvandlingen av NA till A är en metylerng där SAM fungerar som metyldonator och det bildas SAH 16. Aminosyrasekvensen för ett protein kan bestämmas med Edman-degradering. Beskriv kort principen för samt förklara varför man i de flesta fall behöver klyva proteinet i mindre bitar, fragment. Ge även förslag på ett lämpligt klyvningsreagens samt berätta hur fragmenten isoleras för analys. (2 p) ToB Svar: N-terminala aminosyrans α-aminogrupp kopplar med Edman-reagenset fenylisotiocyanat vilket leder till klyvning av den första peptidbindningen i sekvensen och den frigjorda aminosyran (aminosyra 1) analyseras med reverse-phase kromatografi för identifiering. Hela förloppet upprepas med kvarvarande protein som nu har aminosyra 2 i N-terminal position och därefter så långt det är möjligt för det repetitiva utbytet i klyvningsstegen. Detta utbyte begränsar hur långt man kan nå i sekvensen och för polypeptider med fler än aminosyror behöver man därför fragmentera det ursprungliga proteinet i mindre bitar och sekvenera dessa var och en för sig för att sedan lägga ihop till en komplett aminosyrasekvens. För klyvningen finns både kemikalier som CNBr och enzymer som trypsin. De uppkomna fragmenten separeras med reversephase kromatografi och samlas i fraktioner som tas till Edman-degradering.

12 Mappnr: _ TEXTA TACK! I vilka två vävnader är glukosupptaget insulinberoende? Förklara kortfattat. (2 p) TiP Svar: Muskel och fettvävnad. I dessa vävnader transporteras glukos in med hjälp av GLUT 4, som rekryteras från cytosolen till cellmembranet efter aktivering genom insulins signaltransduktion 18. Vilka är ketonkropparna, när och var bildas de, och varför? (Inga formler behövs) (1 p) TiP Svar: Acetoättiksyra (acetoacetat), -hydroxysmörsyra ( -hydroxybutyrat) och aceton. Bildas i levern. Acetoättiksyra bildas genom sammanslagning av två acetyl-coa. Efterföljande reduktion ger -hydroxysmörsyra medan dekarboxylering ger aceton. Bildas vid svält, samt vid obehandlad diabetes typ 1. Fungerar som näringsämne för celler i hjärnan, samt för hjärtats muskelceller.

13 Mappnr: _ TEXTA TACK! Redogör för hur kroppens vanligaste energimolekyl ATP genereras? Beskriv två principer. (3 p) TiP Svar: Genom substratfosforylering och oxidativ fosforylering. ATP bildas genom substratfosforylering, när en energirik bindning i substratet såsom en thioesterbindning bryts och det frigörs så mycket energi att det räcker till att bilda ATP eller GTP från ADP respektive GDP. ATP och GTP kan gå över i varandra och är på så sätt energimässigt likvärdiga. Genom den oxidativa fosforyleringen bildas den största mängden ATP i kroppen. Detta sker genom ATP-syntas som är en jonkanal i det inre mitokondriemembranet. Energin kommer från elektrontransportkedjan som pumpar ut protoner från mitokondriematrix till mellanrummet mellan de två mitokondriemembranen. På detta sätt bildas det en phgradient över det inre mitokondriemembranet, som frikopplas då jonkanalen i ATPsyntaset öppnas och protonerna rusar tillbaka till mitokondriematrix. På detta sätt fås energi som gör att ATP kan bildas från ADP.

14 Mappnr: _ TEXTA TACK! För att upprätthålla nivåerna av blodglukos under natten, då man vanligtvis inte tillför några näringsämnen till kroppen, ställs metabolismen om bland annat genom att nivåerna av hormonet glukagon ökar. Redogör för glukagons signaltransduktion från receptorproteinets uppbyggnad fram till och med aktivering av första intracellulära cytoplasmatiskt lokaliserade målenzymet. (2 p) ÅRö Svar. Signaltransduktion för glukagon: 7-TM-receptor, trimert G-protein där G binder GDP, utbyte av GDP mot GTP, dissociation av G GTP som binder till och aktiverar enzymet adenylatcyklas. Enzymet katalyserar omvandling av ATP till camp + PP i. camp binder till regulatoriska subenheter på det tetramera enzymet PKA (två regulatoriska subenheter och två katalytiska). Inbindningen leder till strukturpåverkan och dissociation och därmed aktivering av de katalytiska PKA-subenheterna, som fosforylerar målenzymet. 21. Glukoskoncentrationen i blodets plasma är livsviktig. Normalt skall blodglukosnivåerna vara 3,3-5,6 mm efter en normal natts sömn (före frukost). Alltför lågt blodglukos kan vara farligt speciellt för CNS och gör att man svimmar (jämförbart med syrebrist). Vilken molekyl utgör kroppens största förråd av kolhydrater, och i vilka vävnader finns det mesta av detta förråd? Vilket av dessa förråd kan användas för att tillföra glukos till blodplasma under en normal natts fasta (motivera)? (2 p) ÅRö Svar: Glykogen, finns i lever och i muskulaturen. Leverglykogen kan ge glukos till blodets plasma. Muskelglykogen kan bara användas i den cell det ligger upplagrat i. Muskelcellen saknar glukos-6-fosfatas, som defosforylerar glukos-6-fosfat.

15 Mappnr: _ TEXTA TACK! Vilken reaktion katalyserar ribonukleotidreduktas? (1 p) EIA Svar: reduktion av alla fyra vanliga ribonukleotider i difosfatform (CDP, UDP, ADP och GDP) till motsvarande deoxyribonukleotid (dcdp, dudp, dadp och dgdp). 23. Vilken reaktion katalyserar HGPRT (hypoxantin guanin forsforibosyl transferas) och vad kan brist på detta enzym ge upphov till? (1 p) EIA Svar: Återvinning (salvage) av fria purinbaser, genom att hypoxantin eller guanin + PRPP blir IMP eller GMP samt PPi; brist kan ge upphov till för höga uratkoncentrationer p.g.a. ökad purinkatabolism och därmed risk för gikt. Total avsaknad av HGPRT ger Lesh-Nyhan Syndrome. 24. Gallsalter bildas genom att gallsyror konjugeras med en av två olika aminosyror. Vilka två aminosyror åsyftas? (1 p) EIA Svar: Glycin och taurin

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Skrivning i Medicinsk kemi, 051206

Skrivning i Medicinsk kemi, 051206 Mappnr: 1 1. Monosackarider förenas till större polysackarider med hjälp av glykosidbindningar. Förklara skillnaden mellan α- och β-glykosidbindning. Varför är denna skillnad biologiskt relevant? (2p)

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

DFM1-tentamen

DFM1-tentamen DFM1-tentamen 09 04 06 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119 Mappnr: 1 1. (3p) I människokroppens vattenlösningar (intracellulärvätskan, extracellulärvätskan) är det viktigt att ph hålles tämligen konstant, nära 7. Varför? Hur fungerar en buffert? Vilka är de viktigaste

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Biologisk katalysator

Biologisk katalysator Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!

Läs mer

Tentamen DFM1 080825

Tentamen DFM1 080825 Tentamen DFM1 080825 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Sammanfattning biokemi

Sammanfattning biokemi Sammanfattning biokemi Grunderna i biokemi Bindningsavstånd kovalent - vätebindning - elektrostatiska interaktioner van der Waals interaktioner 1,54 Å 2,4-3,5 Å 3 Å 3,5-4,5 Å Kväve och syre kan fungera

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, 09 00-15 00. Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Rita den

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

Sjukvårdsperspektivet

Sjukvårdsperspektivet Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, 09 15-14 00. Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant? (1p)

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

DFM1-TENTAMEN 12 01 09

DFM1-TENTAMEN 12 01 09 DFM1-TENTAMEN 12 01 09 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? Tenta 2 VT-2016 1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? a. Beskriver uppbyggnaden av proteinets subenheter. b. Beskriver hur hela polypeptiden är veckad i de

Läs mer

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer